Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 807
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Beban, Ana
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Ok, Huseyin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Contribution of Tourism to the Sustainable Development of the Local Community: Case Studies of Alanya and Dubrovnik2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The Mediterranean is the world’s number one tourist destination and the biggest tourism region in the world, which has been visited by 260 million tourists in 1990 and what is more, it is expected that this number will increase to 655 million by the year 2025. In the last 10 years Croatia and Turkey became two of the most popular Mediterranean destinations, and joined the trend of a growing number of European cities that are promoting the development of tourism in order to overcome the post-industrial crisis, or as in the case of Croatia, the post-war crisis. Consequently, today both countries see tourism as their economic future. However, to achieve continuous and sustainable development of tourism, three interrelated aspects should be taken into consideration: economic, social, and environmental. The main question that we tried to answer is in what ways tourism is contributing to the sustainable development of the local community - based on the case studies of Alanya in Turkey, and Dubrovnik in Croatia. Both communities have experienced rapid development of the tourism sector in the last 10 years, which still seems to rise continuously. As a result, various impacts have occurred. Some of them are positive and there is an obvious contribution to sustainable development, while some of the impacts have negative influence on sustainability. Alanya is characterized by the 3S or mass tourism, while Dubrovnik is a world heritage city, which is offering cultural tourism. Notably, mass tourism in Alanya and cultural tourism in Dubrovnik have different impacts on a place. Although Alanya has the opportunity to diversify their tourism, mass tourism is still the main tourism activity. Since mass tourism generally involves a large number of people visiting a small area, it can change an area dramatically. What is interesting about Dubrovnik is that its tourism has suffered a series of devastating events throughout history, such as a major earthquake in 1979 and war between 1991 and 1995, which has left the local tourist economy in tatters. However, cultural tourism in Dubrovnik has been proven as a more sustainable type of tourism than the mass tourism in Alanya, which can be mostly seen through the environmental impacts. In Dubrovnik, tourism is used to increase environmental awareness of the local population, and moreover, the city has recognized the financial values of cultural sites, which are used for the protection and preservation of the heritage.While Dubrovnik is putting a lot of effort to preserve its culture and heritage, Alanya’s main aim is to attract more tourists. For that reason, Alanya is much more sensitive than Dubrovnik concerning the possible threats to become an overdeveloped and overcrowded destination. The rich cultural and historical heritage make Dubrovnik a special and unique tourist destination, and therefore it is facing less risk than Alanya that it will be replaced by the other destinations in the near future. What is important for both communities is to be aware that positive consequences of tourism can arise only if, and when tourism is carried out and developed in a sustainable way. In order to achieve positive correlation between tourism and the local community, an involvement of the local population is essential. In Dubrovnik, the local population has been already involved in the implementation of the tourism, but the potential is still not completely used and there is much more to be done. On the other hand, the priority for Alanya perhaps should be a development of the alternative types of tourism with the special focus on the cultural tourism, which would enable Alanya to become a year-round tourist destination and provide more jobs for the local population, as well as greater income for the community. Moreover, earned money could be used for the protection of the environment and cultural heritage, and involvement of the local population in the planning process would arguably lead to more sustainable tourism.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 52.
    Beck, Annika
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Cross-Border Polycentric Metropolitan Regions: The Case of the Greater Region2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    This thesis aims to analyze the extent to which the concept of cross-border polycentric metropolitan regions (CBPMR) can be applied to the cross-border region “the Greater Region”. The concept of CBPMR is rather new since metropolitan regions have not been suspected of existing in cross-border locations until recently, due to the separating function of national borders. This analysis is based on a theoretical discussion of the concepts of cross-border regions, polycentricity and metropolitan regions. The application of the concepts to the Greater Region leads to the result that the core of the region can be defined as a small scale CBPMR. The elaboration of strengths and weaknesses of this regions helps to identify opportunities to develop the small-scale CBPMR as an internationally well known region.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 53.
    Beijer, Petter
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Mörbylånga sockerbruksområde: historik, nuläge och tre framtidsbilder2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta har varit ett examensarbete om 20 poäng på programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit från två handledare på Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 på Blekinge Tekniska Högskola i närvaro av handledaren, opponenten och andra åhörare. Ett avsnitt berättar kort historik om Mörbylångas framväxt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns på orten 1908-1991. Det avsnittet är tänkt för att introducera läsaren i Mörbylånga och i det aktuella planområdet. Åldersbestämningen som finns på befintliga byggnader är endast ungefärlig, då de exakta årtalen har varit synnerligen svåra att få tag på. Nulägesbeskrivningen består i kartor som visar hur Mörbylånga försörjs trafikmässigt via ett större omland. En karta över hur dagens servicesituation ser ut inom orten samt kort beskrivning i text om såväl trafiksituationen som servicesituationen följer. Det aktuella planområdet diskuteras topgrafiskt och landskapsbildmässigt. Det görs för att utröna vilka förutsättningarna är topografiskt för att exploatera där. Foton kombineras med text för att beskriva den topografiska situationen. När arbetet sedan kommer in på själva planförslagen för sockerbruksområdet, så inleds det med att riktlinjer sätts upp för områdets utveckling. De riktlinjerna följs upp i de alternativa planförslag som arbetet mynnar ut i. Planförslagen beskrivs i text och gestaltas med plankartor. Vissa fotografier används för att bättre beskriva vart i förslagen förändringarna sker. De ger samtidigt en bättre kunskap om hur det ser ut på platsen. I slutsaterna diskuteras vad kommunen behöver göra för att förslagen ska kunna bli verklighet. Förslagen ska ses som visionära, men trots det ska de vara möjliga att genomföra om rätt intresse finns och likaså rätt finansiärer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 54.
    Belaieff, Antoine
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik.
    Moy, Gloria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik.
    Rosebro, Jack
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik.
    Planning for a Sustainable Nexus of Urban Land Use, Transport and Energy2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Land use, transport, and energy systems create demands that are transferred to ecosystems. Urban sprawl is increasing, open space and farmland are disappearing and climate change is a growing concern. Yet local, national, and EU policies on sustainable development and economic growth are often at odds with one another. A sector-by-sector approach that focuses on incremental actions precludes effective, integrated solutions. Progress towards sustainability requires a systems-based perspective grounded in science. This paper presents a comprehensive and strategic framework to help communities (1) adopt a whole-systems view to land use, transport, and energy, (2) develop a vision to guide their actions, and (3) strategically adopt actions that close the gap between the current reality and the envisioned sustainable future. An emphasis is placed on strategies related to governance structures and strategies to secure political and public acceptance, including approaches to public participation.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 55.
    Bendix, Carl
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Lundgren, Mats
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Less depth is more eller Rutnätet som utgångspunkt för en strukturplan2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet har syftat till att fallstudiepröva rutnätskonfigurationen som grund för en strukturplan med avsikt att möjliggöra en övergripande strategi för utbyggnad av ett exploateringsområde.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 56.
    Benediktsdóttir, Valgerdur Gréta
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    A study on industrial towns' development: Ludvika's challenges2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Ludvika and Borlänge are municipalities located in the manufacturing belt of Sweden (Bergslagen); the two municipalities have had different development patterns since the beginning of the decline of the manufacturing belt. This thesis focuses on Ludvika which has experienced decrease in population for many decades, and compares Ludvika’s development to the development of Borlänge, which has experienced increase in population. Now there are a lot of investments underway in Ludvika. Hence, the purpose of this thesis is to study the development paths of Ludvika and Borlänge and see how they differ and to discuss the future development of Ludvika, and the possibility to change the development pattern of Ludvika. The theoretical perspective of the thesis is the literature on manufacturing belts and their decline and the concept of path dependence. The results are that political priorities, after the decline in Bergslagen have encouraged the enlargement of the service sector in Borlänge, which in its turn has diversified the commercial and business life of Borlänge, breaking the path dependent development the municipality had, while Ludvika still has a path dependent development evolving around the industry at ABB, dependent on the strong manufacturing culture, with continuously increasing industrial sector and decreasing service sector. Other factors which have influenced the different development patterns of Ludvika and Borlänge are the geographic locations, the locations within the transport system and the size of the local labor markets. The planned investment can in certain scenarios change the development pattern of Ludvika.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 57.
    Bengtsson, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Mutual Influence between EU Transnational Interreg Programmes and National Planning Authorities-The Cases of Sweden and Denmark:A Comparison2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The aim of this thesis was to study the Baltic Sea Region (BSR) Programme and the North Sea Region (NSR) Programme within the Transnational Interreg IV B Programme for the period 2007-2013, by making a comparison between Sweden and Denmark. The thesis looked at the level of involvement of both National Planning Authorities in the designing process of the programmes and projects, and investigated whether the Interreg programmes influence the authorities in their work with future policy-making, and the national spatial planning policies in general. The ambition of the thesis was also to clarify the links between the Interreg Programmes, the ESDP document, the Territorial State and Perspectives of the European Union and the Territorial Agenda, and how these documents have influenced the EU Territorial Cohesion debate and the creation of the EU Baltic Sea Strategy. The reason was to better understand the role of the National Planning Authorities in the implementation of the transnational programmes and their work towards territorial cohesion. The methods used for the thesis consisted of secondary research and analysis of the intergovernmental “Territorial Documents”, the Interreg programmes and their specific projects, and not least, the study of books, articles, and other documents and sources of interest for this topic. Interviews were made with people working at Swedish “Boverket”, Danish “By- og Landskabsstyrelsen” (BLST) and “Danske Regioner” (Danish Regions). Some of the main findings have been the different approaches among the Planning Authorities towards their potential leadership in the Interreg projects, the little time dedicated to the Interreg work in general at Swedish Boverket, and Boverket’s scarce intervention in the development-process of the EU Baltic Sea Strategy. On the Danish side there is very little priority given to the diffusion and transfer of knowledge, while in Sweden on the other hand, this is one of the main issues for all the authorities involved. The conclusion is that, even if Sweden and Denmark are close neighbours and are collaborating in many fields, there are some substantial differences in attitude and action towards their role as participators of the Transnational Interreg projects, differences which, if emphasised, could be useful knowledge for both parts in order to develop their own Interreg-work, responding to the growing interest of the EU in territorial concerns.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 58.
    Bengtsson, Victoria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Hållbar stadsplanering för tillväxt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv. En del kritiserar dock dessa stadsdelar för att stärka segregationen i städerna eftersom det enbart är höginkomsttagare som har råd att bo i områdena. Enligt urbanteoretikerna Savage, Ward, Warde och Mayer finns det en trend mot ett samhälle som mer är intresserat av lokala ekonomiska investeringar. Enligt dessa teoretiker beror denna utveckling på globaliseringen, vilket innebär en ökad konkurrens mellan länder och städer om de ekonomiska resurserna. Syftet med denna undersökning är att se hur globaliseringen och den ökade konkurrensen påverkar stadsutvecklingen och urskilja om och/eller hur hållbara stadsdelar är ett utfall av denna nya stadspolitik. Fallstudien grundar sig på Bo01 området i som var starten på den hållbara stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Jag undersöker hur Malmö motiverade Bo01 och hur de hanterade konsekvenserna. Undersökningen grundar sig på material hämtade från översiktsplanen år 2000 och andra plandokument som har varit betydelsefulla vid utarbetandet av visionerna. Plandokumenten har därefter kompletterats av empiriskt material från tidigare forskning och tidningsartiklar. Undersökningen inleds med en beskrivning av Malmös historik och planeringsförutsättningar. Därefter följer en redogörelse för Malmös övergripliga visioner för staden, Västra Hamnen och avslutningsvis Bo01. Genom att börja i ett uppifrån perspektiv ser man att Bo01 var ett strategiskt projekt inför omvandlingen av Malmö från en industristad till en ren och hållbar stad. Genom att locka höginkomsttagare till området kunde man genera staden ekonomisk tillväxt och antagligen gjorde hållbarhetsprofilen denna bekostade satsning legitim. Kommunen är medveten om de sociala konsekvenserna av att satsa på höginkomsttagare men det är desto viktigare, med tanke på konkurrensen från Köpenhamn att satsa på den kreativa klassen som Richard Florida skriver om.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 59.
    Berg, Elin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Somliga går med aningen mindre skor- barnens fotsteg i trafiksamhället syns dem?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Från det att jag började första klass har jag förutom de första två veckorna fått gå eller cykla själv till skolan. Innan man började fjärde klass fick man inte cykla, så efter att jag började just fjärde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom två olika radhus- och villaområden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksväg med tung och vältrafikerad trafik. Här fanns reglerade övergångställen och vid det övergångställe som ledde till min lågstadieskola stod det alltid skolpoliser. Denna korsning var alltid lite skrämmande, men jag och mina kompisar fick ändå lov att gå själva. Hur såg din skolväg ut när du var liten, som min kanske? För dagens barn och ungdomar finns inte alltid den möjligheten, många tillåts inte heller gå eller cykla själva till skolan. Detta arbete är indelat i tre delar. I den första delen ska jag försöka ge en samlad bild över hur arbetet med att införliva barnkonventionen i kommunalt och myndigheters arbete. Då detta sker på olika sätt i olika kommuner och myndigheter har jag mest studerat de skånska kommunernas arbete. Och den myndighet vars arbete jag använt mig av är Vägverket. Den andra delen behandlar ett av de sätt Barnombudsmannen utarbetade på uppdrag från regeringen för att förbättra arbetet med barnkonventionen. Metoden heter barnkonsekvensanalys (BKA) och har omarbetats av Vägverket för att passa deras arbetsprocesser. Jag redogör i detta avsnitt för hur en BKA är menad att fungera och redogör för hur Vägverket använder sin version. Kortfattat beskriver jag andra metoder kommuner använder i sitt arbete med barnkonventionen. Den tredje och sista delen behandlar de problem och svårigheter barn kan uppleva i trafiken. Uppgifter som att barn i dagens samhälle inte får gå eller cykla själv skolan behandlas och hur en trafikmiljö kan utformas för att vara tilltalande och säker för barn. Att barn utvecklas och tränar sina kroppar genom att vistas ute och får leka fritt på stora ytor, detta har blivit ett problem i dagens samhälle där barn trängs undan. Där parker och grönytor får ge plats åt vägar eller miljöer för vuxna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 60.
    Berg, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Offentliga möten i det privata: En studie om offentlighet och rumslig kontroll i privatiseringens fotspår.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen. Det fall som studeras är inglasningen av Åhléns hörna i Stockholm stad som skedde år 2003, en känd mötesplats som privatiserades och till stor del ytmässigt blev kommersiell verksamhet. Med utgångspunkt i teorier och forskning kring olika perspektiv på offentlighet och rumslig maktutövning utvecklas ett analysverktyg som tillämpas i studien av det specifika fallet. Bland annat beskrivs graden av offentlighet på en plats utifrån olika former av territorier som produceras av olika representanter i samhället. Möjlighet att vistas och använda platsen samt begränsningar gällande detta kopplas till territoriell maktutövning. Observationsstudier i Åhléns hörna med omgivning genomförs med syftet att undersöka det offentliga livet på platsen och dess planeringskontext. För att närmare studera olika aktörers motiv och argumentation för- och emot privatisering analyseras den dokumentation som tillhör detaljplanen för platsen där omgestaltningen regleras. De argument som främst förekommer i planhandlingarna för att motivera inglasningen och privatisering är ökad tillgänglighet, trygghet och en förbättrad standard på platsen. Dessa används av såväl politiker som tjänstemän. Dock råder olika synsätt på huruvida allmänhetens tillgänglighet förbättras eller begränsas av planförslaget. Under planprocessen har de privata intressenterna, som utgörs av fastighetsägare och SL (Storstockholms Lokaltrafik) fått stort utrymme när det kommer till utformning av platsen. Observationer på platsen visar att Åhléns hörna fortfarande kan beskrivas som mötesplats men endast under vissa tidpunkter på dygnet när platsen är öppen för allmänheten. Förekomst av olika territorier på platsen skildrar en typ av offentlighet och folkliv som uttrycks på platsen trots inglasningen och privatiseringen. Territorierna som upprättas av fastighetsägarna och SL dominerar vilket medför begränsningar gällande människors möjlighet att använda rummet fritt. Detta tyder på att offentligheten på platsen är begränsad utifrån ett territoriellt maktperspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 61.
    Berggren, André
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Kragulj, Daniela
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Förslag till utveckling av Gullbergsvass2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Gullbergsvass är ett centralt lågexploaterat område beläget vid Göta älv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden är snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pågår. Gullbergsvass står nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan området på sikt omvandlas till en blandad markanvändning där bostäder kan ingå. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassområde. Fram till 1880-talet fylldes området ut och Gullbergsvass började fungera som infart för tågtrafiken till Göteborg. Stationerna för Västkustbanan och Bergslagsbanan var några utav tåglinjerna som byggdes ut. Bebyggelsen i Gullbergsvass placerades främst närmast Göta älv och bestod till mestadels utav verksamheter och bostäder som till största del var kopplade till varven. Andra verksamheter som funnits i Gullbergsvass är bland annat Göteborgs Gasverk som lades ner på 1960-talet. Idag finns det inga bostäder kvar i området och Gullbergsvass består till största del av kontor och industri. DHL:s lastbilsterminal, postterminalen och Swedish Match är några av de största verksamheterna. Gullbergsvass fungerar idag som en infart till Göteborgs centrum via Mårten-Krakowleden och strax utanför planområdet går E20/E6. Centralstationen och Nils-Ericsonterminalen utgör en viktig plats i området där det dagligen ankommer och avgår ca 370 tåg per dygn. Det finns ett flertal intressanta byggnader i området som är av kulturhistoriskt värde. Fästningen Skansen Lejonet från 1680 har en fin utsikt över området som ligger på Gullberget. Utöver Skansen Lejonet finns den gamla snusfabriken ”Pagoden”, Centralstationen och gamla Bergslagsbanans station ”Vita huset”. Gullbergsvass är ett svårplanerat område. Det finns flera barriärer i området som gör det besvärligt att ta sig fram utan bil. Mårten-Krakowleden och E6/E20 bidrar till höga bullernivåer och koloxidutsläpp. De geotekniska förhållandena i Gullbergsvass är inte de mest optimala då området till större delar består utav lerutfyllningar. Det finns även en påtaglig översvämningsrisk i Gullbergsvass då stora delar av området ligger under den rekommenderade marknivån. Västlänken är en tågtunnel som planeras under Göteborg med syfte att förenkla och effektivisera tågtrafiken. Det finns idag tre alternativa sträckningar för hur den kan dras genom Göteborg. De olika alternativen kommer att påverka hur den framtida utvecklingen av Gullbergsvass kommer att ske. Vi har därför valt att arbeta fram två planförslag som visar hur Gullbergsvass kan utvecklas med varsitt dragningsalternativ som grund. André har arbetat efter alternativ Haga – Korsvägen, och Daniela har arbetat med alternativ Korsvägen. Det har ännu inte fattats något beslut om vilket dragningsalternativ som ska byggas. Beräknad byggstart är i dagsläget 2011 med planerad trafikstart 2017. Blandstad är ett begrepp som ofta används för att beskriva att funktioner ska vara blandade och på så sätt få en mer levande stad dygnet runt. Det som är viktig vid tillämpning av blandstad är därför att beskriva i vilken skala blandningen ska ske. Vi har arbetat fram olika blandstadstyper som är indelade i olika skalor av blandning och applicerat dessa på våra planförslag. Våra planförslag syftar till att visa hur det går att utveckla Gullbergsvass potential som en central och vattennära stadsdel genom alternativa lösningar av blandstadsbegreppet för en hållbar stadsutveckling.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 62.
    Bergkvist, Anna Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hur hushållas det med mark och vatten? en studie av tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap MB2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    The national spatial planning guidelines and the subsequent legal regulation in the Natural Resources Act and the Environmental Code has been a part of the Swedish planning system for almost 40 years. In the recent years, critics have claimed that the regulations are outdated and does not work the way it was intended. This paper examines closer why it is perceived that the regulations does not work, with a focus on how the national interests are managed in the municipal planning. Why is the national interests not applied in the municipal planning as intended? Is the error in the system or in the implementation of it? The aim of this essay is to study the gap between theory and practice by studying how the land management provisions in the Environmental Code is applied in five selected municipalities. The aim is also to find interesting issues for futher studies of the topic. The problem is specified as the differense between how the legal clauses are applied and how they were intended to be applied. Amongst other aspects, the essay studies how the organisation of the municipality and the political governing affects the practice. Three methods is used. Intervention theory is used to interpret the the Environmental Code’s land management provisions, comparative analysis to identify factors which are likely to affect the municipal planning and qualitative inteview to attain deeper knowledge about how the planning is implemented in the municipalities. The land management provisions of the Environmental Code’s 3 and 4 chapters can be traced directly to the national spatial planning during the 70’s and 80’s. Since the national spatial planning until today, several system models have been used to visualize the procedure and coordination between different public agencies. In chapter 5 an intervention theory is summarized and two new models are created. Chapter 6 descibes how the five selected municipalities have specially accounted for the national interest in the comprehensive plan. Three factors are studied; how the national interests are accounted for in the comprehensive plan; if all land management provisions are accounted for; and if the municipality describes how they intend to protect the national intresets from palpable damage. The study shows that three of the municipalities specially account for the national interests in a seperated chapter or annex. Two of the municipalities acount for all management provisions and three of the municipalites descibes at least one of the protection of the national intrerest in detail. Thus, two of the municipalities are assessed to have a complete knowledge base in the comprehensive plan for continuing working with the national intrerest in detailed planning and building permit processing. (94) 7 In chapter 7 a number of factors which are believed to affect the municipalities way of account for the national interests are compared through comparative analysis. Factors such as population, access to enhanced knowledge base from a national agency and political governance is studied and compared between the municipalities. Chapter 8 presents interviews with officals and politicians in the selected municipalities and county administration. From the interviews a number of interesting topics are detected. A good knowledge and planning base is very important for the municipal planning, and the comprehensive plan is important for the land management provisions to work the way they were intended. Chapter 9 presents the conclusion of the essay. The first conclusion is that there are a lack of guidelines in the municipalities’ comprehensive plans for how to process detailed plans and building permits in areas of national interest. The second conclusion is that some national interests are descibed better than others in the comprehensive plan. The third conclusion is that the couty board is affecting the way the municipalities view the national interests.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 63.
    Bergkvist, Annasara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Fysisk planering för en ny landsbygd: en studie av Älö by2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet är att genom planering skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i tätortsnära landsbygd med avseende på områdets natur- och kulturvärden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen består av tre frågor; hur nya bostäder i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktär, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, småföretagande och hur boende kan kombineras med nya bostäder och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvärsektoriell och belyste landsbygden utifrån historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut. Intervjuer som genomfördes var gruppintervjuer med semi-struktur. Dessa tillsammans med litteraturstudien var grunden i utformningen av planförslaget. Den teoretiska bakgrunden inleds med hur historiska skiftesreformer, by- och gårdstyper har påverkat landsbygdens utseende. Därefter redovisas på vilket sätt landsbygden idag skiljer sig från tätort och varför man måste ha ett annat tillvägagångssätt vid utveckling av service, arbete och boende på landsbygden. Avsnittet avslutas med en studie av hur landbygden kan se ut i framtiden utifrån en undersökning hos boende på landsbygden i Wales och framtidstudie för hur landsbygden kan se ut om 50 år. Parallellt med litteraturstudien går en jämförelse med hur det ser ut i Älö. Efter detta följer en platsanalys där karaktär, möjligheter och motsättningar analyseras och åtgärder föreslås. Planförslaget innehåller plan- och principskisser samt en kort konsekvensanalys. Arbetet avslutas med en diskussion kring planförslag, arbetsgång och resultat.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 64.
    Bergkvist, Sara-Louise
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Sundström, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Rothenburgsort: en urban trädgårdsstad2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Stadsförnyelse i innerstadsnära läge. Utarbetning av en strukturplan för stadsdelen Rothenburgsort i Hamburg.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
  • 65.
    Bergman, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Konflikt, upplevelse och utformning: en studie om olika aktörers föreställningar om offentliga rum2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga rummets konstruktion och förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet. Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet: - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en innehållsanalys som är både kvantitativ och kvalitativ. Innehållsanalysens fokus har varit att undersöka förekomsten av vissa nyckelord i det empiriska materialet. Det empiriska materialet har varit kopplat till tre olika aktörer, medborgarna, kommunen och planerarna samt arkitekterna. Resultatet av innehållsanalysen har legat till grund för att avgöra vilka teoretiska rumsliga perspektiv som aktörernas föreställningar rör sig inom. Analysen av undersökningen visar att medborgarnas föreställningar om offentliga rum inte återfinns inom samma rumsliga perspektiv som det rumsliga perspektiv som kommunen och planerarna samt arkitekterna befinner sig inom. Den viktigaste slutsatsen är att kommunen och planerarna behöver vidga sin föreställning om det offentliga rummet till att också låta deras föreställningar omfatta de rumsliga perspektiv som medborgarnas föreställningar befinner sig inom. Konsekvensen av att kommunen och planerarna inte möter medborgarna i deras rumsliga perspektiv är att det i brytpunkten mellan de olika rumsligheterna uppstår en konflikt om hur det offentliga rummet ska användas.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 66.
    Bergman, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Sveriges kommuner och kampen om kreativiteten: om Richard Floridas teori i svenska kommuner2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ”creative cities” i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby. De tre kommunerna har jämförts med hela riket Sverige, Sveriges tre storstadskommuner samt rapporten Sweden in the Creative Age. Målet har varit att pröva vad som händer när en teori skapad för en amerikansk kontext tillämpas i ett svenskt sammanhang. Detta har gjorts genom att ställa följande frågor: 1. Vilka kommuner i Sverige är kreativa enligt Richard Floridas teori? 2a. Kan Floridas index tillämpas i Sverige utan att modifieras? 2b. Kan ett kreativitetsindex av den typ som Florida konstruerat användas i Sverige och vad mäter det då? 3. Varför använder svenska kommuner Floridas teori? Jag argumenterar för att det svenska kreativitetsindexet inte mäter samma saker som det amerikanska gör, att en kommun måste vara stor befolkningsmässigt för att kunna använda sig av Floridas teori och för att svenska kommuner använder Floridas teori och det svenska kreativitetsindexet för att marknadsföra sig.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 67.
    Bergqvist, Fredrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Strandskydd Jämförelse och tillämpning av ny lagstiftning2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att jämföra Naturvårdsverkets förslag till en förändring av strandskyddsbestämmelserna, som kom år 2002, med de nya strandskyddsbestämmelserna som i fullo trädde i kraft den förste februari år 2010. Vidare har frågan hur de allmänna intressena tas till vara i strandskyddsbestämmelserna ställts samt hur förändringarna i lagstiftningen har påverkat detaljplaneringen av strandområden i tätortsområden. En fallstudie gjorts över ett strandnära område där ett planförslag har gjorts för att visa hur de nya strandskyddsbestämmelserna kan tillämpas vid detaljplanering. Avgränsningen av arbetet har varit intresseavvägningen mellan de allmänna intressena och de privata utmed strandkanten vid detaljplanering samt till att studera strandskyddets påverkan vid detaljplanering i strandnära lägen. De huvudsakliga källorna har varit Regeringens proposition ”Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden”, Naturvårdsverkets rapport, ”Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna”. Min slutsats av arbetet är att det i båda förslagen finns positiva och negativa aspekter, men att det i detaljplaneringsärenden har blivit betydligt tydligare hur planen bör utformas, samt vilka områden som får tas i anspråk. Samtidigt anser jag att det råder stor oklarhet vilka områden som kan användas för landsbygdsutveckling.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 68.
    Bergqvist, Fredrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    THE FUTURE OF JIAGANG CUN: development of an Urban village in Nanjing2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    Chinese cities have since the economic reforms were implemented in the end of the 70s faced a big inflow of migrants, seeking a better life, offered by the cities in terms of jobs, and higher income. Many of these migrants have found their housing provided in old rural villages that now have become encircled by the cities and become urban villages. The urban villages offer the migrants a cheap accommodation, but they often lack proper infrastructure, service and public space and have social problems. In some villages some of the farmland has been kept, and is now used for urban agriculture. Urban agriculture is important for a big part of the urban poor in the cities today, providing them with the basic need of food, or as a source of income. The problem is that urban agriculture often is neglected by planners and city governments which create problems for those who depend on it. The chosen area for the study is an urban village in Nanjing, Jiagang Cun. It is proposed to be redeveloped as a new commercial area. In the village, urban agriculture is practised by the villagers. In the proposed plan from Nanjing Planning Bureau the village and the urban agriculture are not kept. When the urban villages gets demolished to give room for further expansion of the cities, the villagers old social structures gets demolished at the same time as the village. The aim of this thesis is to demonstrate the application of theories of urban agriculture and urban villages in a local community by ways of an urban design proposal. The question addressed in the thesis is “What would the villagers in Jiagang Cun gain in terms of their social situation by an alternative plan based on the current situation in the village vs. proposed plans and functions over the area made by Nanjing Planning Bureau?” To do this a thematic literature review has been conducted of the topics of urban villages and urban agriculture and a case study of Jiagang Cun. Due, to the fact that it was not possible to establish any contact with the Nanjing Planning Bureau the intentions and reasons behind the proposed plan over Jiagang Cun is unknown. The result in the thesis is that the villagers social situation would be improved by adopting an alternative design proposal based on the theories of urban agriculture and urban agriculture vs. the proposed plans and functions suggested by the Nanjing Planning Bureau.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
  • 69.
    Bergström, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stadens fragment: planeringsidealens inverkan på stadsbyggandet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ”regularismen”, ”trädgårdsstaden”, ”funktionalismen” och ”efter funktionalismen”. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas. Däremot tycker jag att man i områdenas utformning och med hjälp av planhandlingar kan utläsa strömningar och tendenser i stadsbyggandet. De två första områdenas utformning har varit reaktioner mot det funktionalistiska idealet. Carlslids organiska mönster fick stå i kontrast till de rationella villamattorna som dök upp i mitten av 1970-talet. Tomtebo i sin tur manifesterade sin reaktion mot funktionalismen genom att återgå till en planform som var inspirerad av stenstaden istället för att använda sig av en fri husplacering. Även de ambitioner kommunen uttrycker idag är influerade av den täta sten- eller kvartersstaden. Avslutningsvis har jag också fört en diskussion kring användandet av modeller, eller schabloner, i stadsbyggandet. En del ideal kan sägas uppvisa en klar uppfattning till hur bebyggelsemönster ska se ut under en viss tidsperiod – det har en uppsättning av ideala modeller som ska påföras platsen. Det regularistiska idealet kan tas som exempel, vilket hade ett antal idealplaner som applicerades okritiskt på flera håll i landet (som den Edelsvärdska idealplanen och de finska mönsterplanerna). Ett annat exempel är villamattorna på 1970-talet som med modulelement och utan anpassning ”slängdes ut” på åkrar. Det som kännetecknar dem, är att de har en dålig anpassningsförmåga till hur omgivningen ser ut. Min slutsats som jag drar av detta, är att planerare och arkitekter kan inspireras av men inte okritiskt bör reproducera en modell för ett visst bebyggelsemönster eller kvarterstyp. Jag kan i dagens stadsbyggande se indikationer på att ”den täta kvartersstaden” börjar bli till just en sådan schablon.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 70.
    Bergström, Oskar
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Mumbai- The bicycle friendly city2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    As the title says, Mumbai- The bicycle friendly city, the aim and objective of this study is to improve the situation for cyclists in Mumbai. In order to concretize the main objective has six focus areas developed to be viewed as the most important aspects of what makes a city bicycle friendly. A smaller area of Mumbai City has been chosen as planning area in which inventories have been done to clarify the conditions to investigate how improvements can be done for the bicycle traffic. To get a deeper understanding of the planning area’s structure and what its residents think about cycling, an analysis has also been done to get a good understanding over the traffic situation. The study has resulted in a plan proposal with actions and recommendations based on local site conditions for how the bicycle traffic could be improved. The plan proposal consist of everything from more overall solutions down to detail level with design and dimensions. One can also see the study as a kind of “tool” that can be used as a bicycle manual for how to approach when improving for the bicycle traffic in other sites.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 71.
    Bergvin, Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Riksintresse för kulturmiljö: En fråga om existens2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    I Sveriges miljömålsproposition 2000/01:130 finns mål och delmål för miljön i Sverige som ska uppnås inom en generation. Ett exempel är ett delmål under målet God bebyggd miljö som lyder: ”Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas.” Många gånger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och då är det viktigt att kunna väga dessa mot varandra för att hitta den lösning som är mest långsiktigt hållbar. Det är inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara på dessa värden på ett bra sätt så att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet är att studera de motsättningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövårdens riksintresseområden. Syftet är även att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövårdens riksintressen. Dessa studier undersöker vilka behov det finns att i den kommande revideringen av dessa riksintressen utveckla urvalsgrunder och principer för avgränsning med hänsyn till miljökvalitetsmålen. Den första delen av examensarbetet ger bakgrundsfakta om begrepp, lagar och miljömål. Begrepp inom kulturmiljöområdet som ofta förekommer i arbetet är bland annat kulturarv, riksintresse för kulturmiljö, kulturminne och kulturreservat. Dessa begrepp definieras och förklaras. Ur de olika lagarna, Miljöbalken, Plan- och bygglagen och Lag om kulturminnen mm. sammanfattas de avsnitt som kan bli aktuella vid planering gällande riksintresseområden för kulturmiljön. Kapitlet beskriver även översiktligt ett av de femton miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit, nämligen ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Den andra delen av examensarbetet inleds med en översikt över de fjorton kustlänen, för att ge en uppfattning om hur landets kustområden ser ut natur- och kulturgeografiskt och de olika länens engagemang i miljömål. Här ges även en sammanfattning av regionaliseringarna av miljömålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”, och hur riksintressemiljöerna har behandlats i de regionala miljömålsdokumenten. Därefter ges en sammanställning av kulturmiljöns riksintressetyper, och en översiktlig jämförelse av riksintressefördelningen längs Sveriges kust- och skärgårdsområden. Beskrivningarna är citerade från en ordlista som togs fram i samband med den senaste revideringen som gjordes av riksintressena på mitten av 1990-talet. Endast de miljötyper som berör kust och hav är beskrivna. Den metod som använts i vindkraftsuppdraget för att beskriva kulturhistoriska karaktärsområden förklaras. I den djupstudien som gjorts för tre län, Västra Götalands, Skåne samt Västernorrlands län, jämförs riksintresseurval, avgränsningar, kulturmiljöprofil och regionala miljömål. Hur de länen har redovisat karaktärsområden enligt vindkraftsuppdraget diskuteras även. Studierna har visat att det finns skillnader mellan länen i urval, avgränsning och beskrivningar av riksintresseområden för kulturmiljö. Det kan urskiljas naturliga olikheter som beror på utveckling och tradition i en viss del av landet, men även skillnader som beror på hur urval och avgränsning bedömdes vid det första urvalet på 1970-talet. Det saknas ett urval av miljötyper som tidigare inte bedömts riksintressanta för kulturmiljön, men som idag med det förändrade synsättet på kulturmiljöer anses intressanta. De skillnader som finns kan göra det svårt att hävda de riksintressanta kulturmiljövärdena när olika intressen står mot varandra i planeringssituationer. Arbetet med regionala miljömål tar upp en stor del av tiden för länsstyrelserna. De måldokument som finns för näst intill alla län är mycket generella i formuleringarna. De tar sällan upp riksintressen för kulturmiljö i delmålen, men vissa län har påpekat att de har så dåligt underlag att de inte kan ta ställning till delmål för kulturmiljön. Direktiven för karaktärsindelningarna enligt vindkraftsuppdraget har tolkats olika av länen. Materialet ger ändå en grov bild över hur Sveriges kustområden ser ut och kan även vara en början till att ringa in riksintressen för kulturmiljön, både gamla och nya. För att riksintressen för kulturmiljö ska få den dignitet som önskas måste hela planeringskedjan fungera, från nationell till lokal nivå. I den kommande revideringen måste den nationella överblicken ges stor tyngd för att kunna få ett bra resultat. De regionala särdragen bör vara mer tydliga än idag i urvalet. Intentionerna bör även fortsättningsvis vara att riksintressen för kulturmiljön ska vara värden ur nationell, regional synvinkel eller unika värden. Kommunerna har det största ansvaret då de har planmonopol, och är de som kan och ska säkerställa riksintressen genom sina planinstrument.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 72.
    Bernhardt, Jan
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Urban Sprawl: origins and environmental consequences2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    The purpose of the present work is to provide a brief survey of the process of urban sprawl. What are its origins, how did it develop and why? Moreover, focus will be on envi-ronmental concerns in the framework of urban sprawl. The thesis concentrates on develop-ments in Europe and North America, where cities can look back on a long history of sprawl, and where processes have become very sophisticated. Based on a detailed description of the origins and history of urban sprawl in Europe and the United States, potentially sprawl-induced effects on the environment will be presented and discussed. In a further step, urban sprawl in two case studies (Stuttgart and Leipzig) will be highlighted and discussed with special focus on environ-mental effects. The purpose in doing so is basically to provide a basis and a starting point for further discussions concerning potential and actual effects of sprawl on environment con-cerns.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 73.
    Bernström, Peter
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Building a sustainable region? The fourth city region2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    There are three are three official city regions in Sweden at the moment. This thesis investigates the process to create a fourth, the development of Linköping and Norrköping, twin cities strategically placed in reach of the other three metropolitan areas. Strategic planning implies a perspective where different instruments and indicators which complements or contradicts each other. The importance of the collaboration between different plans could have synergetic or cumulative effects. Urban development is a progress over a long time period and the infrastructural projects will have even longer effects. Environmental assessments like EIA and SEA and other methods, which are used in different parts of strategic planning, aims to identify and reveal goal conflicts. They also discuss alternatives and unsustainable effects as a base for decision making. Sustainable development can be seen as a goal or a process, both perspectives is highly dependent on of infrastructure and other physical structures in the society. The results of this study express an urgency of transition towards a more cautious attitude towards the future development. The alignment of regional development that can be followed through out the investigated plans shows a strong focus of economic growth, rather than finding sustainable solutions.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 74.
    BISWAS, KALLOL KUMAR
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Changing Climate; Bangladesh Facing the Challenge of Severe Flood Problems; A Comparison of Flood Management between Bangladesh and the Netherlands2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    Both Bangladesh and the Netherlands are the most flood prone countries in two continents Asia and Europe. Bangladesh is known to be highly vulnerable to floods. Frequent floods have put enormous constraints on its development potential. Unfortunately, the frequency of high intensity floods is increasing every year. So far the country has struggled to put a sizeable infrastructure in place to prevent flooding in many parts of the country with limited success. Where, the Netherlands has developed a massive success in their flood management. The paper will represents the present flood management situation of the two countries Bangladesh and the Netherlands and by making comparison of flood management between these two countries, give some recommendation for further flood management. Historically Bangladesh has developed the flood management laws but lack of implementation and continuous inconsistencies of these laws make Bangladesh backward in their flood management, in compare to the Netherlands. Bangladesh has been practicing the construction of earthen flood control embankments is an established practice for protecting people’s lives and homes, agriculture and infrastructures since the beginning of flood management. Where, the Netherlands has developed spatial construction to control flood and different strategies have been implementing to minimize the flood hazards according to their needs. On the basis of overall present situation in Bangladesh, the paper also tried to suggests some solutions to minimize the extent of flood hazards in the long run.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 75. Bjarnadóttír, Hólmfríður
    SEA in the Context of Land-Use Planning: The application of the EU directive 2001/42/EC to Sweden, Iceland and England2008Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The thesis addresses the introduction of a supra-national instrument; a European directive on Strategic Environmental Assessment (SEA) into national contexts of land-use planning in three countries; Sweden, Iceland and England. The directive ”On the assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment” was agreed upon by the European Commission on the 21st of June 2001 and was to be transposed to national legislation by 21st of June 2004. The introduction of these requirements meant that the countries needed to make legal adjustments and implement it at the different levels of planning. Many EU member countries, including those studied in the thesis, had some experience of environmental assessment of plans and programmes prior to the introduction of the SEA directive. SEA has as a concept and a tool in planning in national and international debate on Environmental Assessment and planning for the last two decades. Hence, the SEA directive was introduced to an existing context of environmental assessment in planning and the preparation of the directive has drawn on substantial conceptual development and practical experience of strategic environmental assessment in various forms. The aim of this research is to shed a light on the transposition of the SEA directive into a national legal framework and how the introduction relates to the countries’ planning contexts and previous application of SEA-like instruments. In the thesis an overview is given of the way the directive is transposed to the national legal system of the three countries and the existing planning framework is described. The results from the national reviews are analysed in relation to the contents of the directive and the international and Nordic academic debate regarding the purpose and role of SEA, related to the characteristics of the planning system. The research shows differences in the legal and planning contexts to which the SEA requirements have been introduced in the three countries. Despite of those, the legal requirements follow closely the contents of the directive. However, the expectations towards the directive expressed by national officials and politicians, the recommendations in the way the legal SEA requirements shall be implemented, differ between the countries as well as references to other processes; land-use planning and the practices of Environmental Impact Assessment and Sustainability Appraisal. The thesis is the result of a project within the interdisciplinary research programme MiSt, “Tools for environmental assessment in strategic decision making” at BTH funded by the Swedish Environmental Protection Agency. The project has been carried out at Nordregio, the Nordic Centre for Spatial Development, Stockholm.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 76.
    Bjarting, Lovisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Trygg och säker: förbättringar av Karlskronas huvudstråk för gång- och cykeltrafik2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag på förbättringar av den fysiska miljön på otrygga platser, med fokus på gång- och cykelstråk. Idag är trygghet och säkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller på landsbygden. Själva rädslan för att bli utsatt för brott är i sig ett problem. För många människor begränsar rädslan påtagligt vardagens möjligheter att använda stadens miljöer. Rädslan för att drabbas av våld eller annan brottslighet gör att många människor håller sig borta från offentliga platser och allmänna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt. Rädslan är beroende av olika sociala relationer som finns mellan olika grupper i samhället. Den föreställda rädslan är bl. a kopplad till vilken könoch etnicitetstillhörighet vi har, hur vi klär oss eller hur vi rör oss i det offentliga rummet. Ingen rädsla är densamma utan den påverkas av tid, rum och olika livssituationer. Kön är en styrande variabeln när det gäller rädsla. Tidigare undersökningar visar att kvinnor är mer rädda än män men mindre utsatta för brott än vad män är. Detta är dock något som håller på att utjämnas. I takt med att misshandel och gatuvåld ökar, känner sig även män otrygga ute i den offentliga miljön. Sedan början av 1970-talet finns det två tydliga teorier om brottsförebyggande stadsplanering. Den ena förespråkar slutenhet, den andra öppenhet. Men för att det finns olika uppfattningar och angripssätt behöver de för den skull inte utesluta varandra. Variation, mångfald och trygghet är genomgående teman för Jane Jacobs i hennes stadsplaneringsidéer. Även kriminologer brukar dela in de åtgärder som man kan vidta för att förebygga brott i social och situationell brottsprevention. Alla upplever sin stad på olika sätt. Ett torg som en eftermiddag är fyllt med människor kan några timmar senare upplevas som hotfullt när det är folktomt och mörkt. För att kunna skapa möjligheter för alla att vistas ute i det offentliga rummet och känna sig trygg är det viktigt att förstå hur staden är uppbyggd. Det handlar om hur staden kan tolkas i sin helhet genom att studera stads-, bebyggelse- och trafikstrukturer. Rapportens praktiska del fokuserar på Karlskronas gång- och cykelvägar som är till stor del är otrygga och har en bristfällig planering och förvaltning. Följden av detta blir att människor inte rör sig på dessa platser utan väljer istället andra färdmedel eller kanske farligare och längre alternativa vägar. De i arbetet gjorda trygghetsvandringarna visar att det finns många otrygga platser och sträckor. Förslagsdelen består av en fördjupning på ett antal inventerade sträckor där förslag på åtgärder för att förbättra tryggheten ges. Valet av de utvalda sträckorna baseras på den bedömningsskala som används i trygghetsvandringarna. För att visa på olika åtgärder har ett antal sträckningar valts ut som fördjupningar i arbetet. Urvalet för just de aktuella sträckorna grundar sig på att de har fått lågt omdöme i, den i arbetet gjorda, inventeringen. Det finns dock många sträckor, tillsammans med dessa, som behöver åtgärdas för att upplevas som tryggare. De utvalda platserna kan därför statuera som typexempel även för andra platser med likartade problem. De olika sträckorna som inventerats utvärderas utifrån ett antal utformningsteman för att konkretisera och identifiera de problem som behöver åtgärdas för att göra platsen/sträckan tryggare. Överblickbarhet, tillgänglighet, belysning, förvaltning och tidsanvändningsmönster. För att skapa en trygg miljö krävs det att belysningen är god – varken för svag eller för stark, utan jämn utan mörka partier. Det krävs en bra överblickbarhet och tillgänglighet med hjälp av öppna siktlinjer med synliga målpunkter samt tydlig skyltning och vägmarkering. En jämn och omsorgsfull förvaltning av markbeläggning, väggar, möbler och vegetation bidrar till att en plats upplevs som trygg och kontrollerad. Om en plats har goda egenskaper bidrar det till att människor använder platsen eller sträckan vilket i sin tur leder till en ökad genomströmning av människor och ett ökat och mer aktivt tidsanvändningsmönster som är av ingredienserna för att Karlskronas gång- och cykelstråk ska bli trygga och säkra.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT06
  • 77.
    Bjers, Karolina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Bullerproblematiken vid planering och byggande av bostäder2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Dagens planeringsideal innebär en hållbar stadsbyggnad som skapas genom förtätning och blandning av funktioner och trafikslag. Den täta staden argumenteras skapa möjligheter för människan att leva hållbart då bostäder, service och arbete finns inom korta avstånd. Däremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtäta och blanda funktioner blir även störningarna i samhället större. En av dessa störningar är buller, som de senare åren har fått stark uppmärksamhet då det kopplats till många hälsoproblem. Målen med den täta staden och buller är inte förenliga. Från statligt håll har bullerfrågan fått stor uppmärksamhet de senare åren då bullerreglerna idag ses som ett hinder för bostadsbyggandet. Med grund i detta har förslag på nya regler genom en bullerutredning samt en efterföljande proposition kommit ut. Syftet med denna studie är att dels studera, och förstå motiven bakom, de förändringar som är föreslagna i lagstiftningen avseende buller i planering och byggande, dels att studera vilka konsekvenser förändringarna kan få för den svenska planeringspraktiken. Studien är indelad i två delar. I den första delen analyseras dokument som under de senaste åren har varit av vikt i diskussionen om hur buller bör hanteras vid planering och byggande av bostäder. I den andra delen har en fallstudie genomförts. Tre detaljplaneärenden från olika kommuner och där buller-problematiken har varit ett centralt tema har studerats. Intervjuer har även genomförts med handläggande planarkitekter. Genom analysen som baseras på det teoretiska perspektivet rörande governance och plan- och byggparadigmen, har en problematik belysts som till stor del beror på olika sätt att se på styrning. Det finns allt fler aktörer inblandade i diskussionen, vars intressen står i konflikt med varandra. En förklaring till den problematik som finns är att det idag finns två sätt att se på styrning av mark och vatten, ett där miljön och bevarande, och ett där planering och förändring, står i fokus. Intervjuade tjänstemän ser en stor problematik idag, som anser att reglerna är otydliga och att länsstyrelsen är hårda i sina bedömningar. Detaljplanerna som studeras belyser även denna problematik där länsstyrelserna har varit i stor diskussion med kommunerna om bullerhanteringen. En av de största frågorna är kommunernas möjlighet att göra avsteg från riktvärdena. Handläggarna vill att alla kommuner ska ha samma möjligheter till avsteg, men reglerna idag innefattar enbart större tätorter. Om reglerna som föreslås blir verklighet hoppas kommunerna att konsekvensen blir en enklare planprocess och att möjligheterna till planering i bullerstörda miljöer blir större.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 78.
    Bjers, Karolina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Landskapets narrativitet i detaljplanering- fallstudie i Lekaryd2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgångspunkt i Matthew Potteigers och Jamie Purintons begrepp landscape narrative, landskapets narrativitet. Arbetet syftar till att undersöka hur planerare genom detaljplanering och detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie använts som metod. Landskapets narrativitet kan liknas som en berättelse om och i landskapet, men som inte har en början, mitt eller slut. Landskap är en process som hela tiden är föränderlig. Narrativitet läses olika beroende på vem som gör tolkningen och i vilket sammanhang den görs i. Den fysiska planeringen har en stor roll i att utveckla svenska landskap, där detaljplanering är ett av redskapen. Genom en plans utformning och detaljeringsgrad möjliggör planerare för en ny narrativitet att ta form. Att inte styra upp narrativitet i för hög grad har sina fördelar. Men det finns fall, som exempelvis Skillingenäs i Karlskrona kommun, där landskapet har utvecklats negativt eftersom planförfattaren inte styrt upp den narrativitet som syftades till i planen. Fallstudien i Lekaryd ligger i en kulturmiljö av riksintresse. Med detta som grund är det viktigt att tänka på hur narrativiteten ska utvecklas och vilken narrativitet platsen ska ha. Då lekaryd har en stark narrativitet som är socialt accepterad ska denna inte bli påverkad med en ny plan. Slutsatsen av arbetet är att detaljplanering kan i viss mån styra narrativiteten men det finns även mycket som inte går att påverka genom bestämmelser. Andra saker är också viktiga, som utformningen av gaturummet och planens genomförande.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 79.
    Björeman, Gustav
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Att lyssna noga: Analys och omgestaltningsförslag för Kungsplanområdet i Karlskrona2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frågan om hur man kan analysera staden på ett så heltäckande sätt som möjligt. Jag har använt två olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa två består i sin tur av flera mindre delar där olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar därför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrån en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag. Hela analys- och designprocessen genomförs i en verklig stadsmiljö: området kring Kungsplan i centrala Karlskrona. De två analysmetoderna belyser på olika sätt varför området ser ut som det gör. Utifrån behovet av goda stadsrum belyser de också vilka brister som finns och vad man skulle kunna göra åt dessa brister. I avsnittet Syntes kartlägger jag olika principer och förhållningssätt som jag anser är passande för en omgestaltning av Kungsplanområdet. I det avslutande planförslaget konkretiserar jag ett möjligt omgestaltningsförslag med planer och illustrationer. Planförslagets bärande tankar är att skapa vistelsemiljöer och sekvenser av rum genom infogande av nya byggnader och omgestaltning av torgmiljöer.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 80.
    Björk, Martin Rydberg
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Urban omvandling: ett levande och integrerat Lövholmen2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning. Arbetets syfte är undersöka hur Lövholmen kan omvandlas från en avskild industrimiljö till en funktionsblandad och levande stadsdel som är väl integrerad i sin omgivning. Arbetet resulterar i ett planförslag för området. För att besvara frågeställningen så används i detta arbete forskningsmetoden teoritriangulering där innebörden är att tre olika teoretikers planeringsverktyg för hur man kan skapa levande och integrerade stadsmiljöer tillämpas i en fallstudie. De tre olika teoretikerna som valts ut är Tridib Banerjee, Jan Gehl och Jane Jacobs eftersom de alla behandlar samma ämne och är välkända inom detta forskningsområde. Arbetets struktur är upplagd på så vis att en inledande forskningsöversikt följs av en inventering av planområdet. Efter detta följer planförslaget, där forskningsöversiktens teorier använts som planerings- och gestaltningsverktyg. Avslutningsvis följer en avslutande diskussion om hur det är möjligt att planera för en levande och väl integrerad stadsdel.

  • 81.
    Björklund, Andreas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Bergs oljehamn: en studie i bebyggelsestruktur2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Det finns idag en påtaglig bostadsbrist i Stockholmsområdet och detta samtidigt som regionen förväntas få en kraftig inflyttning de kommande tjugo åren. Krav finns på kommunerna att friställa byggbar mark för ny bostadsbebyggelse. Detta arbete konkritiserar problemet genom en fallstudie av gammal industrimark som snart kommer att friställas för bostads- och verksamhetsbebyggelse. Fallstudien görs på Bergs oljehamn i Nacka kommun. Under det senaste decenniet har nyexploatering av hamnmark skett nationellt i Sverige liktväl som regionalt i Stockholmsregionen. När staden växer uppstår behov av centralt belägen mark för nyexploatering, där hamnarnas tidigare perifera läge nu blivit centralt belägna. Arbetet har undersökt förhållandet mellan typologi och de specifika kvalitéer de för med sig och hjälper till att förstärka på platsen. Metod för denna studie har varit att applicera två skilda typologier på platsen för att sedan presentera resonemang kring de kvalitéer som uppstår. För att fastställa vad som menas med kvalité i stadsbyggandet har generella litteraturstudier gjorts.

  • 82.
    Björklund, Andreas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Efter de nya spelreglerna: vem ansvarar för bostadsbyggandet?2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal. Princip 2) Wolodarskiprincipen: karaktäriseras av stark tjänstemannainflyttade och stadsbyggnadsområden som influerats av kommunens möjlighet att påverka planringen i detalj. Till princip 2 hör exempelvis Hagastaden och S:t Erikområdet 3) OS-principen: definieras av en projektgrupp med starkt inflyttade. Projektgrupperna arbetar ofta efter en federal samförståndsprincip tillsammans med kommun, byggherre och arkitekt. Till princip 3 hör exempelvis tidigare OS-byn även kallat Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden. Detta arbete fokuserar på princip ett och tre sätt att bygga staden. Stora likheter finns mellan dessa två principer och de fallstudieområden som studerats i arbetet, d.v.s. Liljeholmskajen och Norra Djurgårdsstaden. Arbetet vill genom en fallstudie av två större stadsutvecklingsområden viktiga för bostadsbyggandet i Stockholm belysa en situation på bostadsmarknaden där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Vilka roller har dessa två parter i bostadsbyggandet som regleras av komplexa lagar och strukturer. Liljeholmskajen karakteriseras av en exploateringsprocess där byggherren äger marken och tar sedan tillsammans med kommunen fram planen. I Liljeholmskajen är det en privat byggherre som är markägare och initiativtagare till bostadsbyggandet. Norra Djurgårdsstaden karakteriseras av en exploateringsprocess där kommunen äger marken och tar tillsammans med byggherren fram planen. I Norra Djurgårdsstaden är kommunen initiativtagare till bostadsbebyggelsen. Markägande innehar s.k. allokativa resurser och kan beskrivas som en äganderätt. Med äganderätten följer rätten att fatta vissa beslut men även rätten att hindra andra från att fatta beslut. Kommunen har fortfarande möjlighet att påverka vart och hur det byggs genom planmonopolet, fast utan en styrning av initiativet kan det vara svårt att förutsäga när och hur en etablering kan ske enligt en politisk utredning (Statens Offentliga Utredningar 1996b). Här kan det uppstå en motsägelse då kommun successivt frånsagt sig initiativrätten och förväntar att byggherren ska komma med förslag på ny bebyggelse. Exempelvis måste kommunen i planeringsdokument tydligt visa vart de anser det lämpligt med ny bebyggelse. Fallstudien visar även på att nya samarbetsformer behöver uppstå om marknaden aktivt ska föreslå ny bostadsbebyggelse. I det privat initierade projektet uppstår nära samarbete mellan kommun och byggherre redan i projektets inledningsfas, detta var nödvändigt då byggherren tog en planrisk genom att förvärva marken. De kommunalt initierade fallstudieprojektet innehåller fler typer av upplåtelseformer jämfört de privata där det främst byggs bostadsrätter. När kommunen är initiativtagare visar fallstudien att det markanvisas och byggs för flera målgrupper även om det tillsist är upp till byggherren att bestämma vem som ingår i kundprofilen.

  • 83. Björklund, Anna
    Livscykelanalys av åtgärder för minskad energianvändning i Finspång: rapport från ett projekt om metoder för strategisk miljöbedömning i energiplanering2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Denna rapport utgör en del av rapporteringen från ett forskningsprojekt om energiplanering med strategisk miljöbedömning. Projektet genomfördes i samarbete mellan Finspångs kommun och de två forskningsprojekten Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan samt Scenariometoder i strategisk miljöbedömning. Rapporten redogör för den kvantitativa miljöanalysen som genomförts enligt Steg 7 ”Miljöanalys” i projektets processbeskrivning enligt ovan nämnda rapport. Den kvantitativa miljöanalysen ligger till grund för den slutliga värderingen av åtgärdsförslag och utformningen av Finspångs energiplan. Rapporten redogör för metod, omfattning, genomförande och resultat av den kvantitativa miljöanalysen. Dessutom diskuteras användbarheten av LCA som en del av processen för strategisk miljöbedömning i energiplanering. Projektprocessen som helhet (bakgrund, syfte, metod, genomförande samt resultat i form av en redogörelse för den slutprodukt som genererats av Finspångs kommun inom projektet, nämligen en kommunal energiplan) beskrivs i rapporten Energiplanering med strategisk miljöbedömning i Finspång BTH Forskningsrapport 2007:05 som utgör rapport 2 från MiSt-programmet. Programmet "Miljöstrategiska verktyg", MiSt, är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket. Programmet leds från Blekinge Tekniska Högskola. I programmet studeras verktyg som kan underlätta miljöbedömning i strategiskt beslutsfattande på olika nivåer, från nationell till lokal. Förståelsen och basen för utveckling av verktyg och rekommendationer om verktyg i olika planerings- och beslutsprocesser baseras på empirisk forskning på fall inom flera sektorer. Målen för MiSt-programmet: • Kritisk undersökning av verktygens funktion • Teoribaserad förståelse av deras verkan • Utveckling av råd om effektiv användning av verktyg och kombinationer av verktyg Programchef: professor Lars Emmelin, Fysisk planering, BTH. Biträdande programchef: docent Tuija Hilding-Rydevik, MKB-Centrum SLU.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 84.
    Björklund, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för hälsovetenskaper, Institutionen för hälsa.
    Näridrottsplatser: Finns det plats för flickorna?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ohälsotalen ökar och bristen på fysisk aktivitet är en bidragande faktor. Näridrottsplatser byggs för att främja befolkningens hälsa. Flickor har dock en hög frånvaro på näridrottsplatserna. Det är ett problem för samhällsplanerarna som ej vet hur de ska bygga för att få flickorna mer fysiskt aktiva. Det är värdefullt ur ett jämställdhets- och folkhälsoperspektiv att alla individer får ta del utav de hälsofrämjande arenor som finns att tillgå i samhället. Pojkarna har en dominerade roll på näridrottsplatsen och tidigare studier har antytt att sociala och kulturella faktorer är betydelsefulla i förståelsen för flickors frånvaro. Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilka anledningar som finns till att flickor inte nyttjar näridrottsplatserna i samma utsträckning som pojkar samt att undersöka om näridrottsplatserna behöver genomgå någon form utav förändring för att flickor ska spontanidrotta. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ enkät. Urvalet bestod utav fjorton flickor i åldrarna 15-19 år i en förort i Stockholm. Fyra flickor i åldrarna 18-19 valde att delta. Resultatbearbetningen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att pojkarnas beteende och attityder samt den fysiska miljöns utformning ligger till grund för flickornas frånvaro på näridrottsplatserna. Respondenterna efterfrågar även andra aktiviteter än de som erbjuds idag. Slutsats: Kommunerna bör se över den fysiska miljöns utformning för att flickors närvaro på näridrottsplatserna ska öka. Det behövs även en attitydförändring i samhället som tillåter att flickor deltar på samma villkor som pojkar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 85. Björklund, Anna
    et al.
    Finnveden, Göran
    Dreborg, Karl-Henrik
    Johansson, Jessica
    Mårtensson, Anders
    Stenlund, Jenny
    Viklund, Per
    Viklund, Hans
    Energiplanering med strategisk miljöbedömning i Finspång2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en del av slutrapporteringen från två av projekten i programmet ”Miljöstrategiska verktyg”. Projekten är Utveckling av verktyg för strategisk miljöbedömning och medborgarmedverkan (MiSt-projekt 1) samt Scenariometoder i strategisk miljöbedömning (MiSt-projekt 7). I samarbete med Finspångs kommun har ett gemensamt projekt utvecklats för att ta fram en ny energiplan i kommunen. Programmet "Miljöstrategiska verktyg", MiSt, är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket. Programmet leds från Blekinge Tekniska Högskola. I programmet studeras verktyg som kan underlätta miljöbedömning i strategiskt beslutsfattande på olika nivåer, från nationell till lokal. Förståelsen och basen för utveckling av verktyg och rekommendationer om verktyg i olika planerings- och beslutsprocesser baseras på empirisk forskning på fall inom flera sektorer. Målen för MiSt-programmet: • Kritisk undersökning av verktygens funktion • Teoribaserad förståelse av deras verkan • Utveckling av råd om effektiv användning av verktyg och kombinationer avverktyg

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 86.
    Björklund, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Stagnerande städer -vad kan vi göra?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Över hälften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under åren 1999-2009, det är främst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hälften av städerna med mer än -3 % under åren 1990-2005. De gamla industristäderna i USA har under lång tid haft stora problem med förortsurbanisering. Därför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför städer i dess länder stagnerar, hur de ser på stagnationen och vad de gör åt den. I USA började städer som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet. Förortsurbanisering som skapades av bland annat väl utbyggda motorvägar och förmånliga lån i förorterna. Stor del av Tyskland har stora problem med stagnerande städer, i öst kom stagnationen igång i samband med murens fall 1989. Städerna i östra Tyskland hade svårt att konkurera med väst och många industrier var tvungna att läggas ner. Nedläggningarna inom industrin bidrog till att befolkningen i östra Tyskland började flytta västerut. Stagnationen i Sverige präglas av urbanisering, folk flyttar från landsbygden och buksorter till storstäderna. Stagnationen i Sverige tycks även ha förvärrats under krisen i Sverige på 90-talet. Det finns olika sätt för städerna att förhålla sig till stagnationen de kan anpassa sig efter den eller motverka den. Städer kan se det som en möjlighet att minska tätheten eller ett sätt att göra staden mer kompakt. Hur staden än förhåller sig till stagnationen kräver stagnationen oftast rivningar av delar av staden. Skillnaden är dock vad städerna gör med marken sedan, en vanlig åtgärd är att utveckla parker på rivningstomterna. Parker är oftast ett försök från stadens sida att vända på stagnationen, genom att skapa attraktiva miljöer som oftast leder till högre markvärden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 87.
    Björklund, Malin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Nyman, Gustaf
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Public Parks and the Right to the City2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    This master thesis, entitled, “Public Parks and the Right to the City” aims to study the relationship between the concept of the right to the city and public space through studying five public parks in the city of Manaus, Amazonas. In the international public debates on urban poverty and social difficulties, the term “(the) Right to the City”, is used as a cry for action and in Brazil, the term serves a special role as being a part of the national planning legislation called, City Statute. The right to the city is a broad term, used by many different actors in the public debates. The concept has its origin from the works of French Marxist philosophe Henri Lefebvre. His ideas were based on the argument that the city is an oeuvre in which all of its inhabitants have a right to. Lefebvre’s ideas are radical and aims to redefine the basis of citizenship and challenging the role of capitalism. The term is also widely used by organizations like UN and NGO’s, as well as many small social movements. In four of the parks, a questionnaire was handed out to the visitors and observations were implemented in two of the most frequently visited parks. Another questionnaire was handed out to people outside of parks to evaluate why people don’t visit the parks. We also did interviews with the park-staff of each park and planners working in different ways with planning and public parks in Manaus. The results showed that public parks holds a kind of social and educational function, while also being used as a planning tool to prohibit the spread of informal settlements. The right to the city in a Brazilian context basically means that decision-making were decentralized to the municipalities, and, according to the interviewees, it have little impact on the actual work for planners. The results also showed that the rules in the parks and the feeling of insecurity prohibits visitors from representing themselves in the public space, and hence cannot produce the space. Overall, this study showed, on several points, that the concept of the right to the city is not put into practice in the case of public parks in Manaus. A conclusion we could make from the study is that the use of the term “Right to the City” is significantly different between UN, NGO’s, social movements, Brazilian City Statute and the original concept of Lefebvre. As the concept becomes a fuzzy umbrella-term for social-urban-change, the original term loses its power and meaning. In a world where more than half of the world’s population lives in cities, Lefebvre’s ideas of the right to the city is still highly relevant. But the term needs to be used as it was intended to be: as a set of radical ideas that promotes a completely different kind of city and society. This is not how the term is used in the legal statute and public debate in Brazil, and that is reflected through the use of its public spaces in the city of Manaus.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 88.
    Björnberg, Eleonore
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Räddningsverkets översvämningskartering: ett underlag för översiktlig fysisk planering2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Riskfrågan "översvämning" ska kommunerna ta upp i sina översiktsplaner tillsammans med övriga riskfrågor. Riskredovisningen kan ha avgörande betydelse för detaljplanering och ev. bygglov. Denna rapport koncentrerar sig kring redovisningen av denna riskfråga i översiktsplaner och i fördjupningar av översiktsplaner, men mycket av innehållet kan även appliceras på andra riskfrågor i en kommun. Trots att det i många av Sveriges kommuner inträffat upprepade stora översvämningar är detta inte något som kommunerna i någon större utsträckning hittills har tagit i beaktande vid utarbetandet av översiktsplaner. Idag är dock många kommuner på gång att göra nya kommuntäckande planer och här kommer riskfrågorna att få större utrymme än tidigare. Detta beror bland annat på lagändringen i Plan- och bygglagen 1996 som medförde att risker ska redovisas i översiktsplanen. Riskfrågan "översvämning" kommer således i framtiden att redovisas tydligare i de kommuner där det är aktuellt. Underlagsmaterialet, som kan kopplas till riskredovisningen av riskområdet översvämningar, har varit och är fortfarande i många kommuner bristfälligt. Men eftersom denna fråga uppmärksammats mer under de senaste åren arbetar nu kommuner, länsstyrelser och kraftbolag betydligt mer med frågorna. Sedan 1998 håller SMHI på att göra en översiktlig översvämningskartering på uppdrag av Räddningsverket. Verket har regeringens uppdrag att förse samhället med information om översvämningsrisken i form av översvämningskartering .Arbetet beräknas vara klart 2003. Denna kartering är till stor hjälp för översvämningsdrabbade kommuner som, idag och framöver, ska göra nya översiktsplaner. Dock kan denna kartering ,för vissa områden, behöva bearbetas ytterligare för att även kunna anpassas till en mer detaljerad planering och för att kommunerna ska kunna ge tydliga rekommendationer i sina översiktsplaner. Det är kommunernas ansvar att en bearbetning görs och det är i varje enskild kommun som den mesta erfarenheten och det största kunnandet kring riskfrågan översvämning lokalt finns. I denna rapport studeras några kommuner som idag har tillgång till Räddningsverkets karteringar och som håller på, eller som inom den närmaste tiden skall börja, att arbeta fram nya kommuntäckande översiktsplaner. Samtliga fyra kommuner som är representerade har antagit sina nuvarande översiktsplaner 1990. Sollefteå och Falun är redovisade mer ingående eftersom kommunbesök gjorts här. Bollnäs och Sundsvall är inte lika ingående redovisade eftersom de inte har besökts utan endast svarat på utskickade frågor. Rapporten bygger i stor utsträckning på Boverkets studie Översvämningsfrågor i översiktsplaneringen, som kom ut hösten 2001. Den handlar om hur man i de utvalda kommunerna ser på de frågeställningar som Boverket tar upp i avsnittet "reflektioner" i denna studie samt hur de utvalda kommunerna ser på Räddningsverkets översvämningskarteringar och hur de kommer att använda sig av dessa. I rapportens avslutande kapitel Diskussion och slutsatser tas problem och brister upp samt vägledning ges till hur kommuner och övriga berörda aktörer bör arbeta med riskfrågan "översvämning".

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 89.
    Björned, Magnus
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Hållbar stadsutveckling: En studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [sv]

    Titel: Hållbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt att analysera två svenska kommuners strategier mot en hållbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har använts i form av en fallstudie och en innehållsanalys. Fallstudien består av två semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte på egen hand skapa hållbara städer då hållbar stadsutveckling är beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlätta målsättningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i såväl negativa som positiva konsekvenser vilket innebär att det är komplext att utläsa om dagens trender i själva verket är hållbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av generella och situationsbetingade metoder är ett effektivt tillvägagångssätt då flera svenska städer står inför liknande problem samtidigt som städer är heterogena. Nyckelord: hållbar stadsutveckling, ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, Göteborgs Stad, Växjö kommun

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 90.
    Björned, Magnus
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Mölndals centrum: stadsförnyelse i en svensk förstad2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum – Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskärna i en kommun som angränsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie på böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag på åtgärder har arbetats fram med utgångspunkt från analyser och Mölndals stads planförslag. Nyckelord: Stadsförnyelse, Mölndals centrum, en trygg stad, en funktionsblandad stad, en konkurrensstark stad, SWOT-analys

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 91.
    Bleckman, Christian
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Biltrafikorienterade stadsdelars möte med ett hållbart resande: Hur påverkar konfigurationer av urban form vårt sätt att resa?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar: - Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sätt att resa? Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby, Skärholmen, Akalla och Skarpnäck. Metoden är konstruerad med stöd i en forskningsöversikt och bakgrundsbeskrivning där olika rekommendationer kring stadsutformning till bilens respektive kollektivtrafikens fördel studeras. En uppbruten och funktionsseparerad bebyggelsestruktur kan leda till längre resor eftersom avståndet mellan målpunkterna blir större än om bebyggelsen är tät och blandad. Samtidigt finns det belägg för att antalet resor blir högre i en tät bebyggelsestruktur. Den här typen av fenomen har lett fram till slutsatsen att täthet inte är ett självändamål. Det som istället verkar vara avgörande för frågan om urban form och trafikprioritering är fördelar för kollektiva färdmedel samt för gång och cykel i förhållande till biltrafiken. Studien visar på problempunkter i de fyra tunnelbaneförorterna, såsom barriärer för gång- och cykeltrafikanter, säckgator och i vissa fall kollektivtrafikhållplatsens lokalisering i förhållande till bebyggelsestrukturen. Studien ställer sig kritisk till att även goda värden i massbilismens planeringsideal i hög grad förkastas. Goda och mindre goda värden i exempelvis trafikseparering och grannskapsplanering diskuteras parallellt. Konfigurationer av urban form har en avgörande betydelse för bebyggelsedensiteten och färdvägarna för olika trafikslag. För att öka det hållbara resandets marknadsandel måste inte bara reslängderna förkortas för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Minskade barriärer, koncentration av befolkning kring kollektivtrafikhållplatserna samt blandning av olika målpunkter inom stadsdelarna är andra viktiga faktorer som i hög grad styrs av konfigurationer av urban form.

  • 92.
    Blom, Erik Folkesson
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Friluftsplaner: en hjälp för friluftslivet2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Friluftsplanen är ett frivilligt dokument som enbart beskriver friluftslivets intresse i kommunen. Detta för att dokumenten är frivillig och att det inte finns några bestämmelser om vad ett friluftsdokument ska innehålla. Detta arbete är en fallstudie som syftar till att undersöka om friluftsdokumenten innehåll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka flera friluftsdokument med olika namn. Innehållet i friluftsdokumenten analyserades och jämfördes sinsemellan. För att sedan undersöka om och hur friluftsdokumenten används i kommunernas obligatoriska översiktsplan. Det visade sig finnas många likheter i innehåll mellan de jämförda dokumenten fast utseendet och namnen på dokumenten kraftigt varierade. Användning av dokumenten i översiktsplanen gick att finna dock så går det inte säga att friluftslivet blivit bättre i kommunen på grund av friluftsdokumenten. Men att genom att välja att skapa ett dokument som samlar kommunens ställningstaganden kring friluftsliv kan det skapa ett ökat fokus på friluftslivet i kommunen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 93.
    Blomgren, Joel
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Förslag till utveckling av Tullkammarkajen, resecentrum samt dess närområde i Halmstad2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som redogör för planerings-förutsättningar samt problematik för planområdet. Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vägt ihop alla tillgängliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet. I huvudsak består planförslaget av följande delar: Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt utifrån den befintliga stationsbyggnaden. Även närområdet kring resecentrumet utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden. Längs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsområde med vattennära bebyggelse. Vid planeringen av bebyggelsen läggs stor vikt vid att skapa stråk och rumsbildningar samt att göra miljön runt kajområdet attraktivare. Vidare sammankopplas de östliga och västliga delarna av staden med nya broförbindelser över Nissan. Stråket mellan resecentrum och torget/centrum förbättras för att få en tydlig koppling och ett naturligare flöde.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 94.
    Bodén, Pontus
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Åkarp: en del av en expansiv region2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Närheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har länge skapat positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och etableringar. Avståndet mellan Sverige och Danmark är kort vilket underlättar rörligheten för kapital, varor, tjänster och arbetskraft. På den svenska sidan om Öresund är den privata tjänstesektorn med högutbildad arbetskraft huvudsakligen koncentrerad till sydvästra delen av Skåne. Malmö är Sveriges tredje största stad med nästan 300 000 invånare, denna region är länets ekonomiska motor. Intill Malmö ligger Lund som är en av Sveriges största studieorter. Med omkring 30 000 studenter och 10 000 inflyttade varje år är det en snabbt växande stad. Två stora laboratorieanläggningar planeras att byggas i Lund, forskningsstationen ESS och laboratoriet för accelerator- och kärnfysik, MAX IV. Anläggningarna väntas att bli större projekt än både Öresundsbron och Citytunneln i Malmö. Detta innebär många arbetstillfällen inom byggbranschen men även inom näringslivet i stort, bland annat väntas en stor inflyttning av gästforskare och professorer från andra länder till regionen. Åkarp ligger mitt i denna expansiva Öresundsregion i Burlövs kommun. Ortens fördelaktiga läge intill E20, E22 samt södra stambanan gör orten till ett intressant bostadsalternativ för människor som jobbar i Malmö, Lund eller Köpenhamn. De goda kommunikationerna och snabba förbindelserna med Pågatåget gör det lätt för ortens invånare att pendla. Åkarp är en kompakt ort som främst består utav friliggande enfamiljshus. Järnvägen är en stor barriär och delar orten i en nordlig och sydlig del. På många av de tomma plättarna som finns idag ligger detaljplan som fortsätter bygga på glesa bebyggelsestrukturer. I kommunens översiktsplan står det att Åkarp och huvudorten Arlöv och ska fortsätta att utvecklas som två orter och ska inte byggas samman. De öppna stråken i landskapet mellan samhällena skall behållas. Vidare vill man från kommunens sida få tätortkärnorna att fungera som mötesplatser och träffpunkter för alla, något som ska skapa folkliv och öka känslan av trygghet. Åkarp är omgärdad av en av Sveriges bördigaste jordbruksmarker. För att inte ständigt ta mer jordbruksmark i anspråk förtätas orten runt stationsområdet och en yttre gräns för expansion sätts. Projektet om nerdikning och överdäckning av södra stambanan gör det möjlig att bygga närmare stationsområdet då bullret kommer att minska. Utbyggnaden med bostäder och verksamheter låter den norra och södra delen att växa ihop och göra Åkarp till en sammanhängande ort. Expansionen av den nya bebyggelsen sker med kvartersstruktur, en högre exploateringsgrad än vad som finns idag. Detta för att låta så många människor som möjligt ska få en så kort sträcka till den nya tågstationen. Närheten till lantbruksuniversitetet i Alnarp utnyttjas genom att göra Åkarp till en nod för lantbruksstudier där studenter kan bo och befolka gatorna. En ny gymnasieskola med samma inriktningsområde tillkommer vilket förstärker ortens karaktär som säte för lantbrukslära. Med denna förbättring kan Åkarp stärka sin karaktär och ställning i Öresundsregionen och bli en ort som utvecklas på ett långsiktigt sätt i framtiden.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 95.
    Bollner, Jenny
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Ta tillvara ungdomarnas kunskap i planeringen!2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Under en praktik sommaren 2003 hade jag i uppgift att utifrån barn och ungdomars synvinkel ge förslag på var en gång- och cykelvägstunnel skulle placeras utefter en riksväg. Riksvägen delade ett bostadsområde, med många barnfamiljer, från centrum där all service, som exempelvis skola, dagis, affärer och sportanläggningar var belägna. Jag kom då till insikt att det inte är vanligt förekommande att ungas kunskap tas tillvara i planeringen, och det var då mina tankar kring detta examensarbete började. Syftet med examensarbetet har därför varit att ta fram ett samlat kunskapsunderlag på den offentliga miljöns betydelse för ungdomar och utifrån detta genomföra en fallstudie. Fallstudien skall visa på fjortonåringars användning och upplevelse av innerstaden i Bollnäs, samt informationen därefter kan tas tillvara i planeringen. Ungdomarna använder sig av det offentliga rummet på ett annat sätt än vi vuxna och det kan därför vara svårt att som vuxen se vad som är det bästa för ungdomarna i planeringen. Ungdomar ser staden som en tillgång och använder den för en mängd olika saker. Framförallt för sociala aktiviteter så som att umgås med vänner, visa upp sig och pröva olika stilar och roller mot. Vuxna använder istället staden för nödvändiga och målinriktade aktiviteter. Det finns många forskare som studerat ungdomars användning av och betydelse för olika platser i våra samhällen. Sammanfattningsvis av deras studier kan sägas att ungdomarna har behov av två sorters platser. Dels platser där de kan vara ”on-stage” och platser där de kan vara ”back-stage”. Platser vilka fungerar som ”on-stage” ger möjlighet till att kunna visa upp sig, vara okontrollerade samt till möten och konfrontationer. På platser ”back-stage” behöver ej ungdomarna känna ansvar, här har de kontroll och kan vara självständiga. Dessa platser är ofta skyddade, d.v.s. det fi nns ingen insyn från vuxenvärlden och de är därmed ostörda, tillskillnad från ”on-stage” platser. (Liedberg 1989) Det offentliga rummet har en stor betydelse för ungdomar, då det bland annat: - Ger en personlig ram, utifrån vilken andra platser därefter bedöms. - Ger en förståelse för historia, avstånd och sociala relationer. - Ger möjlighet att skapa kamratrelationer. Platser vilka fungerar som ”back-stage” kan dessutom ge möjlighet till: - Fysiska och intellektuella utmaningar. - Ett utvecklande av oberoende. För att ungdomarna skall kunna använda och utvecklas är stadens alla rum, som redovisats ovan av stor betydelse. Det blir då viktigt att stadens struktur ger möjlighet för ungdomarna att självständigt kunna förflytta sig. Gång- och cykelnätets utbyggnad och utformning, kollektivtrafikens turtäthet och sträckning får då stor betydelse. Viktigt är även att de utformas på ett sådant sätt så att de ej upplevs otrygga, så att det inte blir ett hinder i ungdomarnas möjlighet att använda staden. För att kunna uppnå detta måste en kunskap från ungdomarna fås. Trots att ungdomar har stor kunskap om staden tar vi vuxna sällan tillvara den. Det finns inget som egentligen talar mot ungdomars inflytande i planeringen. Tvärtom talar både internationella dokument, så som Barnkonventionen, Agenda 21 och BRA 21 för deras inflytande. Så även Svenska lagar som Plan- och bygglagen, Väglagen och Miljöbalken, vilka förespråkar att barn och ungdomar kan komma att ingå i samrådskretsen. De som dock bestämmer vilka som skall ingå i samrådskretsen är vi planerare. Detta är alltså vårt ansvar! Att få med ungdomarna i planeringen. För att kunna öka de ungas inflytande i planeringen menar Boverket att vi behöver förändra de vuxnas attityder, ta tillvara de ungas kunskap i alla steg till dess att ett område/ plats är färdig, precisera spelreglerna samt presentera material så att alla förstår. (Boverket 2000) Metoder är av stor vikt i arbetet med de unga. Detta eftersom de ej har samma möjlighet som vuxna att i ord förmedla det de känner eller upplever. Metoder, som att t. ex rita kartor, fotografera eller markera platser på en karta, kan därför vara bra att som planerare använda sig av, för att få del utav deras upplevelser och användning av staden. (Maria Nordström 2002) I min fallstudie, vilken jag genomförde i Bollnäs med åtta stycken elever ur en åttondeklass, använde vi oss av metoder så som dessa. Ur fallstudien fick jag kunskap om vilka stråk och målpunkter i innerstaden som var viktiga för ungdomarna. Jag fick även kunskap om hur de upplevde dessa platser samt hur de använde dem. Kanske kan vi förstå att vissa platser och stråk har en stor betydelse för ungdomar, men hur de upplever och använder dem kan vi inte veta förrän vi frågar dem. Många gånger planerar vi med tanke på att förbättra för de unga, exempelvis då vi planerar för gång- och cykelvägar. Det är då många planerare som inte tar tillvara den kunskap som de unga har, utan bara ser till sitt eget kunnande och tycker att det räcker. Jag anser ej att detta är tillräckligt eftersom de unga ser saker ur ett annat perspektiv än vuxna, nämligen ur ett ungdomsperspektiv. Jag anser därför att det är viktigt, att som planerare, även ge de unga möjligheter att få förmedla sina kunskaper om staden. Kunskap från ungdomar kan vara till stor hjälp vid såväl nyplanering av ett område som i förätningsprojekt, så som förnyelse av ett område eller en plats. Genom min fallstudie fick jag information som skulle kunna tas tillvara inom olika nivåer i planeringen. Mycket av informationen kan också tas tillvara inom olika förvaltningar, detta för att kunna förbättra olika områden/platser som fjortonåringarna pekat ut. Kunskapen skulle även kunna fungera som ett planeringsunderlag vid såväl översiktliga överväganden om markanvändning, som i en detaljplans programskede. Det jag anser vara bra för en planerare att tänka på i arbetet med de unga är: - Förstå att de unga har en kunskap om staden som du ej har - Skapa kontakter med lärare och elever - Bygg upp ett förtroende - Låt arbetet ta den tid som behövs - Var kreativ och använd din fantasi - Var tydlig om vad arbetet kommer att leda till - Var ej byråkratisk - Och framförallt ha roligt!

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT03
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT04
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT05
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT06
  • 96.
    Boloz, Katarzyna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Metzler, Dennis
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    The regional impact of low-cost carriers: Case study of Katowice and Skavsta airports2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [en]

    In our thesis we have presented the airports’ activity in the scope of impact of the Low Cost Carriers based on two cases: Katowice and Skavsta Airports. By analyzing the indicators for airports’ growth we described how the advantage of LCCs have affected in perceiving the airports, their regions and the LCCs’ services itself. We have found out that there’s a connection between the economic condition of the region and the types of services which the LCCs have in offer. Since both airports are facing similiar scale of the expansion, different drivers found in the regions’ features were stimulating the air traffic and shaping a dominant profile of the passenger. Following the patterns in respect to tourism we have concluded that the limitations which occur around low-cost services possibly shape the behaviour of travel planning. Whereas the activity of LCCs’ services are generally recognized as profitable to the region, we argue that in some cases the neighbourhood hampers the development in this sector.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 97.
    Bonsib, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Artikulera rum genom fysisk planering2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Miljonprogramsområden tillförs ofta negativa attribut och ses av många som ett stort samhällsproblem. Därför är det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bättre förstå hur de kan lösas. Två av dessa negativa attribut är ödslighet och rumslig förvirring eller svårigheten att skilja på vad som är privat, gemensam och offentlig miljö. Detta är uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsområde. Fallstudien utförs på Byälvsvägen, Bagarmossen, i Stockholm. Genom rumslig analys och litteraturstudier samt intervjuer skapas en bild av ett område med många goda kvalitéer men också ett område som upplevs som otryggt. Uppsatsen tar upp olika sätt att skapa rum genom ny bebyggelse och smärre fysiska åtgärder, t. ex. vegetation.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 98.
    Boozani, Hamid Akhlaghi
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Walkable Design Neighborhood: A sustainable Urban Form. A comparison between Nanjing official future plans and walkable design proposal based on Smart Growth principles along with Space Syntax Theory2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Oppgave
    Abstract [en]

    Recent urban development in China has serious faults in account of a sustainable course of action. More precisely, walkability, car independency, social encounter and local business are missing principles in new urban developments, specifically high-rise neighborhood developments. The configuration of these kinds of development causes a threat for the future, which is shown in the study area. To practice a design task within the field of Urban Design, a neighborhood close to the river waterfront in Nanjing was chosen. Current situation was investigated on site via observation by the author. Guidelines were formulated according to local conditions by means of integrating principles derived from other commendable case studies. The official future plans of the neighborhood, proposed by Nanjing Planning Bureau were examined under Smart Growth principles and Space Syntax theory and its framework around natural movement. An urban design task was carried out based on guidelines derived from local cases, design theory and the syntax analysis. The evaluation of the design task concluded that principles around configuration are needed to be integrated in neighborhood developments with the aim of achieving walkability. Smaller block size is considered as a crucial configuration attribute for similar projects, aiming at creating walkable, sustainable neighborhoods.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 99.
    Bordier, Janna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Potenzielle Auswirkungen eines neuen Fernbahnhofs auf seine Umgebung -- Diskussion zu den Entwicklungsmöglichkeiten um einen neuen Fernbahnhof in Hamburg-Diebsteich2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är skrivet på tyska och behandlar Deutsche Bahn AG:s (det tyska järnvägsaktiebolaget) planer på att förlägga järnvägsstationen Hamburg-Altona, till ett industriområde 2 km norr om det läge den har idag. Enligt dessa planer ska dagens säckstation ersättas av en genomfartsstation, där tunnelbanestationen Diebsteich idag ligger. Den centrala frågeställningen för examens­arbetet är: Vilken påverkan har en ny järnvägsstation på sin omgivning? Rent konkret står platsen för Altonas nya järnvägsstation i fokus och möjligheterna för en ny strukturell utveckling av dess närområde. Arbetet bygger på teorier av Prof. Luca Bertolini, som menar att potentialen för ett utvecklings­projekt kring en järnvägsstation be­ror på förhållandet mellan stationen som trafikknutpunkt och stationen som plats. Om det uppstår en obalans mellan dessa funktioner så skapas ett förändringstryck. Den nya placeringen av järnvägsstationen Altona skulle ge den en mycket stark funktion som trafikknutpunkt men inte tillgodose de vistelsekvaliteter och andra viktiga funktioner som kan attrahera människor. Därmed förefaller det finnas en potential för att utveckla närområdet kring stationen. Det kan även ses som en nödvändighet för att den nya järnvägsstationen långsiktigt skall kunna fungera och tillgodose samhällets behov. Examensarbetet har som mål att förklara planeringssituationen och dess komplexitet för en intresserad allmänhet. Det är ett brett upplagt arbete som ska kunna utgöra grunden för vidare planeringsdiskussioner. Baserat på den centrala frågeställningen har tre koncept med olika målsättningar formulerats. Koncepten konkretiseras i fyra planillustrationer. Förhållandet mellan dessa koncept och möjlig stadsutveckling kring stationen diskuteras, med fokus på de viktigaste intresseavvägningarna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 100.
    Borgström, Jesper
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Analys Handelshamnen: Förslag till utveckling av Handelshamnen i Karlskrona2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Analys Handelshamnen, förslag till utveckling av Handelshamnen i Karlskrona är ett examensarbete för en kandidatexamen i Fysisk Planering från Blekinge Tekniska Högskola 2008, skrivet av Jesper Borgström med Anders Törnqvist som handledare. Den 5 december 1679 togs det officiella beslutet att grunda staden Karlskrona och örlogsbasen. 1998 upptogs Karlskrona på UNESCO:s världsarvslista med motivationen: ”Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en planerad europeisk örlogsstad, som influerats av äldre anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för efterföljande städer med liknande uppgifter.” Handelshamnen är en utfyllnad, området fanns inte med i Karlskronas ursprungliga stadsplan utan har tillkommit senare. Handelshamnen är i dagsläget ett mycket attraktivt läge för exploatering inte minst på grund av dess närhet både till havet och till stadskärnan. Området ligger på den södra delen av Trossö mellan Skeppsbrokajen och Stumholmen och har en yta på omkring 650 gånger 60 meter med långsidan mot vattnet, för nuvarande används området främst till parkering. Syftet med arbetet är att utforma ett förslag till en användning och utformning av Handelshamnen som är bättre lämpad än den nuvarande. Förslaget medför huvudsakligen bostäder, det bedöms som viktigt att kajen görs tillgänglig för allmänheten, en viktig del av projektet handlar därför om en offentlig hamnpromenad.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 51 - 100 of 807
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf