Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 1453
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Andersson, Christopher
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Johansson, Daniel
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mäns upplevelser av urininkontinens och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Radikal prostatektomi är den vanligaste behandlingsmetoden av prostatacancer. Behandlingen gör att männens liv mer eller mindre förändras. Det sker en förändring i kroppen vilket kan medföra en förändring i det vardagliga livet. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av urininkontinens och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi. Metod: Litteraturstudien baserades på en manifest innehållsanalys bestående av sju vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Resultat: Huvudkategorierna var upplevelsen av urininkontinens och upplevelsen av erektil dysfunktion. I studien framkom att upplevelsen efter radikal prostatektomi påverkade männen på olika vis. De förlorade kontrollen över urinblåsan och erektil funktion vilket ledde till ångest och pinsamhet. Den sexuella dysfunktionen som uppstod drabbade kärleksförhållandet negativt samt att det skapade agiterande känslor för vissa män. Den erektila dysfunktionen upplevde många män som besvärligt, medans andra bagatelliserade problemet. Det sociala umgänget drabbades i negativ riktning eftersom att männen inte ville att andra skulle upptäcka deras urinläckage. Slutsats: Huvudfynden i studien visade på att männens upplevelser var subjektiv vid urininkontinens och erektil dysfunktion. Däremot upplevde majoriteten av männen det besvärligt leva ett normalt liv efter prostatektomin. Mer forskning behövs för att belysa hur radikal prostatektomi förändrar mäns livssituation.

  • 52.
    Andersson, Elinor
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskors förhållningssätt till ICN:s etiska kod: En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor har ansvar för många individers välbefinnande, autonomi och livskvalitet. Därför är det av yttersta vikt att det finns en etisk kod som kan vara vägledande i etiska situationer och vid beslutsfattande. En etisk kod ger också sjuksköterskor ett tydliggörande för sjuksköterskeprofessionen. Det är därför betydelsefullt att studera hur sjuksköterskor förhåller sig till ICN:s etiska kod. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors förhållningssätt till ICN:s etiska kod. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna i studien analyserades med manifest innehållsanalys med latenta inslag. Resultat: I resultatet framkom att den etiska koden ger sjuksköterskan vägledning och riktlinjer. Koden stärker yrkesidentiteten och ger sjuksköterskor en ansvardefinition. Det framkom också att bättre implementering behövs både i sjuksköterskeutbildningen och i det kliniska arbetet. Det framkom även en relativt stor omedvetenhet om den etiska kodens existens hos många sjuksköterskor. Slutsats: Bristande kunskap om den etiska koden kan leda till ett försvagat förhållningssätt i etiskt rådande situationer då den novisa sjuksköterskan är mer utsatt än den avancerade sjuksköterskan på grund av den kliniska oerfarenheten.

  • 53.
    Andersson, Elisabeth
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskors beslutsfattande vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter: En intervjustudie med tolv intensivvårdssjuksköterskor vid en allmän intensivvårdsavdelning i södra Sverige.2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Bakgrund: Det vetenskapliga underlaget för hur en kvarliggande urinkateter med flödesproblem bör hanteras är otillräckligt. Svensk lagstiftning betonar sjuksköterskans ansvar att ge patienten en individanpassad god vård. Vilket underlag för beslutsfattande sjuksköterskan använder och hur interventionen genomförs och utvärderas kan vara beroende av kontext och erfarenhet. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver att de resonerar och agerar vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor av tolv kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor vid en utvald intensivvårdsavdelning vid ett medelstort sjukhus i södra Sverige genomfördes i oktober 2010. Intervjuerna analyserades med textkondensering i fyra faser enligt Malterud. Resultat: Utifrån sjuksköterskornas berättelser formades följande fem kategorier som visar hur intensivvårdssjuksköterskorna beskrev sitt resonerade och agerade vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter: kliniska observationer och mätningar, användning av dokumentation, interaktion med vårdpersonal, traditionell handläggning och medvetenhet om risker. Sjuksköterskornas resonerande och agerande kunde beskrivas som ett cirkulärt förlopp som rörde sig fram och tillbaka mellan de olika kategorierna. Slutsats: Sjuksköterskornas berättelser påvisade ett samstämmigt resonerande och agerande. Beslutsprocessen var kontinuerlig och rörde sig växelvis mellan de fem olika kategorierna. Sjuksköterskornas resonerande föregick, undersökte och utvärderade varje aktiv intervention eller val av expektans.

  • 54.
    Andersson, Elisabeth
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Valdenäs, Stina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskans smärtbedömning: En litteraturstudie om postoperativ smärta2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Otillräckligt behandlad postoperativ smärta kan vara ett problem för patienten. Smärtupplevelsen är komplex, vilket gör att det kan vara svårt för sjuksköterskan att adekvat bedöma och registrera patientens smärta post-operativt. Sjuksköterskan måste i kontakten med patienten vara lyhörd, öppen och följsam. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan uppmärksammar den vuxne patientens smärta postoperativt. Metod: En litteraturstudie med åtta artiklar har genomförts med deduktiv kvalitativ ansats. Resultat: Det fanns brister i sjuksköterskornas sätt att uppmärksamma patienternas smärta postoperativt. Det var viktigt att sjuksköterskan såg till helheten hos patienten och använde sig av flera variabler i smärtskattningen. De sjuksköterskor som i sin profession såg till patientens livsvärld kunde på ett bättre sätt få insikt i hur patienten upplevde sin smärta. Slutsats: Det är sättet som sjuksköterskan utövar sin yrkesroll på som avgör hur väl hon uppmärksammar patientens smärta. Sjuksköterskan kan bli bättre på att uppmärksamma patienternas smärta postoperativt.

  • 55. Andersson, Elisabeth
    et al.
    Valdenäs, Stina
    Nilsson, Roland
    Willman, Ania
    Aktuellt kunskapsläge vid kateterspolning: systematisk litteraturgranskning2011In: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 31, no 4, p. 27-31Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: Reviewing the scientific literature with regards to urinary catheter washouts in order to prevent occlusion. Background: Patients with long-term indwelling urinary catheters often suffers from catheter blockage. Encrustations and the forming of biofilm on the catheter surface are among the most common causes of occlusion. It is unknown whether urinary catheter washout is the treatment of choice to prevent occlusion. Methods: A systematic review of the scientific literature regarding urinary catheter washouts. The study was conducted by two independent reviewers. The search used MeSH and freetext terms, in The Cochrane Database of Systematic Reviews, Academic Search Elite, CINAHL, MedLine and SweMed+, and an additional mapping of clinical guidelines in order to update praxis. Findings: The study shows that there is insufficient scientific evidence as to whether urinary catheter washouts prevent catheter blockage. Conclusion: There is insufficient evidence that urinary catheter washouts are beneficial. Individual care planning and evaluation of long-term indwelling catheter care is important in minimizing the risk of harmful side effects.

  • 56.
    Andersson, Emely
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Wimhed, Josefine
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Anorexia Nervosa: Yngre kvinnors upplevelse av att leva med sin sjukdom2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Ett av problemen vid sjukdomen anorexia nervosa är att kvinnor ofta upplever att de inte blir förstådda av sin omgivning. Sjukdomen anorexia nervosa är en av de vanligaste ätstörningsformerna och drabbar främst yngre kvinnor i åldrarna 16-18 år. Kvinnor som lever med sjukdomen har en överdriven rädsla för att gå upp i vikt och skapar därför ett onormalt förhållningssätt till kost och fysisk aktivitet. Det låga kaloriintaget leder till viktnedgång, sömnsvårigheter, förlorad menstruation, koncentrationssvårigheter samt lättretlighet. Syftet med studien var att belysa yngre kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen anorexia nervosa. Metoden som användes var en manifest innehållsanalys med kvalitativ ansats, som baserades på fyra självbiografiska böcker. I resultatet framkom att kvinnorna tampades med två personligheter, en ond och en god sida. Den onda sidan representerade sjukdomen anorexia nervosa, som blev ett sätt att kontrollera deras liv. Kvinnorna levde med ständig ångest och ett liv fyllt av ensamhetskänsla och utanförskap. Slutsatsen visade på att kvinnornas fokus låg på känslor av ensamhet och utanförskap då de upplevde att ingen förstod dem.

  • 57.
    Andersson, Emma
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Patient Experiences after Undergoing Bariatric Surgery2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Overweight and obesity has increased worldwide and is a leading cause of preventable death. This has led to the quantity of bariatric surgical procedures in Sweden increasing.  Research has identified significant medical benefits such as long-term weight loss, improved risk factors and significant reduction of mortality resulting from the surgery, however research focusing on the experiences of patients has not been undertaken to the same degree. The increasing incidence of overweight and obesity suggest that this patient group will continue to increase each year. Knowledge about the experience of bariatric surgery, including the challenges it represents from the patients’ perspective, is essential for nurses in order to provide the best possible care.                                                           Aim: The aim of the study was to investigate the patient’s experiences after undergoing bariatric surgery beyond the initial post-operative period of 6 months.                       Method: This study has been conducted as a literature review of nine qualitative scientific nursing articles. The data was analysed by conducting a manifest content analysis.        Result: The results found that experiences after bariatric surgery beyond the initial post-operative period were both positive and negative. How the individuals adapted to the changes the surgery entailed was found to be a strong factor in determining the nature of the experience. Two main categories emerged from the data; ‘Enforced Structure’ and ‘A Complete Transformation’.                                                                                   Conclusion: Undergoing bariatric surgery results in extensive and complex changes for this patient group to adapt to. Exploring their experiences has allowed factors for successful and challenging adaption to these changes to be identified. Nursing professionals can use this knowledge to help guide bariatric patients towards a successful adaption to the multitude of changes that surgery encompasses.                                                                                                                                                                                                                                               

  • 58.
    Andersson, Eric
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Högberg, Emil
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskans upplevelse av att på sjukhus vårda palliativa patienter i livets slutskede: En litteraturstudie2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slutskede kan innebära speciella behov som kan vara svåra att tillgodose för sjuksköterskan i hennes arbete på sjukhus. Det kan vara emotionellt jobbigt att vårda palliativa patienter i livets slutskede, framförallt på sjukhus där de inte påträffas lika ofta som på övriga institutioner. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att på sjukhus vårda palliativa patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ metod som analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans upplevelser av att på sjukhus vårda palliativa patienter varierade. Faktorer som arbetsbelastning, stöd från personal och anhöriga samt sjuksköterskans tankar kring döden var avgörande när upplevelsen av den palliativa omvårdnaden skulle beskrivas ur sjuksköterskans perspektiv. Slutsats: Det finns tydliga brister i palliativ vård i sjukhusmiljö, främst i form av negativa upplevelser samt att sjuksköterskan inte känner sig tillräckligt bekväm med omvårdnaden av döende patienter. Mer kvalitativ forskning inom området skulle kunna ses som positivt, då palliativ vård på just sjukhus inte har berörts lika mycket som till exempel palliativ vård på hospice.

  • 59.
    Andersson, Evelina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Isaksson, Erika
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur kvinnor med bröstcancer upplever stödet från hälso- och sjukvårdspersonal2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland världens kvinnor. Kvinnorna med bröstcancer behöver stöd. Kvinnor med bröstcancer upplever ofta brister i stödet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Stöd innefattar emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd. En professionell sjuksköterska bör hjälpa patienten och dess närstående att klara av upplevelserna av en sjukdom eller ett lidande, och ibland hjälpa de att se en mening med upplevelserna. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå kvinnors behov av stöd vid bröstcancer. Det är även viktigt att ta del av kvinnors egna beskrivningar kring upplevelser av stöd, vilket kan ge ett underlag för att kunna lindra lidandet för kvinnor med bröstcancer. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplevde stöd från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studie med kvalitativ ansats som utgår ifrån patografier. Patografierna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys för kvalitativa metoder. I studien användes fem patografier. Resultat: Resultatet bygger på fyra kategorier som framkom ur analysen. Kategorierna beskriver hur kvinnor med bröstcancer kan uppleva stöd från hälso- och sjukvårdspersonal. Studiens resultat visar att kvinnor med bröstcancer upplever hälso- och sjukvårdspersonalens stöd som tillfredsställande i vissa situationer och bristfälligt i andra. Kvinnorna med bröstcancer upplever hälso- och sjukvårdspersonalens stöd som avgörande för deras välmående under sjukdomstiden. Slutsats: Studien kan ge en ökad förståelse om hur kvinnor med bröstcancer upplevde stöd från hälso- och sjukvårdspersonal under sin sjukdomstid. Studien kan även ge en ökad förståelse för hur hälso- och sjukvårdspersonal kan förena stöd på olika sätt för att underlätta den påfrestande situationen som kvinnor med bröstcancer befinner sig i under sin sjukdomstid.

  • 60.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Borglin, Gunilla
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjöström-Strand, Annica
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Standing alone when life takes an unexpected turn: Being a midlife next of kin of a relative who has suffered a myocardial infarction2013In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 27, no 4, p. 864-871Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Suffering a myocardial infarction (MI) is a life-threatening event that impacts not only on the individual concerned but also on the next of kin. However, there seems to be a paucity of naturalistic inquiries that focus specifically on midlife next of kin and their experience of being close to a relative who has suffered an MI. This study aims to elucidate the experience of being a midlife next of kin of a relative who has suffered a myocardial infarction. Method: Nine women and four men in midlife participated in the focused interviews, which were conducted and analysed during 2010/2011 using Lindseths and Norbergs' description of the phenomenological hermeneutical method. Findings: Four themes - Solely responsible, Lurking unease, Left out of the picture and Life on hold - formed the basis of the core theme Standing alone when life takes an unexpected turn. The core theme was interpreted as a central phenomenon encompassing the experience of being solely responsible for the well-being of their relative and the family, thus putting their own life on hold. The core theme also reflected the next of kin's experience of being left out of the picture when it came to the relative's care before and after the MI. Conclusion: The next of kin's negative feelings of standing alone were further intensified by their experience of being left out of the picture by the healthcare professionals concerning their relative's care. As a cardiac nurse, it would seem essential to have knowledge about the experiences of next of kin in connection with a relative's MI event. Such knowledge can facilitate the planning and organisation of nursing care and at the same time address the next of kin's role in the recovery and rehabilitation process.

  • 61.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Borglin, Gunilla
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    The experience of younger adults following myocardial infarction2013In: Qualitative Health Research, ISSN 1049-7323 , Vol. 23, no 6, p. 762-772Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to elucidate the meaning of the experience of younger people (< 55 years) during their first year following a myocardial infarction. We analyzed 17 interviews using a phenomenological-hermeneutic method. The core theme and central phenomenon was the everyday fight to redress the balance in life, which encompassed an existential, physical, and emotional battle to regain a foothold in daily life. The aftermath of a life-threatening event involved a process of transition while at the same time creating a new meaning in life. Lack of energy and its impact on the complex interplay of midlife combined with unreasonable demands from employers and health care professionals seemed to color the experience of the informants. The knowledge gained in this study can constitute a valuable contribution to overall quality assurance in nursing care and the development of nursing interventions for the cardiac rehabilitation of younger patients.

  • 62.
    Andersson, Ewa K.
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Dellkvist, Helen
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Johansson, Ulrika Bernow
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Blekinge Inst Technol, Dept Hlth, Karlskrona, Sweden.;Karlskrona Municipal, Karlskrona, Sweden..
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Relatives' experiences of sharing a written life story about a close family member with dementia who has moved to residential care: An interview study2019In: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 6, no 2, p. 276-282Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim The aim of this study was to describe relatives' experiences of sharing a written life story about a close family member with dementia who has moved to residential care. Design An explorative descriptive qualitative design was used. Methods The data were collected using semi-structured interviews with a purposeful sample of eight relatives and analyzed using a qualitative content analysis. Results Results show that creating and sharing the life story of a close family member could help relatives handle grief and stress. It was perceived as an important, yet difficult, task to ensure that the close family member got good quality care. The creation of a meaningful life story takes time and requires cooperation with family members and other significant people.

  • 63.
    Andersson, Ewa K.
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Younger persons' and their next of kin's experiences of cardiac care during the first year following a myocardial infarction2017In: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 16, no S1, p. S37-S38Article in journal (Refereed)
  • 64.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjöstrand-Strand, Annica
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Borglin, Gunilla
    Registered nurses views of caring in coronary care: a deductive and inductive content analysis2015In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 24, no 23-24, p. 3481-3493Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims and objectives

    To extend nurses’ descriptions of how they understood caring, as reflected in the findings of an earlier study (i.e. the hierarchical outcome space) and to gain additional understandings and perspectives of nurses’ views of caring in relation to a coronary care patient case.

    Background

    Scientific literature from the 1970s–1990s contains descriptions of caring in nursing. In contrast, the contemporary literature on this topic – particularly in the context of coronary care – is very sparse, and the few studies that do contain descriptions rarely do so from the perspective of nurses.

    Design

    Qualitative descriptive study.

    Methods

    Twenty-one nurses were interviewed using the stimulated recall interview technique. The data were analysed using deductive and inductive qualitative content analysis.

    Results

    The results of the iterative and integrated content analysis showed that the data mainly reproduced the content of the hierarchical outcome space describing how nurses could understand caring; however, in the outcome space, the relationship broke up (i.e. flipped). The nurses’ views of caring could now also be understood as: person-centredness ‘lurking’ in the shadows; limited ‘potential’ for safeguarding patients’ best interests; counselling as virtually the ‘only’ nursing intervention; and caring preceded by the ‘almighty’ context. Their views offered alternative and, at times, contrasting perspectives of caring, thereby adding to our understanding of it.

    Conclusion

    Caring was described as operating somewhere between the nurses caring values and the contextual conditions in which caring occurred. This challenged their ability to sustain caring in accordance with their values and the patients’ preferences.

    Relevance to clinical practice

    To ensure that the essentials of caring are met at all times, nurses need to plan and deliver caring in a systematic way. The use of systematic structures in caring, as the nursing process, can help nurses to work in a person-centred way, while sustaining their professional values.

  • 65.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Sjöstrom-Strand, Annica
    Lunds universitet, SWE.
    Borglin, Gunilla
    Malmö högskola, SWE.
    Registered nurses’ descriptions of caring: a phenomenographic interview study2015In: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 14, no 1, article id Article number 16Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Nursing has come a long way since the days of Florence Nightingale and even though no consensus exists it would seem reasonable to assume that caring still remains the inner core, the essence of nursing. In the light of the societal, contextual and political changes that have taken place during the 21st century, it is important to explore whether these might have influenced the essence of nursing. The aim of this study was to describe registered nurses’ conceptions of caring. Methods: A qualitative design with a phenomenographic approach was used. The interviews with twenty-one nurses took place between March and May 2013 and the transcripts were analysed inspired by Marton and Booth’s description of phenomenography. Results: The analysis mirrored four qualitatively different ways of understanding caring from the nurses’ perspective: caring as person-centredness, caring as safeguarding the patient’s best interests, caring as nursing interventions and caring as contextually intertwined. Conclusion: The most comprehensive feature of the nurses’ collective understanding of caring was their recognition and acknowledgment of the person behind the patient, i.e. person-centredness. However, caring was described as being part of an intricate interplay in the care context, which has impacted on all the described conceptions of caring. Greater emphasis on the care context, i.e. the environment in which caring takes place, are warranted as this could mitigate the possibility that essential care is left unaddressed, thus contributing to better quality of care and safer patient care.

  • 66.
    Andersson, Filippa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Håkansson, Isabell
    Blekinge Institute of Technology.
    Sjuksköterskors erfarenheter av orsaker till stress i deras yrkesliv: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskeyrket syftar till att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan ingår i ett team med andra professioner som tillsammans arbetar för att ge en god och säker vård till patienterna. Det saknas många grundutbildade sjuksköterskor och detta leder i sin tur ofta till stress. En längre period av stress kan vara skadlig för människan och därför måste orsakerna till denna stress synliggöras så att åtgärder kan sättas in för att minska stressen för sjuksköterskor.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som orsakar stress i deras arbete.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie utifrån elva vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier samt fem underkategorier. Den första huvudkategorin är Brister i organisationen med följande underkategorier: Bristande stöd och samordning från chefer och höga krav på arbetsplatsen. Den andra huvudkategorin är Krävande arbetssituation med följande underkategorier: Personalbrist, patientbelastning samt ineffektivt teamarbete.

    Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter av vad som orsakar stress i deras arbete var många. Personalbrist i samband med hög patientbelastning ansågs vara mycket stressande. Den krävande arbetssituationen skapade negativa effekter på kvaliteten på vården och sjuksköterskorna upplevde att de inte heller kunde garantera en säker vård. Det fanns också erfarenheter av ett bristande stöd och samordning från chefer samt att sjuksköterskorna blev tilldelade alltför många uppgifter och detta skapade också en stress för dem. Även ett ineffektivt teamarbete ansåg sjuksköterskorna skapa konsekvenser för patientsäkerheten.

  • 67.
    Andersson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Olofsson, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Informationens betydelse i den preoperativa vården2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bekgrund: Tidigare studier visar att preoperativ information är viktigt för patienterna. Via informationen reduceras ångest och oro. Studierna har tagit upp vad patienterna vill ha med i sin information och hur vårdaren ska ge informationen. Ingen av studierna har med djupare förståelse beskrivit hur patienterna upplever den preoperativa informationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa informationens betydelse ur patientens perspektiv i den preoperativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju artiklar, varav fem med kvalitativ forskningsansats och två med kvantitativ ansats. Studierna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2003) analys modell, med avsikt att komma fram till olika kategorier/subgrupper. Sju subkategorier framkom och delades in efter samhörighet till två kategorier. Resultat: Preoperativ information och sättet att delge den visade sig vara av stor vikt gör patienterna. De upplevde större delaktighet i sin vård. Komplikationerna minskade postoperativt och sjukhusvistelserna kortades ner. Vid det första mötet mellan vårdare och patient skapades både tillit och kontinuitet, det visade vara av stor vikt för dem. Patienterna upplevde en större trygghet när tid togs till preoperativ information. Diskussion: Patienterna tyckte att den preoperativa informationen var minst lika viktigt som bemötandet vid informationstillfället. Informationen måste vara anpassad till patienterna och delges på ett sätt som passar dem. Patienterna tyckte att det var viktigt när vårdaren i sitt bemötande var lugn och förtroendegivande.

  • 68.
    Andersson, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    González, Isabelle
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    South African nurse´s experience of giving support and information around breastfeeding, in rural districts2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [en]

    One of the nurses’ main responsibilities is to give support and information to her patients. Breast milk is the best nutrition for an infant and it is an old tradition and exists in all countries. In South Africa dies a fifth part of the new born children who are not breastfed during the first three months and only tenth part of these are exclusively breastfed. The mother spends many hours each day feeding her child. This is one of the reasons why she should be supported in the feeding method of her choice and enabled to accomplish it with skills, knowledge, confidence and pleasure. The study’s aim was to explore nurse´s experience of giving support and information around breastfeeding to newly delivered mothers in rural districts, South Africa. The study was conducted through a qualitative empirical study and the result was based on group interviews with nurses. The result showed the nurses starts to educate the mothers in antenatal-care with different approaches to reach out with their information and knowledge. Many of the difficulties they struggle with within their daily work also appeared in the result. The conclusion of the study was that the nurses understood the benefits of breastfeeding and tried spreading the significance by educating the mothers. The nurse made efforts of being available.

  • 69.
    Andersson, Helena
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Gustafsson, Lena
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur den förändrade sexualiteten kan påverka mannens självbild och relationer efter behandling av prostatacancer2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Varje år får allt fler män diagnosen prostatacancer och behandlas för sjukdomen. Detta innebär också att fler män drabbas av de biverkningar som behandlingen kan medföra. Impotens ar en vanlig biverkning. Syftet med studien var att belysa hur den förändrade sexualiteten i samband med behandling av prostatacancer kan påverka mannens självbild och relationer. Metoden som använts var litteraturstudie. Resultatet visar, att förlorad potens påverkar mannens välbefinnande eller lidande gällande sexualitet. Dessa förändringar leder ofta till att mannens självbild och identitet tar skada. Detta påverkar i sin tur mannens relation med sin partner och andra. I diskussionen framkommer vikten av sjuksköterskans förståelse samt bemötande av dessa ofta äldre män, då sexualitet fortfarande ar ett tabubelagt område för dem. En tänkbar omvårdnadsintervention är att använda sig av PLISSIT-modellen.

  • 70.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kalbo, Paulin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Fysisk beröring för människans välbefinnande?2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mycket tyder på att massage har förekommit i många kulturer under flera århundranden. tidigare forskning visar att råttor som blev strukna på magen eller ryggen blev lugnare och fick lägre blodtryck som följd. Syfte: Syftet med studien var att belysa om terapeutisk fysisk beröring har någon effekt för människors välbefinnande. Metod: En litteraturstudie som bygger på nio artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av Graneheim & Lundmans innehållsanalysmetod. Detta resulterade i tio subkategorier och tre kategorier. Resultat: I flera fall uppgav testpersonerna att deras smärta, oro och ångest lindrades. Resultatet visade att massage hade sänkande effekt på blodtryck och visade även att vårdtiden förkortades samt att läkemedelsförbrukningen minskade. Diskussion: I de fall där man inte fann några konkreta fysiska förbättringar uppgav likväl testpersonerna att de tyckte att massage var skönt och avslappnande.

  • 71.
    Andersson, Ida
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Bardh, Anneli
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors förhållningssätt till patientens autonomi vid vård i livets slutskede inom hemsjukvården: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns brister i hemsjukvården, patienters autonomi respekteras inte alltid. Fler patienter väljer att avsluta sina sista dagar i livet i hemmet och sjuksköterskor kan ställas inför stora utmaningar när det gäller att handha döende patienter. Svårigheter kan uppstå att följa patientens vilja och självbestämmande. Vården av döende patienter sker till stor del i hemmet där även närstående inkluderas i vården vilket gör att sjuksköterskan kan befinna sig i en utsatt situation då anhöriga kan kräva snabba beslut som kan vara svåra att fatta. Därför önskas tydligare riktlinjer inom ämnet.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till patientens autonomi vid vård i livets slutskede inom hemsjukvården.

    Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskning.

    Resultat: I resultatet framkom det tre huvudkategorier inklusive åtta underkategorier. Att ha en underlättande förhållning gentemot patienten genom att pendla mellan närhet och distans, göra patienten delaktig, skapa goda relationer samt känna stöd från teamet. Att ha en underlättande förhållning gentemot sig själv genom att ha självkännedom och att ha mod. Att ha en försvårande förhållning genom att ha brist på stöd och att inte ges möjlighet att hjälpa.

    Slutsats: Mod krävs för att våga vara nära patienten men även för att kunna distansera sig. Sjuksköterskor behöver kunna konsten att pendla mellan närhet och distans för att kunna vårda patienter vid vård i livets slutskede.

  • 72.
    Andersson, Ingalill
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Vårdpersonalens erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom: en litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer som lever med demenssjukdom ökar runt om i världen. Den förlängda medellivslängden gör att allt fler hinner insjukna i en demenssjukdom. Antalet personer som lever med demenssjukdom på våra särskilda boenden växer och kravet på att vårdpersonalen kan förstå sjukdomens yttringar blir allt större. I matningssituationen uppstår ofta svårigheter för vårdpersonalen, mycket beroende på svårigheterna med att kommunicera med den sjuka personen. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom på särskilda boenden. Metoden: Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Analysen utfördes som en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier utformade sig. Attityder till vårdtagaren, Att tolka tecken och signaler, Interaktion, Miljöns betydelse för måltidssituationen och Vårdpersonalens strategier. Slutsats: Vårdpersonalens erfarenhet av matningssituationen hos personer med demenssjukdom visade sig vara kontaktsvårigheterna mellan vårdpersonal och vårdtagare. Vårdpersonalen upplevde att det var svårt att förstå vårdtagarnas signaler. Svårigheterna med kommunikationen minskades genom att vårdpersonalen gavs mer tid tillsammans med de demenssjuka personerna. Det är således viktigt att förstå att tidsaspekten har betydelse i matsituationen med personer med demenssjukdom.

  • 73.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Karlsson, Emma
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur står det till med det sexuella?: En litteraturstudie om hur sjuksköterskan upplever och bedriver samtalet om sexualitet med patienten2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift är att vårda hela människan därför borde sexualitet vara en aspekt i omvårdnadsarbetet. Trots detta upplever sexologen Bergström-Walan att sexualitet ofta negligeras i vården. När patienten inte känner sig sedd kan det leda till ett vårdlidande för patienten, kommunikation är därför viktigt i vården. Det finns olika verktyg framtagna för att uppmärksamma patientens sexualitet både i form av VIPS-modellen och PLISSIT-modellen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedriver och upplever samtalet om sexuella problem såväl i sluten som i öppen vård. Metod: Studien är gjord med en mixad metod där både kvantitativ och kvalitativ ansats använts. Den kvalitativa delen har analyserats enligt Graneheim och Lundmans metod för innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier som påverkar sjuksköterskans upplevelser av samtalet kring sexualitet framkom från innehållsanalysen: Sexualitet en del av människan, Tidsbrist och hög arbetsbelastning, Brist på kunskap, Ålder och kön och Ovisst vems initiativet är. Den kvantitativa delen presenteras i en sammanställning av sjuksköterskans upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskan åsidosätter av olika anledningar frågor kring sexualitet, en förklaring till detta kan vara bristande kunskaper inom ämnet varför denna fråga borde tas upp under utbildningen. Bättre rutiner skulle kunna vara en hjälp för sjuksköterskan att lättare samtala med patienten om sexualitet.

  • 74.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Forslund, Linda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health.
    Digitala kränkningar -det preventiva arbetet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Att använda sig utav internet har i dag blivit en självklarhet, dagens information och kommunikationsteknologi har öppnat världar som tidigare var helt okända. I denna utveckling har nya former utav mobbing och kränkningar vuxit fram. Teknologin, sociala medier och den ökade tillgängligheten har bidragit till en större öppenhet, gränsöverskridande arbete och lärande samt ökat tillgängligheten för sociala relationer, men här identifieras även en baksida. Studien bygger på en kvalitativ undersökning som har utförts i form av en litteraturstudie. En systematisk litteratursökning har genomförts i två steg vart efter ett manuellt artikelurval har gjorts. En tematisk innehållsanalys har därefter använts för att identifiera återkommande teman i form av förebyggande insatser för att förhindra digitala kränkningar i skolans miljö. Digitala kränkningar är ett relativt nytt fenomen och grunden i denna studie har varit att kartlägga det preventiva arbetet i skolan. Genom att kartlägga tidigare forskning i ämnet identifieras skolans preventiva insatser för att motverka digitala kränkningar. Resultatet visar att utbildning om digitala kränkningar behövs i större utsträckning i skolan. Ökad samverkan mellan samhälle och skola samt att eleverna görs delaktiga i det förebyggande arbetet. Studien pekar även på att tydligare övergripande planer i skolan behövs som innefattar alla former utav kränkande behandlingar i kombination med ökad medvetenhet och delaktighet hos föräldrar.

  • 75.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Zammal, Natalie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Endometrios: Den dolda folksjukdomen?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att livmoderslemhinnan växer i och utanför livmoder. Endometrios påträffas vanligtvis på bukhinnan, livmodermuskulaturen, äggstockarna, urinblåsan eller ändtarmen, men kan även finnas i andra organ i kroppen. I Sverige drabbas uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder av endometrios, men det kan dröja uppemot sex-tio år innan diagnosen fastställs. Endometrios kan ge upphov till bland annat svåra smärtor och infertilitet. Aktuellt forskningsläge visar att kompetensen bland hälso- och sjukvårdpersonal är bristande vilket har en påverkan på den vård som ges till kvinnor med misstänkt eller fastställd endometriosdiagnos.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal vid endometrios.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex bloggar som analyserades enligt av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; bra bemötande och dåligt bemötande som sammanfattas av fem respektive fyra underkategorier. Samtliga kvinnor hade upplevelser av dåligt bemötande från sjukvårdspersonal vilket påverkade dem negativt både psykiskt och fysiskt. Kvinnorna ansåg sig till stor del ha blivit misstrodda och inte tagna på allvar vilket hade konsekvenser för deras självkänsla och tro på vården. En annan konsekvens av dåligt bemötande var att de drog sig från att söka hjälp vilket orsakade onödigt lidande och deras vardag påverkades negativt. Resultatet visar också upplevelser av bra bemötande där kvinnorna upplevt att de blivit förstådda och bekräftade vilket ingav dem hopp och framtidstro. Av resultatet framkom att omhändertagandet från sjuksköterskan spelar roll för hur kvinnorna hanterade den påverkan som endometriosen har.

    Slutsats: Då denna patientgrupp till största del söker sig till vårdcentraler och akutmottagningar för sina symtom är sjuksköterskan bland de första de knyter kontakt med. Av resultatet framkommer det att sjuksköterskans förhållningssätt bör vara i enlighet med Joyce Travelbee’s omvårdnadsteori. Resultatet visar tydligt hur kvinnor som söker vård önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonalen. I enlighet med Travelbee’s teori är omvårdnad att hjälpa den lidande människan att finna mening och hopp i sin situation genom att etablera en tillitsfull och förtroendefull relation med patienten.

  • 76.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Andersson, Lovisa Lundberg
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Föräldrars upplevelser av sjuksköterskans stöd under barnets diagnos och behandling vid cancer2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När ett barn insjuknar i cancer påverkas inte bara en individ av sjukdomen, utan hela familjen berörs. För barnet är föräldrarna det mest betydande stödet, men ofta upplever föräldrar att de inte är tillräckligt starka känslomässigt för att kunna stödja sitt barn. Föräldrarna är mycket sårbara under barnet diagnos och behandling varav sjuksköterskans stöd är av stor betydelse. Emellertid upplever föräldrarna många gånger att stödet är otillräckligt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelser av sjuksköterskans stöd under barnets diagnos och behandling vid cancer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio artiklar kvalitetsgranskades utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevani’s (2006) protokoll för kvalitativa metoder varefter en innehållsanalys av det inhämtade materialet gjordes enligt beskrivning av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet organiserades under tre kategorier: kommunikationens betydelse som stöd för föräldrar, betydelsen av ett bra bemötande och en förtroendefull relation samt föräldrars behov av att känna sig involverade. Det framgick av resultatet att föräldrars upplevelser angående sjuksköterskans stöd var individuellt upplevt och därför mycket varierande. Somliga föräldrar upplevde stödet positivt till följd av god kommunikation, en nära relation till sjuksköterskan och delaktighet under barnets diagnos och behandling. Åtskilliga föräldrar upplevde emellertid stödet negativt och på grund otillräcklig information, tidsbrist, en otrygg relation till sjuksköterskan och utanförskap. Slutsats: Föräldrar till barn som insjuknat i cancer upplever att sjuksköterskans stöd har en avgörande betydelse under barnets diagnos och behandling, Hur sjuksköterskans stöd upplevs är emellertid individuellt och varierande. Sjuksköterskans stöd upplevs både positivt och negativt, varav de föräldrar som uppfattar stödet negativt upplever psykiska påfrestningar som riskerar att medföra allvarlig inverkan på föräldrarnas hälsa och förmåga att ge sitt barn optimalt stöd. Familjecentrerad vård som utgör en viktig del i barnsjukvården kan med hjälp av den här litteraturstudien uppmärksammas ytterligare.

  • 77.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Börjesson, Malin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Anhörigvårdarens upplevelse av att vårda en vuxen närstående palliativt i hemmet: En litteraturstudie2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Belastningen på sjukhusen beräknas öka, på så vis kan allt mer vård komma att utföras i hemmen. Många väljer även att vårdas hemma med anhöriga som vårdare. Anhörigvårdare är en viktig resurs vid palliativ vård i hemmet eftersom de ständigt kan finnas tillhands för sin närstående. Det är därför av stor vikt att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda sin närstående palliativt i hemmet vilket bidrar till ökad förståelse för deras situation. Syfte: Att beskriva anhörigvårdarens upplevelse av att vårda en vuxen närstående palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anhörigvårdare upplevde frustrerande isolering i hemmet på grund av att de ständigt behövde finnas tillhands, detta bidrog till utmattande trötthet. Bristande information och vägledning från sjuksköterskan upplevdes kunna leda till hjälplöshet i rollen som vårdare. Sjuksköterskans stöd och hjälp bidrog till trygghet och säkerhet i rollen som anhörigvårdare. Många anhörigvårdare ansåg att det var en naturlig uppgift att vårda sin närstående. Slutsats: Detta arbete ger en ökad förståelse för anhörigvårdares situation när de vårdar en vuxen närstående palliativt i hemmet, vilket behöver tas i beaktan av sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Den nya kunskapen kan användas när sjuksköterskan planerar stöd och hjälp till anhörigvårdare. Det stödet som erbjuds av sjuksköterskan behöver utgå från personcentrering där anhörigvårdarens målsättningar respekteras och sjuksköterskan strävar till att uppnå partnerskap med anhörigvårdare.

  • 78.
    Andersson, Jon
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Lindström, Birgitta
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Stöd vid övervikt och fetma2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma är idag ett världsomspännande hälso- och omvårdnadsproblem där sjuksköterskan har en stödjande och motiverande uppgift för att hjälpa personer hantera samt klara av en livsstilsförändring som leder till viktminskning. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stöd vid personens livsstilsförändring i samband med viktnedgång. Metoden som används är litteraturstudie. Resultatet visar på att sjuksköterskan har en betydande roll vid personens livsstilsförändring när det gäller att bistå med stöd. Genom att basera en relation på tillit kan sjuksköterskan och personen tillsammans skapa de mål som möjliggör personens livsstilsförändring. Vidare visar Resultatet att sjuksköterskan bör fokusera på personens kroppsuppfattning för att motivera personen till en livsstilsförändring som leder till viktminskning. I diskussionen framkommer vikten av att sjuksköterskan förstår personens motiv till viktminskning och utgår från detta då stöd och motivation skall ges.

  • 79.
    Andersson, Julia
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Anhöriga till personer som lider av psykisk ohälsa: En litteraturstudie som belyser anhörigas känslor och upplevelser2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sedan 1980- talet har det psykiska välbefinnandet bland befolkningen försämrats. Socialstyrelsen började göra mätningar av folkhälsan i Sverige i slutet av 1980- talet och sedan dess har ängslan, oro och ångest ökat bland ungdomar i åldrarna 16-24 år. Även bland äldre har rapporter visat att psykisk ohälsa ökat. Anhöriga till psykiskt sjuka får bära en tung börda och har en viktig roll i förbättringen av den psykiskt sjuka personens liv. Syftet med studien var att belysa anhörigas känslor och upplevelser. Litteraturstudien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats där data insamlats från självbiografisk litteratur. Analysen är gjord efter Granheim och Lundmans innehållsanalys. Resultatet visar att anhöriga känner sig ensamma och har ett behov av att bli sedda. De känner även hopplöshet över sin situation och maktlöshet över mötet med vården. Anhöriga upplever också skuld i den anhörigas sjukdom och skamlighet inför den psykiskt sjuka personen. De har svårt att förstå sin situation men kan med tiden acceptera den psykiskt sjuka familjemedlemmen för hennes eller hans tillstånd. Studien visar att ett bra samarbete mellan anhöriga och vårdpersonal hade varit att föredra då detta hade gynnat både de anhöriga och den sjuka.

  • 80.
    Andersson, Karolin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Gillerud, Anna Wallin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att leva med en stomi: Personers erfarenheter av den förändrade vardagen2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer som lever med en stomi upplever vanligen en förändrad vardag. Det kan vara förändringar som hur de hanterar stomin, hur de agerar i sociala situationer samt hur de upplever sin kropp. Mer forskning inom området skulle kunna bidra till att personer som lever med en stomi får det lättare att hantera både stomin och den förändrade vardagen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva erfarenheter av den förändrade vardagen hos personer som lever med en stomi. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom det att personer som levde med en stomi hade problem att både hantera och acceptera stomin och den förändrade vardagen. Det fanns även problematik kring den förändrade kroppsbilden som stomin medförde. Känslorna kring hur det sociala livet begränsades av stomin var i många fall besvärande och innebar att bland annat sexlivet försämrades. Slutsats: Det var viktigt för personer som levde med en stomi att lära sig att acceptera och hantera sin stomi för att få ett så bra liv som möjligt.

  • 81.
    Andersson, Katarina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Gustafsson, Maria
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Stroke – även den anhöriges sjukdom: En litteraturstudie baserad på anhörigas upplevelser av sjuksköterskors stöd2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke kan innebära en omställning, inte bara för personen som insjuknat utan även för anhöriga. Sjuksköterskor bör därför ge stöd till anhöriga för att de ska kunna hantera den nya situationen som kan uppstå. Dagens sjuksköterskor har inte tillräcklig kunskap om anhörigas behov och det kan leda till att anhöriga inte får det stöd dem behöver. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av sjuksköterskors stöd under sjukhusvistelsen, i samband med att en närstående insjuknat i stroke. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier: Informativt stöd och emotionellt stöd. Det framkom även fem underkategorier: Att inte få all information, behov av allmän information, önskan om individanpassad information, vara tvungen att hitta egna informationsvägar och önskan om större delaktighet i vården. Slutsats: Det framkom att många anhöriga upplevde brister i stödet från sjuksköterskor. Det hade därför varit av intresse att i framtida forskning undersöka sjuksköterskors syn på varför stödet brister och på så sätt kunna förbättra stödet till anhöriga.

  • 82.
    Andersson, Katarina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Könönen, Eva
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Vårdarens möten med patienter som vårdas i livets slutskede2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hur döende har vårdats har sett olika ut genom historien. Allt från vård i hemmet till vård på hospicesjukhus. Det är viktigt att bemöta den döende på ett sådant sätt så att dennes sista tid blir så god som möjligt. Detta kan vara svårt med tanke på hur mycket känslor som dinns med i mötet med patienten i livets slutskede och vårdaren. Syftet med denna studie var att belysa detta möte. Metoden författarna valde var att analysera sju kvalitativa artiklar som alla, på något sätt, handlade om den palliativa vården. Artiklarna analyserades utifrån Polit och Hunglers metod. Som omvårdnadsteori har författarna valt Jean Watson. Resultat: Det är mycket känslor involverat när en patient får veta att han/hon är döende. Oftast går patienten igenom olika känslostadier med bland annat förnekande, ilska och rädsla innan patienten kommer till ett accepterande. Under denna period kan det vara svårt att vara vårdare till dessa patienter. De vårdare som läst på och arbetat med den palliativa vården har lättare för att ta itu med de problem som uppstår. Det är viktigt att som vårdare vara ärlig och våga beröra patienten. Vårdaren måste se till hela patienten. Tid var en bristvara för vårdaren. Slutsats: Vårdaren kan förbereda sig genom att vara påläst inom ämnet. Mer litteratur borde finnas lättillgänglig på arbetsplatserna. Mer tid måste finnas för att läsa litteratur och för att vårda den palliativa patienten. Erfarenhet är inte en garanti för ett bra bemötande.

  • 83. Andersson, Kristina Stefanovic
    et al.
    Brandt, Eva
    Lindberg, Bodil
    Wester, Thomas
    Lintrup, Mats
    Vikten av mat i hemtjänsten2008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    BAKGRUND: Måltiden kan vara en av få guldstunder i de äldres vardag. Vikten av mat och måltider samt undernäringsproblematiken har lyfts fram av vårdgivare, regering, vårdtagare själva och deras närstående. Förbättring efterfrågas, vilket kräver förändring. SYFTE * Undersöka kunskap och inställning hos personal i hemtjänst, hemsjukvård och biståndsbedömare till kost och nutrition med fokus på undernäring före och efter personalutbildning. * Undersöka kost och nutrition samt inställning till densamma före och efter personalutbildning hos vårdtagare i ordinärt boende med biståndsbeslutad måltidsservice och/eller matdistribution. * Testa nutritionsrutiner på vårdtagare i ordinärt boende med biståndsbeslutad måltidsservice och/eller matdistribution. METOD OCH MATERIAL: Projektet omfattade fyra hemtjänstgrupper i Malmö samt distriktsköterskor, chefer och biståndsbedömare knutna till dem. Utbildningen, innefattande fyra eftermiddagar, anordnades för 59 anställda. De ombads besvara en enkät kring kost och nutrition vid första och sista utbildningstillfället. Enkätsvar erhölls av 52 respektive 45 personal. Samtliga 63 vårdtagare i projektet intervjuades kring kost och nutrition, varav 48 vårdtagare även intervjuades vid projektslut. RESULTAT: Personalens kompetens avseende kost och nutrition före utbildningens start var redan god. Däremot ökade den upplevda kunskapen avseende kost och nutrition för sjuka äldre samt att bedöma nutritionsstatus, i hög grad. Vårdtagarna var till stor del nöjda med hjälpen från hemtjänsten beträffande mattjänst och mat. Vanligtvis åt vårdtagarna frukost, middag, kvällsmat samt ett till två mellanmål. Varm matlåda, som vårdtagarna erbjöds, var också den lösning som de föredrog framför lagad mat i hemmet och kyld matlåda. För de vårdtagare där hemtjänsten hjälpte till med kvällsmaten, utgjordes denna mestadels av färdigbredda smörgåsar. Så gott som all personal och var tredje vårdtagare ansåg att två lagade måltider dagligen ska erbjudas. Vårdtagarnas rapporterade kostintag påvisar att risk kan finnas för ett bristfälligt energi- och näringsintag. Det var närmare 30 procent av vårdtagarna som var underviktiga. Majoriteten av personalen instämmer helt eller delvis i att nutritionstillstånd ska bedömas på alla nya vårdtagare. Genomförd nutritionsbedömning låg till grund för eventuell nutritionsbehandling. I projektet har vårdtagare exempelvis erbjudits att följa med vid inköp, hjälp med mellanmål och gemensamma måltider. KONKLUSION: För att kunna klara sig själv och ha ett meningsfullt liv är förutsättningen bl.a. ett adekvat energi- och näringsintag. Måltiden får och ska ta tid i anspråk. Kost och nutrition bör prioriteras i ännu högre utsträckning av beslutsfattare i såväl Malmö som andra kommuner. Detta möjliggör för anställda att verka för att vårdtagare ska känna mat och måltidsglädje samt ha bästa möjliga nutritionstillstånd. Det är angeläget att ändra och utöka utbudet till kvällsmat, möjligheten att få biståndsbeslutade mellanmål och att systematiska och enhetliga kost- och nutritionsrutiner införs. Detta projekt påvisar att föreslagna förändringar är genomförbara. Förändringarna är av stor betydelse för alla vårdtagare i allmänhet och för undernärda vårdtagare i synnerhet.

  • 84.
    Andersson, Lena
    et al.
    Department of Geriatrics, Piteå Älvdal Hospital.
    Burman, Marie
    Department of Orthopaedics, Piteå älvdal Hospital.
    Skär, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Omvårdnad.
    Experiences of caretime during hospitalization in a medical ward: older patients' perspective2011In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 25, no 4, p. 646-652Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    he population is ageing the world over, and there is an increasing prevalence of chronic illness and complex conditions. Older people are at greater risk of having several complications than the general population, leading to more time spent in hospital and an increased risk of readmission. The most specific need of older patients is often the multiple need of care. The aim of this study was to describe older patients’ experiences of caretime during a hospitalization in a medical ward. Data were collected with semi-structured interviews with nine older patients, and analysed using qualitative thematic content analysis. The analysis resulted in two themes and five categories. The results show that caretime during hospitalization includes a lot of waiting and that patients manage the waiting in different ways. The results also point out the importance of patients developing good relationships with professionals since good relations creates feelings of security and can reduce anxiety and fear during a hospital stay. The patients pointed out the importance of being more involved in their own care and asked for more detailed information about the hospital stay. The results revealed that information makes patients’ more secure and safe during a hospitalization and makes them participate and affect their own care and treatment more.

  • 85.
    Andersson, Linda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sederström, Sarah
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnors upplevelser vid diagnosen bröstcancer: En litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerformen bland kvinnor i Sverige och i övriga världen. Beskedet om diagnosen bröstcancer kan upplevas som en livshotande sjukdom som kan orsaka lidande och förändringar i personens livsvärld samt utlösa en rad starka känslomässiga upplevelser. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser vid nydiagnostiserad bröstcancer från diagnosbeskedet och fram till behandling. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i databaserna CINAHL och Medline. Sökningen kompletterades även med manuell sökning. Artikelanalysen genomfördes enligt en modell tolkad av Granheim och Lundman. Artikelanalysen resulterade i fyra huvudkategorier och sex subkategorier. Av artiklarna framkom bland annat att kvinnorna upplevde chock i samband med diagnosbeskedet och en stark rädsla för att dö. Kvinnorna upplevde att deras andlighet ökade och genom Gud bearbetade de sorgen. Stödet som kvinnorna upplevde, både känslomässigt och praktiskt, var viktigt för att orka kämpa mot sjukdomen och att undvika depression. Kvinnorna upplevde att bröstcancern utgjorde en stor förändring i deras liv och gav dem ett nytt sätt att se på livet. Upplevelserna kvinnorna kände i samband med diagnosbeskedet drabbar individen både psykiskt och socialt. För att kunna förstå deras upplevelser krävs att man belyser deras livsvärd genom att professionellt bemötande och även tillgodose deras behov.

  • 86.
    Andersson, Lisbeth
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Claesson, Carina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskans bemötande av kvinnor med förändrad kroppsbild på grund av förlust av bröst i samband med bröstcancer2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Känslan av att ha förlorat ett bröst kan vara svår för kvinnan att bearbeta, på grund av att kvinnobröstet anses vara det absolut feminina. Sjuksköterskans bemötande är av betydelse för hur kvinnan hanterar situationen. En god kommunikation är en del i vårdandet för att kunna ge den informationen kvinnan önskar och behöver. syftet med studien var att belysa sjuksköterskans bemötande av kvinnor med förändrad kroppsbild på grund av förlust av bröst i samband med bröstcancer. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar att sjuksköterskans information och relation till kvinnan var av avgörande betydelse för att kvinnan skulla kunna bearbeta och acceptera förlusten av sitt bröst. Det stöd som sjuksköterskan kunde bistå med ansågs spela en betydelsefull roll för kvinnans bearbetning av den förändrade kroppsbilden. I diskussionen framkom att den information som sjuksköterskan bistod med var värdefull under förutsättning att informationen gavs på ett sådant sätt att den enskilda individen gavs möjlighet att ta del av informationen. Genom att sjuksköterskorna bistod kvinnor och deras närstående med stöd, medförde detta att kvinnan fick lättare att bearbeta förlusten av sitt bröst. Travelbee menar, att empatiska sjuksköterskor förstår vad den andre individen går igenom, men det krävs att sjuksköterskan har ett öppet sinne för att förstå och uppskatta individens situation.

  • 87.
    Andersson, Lukas
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Pålsdotter, Hedda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Andningen styr mitt liv: En litteraturstudie om hur det är att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom har ökat sedan 1970-talet och idag lever 400 000 - 700 000 personer med sjukdomen. År 2020 beräknas sjukdomen vara den tredje största dödsorsaken i världen. Den vanligaste orsaken till att få KOL är tobaksrökning vilket gör att personer ofta skuldbelägger sig över att sjukdomen är självorsakad. Personer som fått KOL kommer att leva med sjukdomen resten av livet. Personer med KOL upplever oftast inte sjukdomen på samma sätt som andra personer då upplevelser är individuella. Sjukdomen upplevs på olika sätt då individuella erfarenheter och kunskaper spelar in i hur väl personerna lyckas leva med sin sjukdom. Eftersom personerna upplever sjukdomen på olika sätt är det viktigt att arbeta personcentrerat. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design användes där 13 vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Innehållsanalysen genomfördes genom användning av Graneheim och Lundmans artikel där de beskriver hur en kvalitativ innehållsanalys går till. Resultat: Det framgick att andningen spelade en central roll i livet. Den försämrade andningen gjorde att personerna inte kunde göra vad de ville och upplevde att den styrde hela livet. Det framkom att personer med sjukdomen upplevde att de inte vet hur framtiden blir och var därför oroliga och rädda för sjukdomsutvecklingen. Personerna upplevde en ensamhet där varken vårdpersonal, vänner eller anhöriga förstod deras situation. En del valde då att isolera sig vilket fick ytterligare följder som till exempel depression. Slutsats: Andningen styr hela personens liv. Eftersom personerna upplevde ensamhet är det viktigt att vårdpersonal informerar anhöriga om sjukdomen då det förekommer okunskaper rörande sjukdomen. Personer upplever att deras identitet förändras och att de är i behov av andra. Det är viktigt att ge dem den hjälp de behöver samtidigt personcentrerad vård tillämpas för att personen ska vara delaktig i sin vård.

  • 88.
    Andersson, Maria
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Backman, Linda-Marie
    Blekinge Institute of Technology.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slutskede i hemmet syftar till att förbättra livskvaliteten för både patienten och anhöriga, genom att förebygga och lindra lidandet. Vård i livets slutskede bygger på en tanke om att patienten ska få uppleva största möjliga livskvalitet till slutet. vård av döeende i hemmet kräver stor erfarenhet av sjuksköterskan och vana att handskas med den breda problematik som kanföreligga. 

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors uppleveler av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet. 

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, med kvalitativ design. Data samlades in genom tio vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys för kvalitativa studier. 

    Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier: Att bli känslomässigt påverkad, Teamets betydelse och Otillräcklighet. Sjukskötrskor upplevde att det var svårt att hantera sina egna känslor när de arbetade så nära döden. Det fanns både positiva och negativa känslor. Även tidsbrist och stress upplevdes vod vård i livets slutskede i hemmet. det beskrevs även att relationen med anhöriga var en viktig del. Stödet från kollegor ansågs vara av vikt, men fler suksköterskor upplevde brist på kunskap gällande vård av patienter i livets slutskede i hemmet. 

    Slutsats: Sjuksköterskornaupplevde att det vardagliga mötet med patienter i livets slutskede i hemmet frakallade många olika känslor, så som sorg, frustration och otillräcklighet. Sjuksköterskorna upplevde att ta hand om patienter vid vårs i livets slutskede i hemmet var stressigt och tidskrävande och de krävde mer kunskap. Stöd från kollegor var av vikt då det ofta ansågs vara bristfälligt. 

  • 89.
    Andersson, Marika
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hedersrelaterat våld och förtryck: En kartläggning hos Värmlands läns berörda verksamheter och ideella organisationer2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Kartläggningen var från början en del av ett uppdrag från regeringen till länsstyrelsen. Uppdraget innebar att Länsstyrelserna på regional nivå ska ansvara för kompetensstöd när det gäller våldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat våld och våldsutövare, däribland hedersrelaterat våld. Det fastställdes att länsstyrelserna ska lämna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje län. En samlad bild av länet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ enkätundersökning i Värmland. Utifrån resultatet kunde det inte uteslutas att hedersrelaterat våld förekommer i länet, kunskapen var inte så stor gällande hedersrelaterade fall men ändå hade verksamheterna stöd och hjälp att erbjuda personer som utsätts för denna typ av våld.

  • 90.
    Andersson, Martin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sundqvist, Peter
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Organdonation: en intervjustudie om vårdpersonals erfarenheter av hur de stödjer och hjälper anhöriga att ta beslut om organdonation.2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Idag transplanteras med framgång bl.a. hjärta, lungor, njurar och lever. Behovet av organ ökar men tillgången minskar. Det finns många olika sätt att göra sin vilja känd om sin inställning till organdonation. Om den avlidnes vilja inte är känd är det anhöriga som måste ta beslutet om organdonation. Att mista en närstående plötsligt och oväntat är i många fall förenat med ett chocktillstånd. Att i det tillståndet bli tillfrågad av en läkare om tillåtelse att ta den avlidnes organ, kan medföra både skuldkänslor och ångest, speciellt eftersom beslutet tas under tidspress och psykisk stress. Syftet med denna kvalitativa studie var att genom intervjuer beskriva vårdpersonals erfarenheter av hur de stödjer och hjälper anhöriga vid beslut om organdonation. I studien används Watson som teoretisk referensram, Watson har en syn på människor som passar bra att använda sig av när en människa står inför en stor förändring. Intervjuerna analyserades med hjälp av Burnards analysmetod. I resultatet förekommer det att information till anhöriga är mycket viktigt. Informationen skall vara lättförståelig, upprepad och tydlig. Det är till en början viktigt att de anhöriga förstår vad hjärndöd innebär, det är en förutsättning för att kunna gå vidare. Det är också viktigt att anhöriga får ta farväl av den avlidne, det underlättar förståelsen att den närstående är död. I många fall är det kaotiskt för de anhöriga och då spelar vårdpersonalen en viktig roll att ge de anhöriga stöd och hjälp. Den vårdpersonal som intervjuats menar att det är deras erfarenhet som gör att de på ett bra och effektivt sätt kan ge de anhöriga stöd och hjälp.

  • 91.
    Andersson, My
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kostic, Maja
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Finns det samband mellan förmaksflimmer och levnadsvanor hos den äldre befolkningen?: En kvantitativ studie i samarbete med Swedish National study on Aging and Care - Blekinge2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förmaksflimmer (FF) är vanligt förekommande hos äldre, prevalensen beräknas vara cirka 5 % samtidigt som antalet äldre individer i samhället ökar. Den äldre befolkningen har sämre levnadsvanor än den yngre och drabbas i större utsträckning av sjukdom. De ohälsosamma levnadsvanorna riskbruk av alkohol, tobaksbruk/rökning, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor kan påverka hälsa och välbefinnande på många olika sätt för individen.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuellt samband mellan förmaksflimmer och levnadsvanor hos individer över 60 år i Blekinge.

    Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad utifrån data från Swedish National study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Data har sammanställts deskriptivt, verklig skillnad mellan grupper har undersökts med chi2-test och sedan har Spearmans rangkorrelation används för att undersöka samband.

    Resultat: Statistisk signifikant skillnad upptäcktes mellan FF och ohälsosamma matvanor, där fanns även en statistiskt signifikant positiv korrelation. Detta innebär att det finns ett samband mellan FF och ohälsosamma matvanor. Riskbruk av alkohol, tobaksbruk/rökning och otillräcklig fysisk aktivitet visade ingen statistisk signifikant skillnad.

    Slutsats: Samband mellan FF och ohälsosamma matvanor hos den äldre befolkningen i Blekinge finns, vilket kan vara till nytta för sjuksköterskan i den personcentrerade vården. Kunskap gällande FF, levnadsvanor och äldre kan vara ett kunskapsstöd för sjuksköterskan i omvårdnaden av dessa individer. 

  • 92.
    Andersson, Nathalie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lindén, Martina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ibland vårdas patienter med smittsam sjukdom under isolering. Detta för att förhindra att smitta sprider sig ytterligare till medpatienter eller vårdpersonal. Att vårda patienter med smittsam sjukdom utgör en ökad risk för sjuksköterskan att smittas. Smittprevention och försiktighetsåtgärder är också faktorer som kan påverka omvårdnaden och är dessutom avgörande för sjuksköterskans och patientens säkerhet.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad i samband med isoleringsvård vid smittsam sjukdom

    Metod: För att besvara studiens syfte användes en litteraturstudie med kvalitativ design. Vetenskapliga artiklar samlades in och kvalitetsgranskades. Därefter genomfördes innehållsanalys på samtliga artiklar och kategorier plockades fram.

    Resultat: Fyra kategorier växte fram ur resultatet av litteraturstudien. Dessa var: oro för smittspridning, mellanmänskliga aspekter i omvårdnaden, känsla av maktlöshet samt vikten av kunskap och erfarenhet.

    Slutsats: Det upplevdes en oro inför smittspridning och resurser som inte räckte till. Dessa aspekter kunde påverka omvårdnaden och relationen till patient och anhöriga. Dock var de flesta sjuksköterskor överens om att trots detta försöka uppnå omvårdnad av god kvalitet. Tidigare kunskap och erfarenhet av smittspridning bidrog positivt till omvårdnadsarbetet och minskade sjuksköterskornas riskuppfattning.

  • 93.
    Andersson, Oscar
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Palm, Molina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Evidensbaserad sårläkning: honung eller silver? - En strukturerad litteraturöversikt2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Silver har sedan 70-talet varit det dominerande antibakteriella förbandet vid sårläkning. På senare tid har fokus dock flyttats till honung som antibakteriellt förband, då honungen har silvrets antibakteriella egenskaper, utan att vara toxiskt på huden. Syfte: Söka evidens för honungens sårläkningseffekt jämfört med silverförband, avseende sårläkningstid i dagar, om såren läkt eller inte på utsatt tid och vilket av förbanden som reducerar eventuell bakterieförekomst på kortast tid. Metod: En strukturerad litteraturöversikt utförd på RCT- och CCT-studier med en meta-analys och forest plot. Resultat: Samtliga inkluderade artiklar kom fram till att honung är mer effektivt vid sårläkning jämfört med silver. Honungen visades även ha fler antibakteriella egenskaper än silver. Slutsats: Honung kan möjligtvis vara mer effektivt än silver, dock är forskningsområdet litet och fler studier behövs för att kunna ge ett mer tillförlitligt resultat.

  • 94.
    Andersson, Pia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Stenberg, Johanna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Invandrares upplevelser av mötet med vårdpersonalen i Sverige: En litteraturstudie med kvalitativ metod2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I och med immigreringen som för varje år ökar, finns det nu många olika kulturer i Sverige. Invandrarna kommer alla någon gång att komma i kontakt med vårdpersonal. För att kunna ge en god individanpassad vård är det av stor vikt att ha kunskap om hur invandrarna upplever mötet med vårdpersonalen i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva invandrares upplevelser av mötet med vårdpersonalen i Sverige. Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Den bygger på tio vetenskapligt granskade artiklar som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att invandrarna hade upplevt både vårdande och icke-vårdande möten med vårdpersonalen i Sverige. Invandrarna som fått stöd och blivit bemötta som enskilda individer av vårdpersonalen upplevde att de varit med om ett vårdande möte. Upplevelser av ett icke-vårdande möte bestod utav känslor av att inte bli förstådd på grund av kommunikationsproblem och kulturella skillnader. Slutsats: Om vårdpersonalen visar att de har en förståelse för patientens kultur och religion skulle det kunna ge invandrare bättre upplevelser av mötet och minska risken för eventuella missförstånd.

  • 95.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Henrysson, Josefin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Det kulturella mötet mellan vårdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund: en litteraturstudie2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gått från att bestå av relativt få kulturer till att bli mångkulturellt. Att beskriva faktorer som påverkar förståelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehållsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund än den svenska. Många invandrare har svårt att anpassa sig till sitt nya hemland, både språkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmänt stereotypa vården. Vikten av kulturellt relevant vård är ett ständigt återkommande inslag. Behövet av mångkulturell utbildning i vården är stort. Ökad ömsesidig kunskap och förståelse för kulturella olikheter kan bidra till en bättre och säkrare vård.

  • 96.
    Andersson, Sanne
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Tomtlund, Claes
    Blekinge Institute of Technology.
    Sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden vid vårdrelaterade infektioner med fokus på Clostridium difficile.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Socialstyrelsen beskriver en vårdrelaterad infektion som en infektion en patient kan få i samband med behandling eller vård inom alla olika former av vård och omsorg. Vårdrelaterade infektioner anser Socialstyrelsen utgör ett problem som orsakar onödigt lidande och stora kostnader för samhället. Det finns få studier som fokuserar på omvårdnaden av patienter som drabbats av den vårdrelaterade infektionen Clostridium difficile. Det finns mycket medicinsk forskning kring Clostridium difficile infektioner men forskning inom sjuksköterskans huvudområde omvårdnad är begränsad.

    Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av patienter med vårdrelaterade infektioner med fokus på infektioner orsakade av Clostridium difficile.

    Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie utgående från intervjuer med sex sjuksköterskor från en infektionsavdelning. Innehållsanalysen genomfördes i enlighet med Granheim och Lundmans (2004) tolkning av Krippendorffs kvalitativa bearbetningsmetod.

    Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier. Vikten av att observera patientens omvårdnadsbehov belyser betydelsen av sjuksköterskors erfarenheter för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad. Kommunikation med patienten och anhöriga belyser betydelsen av att lyssna och se människan såväl patienter som anhöriga.

    Slutsats: Sjuksköterskans förmåga att observera patienters omvårdnadsbehov är ett viktigt redskap vid utformningen av patienters omvårdnad i samband med en CDI. Betydelsen av information om CDI till såväl patienter som anhöriga beträffande de särskilda hygienrutiner som ska tillämpas med syftet att uppnå säker vård. Sjuksköterskor som arbetar på en infektionsavdelning har erfarenhet av att vårda isolerade patienter vilket innebär att de intervjuade sjuksköterskorna ansåg att merarbetet med omvårdnaden av isolerade patienter med en CDI inte var något större problem.

  • 97.
    Andersson, Sara
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Wrede, Sofie
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur partnern till den som insjuknat i stroke upplever sin livssituation2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är västvärldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje år får ungefär 30 000 människor stroke i Sverige. När någon insjuknat i stroke berörs även deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin livssituation utifrån väsentlig litteratur. Metod: I studien användes latent innehållsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003). För de kvantitativa artiklarna har Polit och Hunglers (1997) manifesta analysmetod använts. Resultatet visade vad som påverkade partnerns livssituation. Det framkom att partnern tog på sig ett stort ansvar för den vårdande rollen och hemmets alla uppgifter som upplevdes påfrestande. Vid förbättring hos den som insjuknat i stroke upplevde partnern välbefinnande. Partnern kände sig otillräcklig och upplevde social isolering, ensamhet och rädsla för att lämna den som insjuknat i stroke ensam. Existentiell oro och ovisshet upplevdes och kunde leda till fysiska problem. Slutsatser: Vi fann att partnernas upplevelse följde en viss struktur över tiden, att det direkt efter hemkomst var en tung och komplex situation som upplevdes men med tiden accepterade de händelsen och såg det positiva med tillvaron.

  • 98.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Johannesson, Elin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Erfarenhet av att arbeta med patienter med övervikt eller fetma i samband med viktminskning – vårdpersonalens perspektiv: En litteraturstudie2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fetma är ett globalt ökande problem. Patienter med övervikt eller fetma riskerar att drabbas av en mängd följdsjukdomar samt att dö i förtid. Viktminskning kan förebygga sjukdomar och förbättra tillståndet för patienter med övervikt eller fetma. Vårdpersonalens arbete kan vara att ge patienter råd och stöd i samband med viktminskning, för att patienterna ska ändra sin ohälsosamma livsstil och vidare gå ner i vikt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens erfarenhet av att arbeta med patienter med övervikt eller fetma i samband med viktminskning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta artiklar valdes ut, granskades och analyserades. Analysen gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorffs innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom kategorier såsom ansvar vid viktminskning, relationens betydelse för patienters viktminskning, hjälpa patienter i samband med viktminskning och hinder i vårdpersonalens arbete. Relationen har betydelse för att vårdpersonalen ska kunna hjälpa patienter till viktminskning. Vårdpersonalen vill göra patienter medvetna om det egna ansvar som krävs vid en viktminskning. Tidsbrist och ineffektiva metoder hindrar vårdpersonalens arbete att hjälpa patienter till viktminskning. Vårdpersonalen behöver stödja och uppmuntra patienten att fortsätta kämpa med sin viktminskning. Slutsats: Relationen mellan vårdpersonalen och patienten är viktig för att kunna ta upp ämnet kring övervikt och fetma. Relationen är även viktig för att vårdpersonalen ska kunna hjälpa patienten till viktminskning. Individanpassad rådgivning kan hjälpa patienter till viktminskning om patienten själv är motiverad. Vårdpersonalen har ett ansvar att stödja patienter genom viktminskningen, dock har patienten i slutändan ett eget ansvar att ta itu med viktminskningen.

  • 99.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Niklasson, Anette
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur kvinnor med bröstcancer upplever ett vårdande stöd från sjuksköterskan under sin sjukdomstid2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje år upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever ett vårdande stöd från sjuksköterskan under sin sjukdomstid. Studien har knutit an till Joyce Travelbee, Katie Eriksson, Johan Cullbergs kristeori samt de vårdvetenskapliga begreppen lidande, vårdlidande, sjukdomslidande och vårdrelation. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts och litteratursökningen följde Polit, Beck och Hunglers flödesschema. Studien är baserad på 9 vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av en analysmetod. Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier, nämligen kvinnans upplevelse av sjuksköterskans informativa stöd, kvinnans upplevelse av sjuksköterskans tillgänglighet, kvinnans upplevelse av sjuksköterskans emotionella stöd och kvinnans upplevelse av relationen med sjuksköterskan. Tillfredsställande information från sjuksköterskan minskade ängslan och gav hopp, trygghet och styrka. Kvinnorna kände sig övergivna av sjuksköterskan under långa väntetider. De kände ett behov av att få sina frågor besvarade av medicinskt kunnig vårdpersonal. Kvinnorna poängterade hur viktigt det var att sjuksköterskan kunde hjälpa dem att avlasta psykosociala problem genom att finnas och lyssna, trösta och att deras känslor accepterades. Detta kunde minska den ångest och stress som kvinnorna utsättas för i samband med sjukdomen. En god relation med sjuksköterskan gav kvinnorna trygghet, säkerhet och en känsla av att vara betydande. Sjuksköterskan bekräftade kvinnorna genom att visa förståelse och hänsyn till kvinnornas erfarenheter om sjukdomen. Det är viktigt att sjuksköterskan kan ge kvinnorna ett bra stöd. Detta ökar hennes välbefinnande. En kontaktsköterska skulle kunna ge kvinnorna bättre kontinuitet och en större trygghet.

  • 100.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Salihu, Ermira
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Palliativ omvårdnad: Det viktigaste i vården ur patienternas perspektiv2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Oavsett om döendet äger rum i hemmet, på sjukhus eller hospice så har sjuksköterskan ett stort ansvar. Således krävs det att hon eller han har ingående kunskap om vad det kan innebära att vara svårt sjuk och vårdberoende för att kunna leverera en optimal vård. Den som bäst kan hjälpa oss som sjuksköterskor att förstå upplevelser av att vara döende; är patienten. Syfte: Belysa vad patienter i palliativ vård upplever som viktiga aspekter för sin omvårdnad. Metod: Litteraturstudie av åtta stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen gjordes via databaserna Elin@Blekinge och Academic Search Elite. Inklusionskriterier för sökningen var engelska och svenska studier på vuxna människor, ur ett patientperspektiv, publicerade mellan 1998 och 2008. Resultatet i artiklarna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Ur analysens granskning växte följande åtta kategorier fram; Skydd av värdighet, Kommunikation, Goda relationer, Emotionellt stöd, Praktisk hjälp, Sjuksköterskans personlighet och professionalism, Leva till slutet samt Förberedelser och tankar inför döden. Dessa kategorierna talar för att patienter bör respekteras som individer med diverse behov som bör tillgodoses. Dessa utgör en helhet hos människan där varje del hör ihop och kan inte särskiljas eller utelämnas. Slutsats: Flertal aspekter visade sig vara av vikt för en positiv patientupplevelse av sin omvårdnad. Denna litteraturstudie belyser komplexiteten i palliativ omvårdnad och där helheten kan förklaras utifrån omvårdnadsteoretikern Katie Erikssons helhetssyn på människan i ett omvårdnadskontext. Speciellt viktigt ter det sig att sjuksköterskor förstår upplevelsen av att vara svårt sjuk, är lyhörda och individualiserar vården för att patienterna skall kunna uppleva optimal omvårdnad under sin sista tid.

1234567 51 - 100 of 1453
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf