Endre søk
Begrens søket
123 51 - 100 of 122
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Israelsson, Evelina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Sahin, Sila
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Social hållbarhet, lika för alla?: En diskursanalys av kommunala åtgärder för ökad social hållbarhet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen grundar sig i social hållbarhet och kunskapsluckan gällande hur åtgärder för ökad social hållbarhet i olika typer av bostadsområden ser ut och om dessa åtgärder skiljer sig åt. Uppsatsen ämnar till att undersöka kommunala diskurser kring social hållbarhet och åtgärder som föreslås inom den fysiska planeringen för en ökad social hållbarhet i olika bostadsområden. Arbetet grundar sig i fallstudier av två kommuner; Haninge och Södertälje kommun inom vilka två miljonprogram och två mer “traditionella” bostadsområden har valts ut, där båda kommunerna innehåller respektive typ av bostadsområde. Därefter har kommunala styrdokument som behandlar respektive bostadsområde analyserats med hjälp av diskursanalys för att undersöka hur kommunen skriver om den sociala hållbarheten inom områdena och vilka åtgärder som föreslås för dem. Den specifika inriktningen inom det diskursanalytiska fältet som har valts för diskursanalysen är Laclau och Mouffes diskursteori.

    I analysen framgår det att de nodalpunkter som omfattas av kommunernas sociala hållbarhetsdiskurser binds ihop med ett antal element och flytande signifikanter (och därmed åtgärder), som både liknar men även skiljer sig mellan de olika kommunernas diskurser. Utöver detta är det även möjligt att konstatera att de specifika kommunernas diskurser har skillnader samt likheter inom den egna diskursen vilket har föranlett olika åtgärder för hur man ska öka den sociala hållbarheten i kommunen.

    Fulltekst (pdf)
    Social hållbarhet, lika för alla?: En diskursanalys av kommunala åtgärder för ökad social hållbarhet
  • 52.
    Jakobsson, Ellen
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Bebyggelsetryck i strandskyddet: En studie av begreppet bebyggelsetryck i samband med LIS-planering2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under 2009 och 2010 infördes nya bestämmelser gällande strandskyddet i Sverige vilka delvis syftade till att främja utvecklingen av landsbygden genom att tillåta vissa lättnader i strandskyddet. Det är genom denna lagändring som kommunerna numera har möjlighet att i sin översiktsplan eller genom tematiska tillägg peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). För delar av landet gäller vissa begränsningar där kommunen bör vara mer restriktiv vid utpekande av LIS än i landet i övrigt. Detta gäller bland annat kring Vänern, Vättern, Mälaren och Siljanområdet i områden där det finns en stor efterfrågan på mark, alltså ett bebyggelsetryck. Det råder emellertid stor osäkerhet kring vad som egentligen avses med högt bebyggelsetryck. Detaljerad kunskap om det faktiska exploateringstrycket eller exploateringsintresset inom nuvarande strandskyddszon saknas på lokal nivå, vilket gör tillämpningen och bedömningen problematisk.

    Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att undersöka hur bebyggelsetrycket hanteras och bedöms i samband med den kommunala planeringen av LIS. Syftet är även att belysa den problematik som kan uppstå då begreppet används i gällande strandskyddslagstiftning och hur bedömningen eventuellt skulle kunna underlättas. I arbetet studeras Mora kommun och Karlstad kommun mer ingående med avseende på hur de hanterat och bedömt bebyggelsetrycket i samband med den kommunala LIS-planeringen. Båda de studerade kommunerna ligger intill någon av de större insjöarna i Sverige och berörs därmed av restriktionen för LIS i det fall ett bebyggelsetryck råder. De frågeställningar som arbetet ämnar ge svar på är:

    • Hur hanteras och bedöms bebyggelsetrycket i samband med LIS-planeringen?

    • Behöver bedömningen av bebyggelsetrycket underlättas och i så fall hur?

    • Hur påverkas strandskyddets syften av svårigheten att bedöma bebyggelsetrycket och kommunernas hantering av begreppet?

    Resultatet visar att bebyggelsetrycket både bedömts och hanterats i samband med planeringen av LIS, men att det inte varit den mest styrande parametern för lokalisering. Istället har frågor om hållbarhet, så som förtätning och kollektivtrafikförsörjning, till stor del varit de viktigaste styrparametrarna för hantering av bebyggelsetrycket och för lokalisering av LIS.

    Sammantaget visar även resultatet att det föreligger ett behov av att underlätta bedömningen av och förtydliga syftet med det i lagstiftningen angivna begreppet bebyggelsetryck. Snarare än att från ett statligt håll försöka definiera begreppet, är slutsatsen som dras i detta arbete att det framförallt krävs en bättre lokal kunskap om bebyggelsetrycket inom nuvarande strandskyddszon samt om friluftslivets utnyttjande inom strandskyddade områden. Detta skulle kunna bidra till att intresseavvägningar underlättas och att eventuella konflikter lättare kan förutses.

    Om det egentliga bebyggelsetrycket är svårt att bedöma eller förutse, vilket resultatet av detta arbete pekar på, blir det också svårt att avgöra vilka konsekvenser en dispens från strandskyddet faktiskt medför ur ett långsiktigt perspektiv. Om bebyggelsetrycket över huvud taget inte bedöms eller tas hänsyn till, finns risken att det allmänna intresset som strandskyddet utgör undermineras. Samtidigt anses exploateringsmöjligheten i LIS-områden stärka både det enskilda intresset i form av privat ägande och det lokala intresset av att kunna erbjuda attraktiva bostäder. Frågan blir alltså vilka värden som ska prioriteras samt hur stora arealer som kan tas i anspråk för exploatering utan att strandskyddets syften urholkas - en fråga och en avvägning som till stor del ligger på planeringstjänstemännens bord.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 53.
    Jakobsson, Nina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Henningsson, Sarah
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Ekologisk hållbarhet på rätt sätt?: En fallstudie om Malmö Stads och Eskilstuna kommuns arbete för ökad ekologisk hållbarhet i den fysiska planeringen2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks hur två kommuners arbete går till i strävan efter ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Ekologisk hållbarhet myntades 1987 i samband med att Brundtlandrapporten publicerades. Sedan dess har en definitionsproblematik funnits, och finns än idag, då ingen bestämt kunnat säga när något är ekologiskt hållbart eller hur det uppnås. Men hur jobbar kommunerna för ekologisk hållbarhet när ingen vet när eller hur det kan uppnås?

    Den syn på begreppet ekologisk hållbarhet som kommer användas i uppsatsen reds ut i teorigenomgången. Uppsatsen tar utgångspunkt i två fallstudier, där dokumentanalyser och intervjuergenomförts. De kommuner som har granskats är storstadskommunen Malmö Stad och den täta kommunen Eskilstuna kommun. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur två olika kommuner arbetar för att bli en mer ekologiskt hållbar kommun samt studera om det skiljer sig mellan en storstadskommun och en tät kommun, och dels om deras övergripande åtgärd leder till ett mer ekologiskt hållbart samhälle enligt forskning.

    Resultatet av fallstudien visade att både Malmö och Eskilstuna arbetade på ett likartat sätt med samma övergripande åtgärder i form av förtätning, minskad bilanvändning, gynnandet av den biologiska mångfalden samt olika metoder som resulterar i att färre resurser används. Den största skillnad som fanns mellan de båda kommunerna var att Malmö kommit något längre i sitt arbete för hur ekosystemtjänster ska integreras i planeringen för att skapa ekologisk hållbarhet. Malmö håller även en större diskussion kring hur grönska ska få plats i staden genom att exempelvis anlägga gröna tak, fasader och mobil grönska samt skapa urbana biotoper.

    Vid analys av de åtgärder som kommunerna använde sig av, fick vi fram att förtätning var den mest övergripande åtgärd som både Malmö och Eskilstuna anammat. Forskning visade att det är en åtgärd som bidrar till att färre resurser behöver användas och kan därmed förbättra den ekologiska hållbarheten. Forskning menar dock att den täta staden inte per automatik bidrar till ett ekologiskt samhälle, utan det handlar om att bygga staden tätt på rätt sätt.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2016Jakobsson
  • 54.
    Jeppson, Siri
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hantering av turism i den fysiska planeringen: En fallstudie av Åre kommun2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Hantering av turism i den fysiska planeringen: En fallstudie av Åre kommun
  • 55.
    Johannesson, Anders
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Självstyrelse eller länsstyrelse?: En undersökning av länsstyrelsens överprövningar av kommunens antagna detaljplaner.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte var att identifiera om plan- eller miljöparadigmet haft företräde vid behandling av överprövning av detaljplaner enligt 11 kap. 10 § i plan- och bygglagen och att identifiera om det fanns skillnader mellan länsstyrelserna vid dessa prövningar. Avgränsning gjordes till tidperioden 2012-2015 och länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne län. Metoden som använts var en textanalys baserad på dekonstruktion. Det empiriska materialet har huvudsakligen utgjorts av länsstyrelsernas beslut. Resultatet visade att planparadigmet haft företräde i beslut av Länsstyrelsen i Kalmar län, miljöparadigmet haft företräde i beslut av Länsstyrelsen i Skåne län. I beslut av Länsstyrelsen i Kronobergs län växlade företrädet mellan paradigmen. För beslut av Länsstyrelsen i Blekinge län gick inget företrädande paradigm att hitta. Skillnader mellan länsstyrelserna hittades. Den huvudsakliga skillnaden som identifierades var en ovilja att överpröva kommunernas beslut från Länsstyrelsen i Kalmar län och en vilja att styra kommunerna genom en hög skyddsambition hos Länsstyrelsen i Skåne län.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2016Johannesson
  • 56.
    Johannesson, Anders
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Staten, kommunen och havet: Styrning och kunskapssyner i havsplaneringen.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Havsplanering som sammanhållen statlig fysisk planering finns i svensk lagstiftning sedan 2014. Införandet har skapat ett förhållande där ett område i territorialhavet planeras av både stat och kommun. Ingen av planerna står över den andra i formell mening. Samtidigt bygger systemet på antaganden som skapar förutsättningar för vilken kunskap som blir legitim i planeringen. Denna studie har haft som avsikt att undersöka hur havsplaneringen konstrueras i praktiken genom samhällsstyrning och kunskapssyn med särskilt fokus på förhållandet mellan stat och kommun.

    Den teoretiska utgångspunkten till studien tas i samhällsstyrning genom begreppen ”government” och ”governance” samt för kunskapssynerna genom tre idealmodeller: rationell, kommunikativ och pragmatisk kunskapssyn. Metoder som används är dokumentstudier, intervjuer och observationer. Databehandlingen sker med kvalitativ innehållsanalys utifrån en tematisk kodningsmall som skapats i processen. Analysen utgår från ett analytiskt ramverk uppbyggt kring tre frågor om styrning och tre frågor om kunskapssyn. Vem ansvarar för vad? Vem fattar det slutliga beslutet? Hur ska processen gå till? Hur skapas kunskapen? Var skapas kunskapen? Varför skaps kunskapen? Studien är uppdelad i två delar, en tvärsnittsstudie och en fallstudie. Tvärsnittsstudien behandlar remissvar till den statliga offentliga utredningen ”Planering på djupet” samt promemorian ”Hushållning med havsområden”. Fallstudien består av intervjuer med planeringsaktiva från både stat och kommun i havsplaneringen i Blekinge. Intervjuerna är kompletterade med observationer från samrådsmöten och dokument tillhörande processen.

    Studien bekräftar att en rationell kunskapssyn är starkt förankrad i havsplaneringen. Samtidigt visas också att förhållandet är flytande och har förändrats i sökandet efter planeringens struktur. De rationella dragen var starkast i utredningsskedets tidiga del för att allt mer utmanas med kommunikativa kunskaper till de senare delarna. I fallstudien visas att när havsplaneringen ska implementeras i praktiken blir bilden mer komplex. Den rationella kunskapssynens dominans syns i en stark betoning på naturvetenskapliga data och kalkyler i planeringens underlagsmaterial. Framförallt visas detta i den statliga planeringen. I den kommunala planeringen visas en kommunikativ kunskapssyn genom inkludering av olika typer av lokal kunskap och stor vikt vid deltagandeprocesser. Kommunerna visar också drag av en pragmatisk kunskapssyn i den vikt som läggs vid planeringens innehåll och praktiska effekt framför val av processmetod. Studien har visat att under utredningsskedet diskuterades kommunens roll utifrån två linjer. En linje med naturvårdens företrädare krävde mer statlig kontroll av kommunerna. Den andra linjen värnade det kommunala planmonopolet företrädd av den kommunala sektorn. Diskussionen om gränserna för den kommunala självstyrelsen är därför fortfarande aktuell. I implementeringsskedet är kommunen och statens planer på en likvärdig nivå hierarkiskt. Otydligheten om vilken plan som ska vara styrande gör att aktörerna i sitt agerande skapar hierarkiska strukturer att förhålla sig till. I de konflikter som uppstår finns en förväntan om domstolsprövning. Vilken kunskapssyn som ska gälla och vilken kunskap som blir legitim kommer därför inte att avgöras i planeringsprocessen utan i sista hand avgöras av jurister.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2018Johannesson
  • 57.
    Johansson, Daniel
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Målkonflikten mellan prognos- och viljestyrd planering: Om dagens parkeringsnorm som bromskloss i hållbar stadsutveckling2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien tar sin utgångspunkt i en hypotetisk konflikt mellan parkeringsnormen och hållbar stadsutveckling. Den teoretiska utgångspunkten är teorin om spårbundenhet vilken förklarar hur bilismens självförstärkande processer försvårar omställningen till ett mer hållbart samhälle och transportsystem. För att undersöka parkeringsnormen och parkeringspolitikens koppling till dessa självförstärkande processer innehåller forskningsöversikten litteratur från det senaste decenniet som visar på studerade effekter utav olika parkeringspolitiska åtgärder för hållbara städer. Utifrån vad forskningen säger om effekterna av olika parkeringsåtgärder har Malmös parkeringsnorm ställts mot Malmös stadsutvecklingsmål för att identifiera eventuella målkonflikter.

    Slutsatsen av arbetet är att flera av de självförstärkande processer som parkeringsnormen bidrar till står i konflikt med Malmös stadsutvecklingsmål. Den första anledningen är att parkeringsnormen kontinuerligt ökar utbudet av parkeringsplatser vid nyexploatering, vilket kräver mycket plats och snarare bidrar till utglesning än förtätning. Även en sänkt parkeringsnorm ger effekter först på mycket lång sikt. För det andra kommer ett ytterligare tillskott av bilparkeringar under tiden att försvåra målet om minskade färdmedelsandelar för biltrafik eftersom ett ökat utbud av bilparkering enligt forskningen bidrar till en ökat bilinnehav, ökat bilanvändande och en ökadefterfrågan på parkeringsplatser. För det tredje så medför parkeringsnormens utformning att parkeringskostnaderna byggs in i produktionskostnaden för nya bostäder. De som inte använder parkeringen betalar en del av kostnaden för de som använder den och kostnaden har således flyttats från bilägare till boende. Detta motverkar bland annat målen om att minska boendesegregationen och att möjliggöra fler bostäder för medborgare med mindre ekonomiska resurser. Enligt teorin om spårbundenhet så kommer parkeringsanläggningar dessutom att utgöra en del av infrastrukturen kring bilismen och därmed ytterligare låsa in Malmö stad i ett bilberoende. Ju längre dessa självförstärkande processer fortgår desto svårare blir de också att ta sig ur. Därmed försvåras också omställningen till ett mer hållbart samhälle.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Johnson, Linus
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Jakten på gränsen mellan land och stad: en ANT-studie om att planera det oplanerade2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats ämnar belysa hur planeringen av land och stad framstår vara ett till synes stabilt system där vissa förhållanden tas för självklarheter. Vidare är syftet att undersöka hur planeringen hanterar områden som faller utanför kategorierna land och stad. Detta med bakgrund av diskussioner om att ”god” planering i samtiden förespråkar täta städer och utveckling av orter i kollektivtrafikstråk – en tanke som bygger på, och legitimeras av, en dikotomi om å ena sidan ett land och å andra sidan en stad vilka ska hållas separerade. Samtidigt erkänns det komplexa och intrikata förhållande som kategorierna har till varandra. Uppsatsen ställer sig således frågorna hur denna dikotomi om land och stad produceras i planeringen, samt hur den kommer till användning.

    Studien grundar sig på ett perspektiv om världens beskaffenhet så som aktör-nätverksteorin (ANT) förordar. ANT ser världen som ständiga processer och ett ständigt görande i en värld bestående av både människor och ickemänniskor, aktörer, som alla kan spela roll. Studien får låta uppvisa hur förhållandet mellan aktörer ter sig, och hur en dikotomi produceras och byggs upp. För studien har Linköping kommuns initierade arbete med en ny ytterstadsplan, ett tillägg till deras Översiktsplan för staden Linköping, varit föremål där dokument, miljöer och workshopar i det tidiga samrådsskedet observerats. Ytterstaden befinner sig på gränsen mellan Linköpings innerstad och dess landsbygd. När denna nu är föremål för ett planarbete har vedertagna sanningar om land och stad öppnats upp för diskussion. Detta kan bidra till förståelse för hur planeringen konstruerar och bygger upp kategorierna land och stad och vidare använder dessa som aktörer för att värva ytterstaden till de befintliga planeringsstrukturerna – att planera det som antingen landsbygd eller stad, inte något som faller där emellan.

    För att planeringen ska uppträda som ett stabilt system visar det sig att denna behöver alliera sig med ytterligare aktörer för att driva igenom sina agendor. Planeringen är inte i sig en stark kraft utan tillsammans med ytterligare aktörer, som kategorierna land och stad, gränser, tidningsartiklar och översiktsplaner skapas det vi betraktar som ett stabilt system – och vidare till vilken planeringen söker värva nya aktörer, som ytterstaden, för att passa in. Dikotomin mellan land och stad konstrueras i planeringen genom att värva vissa aktörer och etablera dessa i positioner som håller över tid och rum – i översiktsplanekartor och i dokument. På så sätt etableras nya aktörer med vilken förmågan kommer att motivera och legitimera utvecklingsområden som något som faller inom på förhand etablerade kategorier. Uppträder planeringsföremål utanför kategorierna passar planeringen in dem i de redan existerande.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2018Johnsson
  • 59.
    Karlborg, Emil
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Oskarsson, Hjalmar
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Upplevd trygghet i det offentliga rummet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Upplevd trygghet i den offentliga miljön
  • 60.
    Karlsson, Anton
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Vad sker på taket?: En studie om tankarna bakom och användandet av det offentliga taket2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Innan vi kommer in på vad som sker på tak reder arbetet ut hur takets yta kan ses i ett större sammanhang, vilka likheter och skillnader de har till andra outnyttjade ytor i våra städer. Arbetet begränsar sig därefter till att titta närmare på potentialen av att offentliga använda taket. Arbetet syftar därmed till att ifrågasätta och undersöka takets plats inom planeringen, med fokus på dess lämplighet som offentlig plats.

    Det undersökandet görs med hjälp av en fallstudie inkluderandes fem svenska och två utländska tak vilka är tillgängliga offentligt. Exemplen är hämtade från nutid i form av exempelvis Emporia i Malmö, projekt stadier i form av Park1 i Stockholm samt från historian i form av Hötorgscitys takterrasser. Utifrån teorier av främst Jan Gehl och Tomas Wikström studeras och analyseras platsernas förutsättningar och möjligheter till användande. Det gäller bland annat hur platsen skyddas från störande element och risker, vad de erbjuder för komfort och kvalitéer till besökaren samt i vilken grad densamme har möjligheter att tolka och sätta avtryck på platsen. En utmärkande faktorer har visat sig vara bristande koppling till resten av staden, främst i form av rörelse till och genom platserna. Det har även visats att möjligheterna till utsikt ger goda kvalitéer för en visuell koppling och möjligheter för en betydande del av stadens befolkning att ta del av vyer annars reserverade till ett fåtal.

    Med fallstudien eftersträvas att ge en bild av hur platserna på taken ser ut. Som komplement till detta läggs en intervjustudie av planerares tankar om användandet av tak där det offentliga användandet av platsen stått i fokus. Det visade sig att taket spelar en medveten roll för olika typer av användningar, där det som offentligt tillgänglig plats är en av dem om än inte den utmärkande. Det reflekteras bland annat kring huruvida taket bör tillföra extra funktioner och kvalitéer till staden och inte ersätta platser i marknivå.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Karlsson, Eva
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Barns bilder av staden: Minecraft, preferenser och lek2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barnperspektivet inom fysisk planering har fått större uppmärksamhet de senaste decennierna, och då barns åsikter om miljöer har visat sig vara viktiga men svåra för planerare att tolka testas ständigt nya dialogmetoder för att kommunicera med barn. De senaste åren har datorspelet Minecraft börjat användas för detta, där barnen själva får visualisera och gestalta sina stadsbilder. Detta innebär att tolkningen av dessa bilder sker senare i skaparprocessen än vid annan dialog, varvid frågor om huruvida Minecraft kan ge något nytt i barnperspektivet väcks, och hur tydligt barnens preferenser kan utläsas. Syftet är därför att undersöka de bilder av staden som visas när barn själva får visualisera och bygga upp en stadsdel i Minecraft, för att identifiera vilka preferenser som framkommer samt vilka faktorer som påverkat dessa bilder. Uppsatsen ska även i ett vidare sammanhang syfta till att utveckla diskussionen om barn och ungas deltagande i den fysiska planeringen och hur denna kan förstås.

    Genom att studera Minecraft-modeller från tre olika fall där idétävlingar riktade mot barn har genomförts kan det konstateras att barns önskade stadsbilder innehåller många funktioner, färger och odefinierade rum. De bilder som framkommer är tydligt påverkade av kontexten de skapades i, dock är de inte påverkade av rådande normer och trender inom fysisk planering. Det uppdagas att barnens bilder av staden ibland är svårtolkade, trots den förenklade dialogformen, vilket leder till ett ifrågasättande om huruvida barns perception någonsin kan förstås av vuxna. Utifrån detta ges förslag på hur ett barnperspektiv kan intas genom att lämna vissa ytor oplanerade för barn att skapa sina egna platser på. Minecraft visar sig ha potential som en brygga mellan barnet och planeraren då det är en värld som båda kan förstå, men det uppdagas att instruktionerna till barnen i vidare studier där de ska bygga självständigt bör vara så minimala som möjligt, då barn enligt studien har en tendens att eftersträva en vuxen stadsbild och kompetens.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Khoo, Stefan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Rosengård: ett förnyat perspektiv - en ny stadsvision för Rosengård2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Rosengård was built in the 1960s and 1970s as part of the million program, in which one million new homes were built in ten years. But since then there have been no major changes besides minor cosmetic changes. These efforts have not been sufficient enough and have not given any significant improvement of the area and the problems remain until today. Malmö is today very a divided city, a segregated city, and integrating the eastern and western parts of the city is an important issue for the municipality government in Malmö. Today's urban form of Rosengård has major shortcomings and makes it more difficult for the inhabitants of the area to integrate into the city of Malmö. In the land use plan for Malmö city, Rosengård is pointed out as a prioritized area with a strong focus on urban development. The focus is on turning Amiralsgatan into an urban high street with a rich range of shops and life and movement on the sidewalks.

    An analysis of Rosengård is made from a perspective of density and mixed-use development. Based on the compact urban model, a development proposal has been constructed in which will be a vision for the future development of the area. The theoretical starting point "The Compact City" is a planning strategy that emphasizes the dense city, which guarantees good accessibility with integrated public transport. The compact city allows for a more pedestrian and bicycle friendly city and less car use. The mixed-use development is also a central pillar in the compact city and leads to better access to commercial and service. The goal is to achieve a denser urban form by applying the driving factors that characterize the compact urban model.

    The new Rosengård will be a continuation of Malmö's inner city and Amiralsgatan is the main central axis, which will undergo a major overhaul. The street's width is reduced from 120 meters to 40 meters and a new tram line goes in the center of the street. The shopping mall of today’s Rosengård center is being demolished in favor of a dense grid plan that is more walking and cycling oriented. Emilstorp industrial area is transformed into a new neighborhood with a new central park, housing and commercial areas.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2018Khoo
  • 63.
    Kling Mathiasson, Sofie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Stadens grönstruktur: Prioriterat stadsbyggnadselement i strävan mot den täta staden?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Till följd av rådande urbaniseringtrend väljer allt fler människor att bosätta sig i städer. Med över hälften av jordens befolkning bosatta i städer och en förväntad fortsatt urbanisering ställs stadsplaneringen inför nya utmaningar. Förtätning är en stadsbyggnadsstrategi som i hög utsträckning betraktas som lösningen på flera planeringsutmaningar och anses dessutom vara ett sätt att utveckla mer hållbara städer. I strävan mot en tätare stad är frågan vilken mark som ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Förtätning kan därmed leda till en intressekonflikt mellan stadens olika funktioner när möjlig markyta att exploatera är begränsad. Det finns därmed skäl att uppmärksamma grönstrukturens betydelse för livsmiljön i staden och vilka värden som riskerar att gå förlorade om förtätning med bebyggelse sker på bekostnad av en minskad andel grönytor.

    Uppsatsens resultat består av två delar. Dels görs en fallstudie på Malmös stads översiktsplan för att undersöka kommunens långsiktiga planer för stadens grönstruktur respektive förtätning, och jämföra hur de samverkar och behandlas i förhållande till varandra. Andra delen av resultatet utgörs av ett gestaltningsförslag som visar hur en tomt i Malmö skulle kunna utformas i syfte att kombinera förtätning med grönstruktur.

    Slutsatsen som kan dras av studien är att det möjligt att kombinera förtätning med en god tillgång till parker och grönytor i stadsmiljön. Översiktsplanen kan ge vägledning gällande kommunens bevarande och utveckling av grönstrukturen. Det är dock avgörande att översiktsplanens riktlinjer efterföljs på detaljplanenivå, vid bygglov och vid genomförandet av olika projekt för att begränsa exploateringen av grönytorna som kan ha viktiga värden för livsmiljön i staden. Vidare innebär en förtätning att stadens invånare bor tätare på mindre yta, och fler människor samsas om stadens offentliga rum. Detta ställer krav på parker och grönytor att hålla en kvalitet som tilltalar och gynnar ett brett spektrum av människor genom att innefatta en variation av funktioner. Funktionsblandning och yteffektivitet är ledorden när stadens grönstruktur utvecklas hand i hand med förtätning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Lagerquist, Anna
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Johansson, Elisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    En omgestaltning av Galleria Boulevard i Kristianstad: Med fokus på offentliga rum, funktionsblandning och stadens identitet.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    En omgestaltning av Galleria Boulevard i Kristianstad: Med fokus på offentliga rum, funktionsblandning och stadens identitet.
  • 65.
    Lane, Jonathan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Stad under vatten: Skyfall, ett window of opportunity för klimatanpassning?2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The climate is about to change to a warmer state. At least according to global and Swedish national climate prognoses from IPCC and SMHI. According to the same prognoses these changes will have an significant impact on cities. Impacts such as, for example, more intense and frequently occuring downpours and raised sea levels which leaves cities at the risk of flooding.

    The process of adapting cities to climate changes can be seen as a task for the spatial planing, a process that can be called climate adaption. However, the question of adapting cities to future climate changes is at low priority due to many causes.

    This study aims to examine what happens if a prognosed risk of climate change precedes the actual changes. Could such an inident lead to a more proactive planning for adaption to climate changes?

    In 2nd of July 2011 there was a skyfall in Copenhagen, Denmark. An incident that lead to an extensive flooding of the city. The municipality of Copenhagens process for climate adaption, in terms of making Copenhagen resilient to floodings caused by heavy downpours, through strategical documents constitutes the Case in this study.

    The aim of this essay is to study the connection between crises and the process of climate adaption. An aim that’s going to be achieved by examining if the incident in 2011 have been a window of opportunity for the process of climate adaption that constitutes the Case in this essay.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2017Lane
  • 66.
    Lennartsson, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Lokal och regional cykelplanering: Fallstudier av Malmö, Lund, Burlöv och Staffanstorp2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks det hur fyra kommuner i sydvästra Skåne, Malmö stad, Lunds kommun, Burlövs kommun och Staffanstorps kommun, har arbetat för att öka cykelpendlingen inom kommunerna, samt över kommungränserna genom regionala samarbeten. Det har utförts fallstudier på kommunerna, där de kommunala översiktsplanerna samt trafik- och cykelplaner har studerats för att undersöka vilka strategier och åtgärder som kan användas inom cykelplaneringen för att bidra till ökad cykelpendling i kommuner och regioner.

    Det har gjorts en forskningsöversikt av forskning om cykelplanering samt handböcker av myndigheter och landsting, som uppmuntrar kommuner att lägga större fokus på hållbara transportmedel. Ur forskningsöversikten har det framgått att en kombination av hårda och mjuka strategier och åtgärder är nödvändig för att bidra till ökad cykelpendling, genom att utveckla den fysiska cykelinfrastrukturen, samt påverka medborgares transportbeteenden och vanor. Forskningen har även visat att planeringen behöver lyftas till en regional nivå för att uppnå ett mer hållbart transportsystem.

    Från analysen av fallstudiernas sammanställda resultat har det framgått att Malmö, Lund, Burlöv och Staffanstorp har kommit olika långt i utvecklingen av den kommunala cykelplaneringen. Kommunerna har använt sig av en kombination av hårda och mjuka strategier, och de visar både möjlighet och intresse för att arbeta vidare med den regionala samordning som redan påbörjats mellan kommunerna. I det avslutande avsnittet diskuteras det hur kommunerna kan arbeta vidare med cykelplaneringen och hur det regionala samarbetet kan hjälpa de kommuner som inte kommit lika långt med cykelplaneringen, och höja kravet på hållbara transportmedel i regionen. 

    Fulltekst (pdf)
    BTH2017LennartssonJ
  • 67.
    Leonardsson, Mathilda
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Petersson, Josefine
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Ett mål i rätt riktning?: En studie om översiktsplanering mot miljömålet God bebyggd miljö2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Miljömålet God bebyggd miljö ingår i de 16 miljömål som Sveriges miljöarbete ska utgå ifrån för en ekologisk hållbar samhällsutveckling. Boverket är ansvarig myndighet för miljömålet God bebyggd miljö och menar att fysisk planering med fokus på översiktsplanen utgör det främsta medlet för att arbeta med miljömålet. Boverket bedömer även att målet inte kommer uppnås till år 2020 med befintliga styrmedel (Boverket 2018j). Med bakgrund i detta undersöker denna studie översiktsplaners hantering av miljömålet God bebyggd miljö samt problematik kopplat till implementering av mål. 

    Denna studie analyserar hur fyra stycken olika kommuner behandlar miljömålet God bebyggd miljögenom dess preciseringar i deras respektive översiktsplaner. Genom en kvalitativ innehållsanalys har översiktsplanerna undersökts för att utreda om kommunerna implementerar miljömålet genom visionära eller applicerbara ställningstaganden samt hur omfattande implementeringen är. Det kan utifrån detta resultat utläsas att de krav som implementeringsforskning ställer på målformulering inte tycks uppnås. Dessa krav är att ett mål måste förståssamt kunnaoch viljagenomföras för att leda till implementering.

    Utifrån studiens resultat ses framförallt en problematik kopplat till att förståmålet. Översiktsplanerna uppvisar en övervägande visionär utformning av ställningstaganden kopplat till de olika preciseringarna, vilka inte uppvisar den tydlighet som krävs för att de ska kunna implementeras. Detta antas kunna härledas från en svårighet att förstå miljömålet God bebyggd miljöoch dess preciseringar. Dessa visionära ställningstaganden fyller dock en funktion politiskt då de legitimerar planeringen och föreslagen utveckling. Undersökningen visar att kommunerna prioriterar fyra av de nio preciseringar som undersökt högre än övriga. En vilja att arbeta med miljömålets innehåll tycks finnas men utifrån denna studie kan det ifrågasättas i vilken utsträckning samt vad kommunernas motiv till detta är. Det finns en antydan till att miljömålet används som helhet i form av ett retoriskt begrepp för att dra nytta av den obestridliga positiva hållbara utveckling som det innebär trots att endast vissa delar ges faktisk styrning. Detta skulle innebära en möjlig förklaring till varför miljömålet inte uppnås. 

    Fulltekst (pdf)
    BTH2018Leonardsson
  • 68.
    Liang, Zhenyu
    et al.
    Northeastern Univ, CHN.
    Liang, Li
    Northeastern Univ, CHN.
    Cai, Yuze
    Shenyang Urban Construct Univ, CHN.
    Bertoni, Alessandro
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för maskinteknik.
    The influence factors of the stability of tailings dam based on multi-source information fusion method2019Inngår i: Journal of Intelligent & Fuzzy Systems, ISSN 1064-1246, E-ISSN 1875-8967, Vol. 37, nr 3, s. 3365-3372Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The BP neural network algorithm is used to construct a stable slope angle prediction model for open-pit mines, which can successfully predict the ultimate slope angle of the mine. At the same time, a multi-tool combination of Surpac, Madis, and Flac3D is used to create a numerical model for stable slope angle in mines. The model is used to test the final slope angle prediction structure for stable mines. Through a comprehensive analysis of the ore deposit model technology constructed by the series of realms, the economic parameters involved in the generation of realm boundaries are known, and specific primaries are pointed out with the error requirements of each parameter analyzed in the realm of series. A concrete solution is put forward to the issue of realm gap. From the point of view of the power and responsibility parameters, the series of realm production methods are analyzed, and the rapid generation methods of the realm of open-pit mine series are pointed out.

  • 69.
    Lidén, Anders
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Bangårdsområdet–Göteborg C2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete syftar till att klargöra vad blandstadsbegreppetenligt Jane Jacobs och Jan Gehl bestårav. I takt med att Göteborgs citykärna skall växa blirdessa frågor angelägna. Arbetet syftar också till attanalysera och utvärdera två olika planförslag för Gullbergsvass.Enligt planeringen med den nya stadsdelenGullbergsvass kommer en viadukt över bangården attspela roll för hur stadsdelen kopplar till övriga delar avcentrala Göteborg. I detta arbete analyseras viaduktenefter blandstadens kriterier och ett alternativt planförslagpresenteras där den bärande idén är att sänkaned bangården. Båda viaduktens och planförslagetsför- och nackdelar redovisas i tabellform. En spacesyntaxanalys visar på de rumsliga förändringar de bådaalternativen ger. Resultatet visar att en nedsänkning avbangården kan skapa goda förutsättningar

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 70.
    Lindbäck, Karin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Studentbostäder i Karlskrona: En jämförelse om vad Boverket och studenter säger om studentbostäder2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete har en studie gjorts om hur studenter ser en önskvärd studentbostad samt vad Boverket säger om studentbostäder. Studien har avgränsats till att undersöka vad studenter på Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona anser som önskvärt i en studentbostad i Karlskrona. Undersökningarna av studenternas åsikter har gjorts genom en enkätstudie. Undersökning av Boverkets syn har gjorts genom en textanalys av Boverkets byggregler. Studien har fokuserat på att studera hur en ultimat bostad för studenter ser ut utifrån vad studenter prioriterar i närhet till sin bostad, vilka gemensamhetsutrymmen som skulle användas vid en studentbostad samt önskvärd rumsutformning. Utifrån dessa önskemål har ett förslag på studentboende tagits fram. Enkäten ifylld av studenter har även jämförts med Boverkets byggregler för att studera om dessa två samspelar eller skiljer sig från varandra. Resultatet av jämförelsen visar att de två parternas syn på studentbostäder stämmer överens till stor del med vissa tudelade åsikter, t.ex. tillgång till solljus. Slutsatsen visar även att studenter inte är en helt homogen grupp där alla i gruppen har samma önskemål om utformning och funktioner.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2018Lindbäck
  • 71.
    Lindell, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Vi flyttar en stad: En fallstudie om stadsomvandlingen i Kiruna2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    LKABs malmbrytning i Kiruna har pågått i över hundra år och har vuxit i takt med staden. Kiruna växte fram som ett samhälle i närhet till Kiirunavaaragruvan men den gruvdrift som sker i gruvan har resulterat i att sprickbildningar har uppkommit under staden. Markdeformationerna från gruvan sprider sig i takt med malmbrytningen in mot Kiruna stad och större delen av centralorten ligger idag innanför deformationslinjen. Då LKAB år 2003 presenterade sin nya prognos för markdeformationer stod det klart att Kiruna centralort skulle komma att genomgå en stadsomvandling på grund av denna.

     

    Denna uppsats syftar till att följa de avväganden och ställningstaganden som tagits för valet av lokalisering av Kiruna centralort och avslutas med en diskussion om de lokaliseringsalternativ som har beaktats samt det alternativ som har antagits.

     

    Arbetet baseras på en omfattande dokumentstudie och en internetbaserad intervju som skickades ut till utvalda berörda aktörer.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2019Lindell
  • 72.
    Ljungström, Viktor
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Planekonomi: Tillväxt, konkurrens och sysselsättning i den översiktliga planeringen2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna upppsats syfter till att undersöka hur kommuner hanterar ekonomiska faktorer samt vilken rollsom ekonomisk aktör de tar, i den översiktliga planeringen.

    Arbetet utgår ifrån två stycken frågeställningar: “Hur hanteras ekonomiska faktorer (i form av tillväxt,konkurrens och sysselsättning) i den översiktliga planeringen?” samt ”Vilken roll har kommunen somekonomisk aktör i den översiktliga planeringen?”. För att besvara dessa frågor har 30 stycken översiktsplaner för totalt 32 kommuner undersökts med en innehållsanalys.Undersökningen visar hur kommunerna ofta väljer att välja att lägga fokus på sin ”attraktivitet” för alla tre av de berörda faktorerna. Boende- och livsmiljö pekas ut som särskilt viktiga. Gällande konkurrens läggs vikten på att stärka kommunens egna konkurrens gentemot andra kommuner, snarare än att stärka den inomkommunala konkurrensen. I många fall diskuteras tillväxt, konkurrens och sysselsättning mest som övergripande mål för översiktsplanerna, utan att kopplas till specifika insatser och det finns utifrån översiktsplanerna en vissa svårighet att avgöra i vilken mån dessa aspekter vägs in i planeringen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Lorentzon, Felix
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Jönsson, Martin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Fysisk planerings möjlighet att hantera köpcenters resiliens.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Handel är en central del av en stads funktion och utveckling. Den bidrar till stadsliv och lockar människor till staden. Köpcenter påverkar och formar städers handelssituation och är ofta placerade i städers centralare delar. Undersökningar visar dock att köpcenter står inför utmaningar som hotar att lämna tomma lokaler, vilket påverkar stadens stadsliv och drivkraft.

    I denna uppsats undersöks hur svenska kommuner kan påverka köpcenters markanvändning och resiliens. Resiliens är, bland annat, den egenskap eller process som beskriver möjligheter och flexibilitet till att förutse och svara på olika former av kriser i förhoppning om att vidareutvecklas. Kommuners möjlighet till påverkan diskuteras främst utifrån teorier kring handel, köpcenter och det fysiska planeringssystemet. De ger en samlad förståelse över ett köpcenters situation och gör det möjligt att analysera dem och deras resiliensstrategier. Inom ramen för studien har två fallstudier genomförts, den ena behandlar köpcentret Entré i Malmö som fallstudieobjekt och den andra behandlar Galleria Boulevard i Kristianstad.

    Analysen visar på hur omständigheter så som e-handel, konkurrens mellan köpcenter och samarbetet mellan kommun och ägare påverkar fallstudieobjekten och deras nivå av resiliens. Analysen visar att förståelse över köpcentrets situation är en viktig del i en resiliensstrategi samt att kommuner och ägare samverkar i viss mån, men utan större inverkan. Uppsatsen belyser att kommuner visar på en vilja att öka köpcenters resiliens men att beslut inte alltid baseras på relevanta underlags rekommendationer. Därtill visar uppsatsen indikationer på att lagar som reglerar den kommunala fysiska planeringen ibland hindrar kommunen från att hantera köpcenters resiliens. Slutligen antyder analysen att kommuners främsta verktyg för att hantera resiliens är det fysiska planeringsarbetet och kommunikation med viktiga aktörer kopplade till det aktuella köpcentret. Sammanfattningsvis verkar ansvaret för köpcenters resiliens ligga hos deras ägare, men att kommuner kan bidra genom en ökad flexibilitet.

    Fulltekst (pdf)
    Fysisk planerings möjlighet att hantera köpcenters resiliens.
  • 74.
    Löberg, Anton
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Att planera för ett annat sätt att leva på: En fallstudie om metoder för platsutveckling med orten Uddebo i centrum2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    BTH2017Löberg
  • 75.
    Löfgren, Emmie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Strandskydd i fysisk planering: en studie om statlig fysisk planering, individens frihet och planerarens roll som tjänsteman2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The basis of this thesis has been the concept of “strandskydd” as one of the tools with which the Swedish state and municipalities can plan and rescript construction in areas not included in the regular municipality planning process. The to be or not to be of” strandskydd” has been debated since the introduction of the general law in the 1950’s. Since the beginning of the debate and thelegislation, the conflict between individual property rights and the common good has been ever present. After the introduction of the ecological aspect of the purpose of the law in the 1990’s the state has been given further arguments to legitimize an intrusion in the individual property rights in order to preserve the common good. “Strandskydd” is in its core a political phenomenon where political processes motivate and legitimize restrictions of the citizens possibilities to change their living environment. The possibility of the state to do this is connected to de interpretation and understanding of what is to be protected and what is the purpose of the legislation. The construction of a concept is an act grounded in politics as well as in power. From a perspective based on “strandskydd” it is therefore interesting to study how the construction of the concept “strandskydd” includes or excludes different points of view and what consequences this entails on the individual property rights. The purpose of this study is to analyse how the intervention of the state on the individual rights of property are legitimized. This will be done with a study of the construction of the concept of “strandskydd” in various documents connected to the dispensgiving process. The purpose of this thesis is furthermore to contribute with knowledge connected to the phenomenon “strandskydd” as a given part of planning and the power relations that exits between planners as civil-servants and common citizens in planning in areas not-included in the traditional municipality planning. 

     

    The empiric of this thesis is constructed by various documents connected to the “dispensgivning” process that has been actualized during 2016. In order to analyse this material with the purpose of studying the construction of the concept of “strandskydd” the method discourse analysis has been used. The result of this analysis has been related to the theoretical perspective which is based on the concept of power. It has also been related to the already existing scientific studies connected to “strandskydd” and its consequences for individual property rights.

     

    It is possible to draw a wide range of conclusions on the base of this thesis. The construction of the concept “strandskydd” contains a hegemonic discourse which describes the concept as a particularly valuable common good. In an antagonistic relationship with this discourse stands the one that contains the concept of individual interests which shows areas of conflict between what, according to the state, shall be seen as a common interest and the change which the citizen wishes to realize. The basis of the understanding of the phenomenon “strandskydd” in the empiric material is that the changes which are proposed by the citizens always compose a threat to the common good, if not in the present then in some vague, undefined future. These vague arguments situate the individual citizen in an unequal power relation in their dealings with the state authorities. In conclusion the concept is constructed in such a manner that vague, political arguments, which prefer to safeguard the interest of temporarily visiting tourists, create real life consequences for not only the individual property owner but for the countryside as a whole. 

    Fulltekst (pdf)
    BTH2018Löfgren
  • 76.
    Löfgren, Frida
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Grön energi i blåsväder - en studie om planering av vindkraft till havs2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sverige arbetar idag med att minska landets negativa miljöpåverkan och beroendet av fossil energi. Som ett led i detta har miljö- och energipolitiska mål satts upp, där ett av målen är att 50 procent av den svenska energin ska vara förnyelsebar år 2020.

    Regeringen framhåller att vindkraften har förutsättningar att bli en stor och betydelsefull energikälla i framtiden. För att stimulera utbyggnaden av vindkraft har regeringen beslutat om en planeringsram för vindkraften på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Att särskilda satsningar görs på havsbaserad vindkraft beror bland annat på att det till havs finns förutsättningar för en betydande energiproduktion, eftersom vindflödena är högre och jämnare. Samtidigt syns storskaliga havsbaserade vindkraftsanläggningar på långt håll och berör därför väldigt många människors livsmiljöer. Det är denna problematik som uppsatsen handlar om – vilka intressen som ska värdesättas och väga tyngst vid planering och tillståndsgivning av havsbaserad vindkraft.

    Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgörs av diskussionen kring styrningen av markanvändning och miljö som förs av Emmelin och Lerman (2006). Författarna talar om två paradigm, miljöparadigmet och planparadigmet, som är delvis svårförenliga i avseende av styrning och beslutsprocess. De teoretiska utgångspunkterna analyseras och diskuteras utifrån studiens resultat för att lyfta detta till en mer generell nivå.

    Undersökningen i uppsatsen bygger på en studie av två fall där havsbaserad vindkraft planeras. Det som undersöks är hur nationella mål gällande en utbyggnad av vindkraft vägs mot lokala, enskilda intressen i de studerade projekten. I de projekt som undersökts har ett flertal intressekonflikter identifierats. Konflikterna berörde bland annat de planerade projektens påverkan på flora och fauna, Försvarsmaktens verksamhet samt enskilda personer och föreningar som haft synpunkter på projektens påverkan. Dessa gällde främst förändringen på landskapsbilden, minskade fastighetsvärden och störande ljud och ljussignaler. Den genomförda analysen visar att trots att många berörda enskilda intressen överklagat Mark- och miljödomstolens dom om miljötillstånd så har de nationella intressena vägt tyngre. Att det ena studerade fallet prövats i Högsta domstolen bidrar med en intressant aspekt, då denna dom kommer att vara vägledande och väga tungt vid framtida prövningar av liknande fall.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Löfqvist, Jens
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Upplevd offentlighet: Ett gestaltningsförslag för ökad användning av Handelshamnen, Karlskrona2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetets utgångspunkt är att undersöka hur den fysiska miljön påverkar människan och hur trygghet och socioekonomiska förhållanden kan påverka upplevelsen av plats och rum. I arbetet studeras begreppet rum och hur det kan tolkas inom fysisk planering och vilka verktyg som kan användas för studier av människor och deras relation till rummet. Utöver detta undersöks även hur ägoförhållandet privat och offentligt inte alltid upplevs som sådana och hur det kan påverka människors vardag. De offentliga rummen är en viktig del av vår vardag och för att människor ska vilja vistas i dem krävs det att de är lättillgängliga, trygga och välplanerade. Rummens möblering, utformning och användning är viktiga för hur människan väljer att uppfatta rummet. Arbetets kunskaper konkretiseras sedan i ett gestaltningsförslag för Handelshamnen i Karlskrona i arbetets resultatdel.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 78.
    Mattisson, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Prop. 2013/14:126: - En studie av kommunernas problembilder och dess förhållande till lagändringarna.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Regeringen menar genom prop. 2013/14:126 att bostadsbristen riskerar att försätta Sveriges internationella konkurrenskraft på efterkälken. Regeringen menar att detaljplaneprocessen är en orsak till detta då den är en flaskhals för byggandet. Lagändringarna som regeringen lägger fram genom prop. 2013/14:126 syftar enligt regeringen (prop 2013/14:126) att verka som 

    lösningar på delar av de problem som regeringen menar orsakar bostadsbristen. Delar av propositionen röstades igenom i riksdagen, bland annat delar som skulle effektivisera 

    detaljplaneprocessen genom att förändra förfarandena och kriterierna för när dessa ska användas.

    Som nämns ovan så innebär prop. 2013/14:126 ett antal lagförändringar som syftar till att lösa de problem som enligt regeringen står i vägen för ett effektivt byggande.  Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida förändringarna av förfarandena gällande detaljplaneprocessen i prop. 2013/14:126 åtgärdar de anledningar till långa detaljplaneprocesstider som tjänstemännen på kommunerna upplever.

    För att kunna ta reda på det kommunala perspektivet så har en enkätundersökning 

    riktad till Sveriges kommunala plankontor gjorts. Enkätundersökningen undersöker och åskådliggör de anledningar som de kommunala tjänstemännen runt om i Sverige ser till långa detaljplaneprocesser. Resultatet av denna undersökning jämförs i en analys med de förändringar som prop. 2013/14:126 innebär.

    De mest tongivande anledningarna som påvisas i undersökningen är avvägande mellan intressen och de utredningar som är förknippade med avvägandet och processen. Även andra orsaker som bland annat har med de demokratiska förankringarna i kommunerna att göra är enligt respondenterna betydande. Här nämner respondenterna remisstider och oregelbundna kommunfullmäktigemöten, som dessutom hålls mycket sällan, som bidragande orsaker. 

    Flera av de anledningar som kommunerna påvisar som anledningar till långa detaljplane- processtider kommer inte att påverkas överhuvudtaget av prop. 2013/14:126, medan några av anledningarna påverkas mycket lite. Sammanfattningsvis så kommer prop. 2013/14:126 att, utifrån uppsatsens slutsatser, totalt sett få en mycket liten påverkan på den tid det tar att ta fram en detaljplan. 

    Detaljplanen är ett planeringsinstrument som är ett uttryck för all den kontext som finns runt omkring oss. I detaljplanen så blir värderingar och meningsskiljaktigheter fysiska och möjliga att ta på. Denna position som definitiv åskådliggörare av meningsskiljaktigheter kombinerat med dess blandning av rationalitet och politik gör dess roll mycket komplex. Rationalitetens starka ställning som sanningsbärare i vår samtid gör att politiker och intressenter söker efter rationella argument för ställningstaganden i detaljplaneprocessen som egentligen består av åsikter. Detta bidrar till kostnad- och tidskrävande utredningar.

    Detaljplaneringen styrs och regleras av en ramlagstiftning i form av PBL. Förändringarna som prop. 2013/14:126 medger innebär att denna ramlagstiftning förändras för andra gången på fyra år. Detta innebär att kommunerna som 

    inledde detaljplanearbete före 2011-05-02 nu har tre olika lagar att ta hänsyn till i detaljplanearbetet. En ständig förändring av lagarna leder till att en varaktig och beständig praxis som intressenter kan lära känna och förstå inte är möjlig. Detta skapar förvirring och oförutsägbarhet hos de intressenter som berörs.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 79.
    Mattisson, Johan
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Visioner i stadsplanering: Roll och funktion ur ett aktörsperspektiv2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I stadsplaneringssammanhang blir det allt vanligare att arbeta med visioner. Visionen kan sägas beskriva en viss formulerad önskvärd framtidsbild. Vidare präglas stadsplaneringen av en utveckling där formationer som kan sägas vara gränsöverskridande mellan privat och offentlig sektor, så kallad governance, blir allt vanligare. Governanceformationer i kombination med visionsplanering kan därför antas påverka inflytandet i processerna och i förlängningen hur staden formas. Framtidsbilder genom visioner kan i stadsplaneringssammanhang sägas vara knutna till en viss geografisk plats. Framtidsbilderna kan även sägas representera en viss önskvärd framtid. Då framtidsbilderna representerar en alternativ projicering så kan det förstås som att platsen som visionen är knuten till kan upplevas genom flera olika alternativa verkligheter. Då förväntningar kan antas påverka aktörernas beteende så kan makten att formulera framtidsbilder genom dessa alternativa verkligheter sägas påverka aktörer och deras handlande även om visionen inte är en juridisk produkt. Makten att formulera framtiden genom visionen kan således sägas vara av stor betydelse. Föreliggande uppsats positionerar den alternativa framtidsbilden i Lefebvres (1991) tänkta rum. Genom att positionera den i ett av rummen i Lefebvres rumsliga teoretiska triad så blir materialet analyserbart och maktperspektiv och prioriteringar genom abstrakta rum synliggörs och analyseras. Det tänkta rummet antas i uppsatsen vara diskursivt format och dominant jämte de övriga rummen då det strävar efter att forma dem. Genom att forma dem kan det också antas utesluta andra uppfattningar om platsen och på så vis dominera platsen så väl diskursivt som materiellt. På så vis präglar diskursen platsen även materiellt (rumsliga praktiker) och associationsmässigt (de levda rummen). Genom de teoretiska perspektiven så undersöker föreliggande uppsats hur inflytandet i processen att ta fram en visionsplan har sett ut, samt hur behovet av en visionsplan ser ut för platsens olika aktörer, samt hur framtidsbilderna genom visionen har präglat platsen och till den knutna aktörer. Uppsatsens forskningsdesign är en fallstudie. Fallet undersöks med hjälp av intervjuer av till platsen knutna aktörer, samt visionsdokument. Uppsatsens resultat och slutsatser visar att det funnits olika sorters tillträde till det arbete som föregick visionen, alltså visionsarbetet, där ett ägande låter aktören konstituera utgångspunkter för den framtidsbild som kommuniceras i visionen. Vidare visar den att utformningen av förslaget huvudsakligen kommer från kommunen och att nätverket snarare har etablerats i syfte att skapa förtroende och tillit. Dessutom visar uppsatsens re att aktörsperspektivet på behovet av en visionsplan, och i förlängningen en förändring av platsen, huvudsakligen kan kopplas till hur aktörernas marknadsekonomiska förhållande till den framtida bild som kommuniceras i visionsplanen ser ut. Även associationer och minnen spelar roll för det upplevda behovet. Vidare så visar uppsatsens resultat och slutsatser hur visionen, genom den förändringsdiskurs den etablerar, exkluderar aktörer från platsen genom marknadslogiska processer. Detta kan förstås som att det tänkta framtida rummet (visionen), genom dialektala rumsproduktioner, har skapat ett nytt socialt rum – ett Norra Sorgenfri som är redo för stadsbyggnadsomvandling. Exkluderingen av aktörerna i processen kan tillskrivas abstrakta rumssyner.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2017Mattisson
  • 80.
    Moazzami, Babak Sasha
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Yanziji Industrial Park: Rehabilitating an old industrial site with Culture led-regeneration and Collective memories.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    China is a developing country, using the construction sector to fuel its economy. This combination results in new developments based on contemporary fashions of urban spaces from the western hemisphere. This comes at the expense of the county’s built history, its historic fabric which has been created continuously in history. This causes the city to lose its cultural & historical heritage and the established organic growth which the cities were built upon. Industrial sites exists in abundance in China, new and old. These old sites are often forgotten and in a state of advanced decay. The focus of this thesis is on rehabilitating a former industrial site in Yanziji, Nanjing, China with the concepts of Urban regeneration and Collective memories as well as analysing cases globally and in China culminating with creating a conceptual design.This thesis focuses on the historical city of Nanjing but use inspirations from other areas as well for more in-depth knowledge. To learn more about contemporary China, the urban environment and its people, it is important to analyse its history in order to better design and transform urban spaces with urban regeneration and collective memories. This includes understanding how old industrial sites can become humanised as well as attaining a atmosphere which is inspired and resembles the Republic of China era during the years of 1912-1949.Conclusions show that there is an overwhelming need to develop the country which comes with neglected social dimensions. This has resulted in difficulties for people to connect to the built environmentin China, both physically and emotionally.Beijing’s 798 Art district and Shanghai’s M50 are world renowned areas representing how rehabilitated industrial sites can thrive using urban regeneration and collective memories to create and shape people’s experiences of the site. Nanjing is using culture-led regeneration to rehabilitate industrial sites. This involves by creating a narrative and adapting the area for more human interactions. In many cases however the old urban fabric is removed which damages and weakens the cultural and historical heritage while making it more difficult for people to connect physically and emotionally to the area. Good examples of rehabilitated industrial sites in Nanjing have are 1865 Creative Park and 1912 which are based on their built environments, narratives and humanised spaces. The built environment is filled with new characters & symbols to fill up the visual blur in order to create a new atmosphere to accommodate the new spatial activities. This encourages people to more physical and emotional interactions with their surroundings.The culmination of this thesis is based on the following answers to the research question and objectives. These have been implemented to create a conceptual plan that focuses on modernising and humanising Yanziji Industrial Park, based on keeping the cultural & historic heritage and creating spaces for new spatial activities and functions. The conceptual plan is designed to ensure that Yanziji Industrial Park is a place that ultimately will enhance the city and increase its diversity.

  • 81.
    Månsson, Martin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Patterns and predictability of visual attention in different street types: An eye tracking study exploring the predictability of the distribution of  human visual  attention based on the spatial arrangements of buildings in a two-dimensional plan.2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Streets are the most resilient elements in a city. While buildings are replaced and property borders redrawn, the streets remain. The primary means of planning new streets and the built environment surrounding it is by the creation of a two-dimensional plan - in a Swedish context called a detailed development plan. The two-dimensional plan is sometimes criticized for its inability to take the three-dimensional world into account and thus its inability to predict the actual outcome of the plan. To address this critique and provide additional understanding for this planning device, this paper empirically explores if the distribution of visual attention can  be predicted from a two-dimensional plan.  Visual attention is explored due to sight being the most prominent means used by humans to gather information in the urban environment. Fifteen subjects performed a simple, computerized eye-tracking experiment, whereby their visual attention was measured as they looked at 40 images on a monitor. The 40 images depicts four different street types: blocked, open, curved and angled, each of which was represented with a simple figure image, as per interpretation from a two-dimensional plan, as well as a photograph of the same environment, representing the actual outcome of the plan. The results show that the simple figure images have effective predictive capabilities, as  the distribution of visual attention exhibited a similar pattern in both the figure image and the photograph. The results also show that different patterns of visual attention are evoked by each of the four different street types. In sum, the results indicate that two-dimensional plans are able to predict the future three-dimensional outcome of a given plan in terms of visual attention. These indications are valuable for planners, architects, engineers and decision-makers when planning for new urban environments. The results are also valuable for understanding human perception of streets in a wider context.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2017MånssonM
  • 82.
    Naucler, Agneta
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar - att främja fysisk aktivitet2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits.  Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter.

    Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling.

    De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag!

    Fulltekst (pdf)
    BTH2015NauclérA
  • 83.
    Netz, Isabella
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Grönare förtätningsprojekt: En studie av konflikten mellan förtätning och urban grönska2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det har länge funnits en konflikt mellan kommuners vilja att förtäta staden och de som anser att förtätningen tar av stadens grönstrukturer. Denna uppsats har tittat närmre på denna konflikt och hur den tar sig uttryck i litteraturen och stadsbyggnadsprojekt. En av orsakerna till att denna konflikt uppstår är att strategiernaoch målen för att förtäta staden och för att öka tillgången på grönska hålls separata samt att förtätning ofta prioriteras högre. Då dessa ofta hålls åtskilda kan en av lösningarna på problemet vara att istället kombinera dem och dra nytta av alla fördelar. I likhet med hur Ebenezer Howard ville förena staden med landsbygden kan en av lösningarna på klimatförändringarna och utglesningsproblemen vara att förena förtätningsprojekt med grönstrukturer i olika skalor. Lösningarna presenteras genom en redovisning av ett antal ”best practice” exempel som sedan har fått ligga till grund för ett gestaltningsprogram och ett antal gestaltningsförslag i Karlskrona där förtätningsstrategier kombineras med strategier för bostadsnära natur. Kombinationen tar idag storskaliga uttryck runt om i världen med dyra och påkostade tekniker. Målet med gestaltningsförslaget är därför att översätta detta till mindre projekt i en svensk kommun. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Norin, Sofie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Vända trenden?: Befolkningsutveckling i en landsbygdskommun2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många av Sveriges kommuner har under de senaste decennierna minskat i invånarantal vilket lett till konsekvenser som ett minskat skatteunderlag och en ojämn åldersfördelning. Samtidigt ökar Sveriges befolkning och i storstadsområdena råder bostadsbrist. Många kommuner har en uttalad ambition att vända den negativa befolkningstrenden, men det är svårt att se resultat av de åtgärder som genomförts. Denna uppsats behandlar hur kommuner hanterar en minskande befolkning och hur olika forskare menar att befolkningsminskningen bör hanteras. Tidigare har både planeringen i praktiken och forskningen fokuserat på att planera för tillväxt, men nu menar vissa forskare att det istället förespråkas för en planering där staden eller kommunen anpassar sig till färre invånare. Denna övergång går än så länge att se tydligast i forskningen, de flesta kommuner och städer fortsätter att planera för tillväxt. Med hjälp av en fallstudie av Kinda, en landsbygdskommun i södra Östergötland, där dokumentanalys och intervjuer använts för att undersöka hur kommunen hanterar sin minskande befolkning, har det gått att se att befolkningsutvecklingen upplevs vara en svår fråga. Kinda planerar för fler invånare och bedöms arbeta utifrån en tillväxtpolitik. De strategier som kommunen arbetar med har som syfte att stärka kvaliteten på servicen i kommunen och locka nya invånare. Strategierna som har identifierats är bland annat att stärka kommunikationerna, erbjuda attraktivt boende samt att det ska finnas planberedskap för industrimark i tätorterna. Dessa har sedan diskuterats i relation till de strategier för att hantera en befolkningsminskning som lyfts fram i kapitlet teoretiskt ramverk, vilket är både tillväxt- och anpassningsstrategier. Det framkommer att Kinda kommun idag till viss grad använder sig av strategier som kan sägas tillhöra en anpassningspolitik, men att kommunen inte har någon långsiktig beredskap för om invånarantalet fortsätter minska. I uppsatsen förs också en diskussion kring de begränsningar som finns för en enskild kommun att vända en negativ befolkningstrend. Samhällstrender och nationella beslut påverkar kommunens befolkningsutveckling, men ofta anser kommuner att om bara vissa åtgärder genomförs så kommer fler välja att flytta till dit. Slutligen så visar uppsatsen att forskningen menar att de möjligheter som finns för en enskild kommun som Kinda att hantera sin befolkningsminskning till stor del handlar om att skapa en planeringsprocess som utgår från kommunens medborgare. Ett större fokus på hur de befintliga medborgarna kan bli mer nöjda och långsiktiga mål för livskvaliteten i kommunen gör planeringen mindre beroende av osäkra befolkningsprognoser.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 85.
    Norlander, Cecilia
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Jämställdhet i fysisk planering: En diskursanalys av kommunala översiktsplaner2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Jämställdhet är ett vitt begrepp vilket kan göra det svårt att tillämpa inom fysisk planering. Det kompliceras ytterligare när detta vida begrepp ska ge konkret vägledning i den direkta fysiska planeringen, alltså när det ställs krav på något som är så brett och öppet för tolkningar men samtidigt ska vara greppbart. Särskilt när det inte heller explicit finns något stöd i plan- och bygglagen. Utifrån detta är det intressant att undersöka hur kommuner använder begreppet jämställdhet i sina översiktsplaner, samt hur det brukas och förstås inom den fysiska planeringen.

    Syftet med uppsatsen är att studera om och hur begreppet jämställdhet används i kommunala översiktsplaner. Vidare är syftet att undersöka om det går att finna diskurser om jämställdhet i översiktsplanerna, vilket ska bidra till en utveckling och kritisk diskussion om fysisk planering och jämställdhet.

    Frågeställningarna som uppsatsen utgår från och ska besvara är följande:

    • Hur används jämställdhet i de kommunala översiktsplanerna?
    • I vilka sammanhang används jämställdhet? Inom vilka ämnen anser kommunerna att det är relevant att lyfta jämställdhetsperspektivet?
    • Vilka föreställningar om jämställdhet förekommer? Hur förstås begreppet?

    För att besvara frågeställningarna har en diskursanalys genomförts. Denna gjordes på de 25 kommunala översiktsplaner som antogs år 2013. Sökningen har gjorts på begreppet jämställ för att inkludera så många böjningar och former av ordet som möjligt. De textstycken med relevanta sökträffar har sedan analyserats och kategoriserats för att kunna få fram vilka diskurser som finns om jämställdhet i den fysiska planeringen.

    Resultatet visar på totalt sju diskurser om jämställdhet i de undersökta kommunala översiktsplanerna. Dessa diskurser är jämställdhet som en fråga om transporter (med underkategorierna transportsystemet och kollektivtrafik); utsatta grupper; folkhälsa och livsmiljö; trygghet; hållbarhet; attraktivitet; utveckling och samhällsbyggnad; samt jämställdhet som över huvud taget inte nämns.

    Slutsatserna visar på en stor brist på konkretion, exemplifiering och definition gällande jämställdhet och vad och hur det ska bidra med i planeringen. Det visar på den svaga förankring jämställdhet har inom planeringen, och visar även på ett glapp mellan akademi och praktik då det finns en mängd forskning kring detta men det avspeglas inte alls i planeringsdokumenten. En annan faktor som visar på detta glapp mellan forskning och praktik är det faktum att nästan en fjärdedel av de undersökta översiktsplanerna inte nämner någon form eller böjning av jämställ över huvud taget.

    Jämställdhet får heller aldrig stå ”för sig självt” i de undersökta planerna. Istället blir det en fråga om ett antal andra saker, men aldrig berörs den fundamentala kärnfrågan rörande en förändring av livsvillkoren för kvinnor (och män) och att bryta den kvinnliga underordningen i samhället. Frågan om jämställdhet blir istället osynliggjord och avpolitiserad genom att bli en fråga om teknikaliteter. Att jämställdhet behandlas på detta sätt kan dels vara en kunskapsfråga, men det är även en fråga om makt. I den traditionellt mansdominerade planerings- och arkitekturbranschen har det manliga perspektivet ärvts ner genom generationer av utbildning och yrkesprofession. Utan en medveten satsning på ett införande av genusperspektivet i utbildningarna och via de policys som styr den fysiska planeringen på samtliga nivåer, kan den manliga hegemonin inte brytas och på sikt förändras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Nyström, Marika
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Förtätning som planeringsstrategi för en socialt hållbar utveckling: En undersökning av planerares uppfattning om den sociala hållbarheten vid stadsförtätning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I det här arbetet behandlas ämnet social hållbarhet inom ramen av stadsbyggnadskonceptet förtätning. Förtätning har blivit en internationell förespråkad planeringsstrategi för att hantera dagens pågående urbanisering och för att i längden kunna främja en hållbar utveckling. Så är även förtätning en central metod inom den fysiska planeringen för svenska storstadskommuner. Vad gäller den hållbara utvecklingen börjar allt mer fokus ligga på den sociala hållbarheten, även inom fysisk planering. I den här studien beskrivs ett perspektiv på vad den fysiska planeringen har för möjlighet att arbeta för en förbättrad social hållbarhet med bakgrund i vad som sägs i forskning. Forskningens perspektiv i frågan jämförs med de sociala förbättringar som planerare tillskriver den täta staden för att på så sätt belysa planerares förhållningssätt till den täta stadsstrukturens möjligheter och begränsningar att verka för social hållbarhet.

     

    Uppsatsen syftar därmed till att granska planerares uppfattning om den sociala hållbarheten i förhållande till stadsbyggnadskonceptet förtätning i den kommunala fysiska planeringen för att därigenom kunna dra slutsatser om, och i så fall förklara hur, förtätning av städer kan bidra till en positiv utveckling av den sociala hållbarheten. Som utgångspunkt för studien används ett teoretiskt perspektiv som grundar sig på vad forskningen säger om vad social hållbarhet är och hur det är kopplat till förtätning. Den teoretiska bakgrunden utgör sedan referensram för undersökningen av empirin. För arbetet har Malmö stad valts som empiriskt studieobjekt där en kvalitativ innehållsanalys används som metod för att undersöka de kommunala planeringsdokumenten. Malmö stad är en kommun som i sina planeringsdokument explicit skriver att förtätning är en av deras övergripande stadsbyggnadsstrategier vilken ska tillämpas i deras arbete mot en hållbar stadsutveckling. Malmö är en stad med både en stor förväntad befolkningstillväxt och en stad som beskriver sig ha stora utmaningar med den sociala hållbarheten, till exempel vad gäller integration. I den meningen är därför Malmö ett intressant exempel att undersöka för den här studien. I arbetets avslutande del jämförs kunskapen från teorin med resultaten från den empiriska undersökningen, det vill säga vad som framkommer av praktiken från kommunen, för att kunna dra slutsatser om planerares syn på den sociala hållbarheten och dess koppling till stadsbyggnadskonceptet förtätning.

     

    Resultatet av arbetet har visat på att planerare i sina dokument framställer förtätning som en planeringsstrategi som övervägande kan bidra till positiva effekter för den sociala hållbarheten, trots att det enligt forskning inte finns några entydiga bevis för att en tät stad är socialt fördelaktig. Det går därför att vara kritisk till vad planerarna har för förhållningsätt till hur de anser att en fysiskt tätare stad i praktiken ska kunna bidra till en förbättrad social hållbarhet i Malmö. Ett samhälles mjuka strukturer ses trots allt som mest avgörande och betydande för den sociala utvecklingen, varför en tydligare koppling mellan sociala aspekter och fysisk planering är en önskvärd riktning för att kunna närma sig sociala utmaningar även inom den fysiska planeringen.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2017Nyström
  • 87.
    Ogden, Selma
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Jaans, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Integrerad stadsdel: en fallstudie om hur en socialt hållbar utveckling kan appliceras på Gottsunda2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling är sedan länge ett aktuellt begrepp inom den fysiska planeringen där det under de senare åren har skett en förändring där sociala värden har givits större fokus. Innebörden och förståelsen av den sociala dimensionen har inte forskats om i lika stor utsträckning som det har gjorts inom ekonomisk och ekologisk hållbarhet och därav är förståelsen för sociala värden ofta bristfällig. 

    Denna studie syftar till att undersöka begreppet socialt hållbar utveckling och dess koppling till den fysiska planeringen. Detta verkställs genom att studera tidigare forskning kring ämnet vilket utgör studiens forskningsöversikt. Studien är genomförd som en fallstudie och det område som har studerats är Gottsunda i Uppsala. I fallstudien studeras planeringsförutsättningar för Gottsunda utifrån kommunala dokument samt observationer av platsen. Fallstudien tillsammans med forskningsöversikten ligger till grund för strategier och gestaltningsprinciper som har arbetats fram med syfte att främja social hållbarhet. Studien resulterar sedan i två planförslag längs med ett stråk genom Gottsunda. Förslaget utgår från de framtagna strategierna och gestaltningsprinciperna och studien visar att det är möjligt att utifrån befintlig forskning planera för en socialt hållbar utveckling. 

    Fulltekst (pdf)
    BTH2018JaansM
    Fulltekst (pdf)
    BTH2018Jaans
  • 88.
    Ohlsson, Susanne
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Linjenät - en fallstudie av Luleå och Växjö2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Av det totala resandet i Sverige idag sker majoriteten av resorna med bilen som färdmedel. Detta har resulterat i att det planeras mer för bilen och mindre för andra färdmedel, exempelvis kollektiva. För att andra färdmedel ska kunna konkurrera med bilen krävs det att de prioriteras i planeringen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att belysa och undersöka vilka aspekter av kollektivtrafikens linjenät som kan göra att färdmedlet anses mer välfungerande. Genom att belysa dessa aspekter skulle detta eventuellt kunna leda till att kollektivtrafiken ses som alternativ till bilen. Genom att även utföra en fallstudie på två orter i Sverige skulle det tydliggöras om linjenät idag uppfyller de riktlinjer som litteraturen menar gör linjenät generellt mer välfungerande. I fallstudien undersöktes städerna Luleå och Växjö.

    Resultatet av kunskaps- och forskningsöversikten, där det framkommer de planeringsprinciper som skapar ett välfungerande linjenät, har legat till grund för en checklista som sedan tillämpades som verktyg i fallstudien. Utifrån denna checklista har det kunnat avgöras hur och om dessa planeringsprinciper och riktlinjer tillämpas i de valda kommunerna.

    Den slutsats som har kunnat dras utifrån det redovisade resultatet är att det finns en mängd olika aspekter som påverkar hur välfungerat ett linjenät är; inte endast de riktlinjer som presenteras i uppsatsen påverkar utan exempelvis stadens struktur och form inverkar även på hur välfungerat ett linjenät – och kollektivtrafiken – uppfattas. En slutsats som har tolkats ur fallstudien är dock att båda städerna överlag har välfungerande linjenät – om de aspekter som checklistan behandlar undersöks.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 89.
    Ohlsson, Victor
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Petersson, Tove
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Offentliga rum - En fallstudie: Gestaltningsförslag för Handelshamnen i Karlskrona2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I många svenska städer sker omvandling från gamla outnyttjade hamnområden till nya stadsdelar och populära bostadsområden. Dessa nya områden och miljöer har delvis blivit kritiserade för att komma att tillhöra en ekonomiskt stark grupp i samhället som en bidragande orsak av de höga bostadspriserna. Gamla hamnområden är ofta placerade i en central del i staden med direkt närhet till vattnet vilket gör dess läge unikt. Samtidigt diskuteras att staden behöver bli tillgänglig för alla människor och ingen ska glömmas bort i planeringen. Denna diskussion belyser problematiken och principerna för utformningen av det offentliga rummet för att alla ska känna sig välkomna. Detta är ingenting som planeringen kan säkerställa, utan det kan endast försöka planeras för enligt vad forskning och värden inom fysisk planering beskriver för att tillgängliggöra det offentliga rummet. Det offentliga rummet är uppsatsens tema och dessa rum betraktas utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv – offentliga rum ur ett socialt hållbarhetsperspektiv i gamla hamnområden. Det finns mycket komplexitet kring såväl begreppet social hållbarhet som utformningen av det offentliga rummet. I detta arbete kommer begreppen social hållbarhet och offentligt rum förtydligas genom valt forskningsmaterial. Betydelsen av vad social hållbarhet faktiskt innebär är mångtydig och har därför ingen entydig definition. Detta trots att fertal försök har gjorts att skapa en entydig definition av begreppet. Begreppet kan definieras utifrån det specifika syftet som passar situationen.

    I en undersökande och jämförande fallstudie av hur utformningen har sett ut av det offentliga rummet beskriver denna uppsats vilka möjligheter gamla hamnområden har att bli attraktiva bostadsområden ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Med fallstudie som metod har tre fall i Sverige undersökts – Frihamnen i Göteborg, Västra Hamnen i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm. En platsanalys har genomförts på Handelshamnen i Karlskrona vilket tillsammans med fallstudien ligger till grund för två gestaltningsförslag som presenteras i slutet av uppsatsen. Förslagen visar möjlig utformning av bebyggelse samt offentliga rum ur ett socialt hållbarhetsperspektiv för Handelshamnen i Karlskrona. Förslagen visar hur dessa outnyttjade områden kan gestaltas för att bli en integrerad del av staden samt med offentliga platser som tillgängliggörs för alla människor i staden. 

    Fulltekst (pdf)
    BTH2017Ohlsson
  • 90.
    Olsson, Susanne
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Den samproducerade platsen skolgården: En säker plats för rörelselek och laglek2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att undersöka hur plats generellt produceras i relation mellan planering, förvaltning och brukare. För att kunna ta reda på detta har denna uppsats fokuserat på att undersöka hur skolgården produceras som plats. Det undersökta studieobjektet i uppsatsen, som uppsatsförfattaren har haft som utgångspunkt i empiriinsamlingen, är låg- och mellanstadieskolan Tullskolan i Karlskrona kommun.

    Uppsatsen har genom Paulssons (2015) tolkning av det teoretiska perspektivet aktör-nätverksteori (ANT) undersökt hur skolgården som plats produceras i relation mellan dessa tre praktiker. Paulssons (2015) tolkning av ANT har valts som teoretiskt perspektiv eftersom teorin tillåter uppsatsförfattaren att synliggöra relationer mellan människor, men också relationer mellan människor och andra icke-mänskliga ting.

    I uppsatsen påvisas det att de tre praktikerna har olika föreställningar och målsättningar med hur platsen skolgården ska tas i bruk och användas. Det framkommer även att det finns vissa konflikter i dessa målsättningar mellan praktikerna. Slutligen framkommer det att studieobjektet Tullskolans skolgård samproduceras som en säker plats för rörelselek och laglek av de tre praktikerna planering, förvaltning och brukare. Alla tre praktiker påvisar således, på ett eller annat sätt, att den studerade skolgården som samproducerad plats ska vara en säker plats för rörelselek och laglek. Förhoppningen med denna studie är att den ska ändra ett etablerat synsätt inom planering där de tre praktikerna planering, förvaltning och brukare ses som skilda praktiker utan relation med varandra.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2017OhlssonS
  • 91.
    Panait, Alexandru
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Integration genom Interaktion2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sverige står idag inför ett alltmer kulturellt blandat samhälle och dagens svenska städer karaktäriseras alltmer av mångfald och diversitet. Den fysiska planeringen måste anpassas efter dessa nya förutsättningar. En stad som karaktäriseras av mångfald och social diversitet ställer nya krav på hur planeringen ska gå tillväga för att kunna minimera potentiella svårigheter som denna förändring medför, bland annat att socioekonomiska svaga grupper tvingas ut i stadens utkanter.

    Urbaniseringen av dagens städer är en följd av globaliseringen som uppkom efter industrialismen. Detta har resulterat i större migration världen över, vilket kan ses som både positivt och negativt. Det positiva är att världen ’’blir mindre’’ vilket har resulterat i en mer flexibel arbetskraft. Det negativa associeras med ökad fattigdom, kriminalitet och miljöproblem.

    I Sverige där alltfler områden och stadsdelar karaktäriseras av etnisk heterogenitet är det viktigt att ge större utrymme till frågor om integration och mångfald. Många bostadsområden har en homogen social sammansättning och anses därmed att vara socialt segregerade i fråga om etnisk och socioekonomisk bakgrund. Dessa områden associeras oftast med miljonprogramsområden, där låga hyror har attraherat en stor andel av svaga socioekonomiska grupper. Detta fenomen har resulterat i att dessa områden förknippas oftast med fattigdom, kulturell mångfald och kriminalitet.

    Detta arbete går därmed ut på att gestalta en utemiljö i ett segregerad bostadsområde i Kalmar, i syfte att tackla de utmaningar som tillkom med en ökad urbanisering och social segregation. Det gestaltande förslaget skall fungera som en ny mötesplatser som ska skapa förutsättningar för integration och tolerans. 

     

    Fulltekst (pdf)
    BTH2018Panait
  • 92.
    Pastuhoff, Mathias
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Industrialism suddas ut...: vad händer sen?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 93.
    Persson, Isabella
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Det offentliga rummets dragningskraft: En gestaltande fallstudie om offentliga rum i Hässleholm2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The thesis is a case study that deals with public space based on how people use them. Public spaces are an important part of our city life and everyday life. Quality public spaces and places are due to its design and use, which are the primary aspects of this study. Hässleholm has been the location for the case study inventory items. Five different methods have been the basis for the study, and through them it has been possible to study what makes a room usable and unusable and what criteria is necessary for people to want to stay in the public rooms. The study concludes with a design proposal based on the results of all methods, where one of the inventoried rooms are selected, which needed to be developed to fulfill its function. The design proposal is based on empirical data on how a room can be designed for it to be perceived as public. The design proposal is presented through plans, sections, images and illustrations.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 94.
    Piggott, Charlotte
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hållbara transporter och beteendepåverkan: En fallstudie om Västra Hamnen i Malmö2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    På flera håll runt om i Sverige byggs det idag stadsdelar med mål att vara hållbara. Vad det gäller trafiken byggs områden som redan från början är välförsörjda med kollektivtrafik och har väl utbyggda cykelnät. Ändå finns det exempel på stadsdelar som planerats för att det ska vara enkelt att välja hållbara transporter som idag visar siffror på att en hög andel av de resor som genomförs av boende i områdena är bilresor. Ett exempel är stadsdelen Västra Hamnen i Malmö.

    Syftet men uppsatsen är att utreda trafiksituationen i Västra Hamnen idag och undersöka möjliga tillvägagångssätt för att förbättra den situation som råder. Inledningsvis presenteras det hur trafiksituationen ser ut i stadsdelen idag och möjliga orsaker till att det ser ut som det gör. Vidare kommer Malmö stads egna uppfattningar och mål för Västra Hamnen att behandlas för att ge en bild av deras syn på situationen. Till detta kommer även frågan undersökas vad det finns för möjlighet att påverka människors beteenden för att välja hållbara transporter.

    Uppsatsen är en fallstudie som genomförts med hjälp av dokument- och litteraturstudier, men också på plats i Västra Hamnen genom intervjuer med boende i stadsdelen och egna observationer. Resultatet av allt insamlat material mynnar i slutet av arbetet ut i ett antal punkter som redovisar vad Malmö stad bör ha i åtanke vid framtida trafikplaneringen i Västra Hamnen för att få fler att välja hållbara transporter över bilen. Varför människor har ett visst beteende, som att exempelvis välja bilen, och hur detta beteendet kan brytas, visar sig i uppsatsen vara en komplex fråga som inte har ett entydigt svar. Människor är olika mottagliga för beteendepåverkan, och något som fungerar i en situation kan visa sig vara otillräckligt i en annan. Att påverka människors beteenden är däremot något som i uppsatsen framkommer som möjligt, och det görs ett försök att bena ut hur det med bäst förutsättningar kan ske.

    Fulltekst (pdf)
    Kandidatarbete Charlotte Piggott
  • 95.
    Ramnemo, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Avpolitiserad fysisk planering?: Om makt att definiera social hållbarhet och den fysiska planeringens gränser2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur stadsplaneringens politiska uppdrag eventuellt påverkas av privata konsulters deltagande i planeringsprocesser. På så sätt problematiseras tolkningsutrymmet samt det potentiella inflytandet över de vägval som den offentliga verksamheten gör. I grunden handlar det om att belysa ett eventuellt demokratiskt problem i en kontext som lovordar samverkan mellan offentlig och privat sektor. Målet är att identifiera om ansvarsutkrävandet kan säkerställas när aktörerna i dessa nätverk tar beslut i den offentliga verksamhetens sfär.

    Undersökningen belyser huvudsakligen en svensk planeringskontext på regional samt kommunal planeringsnivå. Därutöver ingår även exempel från Köpenhamn, Danmark. Fokus riktas mot frågan om social hållbarhet samt den offentliga aktörens hantering av allmänintresset i relation till social hållbarhet som fenomen. Undersökningen belyser hur social hållbarhet tar sig i uttryck i specifika planeringsprojekt samt hur relationen mellan konsult och kommun ser ut i dessa exempel. Det empiriska materialet består av intervjuer med representanter från konsultfirmor samt tjänstemän från kommuner eller regionkontor. Dessutom analyseras planeringsdokument samt slutrapporter i relation till de olika projekten.

    Det empiriska resultat antyder att social hållbarhet hanteras som en avpolitiserad fråga inom den fysiska planeringen. Potentiella motsättningar ser ut att ignoreras i ett sammanhang som strävar efter att lösa problem utan konflikt. Förekommande problemlösningar relateras framförallt till fysiska ingrepp i stadsmiljön där kommunikativa aspekter såsom medborgardeltagande och ökad samverkan är centrala. Alternativa förståelser och kunskapsfält ser ut att reduceras bort till förmån för vissa dominerande ideal. Resultatet indikerar vidare att konsulten får ett relativt stort handlingsutrymme i stadsutvecklingsprojekt med inriktning på social hållbarhet. Denna slutsats baseras framförallt på den offentliga aktörens förtroende för konsulten samt den ömsesidiga tolkningen att konsulten utför den offentliga aktörens uppdrag - som ett slags företrädare för den offentliga verksamheten. Allmänintresset försvaras i den mån att det politiska uppdraget utförs utan större konflikt. Konsulten levererar också utifrån den offentliga aktörens förväntningar. Däremot framkommer en odemokratisk aspekt där social hållbarhet inte ser ut att definieras utifrån en politisk grund. De aktuella stadsutvecklingsprojekten som sådana är förvisso politiskt förankrade, men tolkningsutrymmet för konsulten ser ut att vara relativt stort där den offentliga aktören söker stöd, expertis eller kunskap.

    Det demokratiska problemet i förekommande exempel handlar inte om konsultens förmåga eller oförmåga att tolka den politiska viljan. Problemet ligger snarare i att den offentliga aktören inte definierar social hållbarhet i relation till fysisk planering på en önskvärd politisk nivå. Det finns således ett behov av att den offentliga aktören stärker sitt självförtroende i hanteringen av ett ämne som förtjänar att tillskrivas en politisk betydelse. Så länge den offentliga aktören inte definierar vad social hållbarhet är enligt den politiska viljan kan allmänintresset bli svårt att försvara.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 96.
    Reinhammar, Stina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Minskad översvämningsrisk vid skyfall genom grön infrastruktur - ett gestaltningsförslag för Rönneholm, Malmö2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I kombination med kommande klimatförändringar och städers ianspråktagande av markytor som resulterar i hårdgjorda ytor så skapas problem för marken att hantera naturlig infiltration av vatten. En av påföljderna är bland annat översvämningar. Syftet med arbetet är att undersöka hur motståndskraften för översvämningar, i samband med skyfall i Sveriges urbana områden, kan ökas genom fysisk planering och grön infrastruktur. Syftet är även att ta fram ett gestaltningsförslag för hur översvämningsrisken i ett specifikt område, Rönneholm i Malmö, kan minskas. Med hållbar utveckling och resiliens som teoretisk ram, undersöks Sveriges förhållandesätt till översvämningsrisker. Det undersöks även vilka åtgärder som går att implementera i urbana områden som ökar motståndskraften för översvämningar. Arbetet har baserats på metoderna kvalitativ textanalys och platsinventering som sedan presenteras i ett gestaltningsförslag. Fysisk planering förser flera nycklar till gröna lösningar. De lösningar och förslag som presenterats genom arbetet är goda förslag  på åtgärder som kan implementeras i befintliga och på nya områden som ökar motståndskraften för översvämningar.

    Fulltekst (pdf)
    BTH2018Reinhammar
  • 97.
    Rosenberg, Linnea
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Levande och funktionellt förtätad stad: En fallstudie om socialt hållbar planering ur ett täthetsperspektiv för Hallunda-Norsborg2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förtätning bedrivs aktivt som strategi inom den fysiska planeringen för att möta dagens ökande krav på inflyttning till staden samtidigt som segregering, är ett stort dilemma ute i förorterna. Hur mycket tätare staden kan tillåtas att bebyggas är en omtvistad diskussion då gränsen är svår att bedöma och förefaller ha lika många positiva som negativa effekter på människornas liv. Förtätning, alienation, trängsel, glesa och utbredande förorter är faktorer/aspekter som innebär stora utmaningar för den fysiska planeringen. Vidare ryms dessa inom den teoretiska diskussionen gällande det diffusa begreppet hållbar utveckling, där social hållbarhet är dimensionen som är minst outforskad och mest komplex att förstå.

     

    Utgångspunkten i detta arbete är sålunda att reda ut vad social hållbarhet kan innebära inom stadsplaneringen och vilken koppling som finns till en förtätning av staden. Studiens syfte är därmed att öka förståelsen för hållbarhet och hur det kan exemplifieras med ett gestaltningsförslag. Hur social hållbarhet kan användas som verktyg och hur staden ska bebyggas för att finna en acceptabel nivå för hur mycket den kan förtätas kommer studeras både inom samtida forskning som inom planeringspraxis.

    Studien startar med att behandla hållbarhetsbegreppet inom den teoretiska diskussionen, inom vilka sammanhang som det utspelas inom och vilka faktorer som påverkar dess komplexitet. Social hållbarhet redogörs därefter på likande tillvägagångssätt. Hur kopplingen ser ut mellan stadsplaneringen, social hållbarhet och framförallt förtätning, undersöks i en samtida forskning. Denna teoretiska grund jämförs därefter med hur social hållbarhet behandlas i en kommunal planeringspraxis hos Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka kommun. Denna planeringskontext utgör uppsatsen fallstudie där olika planhandlingar studeras tillsammans med platsanalyser av stadsdelen Hallunda-Norsborg.

    I en kombination av teoretisk forskning och en praktisk fallstudie sammanförs sedan kunskap för hur staden kan planeras och utformas genom olika strategier för att uppnå social hållbarhet, framförallt utifrån en lämplig förtätning. Det innebär att det fältarbetet som genomförts inom Hallunda-Norsborg har synliggjort stadsdelens problematik och kvaliteter som studien har behandlat utifrån den teoretiska ramen. Detta har med andra ord utgjort grunden för det planförslag som arbetats fram. Avslutningsvis analyseras en del av planförslaget ur ett hållbarhetsperspektiv (med fokus på social hållbarhet) så kallad, funktionell täthet, där en balansering görs mellan rymlighet och täthet. Resultatet visar på vilka effekter en förtätning av kvarteret kan medföra på omgivningen.

    Fulltekst (pdf)
    Levande och funktionellt förtätad stad:
  • 98.
    Rosendahl, Josephine
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Rörelsemönster i offentliga rum: En fallstudie om gångvänlighet ur fotgängarens perspektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    På de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika många, varierande rörelser. Platser används mer eller mindre och på olika sätt. Hur platserna är anpassade för att röra sig på och över påverkar de vägval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan påverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie där tre platser är utvalda som observationsobjekt, Stortorget i Hässleholm, Stortorget i Växjö och Campus Gräsvik i Karlskrona. Med hjälp av observationer av rörelsemönstren på dessa platser gjordes sedan en analys av hur platsernas utformning påverkar människors val av rörelseriktning. Analysen utgick ifrån de sex kvaliteterna: hinder, barriärer, gena vägar, starka och tydliga målpunkter, utformning och markbeläggning samt trafiksäkerhet. De tre platserna bedömdes efter hur bra de var anpassade till varje kvalitet. Platserna fick något varierade värden på de sex kvaliteterna men sammantaget låg platserna relativt jämt i betygsskalan. Den kvalitativa innehållsanalysen mynnar ut i en kunskapsöversikt som arbetet bygger på. Olika faktorer som kan påverka de färdval människor väljer över en plats beskrivs och förklaras. Det kan handla om fenomenologi där rummet kan uppfattas genom kroppens rörelse, hur stråk uppkommer, hur målpunkter påverkar rörelseriktningen, hur gen och gångvänlig platsen är. De slutsatser som går att dra med utgångspunkt ifrån detta arbete är att de rörelsemönster som bildas och de stråk som kan uppkomma på en plats är komplext. Det finns inte en tydlig faktor som går att peka på, som har inverkan på att rörelser sker som de gör. Men för att nämna några faktorer handlar det om att platsen har tydliga målpunkter och tydlig utformning så att genheten blir så hög som möjligt. Arbetet knyts ihop av att ge några förslag till förbättringar som går att förändra genom fysisk planering på de tre studerade platserna. Förslagen ges genom en punktlista där mycket handlar om att sortera bort det som gör platsen mindre tillgänglig, göra plats för raka gena vägar för de gående och skapa tydliga stråk.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 99.
    Salim, Jaafar
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Palmborg, Gustaf
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Ett samhälle utan transportutsläpp: de mjuka trafikanternas stad2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dagens planering tar stor hänsyn till infrastrukturen när ett nytt område ska växa fram. Gatunätet placeras ut för att sedankompletteras med byggnader, parker och andra funktioner för att säkerställa att tillgängligheten är så bra som den kan bli.Normen under de senaste hundra åren har varit att gatanshuvudfunktion ska främja bilens framkomlighet och detsynsättet har präglat städernas utformning och vad som anses vara en gata. Detta projekt tittar på hur ett område kan se ut om man bortser från bilen och baserar utformningen på ett mer hållbart transportmedel som cykeln, samt vad som krävs för att möjliggöra detta och kompensera för det som går förlorat till följd av bilens uteslutande. Detta arbete kommer fokusera på cykelns fördelar ur olika perspektiv och undersöka hur den kan ta större plats i gatuanvändningens hierarki.Utifrån forskningen kommer olika gestaltningsförslag att tas fram för att synliggöra vilka fysiska attribut som en cykelorienterad stad eller stadsdel behöver innefatta för att kunna erbjuda effektiva transportmöjligheter. För att vidare konkretisera och exemplifiera principerna kommer förslagen att implementeras i ett nytt utvecklingsområde i Kungens kurva söder om Stockholm. En funktionsblandad bebyggelse föreslås tillsammans med en infrastruktur som fokuserar på gång och cykelns framkomlighet snarare än bilens.

    Fulltekst (pdf)
    Ett samhälle utan transportutsläpp: de mjuka trafikanternas stad
  • 100.
    Sandberg, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Vad gör en stad cykelvänlig?: En jämförande fallstudie av Helsingborg, Lund och Malmö2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats utreds vilka metoder och åtgärder som bidrar till att en stad blir cykelvänlig. Syftet är att undersöka vilka åtgärder som bidrar till att fler väljer att cykla inom staden samt underlättar för de som cyklar. Målsättningen är att komma fram till vilka åtgärder och tillvägagångssätt som en kommun kan använda sig av för att bli mer cykelvänlig och därigenom underlätta för miljövänligt resande. 

    Först läggs en kunskapsgrund vilken mynnar ut i en hypotes om vilka aspekter och områden som är viktiga för att underlätta för och skapa en stadsstruktur som är gynnsam för cyklister. Därefter genomförs en fall- studie av hur Helsingborgs stad, Lunds kommun och Malmö stad har arbetat med cykelplanering och cykelfrämjande åtgärder. Slutligen skapas utifrån hypotesen en bedömningsmall i resultatavsnittet mot vilken kommunernas arbete bedöms och utvärderas. Resultatet ligger till grund för en vidare analys och diskussion kring om en cykelvänlig stad är uppnåbar samt vad det kan bero på att kommuner fokuserar resurser och arbete på vissa aspekter av cykelplanering medan de inte arbetar med andra. 

    Fulltekst (pdf)
    BTH2017Sandberg
123 51 - 100 of 122
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf