Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 1127
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersén, Jimmie
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Ett politiskt bygge: - översiktsplaneringens innehållsmässiga utveckling2020Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Debate often describes the evolution of spatial planning as a process of neo-liberalisation. However, this evolution has not been studied from the perspective of planning in general in Sweden. Whether comprehensive planning is also undergoing neo-liberalisation is considered here based on these overarching research questions: 

    -          To what extent has spatial planning undergone neo-liberalisation?

    -          How can the evolution of comprehensive planning be understood as a neo-liberalisation process?

    Answering these questions requires an understanding of the content characterising this planning, and of what a neo-liberalisation process entails. To achieve such an understanding, this dissertation examines how planning in general can be understood as both a political control system and a market-based land use regime.

    The discourse of comprehensive planning was studied by analysing 17 comprehensive plans adopted in five municipalities over the 1989–2014 period.

    Generally, these plans follow a few main evolutionary paths. Municipal comprehensive planning has transitioned from being instrumental, encountering few problems, to becoming increasingly abstract and all-encompassing. Comprehensive planning increasingly concerns how growth is to be achieved locally. This change is occurring in both form and content. Change in form refers to the fact that comprehensive planning has been encompassing more and more subject areas over time, whereas change in content refers to the increasingly market-based content of such planning.

    The research question regarding the extent to which spatial planning is undergoing neo-liberalisation is answered by the obvious trend towards neo-liberalisation. This trend is not pervasive, as countervailing tendencies are also present. Spatial planning is thus becoming internally contradictory, with earlier values persisting, albeit often in interaction with new ones.

    The question of how comprehensive planning can be understood as a neo-liberalisation process has a three-part answer:

    -          As content in comprehensive plans, neo-liberalisation can be understood as a focus on market rationality. 

    -          As form in comprehensive plans, neo-liberalisation can be understood as policy production with content that assumes an ever more neo-liberal orientation. Comprehensive planning during the studied period has come to include more and more municipal areas of activity.

    -          From a neo-liberal perspective, neo-liberalisation is understood as economic utility maximisation.

    Planning is becoming increasingly neo-liberalised, but not neo-liberal. That this has occurred as a result of increasingly comprehensive policy formulations is somewhat surprising. We are faced with the politicisation of planning in general, which is increasingly informed by market-based policy. This trend represents a comprehensive policy shift towards more neo-liberal planning content, accompanied by more policies. More principles are appearing, addressing how planning and development are to proceed compared with the content of pre-existing plans. The neo-liberalisation process is thus occurring via means that are contradictory from a neo-liberal perspective.

  • 52.
    André, Daniel
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Polycentrism in national spatial plans in Europe: towards a common spatial vision?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this thesis I analyze how national spatial plans that have been adopted in European countries during the last decade have interpreted the polycentric development concept. A survey revealed that fifteen European countries have developed a national spatial plan and the formal influence of the European Spatial Development Perspective (ESDP) is clearly demonstrated in these plans. The development visions presented in the spatial planning documents are, at a formal level, relatively homogenous regardless of national differences regarding the size of the population and the geographical area. In the thesis I also pose the question whether the national spatial plans will contribute towards a polycentric development on a European level. The findings presented in the thesis suggest that even though the national spatial plans have been inspired by the ESDP and its aim of developing a polycentric development the interpretation of polycentrism on the national level seem to be contradictory to the policy aim at the European level. Also, the Swedish planning experience of the 1960/70s highlights the difficult task of prioritising the development in some cities at the expense of others. Thus, it is concluded that even if the spatial plans are better coordinated so that they contribute towards a common spatial vision it is still highly doubtful that they will be able to deliver on their objective to create a more balanced urban system.

  • 53.
    Ankers, Greg
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Smirnova, Olga
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Regional Disparities in Food Retailing2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    INTRODUKTION Livsmedelsdetaljhandeln i de baltiska staterna har vuxit snabbt de senaste åren. Den framtida strukturen förväntas bli liknade den i övriga EU. Men en liknade marknadsstruktur behöver inte innebära att affärerna kan expandera från en region till en annan utan att ta hänsyn till olika kulturella skillnader och konsumenternas attityder. Den här avhandlingen undersöker skillnaderna mellan den baltiska och nordisk detaljhandeln inom livsmedelsektorn. SYFTE Syftet med denna avhandling är att peka på regionala skillnader mellan de baltiska och nordiska marknaderna, som t.ex. marknadsstruktur konsumenternas attityder mot olika sorters affärer, butikernas egna märken, lågprismärken och ekologiska produkter. METOD Forskningen har utförs genom en kvalitativ undersökning av matdetaljhandlarna på de estniska, finska och svenska marknaderna. En konsumentundersökning, med studenter som målgrupp, har också utförts. Intervjuer och frågeformulär användes för att samla in data som sedan jämfördes med information från böcker och annat skrivit material. KONKLUSION Undersökningen kom fram till att marknadsläget i Estland fortfarande är under utveckling, där de största och minsta butikstyperna utvecklas snabbare än de medelstora. Medan lågprismarknaden är förhållandevis ny för de nordiska konsumenterna, är den redan förhållandevis välutvecklad i Estland. Fastän de utländska företagen har internationaliseringsplaner, så ligger det i deras eget intresse att ta hänsyn till lokala skillnader och vara mer förändringsbenägna när de expanderar i Estland. De nordiska och baltiska konsumenterna inom målgruppen föredrar ungefär samma typer av affärer och produkter, men de estniska studenterna är lite mer nyfikna och intresserade av ekologiska produkter. De estniska matvarukedjorna har en potential att utveckla sina egna märken och lågprismärken, som initialt kan bli framgångsrikt. Men i det långa loppet kan de estniska konsumenternas attityd mot sådana märken och utländska produkter bli ett hinder mot den tillväxten.

  • 54.
    Ankre, Rosemarie
    Mittuniversitetet.
    Friluftslivkonflikter i svenska kustlandskap ur ett planerings- och användarperspektiv: Studier av Luleå och Blekinge skärgårdar2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hav och kust har alltid varit viktiga för oss människor. I svenska kustlandskap har boende, infrastruktur och fiskenäring existerat sedan lång tid tillbaka samtidigt som områdena också varit viktiga för nöje och rekreation. Men mellan olika intressen, samt mellan och inom olika användargrupper samt förvaltning, kan det uppstå målkonflikter. Utgångspunkten för den här avhandlingen är att beskriva och analysera eventuella målkonflikter kopplat till friluftsliv utifrån både ett planerings- och ett användarperspektiv genom två fallstudier i Luleå och Blekinge skärgårdar. Friluftslivet är en del av samhället och dess relevans för fysisk och mental återhämtning ger planering och förvaltning av friluftsliv ett ökat politiskt stöd, samtidigt som tidigare forskning visat att friluftsliv är stark i retoriken - men svag i planeringspraktiken. Därför behövs kunskap som kan utveckla planering och förvaltning av friluftsliv i svenska kustlandskap.

    Resultaten från den här avhandlingen visar att användarnas perspektiv på målkonflikter i Luleå och Blekinge skärgårdar ännu inte till stora delar har inkluderats i den kommunala planeringen. En slutsats är alltså att det finns skillnader i hur konflikter i samband med friluftsliv beskrivs och identifieras i den fysiska planeringen jämfört med användarnas upplevelser. Det har betydelse för förståelsen av friluftlivskonflikter och hanteringen av dessa. Förutom analys och diskussion av konflikter kopplat till friluftsliv, ingår en fördjupande studie av buller och tystnad som konflikt. Upplevelserna av lugn och ro samt tystnad är centrala för användarna i Luleå och Blekinge skärgårdar. Ett problem som avslöjas är att metoder med decibelnivåer inte avgör skillnader i buller som upplevelse i sig. Upplevelsen av buller och tystnad är nämligen subjektiv. Även zonering undersöks som ett planerings- och förvaltningsverktyg för att hantera friluftslivkonflikter i svenska kustlandskap. Som denna avhandling visar, finns det flertalet exempel på olika sorters zonering i Luleå och Blekinge skärgårdar. När man i planering och förvaltning utgår från ett perspektiv där naturvård och bevarande är utgångspunkterna, så måste ytterligare värderingar och verktyg inbegripas som att inkludera användare med deras olika behov, upplevelser och aktiviteter som äger rum i skärgårdarnas landskap. Att landskapet i sig är av betydelse syns också i resultaten. I fallstudiernas översiktsplaner markeras det värdefulla, attraktiva och unika med skärgårdslandskapet, medan användarna betonar det äkta, naturliga och opåverkade landskapet som grund för deras friluftsupplevelser.

    Den här avhandlingen tillför kunskap om spänningen mellan olika attityder och synsätt i den fysiska planeringens processer, förvaltning samt friluftslivets användare i svenska kustlandskap. Avhandlingen är också ett tillägg till tidigare kunskap om zonering som ett sätt att hantera konflikter i svenska kustlandskap, där särskilt användarperspektivet är en viktig del. Avhandlingen bidrar även till en grundläggande översikt av fysisk planering i relation till friluftsliv.

  • 55. Ankre, Rosemarie
    Understanding the visitor – a prerequisite for coastal zone planning2007Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Planning for tourism and outdoor recreation in Swedish coastal areas could be improved with knowledge of visitors’ attitudes, experiences, activities and geographical dispersion. The purpose of this thesis is to examine the knowledge of visitors in planning for tourism and outdoor recreation. The Luleå archipelago in Northern Sweden is used as a case study. Supervisors: Professor Lars Emmelin, Blekinge Institute of Technology/ETOUR Dr Peter Fredman, ETOUR. The Department of Spatial Planning, BTH deals with research on planning processes, environmental impact assessment, social issues, gender issues and applied information technology in spatial planning. The European Tourism Research Institute, ETOUR, Mid Sweden University, develops knowledge and expertise within issues related to travel and tourism. There are three main objectives: to conduct research on tourism-related issues, to analyse statistics on tourism and to make the research results accessible to the tourism industry. The research aims to develop the tourism industry and the institute is a resource for businesses, organisations and authorities. This project has been financed by the AGORA Interreg III-project Network Sustainable Tourism Development in the Baltic Sea Region, the Blekinge County Administration Board, the Mid Sweden University in Östersund, the European Tourism Research Institute (ETOUR), and The Swedish Tourist Authority.

  • 56. Ankre, Rosemarie
    et al.
    Emmelin, Lars
    Zoning and Opportunity Spectrum Planning in a Discontinuous Environment: Planning for Tourism and Outdoor Recreation in the Luleå Archipelago, Sweden2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Zoning is generally used as a planning instrument to handle land use conflicts. In recreation planning in Sweden, zoning systems such as the recreation opportunity spectrum model has been applied in mountain areas. An underlying assumption of the ROS-system is a gradient from the urban to wilderness allowing the planner to provide a spectrum of recreation opportunities. In contrast, the Swedish coastal areas consist of a discontinuous environment which challenges a zoning. Archipelagos are essentially discontinuous with respect to many of the important spatial variables. Zoning in the archipelagos in Sweden has so far followed a zoning logic from physical geography; the assumption being that the gradient from inner, wooded zones to outer treeless would also be a gradient from the more urban or human influenced cultural landscape to a more pristine, “marine wilderness” in the outer. In 2003, a questionnaire survey to visitors was conducted in the Luleå archipelago, Sweden. Based on the results, the study examines the spatialization of the visitor characteristics, the activity patterns etc in relation to the ongoing planning of the area. This paper explores the planning challenges in adapting zoning to cope with recreation and tourism development as well as with the other land and resources uses that municipal comprehensive planning is charged with. Thereby possible conflicts are identified, and the potential of zoning is explored.

  • 57.
    Ankre, Rosemarie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Forsberg, Lena Petersson
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Emmelin, Lars
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Silence – an article of short supply in outdoor recreation? Handling noise conflicts in Swedish planning2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Outdoor recreation areas are exposed to several causes of conflict. Many interests, along with different types of recreation activities, are competing in the same area. In these areas, conflicts are handled by spatial planning and by the separation in space of different functions. One source of conflict is noise. The lack of noise-free areas in the Swedish coastal areas has become an amenity problem. Does this make noise an important problem to consider in planning? An assumption is that the sound environment is relevant for the visitors’ experience; spending time in nature is associated with peace and quiet, where one should not be disturbed. In this study, it will be investigated how silence and noise actually are considered in the Swedish municipal planning. “Silence” is one of the amenity categories reported in the Swedish tourism data base. Is there a discrepancy between the existing municipal planning and the visitors’ opinions, attitudes and experiences? Furthermore, there will be an analysis of how silence and noise could be handled in spatial planning. One possible method is zoning. By excluding certain outdoor recreation activities from some areas, zoning may handle, or at least reduce, the problem of conflicts. The biosphere reserve concept (where zoning is an important part) will for that reason be discussed as a potential tool. A case study of the Blekinge archipelago, Sweden is the foundation of the study, which data consist of planning documents and questionnaire surveys considering outdoor recreation and nature tourism.

  • 58. Ankre, Rosemarie
    et al.
    Forsberg, Lena Petersson
    Emmelin, Lars
    Silence: an article of short supply in outdoor recreation? Handling noise conflicts in Swedish planning2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 59.
    Anselmsson, Oskar
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Blandstaden i Eslöv: Möjligheter och hinder med funktionsintegrering2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av översiktsplanen för Eslöv - öster om järnvägen. Den har blandstaden som förebild för stadsutveckling för ett stationsnära område som idag består till merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut bebyggelseexploatering i stadens periferi på god åkermark. Syftet med examensarbetet är att studera, beskriva och definiera stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska miljön. Begreppet sätts i kontrast till funktionsseparering, zonering och stadsutglesning. En blandning av funktioner innebär konflikter. Därför beskrivs hur skyddsavstånd och risker kan hanteras om blandstaden är målet. Tågtrafiken är viktig för Eslöv och pendlingsmöjligheter i regionen är goda. Studier kring det stationära läget och vad som bidrar till ett ökat kollektivtrafikresande är därför viktiga. Utifrån dessa ämnen formuleras en generell blandstadsstrategi som tillämpas i ett förtätningsförslag i två olika skalor. Ett övergripande förslag pekat ut förtätningsytor inom dagens tätortsgräns. En mer detaljerad blandstadsförtätning beskrivs och illustreras i ett direkt stationsnära läge. Förslaget innebär funktionsblandning på stadsdels- och kvartersnivå. Grundtanken är att stadens alla funktioner ska kunna blandas. Förslaget pekar ut ny bebyggelse som kan förväntas utsättas för störning i sin närmiljö och bör därför innehålla mindre känslig användning. Utöver det så är den nya markanvändningen flexibel och styrs inte i detalj då detta kan skapa en låsning i tid och rum och därmed hindra en framtida ändrad markanvändning. Vidare så innebär förslaget nya målpunkter och kopplingar samt en tät blandad bebyggelsestruktur och hög befolkningskoncentration i ett stationsnära läge vilket indikerar på och möjliggör ett ökat kollektivresande.

  • 60.
    Arkebäck, Marie
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Sjöblom, Frida
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Integrera offentlig konst och planering!2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bättre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjälp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla.

  • 61.
    Aronsson, Eva
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Ljus och mörker i det offentliga rummet: Om kommunal belysningsplanering och dess trygghetsskapande arbete i den moderna staden2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus. Under en lång tid har belysningsplaneringen präglats av mätbara värden och främst varit en fråga för tekniker och ingenjörer. Dock är ljus och upplevelsen av belysning inte alltid mätbar med instrument. Belysningsplaneringen har utöver de praktiska värdena även viktiga gestaltande, och därmed estetiska, värden. Belysningsplanering är en komplex uppgift som kräver mycket kunskap och erfarenhet. Stadens belysning är en mycket viktig del av planeringen av stadens utformning. Ljusplanering ska inte ses som en isolerad företeelse i stadsbyggandet, precis lika lite som trafikplanering, landskapsplanering eller bebyggelseplanering. Som med annan infrastruktur är en belysningsanläggning en kostsam och långsiktig investering som bör bygga på välgrundade avvägningar gällande estetik, energi, ekonomi och trygghetsupplevelser, för att nämna några parametrar. För att uppnå detta krävs större medvetenhet om belysningens betydelse och möjligheter bland oss som ska vara med och planera och utforma framtidens miljöer. Genom att tidigt diskutera sambanden mellan fysiska strukturer och belysning kan belysningens planering integreras i planeringsprocessen redan i de tidiga skedena. Eftersom offentlig belysning ses ha en positiv effekt på upplevelsen av trygghet försöker jag inledningsvis i min uppsats att i korthet beskriva vad trygghet i det offentliga rummet innebär och hur den kan påverkas positivt av belysning. I uppsatsen beskrivs därefter översiktligt vad ljus är och hur vi människor upplever ljus. Vidare behandlas i korthet den offentliga belysningen i ett historiskt perspektiv och hur det har förändrats fram till idag. Exempel ges på hur belysning kan påverka upplevelsen av stadsrummet samt vilka armaturer och ljuskällor som vanligen används för att lysa upp våra tätorter. Analys- och arbetsmetoder tillsammans med en reflektion av planeringsarkitektens roll i belysningsplaneringen avslutar kapitlet. I arbetet har också en studie av ett tiotal kommunala belysningsprogram genomförts samt intervjuer med verksamma tjänstemän med ansvar för belysningsfrågor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Stockholm. Den avslutande delen av examensarbetet är en tillämpning av de kunskaper jag tillskaffat mig under arbetets gång. Tillämpningen är i form av ett förslag till ljussättningsprogram av centrumområdet i ett mindre samhälle i Lerums kommun. Samhällets centrum står inför stora strukturella förändringar enligt ett detaljplaneprogram som kommunen tagit fram. Mitt förslag till ljussättningsprogram är att tänkt att användas vidare i planeringen av Gråbo centrum med syfte att integrera belysningsaspekter redan i ett tidigt skede av planprocessen.

  • 62.
    Aronsson, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Stadsförbättring Hamnen Malmö2002Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När det gäller gestaltning och grönska i arbetsområden är det inte lika uppmärksammat som när det gäller grönska bostadsområden eller stadsmiljö. Det är genom forskning bevisat att det är positivt att ha grönska omkring sig även på sin arbetsplats. Det bidrar till bättre hälsa men även till den sociala biten eftersom man ofta går till en park tillsammans eller träffar andra människor på sin promenad. Att ha det grönt utanför sitt fönster där du arbetar påverkar dina sinnen positivt. I Malmö finns det ett grönt sammanhängande nät över hela staden, men i hamnen finns det inte många ytor som är avsedda för grönska och rekreation. I det här arbetet föreslås hur man kan koppla samman hamnen med Ribersborg och Spillepengen för att få ett sammanhängande grönt stråk utmed kusten. Det föreslås också en grön stomme i hamnen där främst huvudgatorna utgör de stora stråken. Utmed stråken utvecklas de lite större gröna områden. Dessa områden utgörs främst av gröna ytor som redan finns i hamnen men inte är tillgängliga och utvecklade idag. För att göra dem attraktiva föreslås att de görs tillgängliga och skapa intressanta objekt på platserna som gör området intressant. Det föreslås även ett utvecklat gång- och cykelnät i hamnen som hänger samman med de gröna platserna för att dessa ska kunna användas som rekreation. Tanken är att invånarna i Malmö ska upptäcka dessa områden, som är rika på bl.a. fågelliv, i hamnen och besöka dem på sin fritid. För att det ska bli möjligt krävs det att de inte exploateras till den grad som de är planerade för idag, utan att man inser värdet och sparar det som är värdefullt och genom plan skydda dem. Efter det har det undersökts om det går att göra Östra Hamnen i Malmö trevligare som arbetsplats. Då har det eftersträvats att skapa platser för att få möten och ha någonstans att gå på sin rast och förstärka huvudstråken. Slutligen undersöks vad man som företagare själv kan göra på sin mark för att få ett grönare område och riktlinjer man kan arbeta efter för att få ett grönare och attraktivare arbetsområde.

  • 63.
    Arvidsson, Matilda
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Medborgardialog och kommunikation inom fysisk planering2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 64.
    Arvidsson, Mikaela
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Urban Leftovers -Problem eller potential?2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Urban Leftovers –Problem eller potential” handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra. En överbliven yta kan exempelvis vara en slänt mellan cykelbana och bilväg, gränsområdet mellan industri och bostäder, en ödetomt, parkeringsplatsen som aldrig används, kajkanten vid brofästet, ytan mellan oljecisternerna eller flygplatsens periferi. Många av de överblivna ytorna i dagens städer har uppkommit på grund av modernismens stadsplaneideal och på grund av det ökande bilanvändandet. Dagens städer växer och blir alltmer splittrade. Externa köpcentrum växer upp och industriparker och fritidskomplex utgör egna enklaver i staden. Just nu råder på flera håll stadsplaneidealet bygg staden inåt i stället för utåt. När allt fler städer ska expandera inåt och förtäta stadskärnorna kommer plötsligt de överblivna ytorna i en ny dager. Tidigare bortglömd skräpmark blir attraktiv och omdiskuterad. I januari år 2003 började den sjunde Europan-tävlingen med titeln ”The sub-urban challenge, urban intensity and housing diversity”. Tävlingstemat är den fragmenterade staden och hur man läker den. Jag har i mitt examensarbete läst och jämfört sex olika författares syn på de överblivna ytorna. Dessa författare och konstnärer är; Marc Augé, Robert Smithson, Iain Borden, Mats Lieberg, Tom Nielsen och Markus Degerman. Alla sex författarna och konstnärerna har olika bakgrunder och olika förhållningssätt till ämnet. År 2003 bidrar Sverige med tre stycken tomter i Europan-tävlingen och jag har valt att låta mitt examensarbete ta avstamp i ett tävlingsprogram för det utmärkta planområdet i Ringstorp, Helsingborg. Planområdet känns i dag som en fragmenterad del av staden för att det ligger insprängt mellan en rad olika funktioner och har en starkt varierad morfologi. Generellt sett så tror jag att den största kvalitén de överblivna ytorna har är att de främjar en alternativ användning av det offentliga rummet och bidrar till en mångfald och variation i staden.

  • 65.
    Arvidsson, Susanne
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    stadens värden: en studie av mötet mellan den historiska, nutida och framtida staden2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I takt med att samhällets värderingar förändras ändras också synen på stadens historiska, nutida och framtida värden. Hur den rätta avvägningen görs mellan dessa värden är något som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens förändring och utveckling. En avvägning måste ske på ett sådant sätt att stadens alla värden får plats och syns. Värdena måste i sin tur vävas samman till en helhet. Det gäller då att ha en god kunskap vad gäller staden historia och nuvarande identitet men också var staden kommer att befinna sig i framtiden. Detta examensarbete är baserat på Växjös stadskärna. Där upplevs idag en viss intressekonflikt mellan den historiska och den framtida expansiva staden. Den historiska staden är dessutom av riksintresse för kulturmiljö och ska därför skyddas mot påtaglig skada. Riktlinjer angående stadskärnans utveckling anges i Fördjupad översiktsplan för riksintresset rutnätsstaden med Östrabo och Biskopsgärdet. Riktlinjerna fokuserar på en anpassning efter den äldre bebyggelsetraditionen och är därför något som begränsar en större expansion. Samtidigt anges det i måldokumentationer att stadskärnan måste växa för att stärka stadens regionala roll och vara stadens varumärke. En expansion inom riksintresseområdet blir därför nödvändig. Växjö rutnätsstad är av riksintresse för kulturmiljö på grund av sin långa historia och Länsstyrelsens motivering lyder : ”Stifts- och residensstad av medeltida ursprung med dominerande domkyrkoområde och successivt framvuxen rutnätsplan som speglar stadsutvecklingen under 1600- och 1800-talen. (Skolstad)”. Många historiska spår är fortfarande synliga i stadskärnan genom byggnader och hela miljöer. Detta är ett kulturarv som måste hållas levande och en stad med ett levande kulturarv är en stad vars historiska värden är väl sammanflätade med resten av stadsmiljön. Historien, nutiden och framtiden bildar tillsammans staden. Min studie visar att den historiska och den nutida och framtida staden inte behöver stå i konflikt utan att de snarare kan ta hjälp av varandra för att stärka Växjö. Kulturmiljön har visat sig spela en allt större roll i arbetet med att förändra och utveckla städerna och många uppskattar idag städers olikheter och upplevelsen av att förstå stadens identitet. Genom att stärka Växjös tydliga identitet som stiftsstad, handelsstad, skolstad och kommunikationsnod kan även expansiva Växjö gynnas. En ökad aktivitet och modernisering kring de historiska miljöerna skulle dessutom stärka dem, genom att de då får en chans att visa upp sig och berätta sin historia. Rutnätsstaden är också en viktig beståndsdel för stadens identitet då den i mångt och mycket styr upplevelsen i stadskärnan. Rutnätsstadens uppbyggnads- och utformningsprinciper borde med fördel föras in i dagens stadsbyggande för att skapa en attraktivare stadsmiljö. Där det har upplevts en viss intressekonflikt mellan den historiska och den framtida staden har jag genom en volymstudie testat denna. Det visar sig då att riksintresset klarar en större expansion än den som anges i den fördjupade översiktsplanen. Varken den expansiva staden eller riksintresset behöver vara en förlorare i förändringen och utvecklingen av stadskärnan.

  • 66. Ashman, Helen
    Stadsomvandlingsvisioner - förklädd gentrifiering?: En studie av Gamlestaden i Göteborg2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 67.
    Ask, Andreas
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Dahlberg, Joacim
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Urban återanvändning: Järnvägsverkstäderna i Malmö2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många äldre industriområden har genomgått en omvandling för att möta dagens behov, men samtidigt har platsernas själ och historia bevarats genom återanvändning av byggnaderna. Malmö befinner sig idag i en övergång från en stad som varit beroende av industrier till att utvecklas mot en kunskapsstad, vilket gör gamla industriområden aktuella för nya användningsområden. Eftersom Malmös invånarantal ständigt ökar, krävs det att mark inom staden utnyttjas för ny bebyggelse. Järnvägsverkstäderna i nordöstra Malmö är ett äldre industriområde från förra sekelskiftet som haft en betydande roll för staden, men med tiden har förutsättningarna ändrats. Förr dominerades de stora ytorna av järnvägstrafik och industrier som utnyttjade tågförbindelsen, men med tidens gång har platsens lokalisering blivit alltmer central och har idag goda utvecklingsmöjligheter. Genom att området har dominerats av järnvägstrafik för industrier kännetecknas området fortfarande av stora byggnader och rälsdragningar. Detta medför problem, men även möjligheter, vid en framtida utveckling. Barriärer i form av upphöjda järnvägsspår och ytkrävande industrier skapar begränsade rörelsemöjligheter. Samtidigt visar området prov på potential då en oanvänd järnvägsstation planeras att åter börja användas. Arbetet har gått ut på att ta fram en vision för hur en framtida bebyggelseutveckling skulle kunna ske i detta industriområde. En urban återanvändning som arbetet utgår ifrån innebär att ta tillvara på och ge nytt liv åt den historiska miljön. De befintliga tegelbyggnaderna ger området en identitet som ska bevaras och i framtiden användas till nya funktioner. Visionen som presenteras har tagits fram för att åtgärda områdets svagheter och förstärka dess styrkor. Därefter har två individuella planförslag gjorts utifrån visionens riktlinjer som illustrerar en möjlig framtida bebyggelseutveckling.

  • 68.
    Assarsson, Emelie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Tillgänglighet hela vägen - för funktionshindrade men även för alla andra - fallstudie: några service- och rekreationsmålpunkter i Båstad tätort samt större stråk däremellan2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För det krävs bl.a. en god tillgänglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast år 2010. Rent konkret ledde planen bl.a. till Boverkets föreskrifter och allmänna råd som anger att enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast år 2010. I examensarbetet har jag undersökt om tillgängligheten gäller hela vägen, d.v.s. mellan samt vid olika målpunkter. Genom att granska några viktiga service- och rekreationsmålpunkter i Båstad tätort har det på flera ställen visat sig flaskhalsar som hindrar hela vägens framkomlighet eller orienterbarhet. En viktig slutsats av arbetet är att nyckeln till god tillgänglig miljö är att hitta de svaga punkterna.

  • 69.
    Axelsson, Daniel
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Hållbarplanering i småort -vad händer när tåget kommer tillbaka till Veberöd?2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mellan 1960 och 1970 lades många järnvägssträckor ner sin verksamhet i Sverige, spåren revs upp och bilen tog över vår vardags pendling på allvar. Nu när effekterna av bilens framfart blivit kända är tåget åter ett intressant alternativ och olika gamla tågsträckningar vill återupplivas. Simrishamnsbanan är en sådan tågsträcka och är tänkta att åter förena de orter som finns mellan Malmö och Simrishamn. Veberöd är en av de orter som ligger utmed den forna tågsträckan och orten ingår i Lundskommun och mitt syfte med detta examensarbete är att finna svar på hur Veberöd ur ett ekonomiskat, socialt och ekologiskt "hållbart" sätt ska kunna anpassa sig till ett stationsnära läge, med tyngdpunkt på: Bostadsstruktur, Infrastruktur och Grönstruktur. Detta utifrån ett scenario där Simrishamnsbanan realiseras. Examensarbetet börjar med att problematisera hållbarhetsbegreppet och begrepp som täthet och gleshet, därefter följer en omfattande analys av Veberöds historia, bostadsområden, grönstruktur, verksamhet och service. Analysen identifierar olika centrumdelar och centrala stråk i Veberöd och hur en ny station i olika placeringar i byn kan samspela med dessa. Examensarbetet avslutas med fyra olika förslagsscenarion som är tänkta att gynna den fortsatta diskussionen om en ny station i Veberöd.

  • 70.
    Axelsson, Kristina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Skillingaryd en attraktiv ort i Småland2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invånare. Det är ett litet samhälle med allt vad det innebär. Varför väljer man att bo så? Vilken sorts livsmiljö är Skillingaryd? Vad är det som gör orten attraktiv? För att besvara frågorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av livsmiljö Skillingaryd är och som speglar hur Skillingarydsborna ser på sin ort och på sin vardag på orten. För att få en inblick i Skillingarydsbornas vardag tillfrågas en samling personer som bor på orten eller har en koppling till orten om deras syn på samhället. Till ortsanalysen används även tillgängligt statistiskt material och inventeringar gjorda på platsen. Den insamlade informationen leder fram till en sammanställning av planeringsproblem och planeringsmöjligheter för en liten ort. Den lilla ortens förutsättningar skiljer sig från en stads, men vissa av stadens problem och möjligheter finns även på den lilla orten i en annan skala eller i ett annat sammanhang. Vissa av dessa problem och möjligheter har en koppling till fysisk planering och dessa följs upp i ett planförslag som syftar till att stärka Skillingaryds attraktivitet utifrån en planerares syn på orten. Bland annat föreslås ny markanvändning, ny grönstruktur och ny gatustruktur.

  • 71.
    Axelsson, Monica
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Barn och ungdomars behov i den fysiska miljön: skolgårdar i mindre tätorter2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar påverkas av den fysiska miljön på skolgårdar samt hur miljön påverkar pedagogik och sociala mönster. Undersökningens främsta syfte är att åskådliggöra vilka utvecklingsriktningar som är aktuella då det gäller förbättringar av skolgårdsmiljöer. Eftersom skolgårdens fysiska utformning även påverkar den sociala miljön, undersöks den fysiska miljöns sammansättning i relation till pedagogiska och sociala behov. Barn och ungdomar vistas på skolgården flera timmar varje dag i många år, därför är det väsentligt att den utemiljö de har att tillgå ger stimulans och rekreation. Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för att få helhet i undervisningen, träna motorik och kondition, tydliggöra samband samt lära eleverna lyssna till sin intuition. Sådana diskussioner har förts tidigare i historien, men aldrig med sådan uppslutning som nu på 2000-talet. Till skillnad från tidigare debatter verkar det som att berörda parter nu har en gemensam vision om hur de vill att barnen och skolan ska formas. Skolor i små tätorter har ofta större tillgång till naturområden i anslutning till skolan och därmed stora utvecklingsmöjligheter. En resurs som man bör ta vara på. Det har tydligt framgått att t.o.m. små skolgårdsförändringar kan göra stora skillnader i den sociala miljön, och att det även lönar sig ekonomiskt på sikt. I arbetets första del beskrivs olika forskningsresultat och organisationer som haft inverkan på debatter och politiska beslut, samt andra faktorer som bidragit till att skolgårdar ser ut som de gör idag. Där förklaras varför vissa behov måste tillgodoses, samtidigt fungerar materialet som modell för sammanställning av en checklista över viktiga behov på skolgårdar. Del två exemplifierar olika skolgårdsprojekt som är representativa för skoldebattens principer, samt visar hur fyra ordinära skolor i Ronneby kommun tillgodoser elevernas behov med utgångspunkt från en checklista. I samband med det kompletteras checklistan med synpunkter från intervjuer av elever på de aktuella skolorna. I den tredje delen ges slutligen ett utformningsförslag för Hobyskolan, i Bräkne-Hoby, för att illustrera hur en skolgård i en liten tätort kan utformas för att tillgodose barn och ungdomars behov. Viktiga utformningsprinciper för att tillgodose barn och ungdomars behov på skolgårdar är som följer: Skolan behöver en tydlig identitet som ger eleverna struktur och något att vara stolta över. Möjlighet till att genomföra undervisning utomhus, gärna genom någon form av skolträdgård, och/eller experimenterande verksamhet. Eleverna behöver få medverka i skolgårdsprojekt och vara med och bestämma över vad de ska sköta och ansvara för. Få tillgång till platser för kontemplation och avskildhet, möjlighet till att stressa ned och vila huvudet. Gröna stråk i förbindelse med skolans omgivning för att skapa trygga skolvägar och underlätta för motorisk och fysisk aktivitet i angränsande natur. Utökat samarbete med den övriga bygden, låt skolgården få en bredare tillämpning. Frambringa platser för socialt samspel, för vilda respektive lugna lekar samt olika former av mötesplatser.

  • 72. Axén, Josefin
    et al.
    Hansson, Axel
    Autopia: en undersökning av den kommunala planeringsverksamhetens inställning till autonom mobilitet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 73.
    Azam, Abdallah
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Boendeformer och segregation: En undersökning om relationen mellan politiska ambitioner, planering och forskning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade. För att uppnå blandningen förespråkas därför ett allsidigt bostadsbyggande, dvs. en blandning av boende- och upplåtelseformer, i stadens alla delar. Detta eftersom politiska partier och kommuner tenderar att se boendesegregationen som en effekt av den fysiska strukturen och det homogena bostadsbeståndet som karaktäriserar vissa områden. Syftet med examensarbetet är därmed att undersöka och redogöra för interaktionen mellan politiska ambitioner, planeringsprocess och forskning genom att analysera den vetenskapliga förankringen av föreställningen om boendeformer som medel för att motverka boendesegregationen i samhället. Undersökningen görs eftersom föreställningen kan liknas vid den s.k. rumsliga determinismen som bygger på en tilltro till att fysiska förändringar på ett avgörande sätt kan förändra och påverka det sociala livet. Flertalet forskare vänder sig mot denna föreställning och hävdar att problemen inte ligger i grannskapen, utan är strukturella och påträffas i bl.a. arbets- och bostadsmarknad, utbildning och näringsliv. Andra hävdar dessutom att den sociala blandningen kan få kontraproduktiva följder eftersom det ligger i människans natur att söka sig till relativt små sociala avstånd i omgivningen. Ambitionen med denna rapport är att bidra till en ökad förståelse av relationen mellan politiska intentioner, planeringsprocess och forskning samt bidra till en omvärdering av den allmänt förespråkade föreställningen om att boende- och upplåtelseformer motverkar boendesegregationen i samhället.

  • 74.
    Azam, Abdallah
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Gjuteriet: Ett planförslag med hänsyn till det kulturhistoriska arvet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst industrialismens historia. Arbetet har utifrån detta studerat kulturmiljöbegreppet för att sedan göra ett funktionsomvandlingsförslag för kvarteret Gjuteriet i Malmö där Ljungmans verkstäder bedrev sin verksamhet förr med hänsyn till platsens historiska värde. Syftet med arbetet har därmed varit att göra en karaktärisering av kvarteret Gjuteriet i Malmö för att sedan upprätta ett förslag för vilka byggnader som skall bevaras och med hänsyn till dessa byggnaders kulturhistoriska värde bryta upp detta jättekvarter till mindre stadskvarter. Därefter ta fram riktlinjer för området för att sedan bestämma markanvändningen samt ta fram ett förslag på hur kommande exploatering inom området kan utformas.

  • 75.
    Azuma, Chieko
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för strategisk hållbar utveckling.
    Coletinha, Elvio
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för strategisk hållbar utveckling.
    Villoch, Pablo
    An Exploratory Journey into Sustainability Changemakers Learning Programs2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Humanity is facing highly complex challenges at a global scale. A new sort of conscious sustainability changemakers is needed to face the sustainability challenge. However the mainstream entrepreneurship education tends to focus on business as usual skills, with a significant lack of comprehensive understanding of the whole system and the inner work needed to face the mental barriers to become sustainability changemakers. While the Framework for Strategic Sustainable Development was used as a structured approach to the topic, the research design was based on a dynamic research interactive model. Theory U guided the data gathering process that included participatory observation, dialogues with the organizers and participants through the seven progressive schools in Europe. The research aims to identify the common assumptions that guide the design of leading edge learning programs for sustainability changemakers. Building on the findings, the authors present a prototype of a learning tool in a form of self-reflection card game with the intention of helping the next generation of changemakers in their learning journey towards sustainability. Conclusions detail specific guidelines to design a learning program of changemakers towards sustainability.

  • 76.
    Bao, Xiaoming
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    From declined industrial areas to humanized public areas --a renewal practice of preservation and humanized reconstruction of Shanghai Yangpu Auxiliary Equipment factory2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis investigates a factory's transformation from declined industrial area to the humanized public space. With the rapid development of China's economy, many old industrial areas in cities gradually fall into the plight of survival and development. In the early time, the renewal ignored the value of the old industrial areas. On the other hand, due to the original characteristics of industrial areas, they are facing challenges to be humanized public areas. This article starts with the background of current industrial areas renewal and points out the problems. In the next section, theoretical framework on the evaluation of old industrial areas, old industrial area preservation and humanized reconstruction are established to be the guide and principle of the case study. The successful case, Shanghai EXPO Urban Best Practices Area is chosen to find out how to seek for the balance between preservation and reconstruction into humanized public areas. Then the article establishes a relatively complete framework for planning and design, and demonstrates the framework through the design proposal of Shanghai Yangpu Auxiliary Equipment factory. This research serves as a practical model for preservation and reconstruction from old industrial area to the humanized public space. In addition, it also discussed and rethinks deeply over the problems of reusing old industrial areas.

  • 77.
    Barnekow, Carl-Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Can Tourism Boost Development of Sustainable Infrastructure in Nepal?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this work is to analyse both the existing planning system in Nepal and how tourism affects the local indigenous population. Furthermore it will try to understand how tourism can be used for poverty alleviation and sustainable development of infrastructure through planning. A study of planning theory has been interspersed with studies of the concept of sustainable development, planning, tourism, and infrastructure while and trying to find linkages between the fields of knowledge. Informal planning is a key function that occurs when the existing planning does not work. Can this form of planning be adapted and accepted as the official planning? Through case studies in three different locations in the Kaski district in Nepal the theoretical framework has been used to analyse how tourism is used and how planning works. The areas were all chosen because of their different preconditions and location. The study analysis both urban and rural areas, which have different challenges when working with achieving sustainable development. The result of the studies shows on a possible connection between sustainable development and infrastructure with tourism as an engine in Nepal. Through studies of literature focusing on planning challenges in Africa knowledge was extracted that could be used and adapted to local conditions in Nepal. But the studies also found grave problems with the existing planning system in Nepal - it is not working as the local administration is not capable of fulfilling its’ responsibilities towards the local population. If tourism is to be used for creating sustainable development in Nepal the regulatory and administrative system has to be adapted to the local context.

  • 78.
    Barnekow, Carl-Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Hattholmen: en stadsdelsförvandling i Karlskrona2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Karlskrona är unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet med de begränsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger i en ände av staden och under flera århundraden har staden bara kunnat växa in över land. När många städer pratar om stadsformer som ”rund stad” och ”bandstad” har Karlskrona en form av ”tårtbitsstad” med centrum i spetsen och resten av staden i nordöstlig riktning. Staden strävar efter att behålla Trossö som centrum, men har idag problem med att allt fler bor längre och längre från ön. Genom att det geografiska läget är som det är råder det idag brist på utrymme för staden att växa med ny bebyggelse nära centrum, medan vissa industriområden ligger väldigt centralt. Dessa områden kan omvandlas till bostadsområden och de förutsättningar som behövs för att staden skall kunna växa med en tät och hållbar stadsbebyggelse kan skapas. Arbetet har tagit fram ett förslag på hur en framtida stadsbebyggelse på ett centralt industriområde, Hattholmen, kan utformas. För att stärka förslaget har en Space Syntax-analys gjorts över centrala delarna av Karlskrona tillsammans med andra studenter i kursen Stadsanalys på Blekinge Tekniska Högskola under vårterminen 2008. Analysen visar hur svagt integrerat nordöstra Trossö är med resterande delar av centrum. Analysresultatet har tillsammans med inventeringar av det tänkta arbetsområdet varit grund för det framtagna förslaget. Med god utvecklad stadsbebyggelse på Hattholmen växer Karlskrona med en ny stadsdel nära centrum. Förutsättningar för nya allmänna mötesplatser, promenadstråk och parker skapas både i Handelshamnen och på Hattholmen. Genom en bro över Handelsfjärden knyts den nya stadsdelen direkt till centrala Karlskrona och nya attraktiva bostäder på gångavstånd från Trossö. Torgbildningar och parker kan naturligt placeras vid brons landfästen, allt medan staden underlättar och främjar ett miljövänligt rörelsemönster och förstärker stadens kulturhistoriska värden genom den starka kontakten med havet. Efter att förslagets tagits fram har en Space Syntax-analys gjorts med förslaget som grund för att visa hur dess inverkan blir på stadsstrukturen omkring sig. Analysen visar tydligrationen ökar för Handelshamnen omen och stärker nordöstra Trossö.

  • 79.
    Basic, Alisa
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Intryck av Tranås stad från Södra stambanan: En idéstudie avseende omvandlingen av områdena närmast järnvägen2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tranås är en mindre kommun belägen i norra Småland. Invånarantalet i hela kommunen uppgår till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i Tranås tätort. Kommunen har många fördelar, som till exempel dess geografiska läge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. När kommunikationer förs på tal i kommunen är det oundvikligt att inte nämna Södra stambanan som sträcker sig genom Tranås kommun och Tranås tätort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras Tranås av 121 tåg av vilka 70 utgörs av persontåg. Hastigheten som tågen håller är hög, uppemot 180 km/h, vilket gör att man som passagerare inte uppehåller sig i Tranås särskilt länge. Men det stora antalet passagerare som dagligen färdas på Södra stambanan har lett till att man i kommunen har ställt sig frågan hur Tranås stad uppfattas just från järnvägshållet, det vill säga av passagerarna på dessa tåg, men också av dem som stiger av tåget i Tranås. Därmed väcker man en annan fråga, nämligen hur man med hjälp av den fysiska planeringen kan arbeta för mer attraktiva och tilldragande järnvägsomgivningar, vars användning samtidigt ska vara ändamålsenlig för dem som vistas i dessa områden. I dagsläget förmedlar järnvägssträckan genom Tranås tätort på många ställen bilden av att vara stadens bakgård. Naturligtvis återfinns också en del spännande bebyggelse längs med järnvägen men det som det finns mest utav, och som därmed blir mest iögonfallande, är slitna och skräpiga verksamhetsområden samt lucktomter utan någon särskild användning. Inventeringen av planområdet förmedlade just den bilden men i stort samma bild förmedlades i min studie av hur andra upplevde Tranås stad. I mångas ögon tycks Tranås vara varken vacker eller ful, utan en småstad bland alla andra. Med andra ord finns det ingenting som får Tranås att sticka ut ur mängden av alla mindre städer som Södra stambanan passerar igenom. För att leda den framtida utvecklingen i områdena närmast järnvägen i rätt riktning krävs det att man tar ett samlat grepp. Genom att sätta upp riktlinjer för framtida utveckling av bebyggelsen, grönstrukturen och kommunikationerna får man ramarna för vad som är önskvärd utveckling men också för vad som inte är tillåten utveckling. Detta är just vad mitt förslag handlar om, det vill säga om att sätta upp riktlinjer för den framtida utvecklingen i järnvägsnära områden i syfte att få mer attraktiva miljöer. Utifrån de utarbetade riktlinjerna föreslår jag åtgärder avseende bebyggelsen, grönstrukturen och kommunikationerna. Var och en av de förslagna åtgärderna beskriver jag sedan mer detaljerat, i både ord och bild.

  • 80.
    Bax, Gerhard
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Mazzi-Ndandiko, Lydia Kayondo
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Tickodri - Togboa, Sandy Stevens
    Low Cost Road Condition Data Capture System for Sustainable Road Maintenance in Uganda2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A low cost system to document and monitor road conditions in Uganda and comparable countries is presented. We used slightly modified Contour GPS and Micorsoft Kinect, both inexpensive devices that can be purchased off the shelf in most countries.

  • 81.
    Beban, Ana
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Ok, Huseyin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Contribution of Tourism to the Sustainable Development of the Local Community: Case Studies of Alanya and Dubrovnik2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The Mediterranean is the world’s number one tourist destination and the biggest tourism region in the world, which has been visited by 260 million tourists in 1990 and what is more, it is expected that this number will increase to 655 million by the year 2025. In the last 10 years Croatia and Turkey became two of the most popular Mediterranean destinations, and joined the trend of a growing number of European cities that are promoting the development of tourism in order to overcome the post-industrial crisis, or as in the case of Croatia, the post-war crisis. Consequently, today both countries see tourism as their economic future. However, to achieve continuous and sustainable development of tourism, three interrelated aspects should be taken into consideration: economic, social, and environmental. The main question that we tried to answer is in what ways tourism is contributing to the sustainable development of the local community - based on the case studies of Alanya in Turkey, and Dubrovnik in Croatia. Both communities have experienced rapid development of the tourism sector in the last 10 years, which still seems to rise continuously. As a result, various impacts have occurred. Some of them are positive and there is an obvious contribution to sustainable development, while some of the impacts have negative influence on sustainability. Alanya is characterized by the 3S or mass tourism, while Dubrovnik is a world heritage city, which is offering cultural tourism. Notably, mass tourism in Alanya and cultural tourism in Dubrovnik have different impacts on a place. Although Alanya has the opportunity to diversify their tourism, mass tourism is still the main tourism activity. Since mass tourism generally involves a large number of people visiting a small area, it can change an area dramatically. What is interesting about Dubrovnik is that its tourism has suffered a series of devastating events throughout history, such as a major earthquake in 1979 and war between 1991 and 1995, which has left the local tourist economy in tatters. However, cultural tourism in Dubrovnik has been proven as a more sustainable type of tourism than the mass tourism in Alanya, which can be mostly seen through the environmental impacts. In Dubrovnik, tourism is used to increase environmental awareness of the local population, and moreover, the city has recognized the financial values of cultural sites, which are used for the protection and preservation of the heritage.While Dubrovnik is putting a lot of effort to preserve its culture and heritage, Alanya’s main aim is to attract more tourists. For that reason, Alanya is much more sensitive than Dubrovnik concerning the possible threats to become an overdeveloped and overcrowded destination. The rich cultural and historical heritage make Dubrovnik a special and unique tourist destination, and therefore it is facing less risk than Alanya that it will be replaced by the other destinations in the near future. What is important for both communities is to be aware that positive consequences of tourism can arise only if, and when tourism is carried out and developed in a sustainable way. In order to achieve positive correlation between tourism and the local community, an involvement of the local population is essential. In Dubrovnik, the local population has been already involved in the implementation of the tourism, but the potential is still not completely used and there is much more to be done. On the other hand, the priority for Alanya perhaps should be a development of the alternative types of tourism with the special focus on the cultural tourism, which would enable Alanya to become a year-round tourist destination and provide more jobs for the local population, as well as greater income for the community. Moreover, earned money could be used for the protection of the environment and cultural heritage, and involvement of the local population in the planning process would arguably lead to more sustainable tourism.

  • 82.
    Beck, Annika
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Cross-Border Polycentric Metropolitan Regions: The Case of the Greater Region2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis aims to analyze the extent to which the concept of cross-border polycentric metropolitan regions (CBPMR) can be applied to the cross-border region “the Greater Region”. The concept of CBPMR is rather new since metropolitan regions have not been suspected of existing in cross-border locations until recently, due to the separating function of national borders. This analysis is based on a theoretical discussion of the concepts of cross-border regions, polycentricity and metropolitan regions. The application of the concepts to the Greater Region leads to the result that the core of the region can be defined as a small scale CBPMR. The elaboration of strengths and weaknesses of this regions helps to identify opportunities to develop the small-scale CBPMR as an internationally well known region.

  • 83.
    Beijer, Petter
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Mörbylånga sockerbruksområde: historik, nuläge och tre framtidsbilder2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta har varit ett examensarbete om 20 poäng på programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit från två handledare på Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 på Blekinge Tekniska Högskola i närvaro av handledaren, opponenten och andra åhörare. Ett avsnitt berättar kort historik om Mörbylångas framväxt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns på orten 1908-1991. Det avsnittet är tänkt för att introducera läsaren i Mörbylånga och i det aktuella planområdet. Åldersbestämningen som finns på befintliga byggnader är endast ungefärlig, då de exakta årtalen har varit synnerligen svåra att få tag på. Nulägesbeskrivningen består i kartor som visar hur Mörbylånga försörjs trafikmässigt via ett större omland. En karta över hur dagens servicesituation ser ut inom orten samt kort beskrivning i text om såväl trafiksituationen som servicesituationen följer. Det aktuella planområdet diskuteras topgrafiskt och landskapsbildmässigt. Det görs för att utröna vilka förutsättningarna är topografiskt för att exploatera där. Foton kombineras med text för att beskriva den topografiska situationen. När arbetet sedan kommer in på själva planförslagen för sockerbruksområdet, så inleds det med att riktlinjer sätts upp för områdets utveckling. De riktlinjerna följs upp i de alternativa planförslag som arbetet mynnar ut i. Planförslagen beskrivs i text och gestaltas med plankartor. Vissa fotografier används för att bättre beskriva vart i förslagen förändringarna sker. De ger samtidigt en bättre kunskap om hur det ser ut på platsen. I slutsaterna diskuteras vad kommunen behöver göra för att förslagen ska kunna bli verklighet. Förslagen ska ses som visionära, men trots det ska de vara möjliga att genomföra om rätt intresse finns och likaså rätt finansiärer.

  • 84.
    Belaieff, Antoine
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik.
    Moy, Gloria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik.
    Rosebro, Jack
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik.
    Planning for a Sustainable Nexus of Urban Land Use, Transport and Energy2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Land use, transport, and energy systems create demands that are transferred to ecosystems. Urban sprawl is increasing, open space and farmland are disappearing and climate change is a growing concern. Yet local, national, and EU policies on sustainable development and economic growth are often at odds with one another. A sector-by-sector approach that focuses on incremental actions precludes effective, integrated solutions. Progress towards sustainability requires a systems-based perspective grounded in science. This paper presents a comprehensive and strategic framework to help communities (1) adopt a whole-systems view to land use, transport, and energy, (2) develop a vision to guide their actions, and (3) strategically adopt actions that close the gap between the current reality and the envisioned sustainable future. An emphasis is placed on strategies related to governance structures and strategies to secure political and public acceptance, including approaches to public participation.

  • 85.
    Bendix, Carl
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Lundgren, Mats
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Less depth is more eller Rutnätet som utgångspunkt för en strukturplan2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet har syftat till att fallstudiepröva rutnätskonfigurationen som grund för en strukturplan med avsikt att möjliggöra en övergripande strategi för utbyggnad av ett exploateringsområde.

  • 86.
    Benediktsdóttir, Valgerdur Gréta
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    A study on industrial towns' development: Ludvika's challenges2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Ludvika and Borlänge are municipalities located in the manufacturing belt of Sweden (Bergslagen); the two municipalities have had different development patterns since the beginning of the decline of the manufacturing belt. This thesis focuses on Ludvika which has experienced decrease in population for many decades, and compares Ludvika’s development to the development of Borlänge, which has experienced increase in population. Now there are a lot of investments underway in Ludvika. Hence, the purpose of this thesis is to study the development paths of Ludvika and Borlänge and see how they differ and to discuss the future development of Ludvika, and the possibility to change the development pattern of Ludvika. The theoretical perspective of the thesis is the literature on manufacturing belts and their decline and the concept of path dependence. The results are that political priorities, after the decline in Bergslagen have encouraged the enlargement of the service sector in Borlänge, which in its turn has diversified the commercial and business life of Borlänge, breaking the path dependent development the municipality had, while Ludvika still has a path dependent development evolving around the industry at ABB, dependent on the strong manufacturing culture, with continuously increasing industrial sector and decreasing service sector. Other factors which have influenced the different development patterns of Ludvika and Borlänge are the geographic locations, the locations within the transport system and the size of the local labor markets. The planned investment can in certain scenarios change the development pattern of Ludvika.

  • 87.
    Bengtsson, Maria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Mutual Influence between EU Transnational Interreg Programmes and National Planning Authorities-The Cases of Sweden and Denmark:A Comparison2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis was to study the Baltic Sea Region (BSR) Programme and the North Sea Region (NSR) Programme within the Transnational Interreg IV B Programme for the period 2007-2013, by making a comparison between Sweden and Denmark. The thesis looked at the level of involvement of both National Planning Authorities in the designing process of the programmes and projects, and investigated whether the Interreg programmes influence the authorities in their work with future policy-making, and the national spatial planning policies in general. The ambition of the thesis was also to clarify the links between the Interreg Programmes, the ESDP document, the Territorial State and Perspectives of the European Union and the Territorial Agenda, and how these documents have influenced the EU Territorial Cohesion debate and the creation of the EU Baltic Sea Strategy. The reason was to better understand the role of the National Planning Authorities in the implementation of the transnational programmes and their work towards territorial cohesion. The methods used for the thesis consisted of secondary research and analysis of the intergovernmental “Territorial Documents”, the Interreg programmes and their specific projects, and not least, the study of books, articles, and other documents and sources of interest for this topic. Interviews were made with people working at Swedish “Boverket”, Danish “By- og Landskabsstyrelsen” (BLST) and “Danske Regioner” (Danish Regions). Some of the main findings have been the different approaches among the Planning Authorities towards their potential leadership in the Interreg projects, the little time dedicated to the Interreg work in general at Swedish Boverket, and Boverket’s scarce intervention in the development-process of the EU Baltic Sea Strategy. On the Danish side there is very little priority given to the diffusion and transfer of knowledge, while in Sweden on the other hand, this is one of the main issues for all the authorities involved. The conclusion is that, even if Sweden and Denmark are close neighbours and are collaborating in many fields, there are some substantial differences in attitude and action towards their role as participators of the Transnational Interreg projects, differences which, if emphasised, could be useful knowledge for both parts in order to develop their own Interreg-work, responding to the growing interest of the EU in territorial concerns.

  • 88.
    Bengtsson, Tobias
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för industriell ekonomi.
    Comparison between proactive block replacement with no inventory and separate reactive replacement with inventory2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att bli ett framgångsrikt företag i dagens samhälle måste alla kostnader hållas till ett minimum. För att försäkra sig om detta måste företagen försöka hitta nya metoder och strategier för att komma närmare en optimal produktion. En av de saker som behöver undersökas är lagerhållningen av reservdelar och byten av de samma. Företagen vill att deras maskiner ska ha så många aktiva timmar som möjligt och därför behöver de ersätta komponenter i dem ibland.

    Denna undersökning kommer att jämföra den nuvarande strategin med en ny för att se om det är ekonomiskt fördelaktigt att minimera lagret av reservdelar. Detta görs genom att byta två identiska komponenter i samma maskin innan de hinner gå sönder och produktionen stannar. Vi kallar det för den proaktiva blockersättningspolicyn. För att testa den nya strategin gjordes en simulering baserad på historiska data där kostnaderna förknippade med de olika bytena, som till exempel komponentkostnad, kostnader och förlorad produktion och kostnad för de två typerna av byten. Alla dessa kostnader användes för att se om företaget kunde spara pengar genom att byta strategi.

    Resultatet visade att den nya strategin inte var lämplig för den specifika komponenten eftersom kostnaden för komponenten och variationen i livstiden, var för hög. På grund av den stora variationen i livslängden måste tiden för bytet planeras in efter färre timmars produktion, vilket betyder att fler komponenter kommer behöva köpas in och kostnaden per aktiv timme blir högre.

    Denna studie är avgränsad på så vis att endast en specifik komponent, på en specifik maskin, har studerats och det är inte möjligt att göra några generella antaganden för andra komponenter utifrån denna studie. För att få rättvisa och exakta resultat valdes att endast en komponent skulle undersökas för bästa resultat.

    Slutsatsen av denna studie är att företaget bör behålla sin nuvarande strategi för byten av komponenter och inte förändra till den nya. Trots detta kan det finnas möjliga sätt att sänka kostnaderna genom att bara ha en komponent i lager istället för två.

  • 89.
    Bengtsson, Victoria
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Hållbar stadsplanering för tillväxt2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv. En del kritiserar dock dessa stadsdelar för att stärka segregationen i städerna eftersom det enbart är höginkomsttagare som har råd att bo i områdena. Enligt urbanteoretikerna Savage, Ward, Warde och Mayer finns det en trend mot ett samhälle som mer är intresserat av lokala ekonomiska investeringar. Enligt dessa teoretiker beror denna utveckling på globaliseringen, vilket innebär en ökad konkurrens mellan länder och städer om de ekonomiska resurserna. Syftet med denna undersökning är att se hur globaliseringen och den ökade konkurrensen påverkar stadsutvecklingen och urskilja om och/eller hur hållbara stadsdelar är ett utfall av denna nya stadspolitik. Fallstudien grundar sig på Bo01 området i som var starten på den hållbara stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Jag undersöker hur Malmö motiverade Bo01 och hur de hanterade konsekvenserna. Undersökningen grundar sig på material hämtade från översiktsplanen år 2000 och andra plandokument som har varit betydelsefulla vid utarbetandet av visionerna. Plandokumenten har därefter kompletterats av empiriskt material från tidigare forskning och tidningsartiklar. Undersökningen inleds med en beskrivning av Malmös historik och planeringsförutsättningar. Därefter följer en redogörelse för Malmös övergripliga visioner för staden, Västra Hamnen och avslutningsvis Bo01. Genom att börja i ett uppifrån perspektiv ser man att Bo01 var ett strategiskt projekt inför omvandlingen av Malmö från en industristad till en ren och hållbar stad. Genom att locka höginkomsttagare till området kunde man genera staden ekonomisk tillväxt och antagligen gjorde hållbarhetsprofilen denna bekostade satsning legitim. Kommunen är medveten om de sociala konsekvenserna av att satsa på höginkomsttagare men det är desto viktigare, med tanke på konkurrensen från Köpenhamn att satsa på den kreativa klassen som Richard Florida skriver om.

  • 90.
    Bennhage, Hugo
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Ny offentlighet: En fallstudie i hur privata aktörer formar nya offentliga rum2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det offentliga rummet pekas ut som allt mer betydelsefull för stadens tillväxt och välstånd vilket har skapat ett intresse av att utveckla och förändra det. Studien problematiserar en ökad fokusering på det offentliga rummet, både bland offentliga och privata aktörer. Nya typer av miljöer skapas som en följd av olika typer av stadsförnyelseprogram och samhällsstyrning. Genom fallstudier i Rotterdam, Calgary och Karlskrona så belyses olika typer av privatiseringar som har skett samt olika motiv och strategier som föranleder denna utveckling.

  • 91.
    Bensköld, Manda
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Jacobsson, Christine
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Vilse i skogen: Urban Forestry som möjlighet eller problem?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta kandidatarbete syftar till att utreda om Urban Forestry kan tillföra något till svensk planering. Urbanisering har skett under en lång tid och för att tillgodose det växande behovet av bostäder har förtätning av staden skett, vilket ofta har gjorts på bekostnad av städers grönska. För att hantera utmaningarna med att integrera grönska i täta städer har ett behov av nytänkande grönplanering uppkommit. Urban Forestry anses vara en lösning på denna problematik och fokuserar på att skapa gröna städer där det inte finns ytor kvar för traditionella parker. För att undersöka om Urban Forestry tillför något nytt till svensk planering utreds grönplaneringens utveckling genom tiderna samt företeelsen Urban Forestry genom en litteraturstudie. Urban Forestry visade sig vara ett vagt och svårdefinierat begrepp, dessutom är de vetenskapliga grunderna för dess positiva miljöeffekter bristande. Dock bidrar Urban Forestry med uppmärksammande av miljö- och hållbarhetsfrågor, och visar goda ambitioner och initiativ till att utveckla och förbättra grönplanering. När den svenska grönplaneringen sattes i relation till Urban Forestry visade det sig att de bärande idéerna redan är representerade inom existerande grönplanering i Sverige. 

  • 92.
    Berg, Elin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Somliga går med aningen mindre skor- barnens fotsteg i trafiksamhället syns dem?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Från det att jag började första klass har jag förutom de första två veckorna fått gå eller cykla själv till skolan. Innan man började fjärde klass fick man inte cykla, så efter att jag började just fjärde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom två olika radhus- och villaområden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksväg med tung och vältrafikerad trafik. Här fanns reglerade övergångställen och vid det övergångställe som ledde till min lågstadieskola stod det alltid skolpoliser. Denna korsning var alltid lite skrämmande, men jag och mina kompisar fick ändå lov att gå själva. Hur såg din skolväg ut när du var liten, som min kanske? För dagens barn och ungdomar finns inte alltid den möjligheten, många tillåts inte heller gå eller cykla själva till skolan. Detta arbete är indelat i tre delar. I den första delen ska jag försöka ge en samlad bild över hur arbetet med att införliva barnkonventionen i kommunalt och myndigheters arbete. Då detta sker på olika sätt i olika kommuner och myndigheter har jag mest studerat de skånska kommunernas arbete. Och den myndighet vars arbete jag använt mig av är Vägverket. Den andra delen behandlar ett av de sätt Barnombudsmannen utarbetade på uppdrag från regeringen för att förbättra arbetet med barnkonventionen. Metoden heter barnkonsekvensanalys (BKA) och har omarbetats av Vägverket för att passa deras arbetsprocesser. Jag redogör i detta avsnitt för hur en BKA är menad att fungera och redogör för hur Vägverket använder sin version. Kortfattat beskriver jag andra metoder kommuner använder i sitt arbete med barnkonventionen. Den tredje och sista delen behandlar de problem och svårigheter barn kan uppleva i trafiken. Uppgifter som att barn i dagens samhälle inte får gå eller cykla själv skolan behandlas och hur en trafikmiljö kan utformas för att vara tilltalande och säker för barn. Att barn utvecklas och tränar sina kroppar genom att vistas ute och får leka fritt på stora ytor, detta har blivit ett problem i dagens samhälle där barn trängs undan. Där parker och grönytor får ge plats åt vägar eller miljöer för vuxna.

  • 93.
    Berg, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Drömmen om den autentiska staden: Det förflutna som tongivande för stadsförnyelse i Como.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Städer som föränderliga och sinnebilder av det förflutna är utgångspunkter i denna studie där stadsomvandling och historiebruk i den postindustriella staden är i fokus. I skiftet mot ett postindustriellt samhälle sker en omställning som innebär att en ny stadsidentitet eftersöks och att nya former av tillväxt efterfrågas. Idén om den autentiska staden grundar sig i en förändrad syn på historia och ett ökat intresse för kulturarv. Baserat på de nya förutsättningar som råder för städer problematiserar arbetet innebörden av autenticitet och de rumsliga konsekvenser som tolkningen av autenticitet resulterar i. Sentida forskning visar på en förskjutning kring innebörden av autenticitet, som innebär att betydelsen snarare handlar om att skapa en upplevelse av ursprung istället för att anspela på det faktiska ursprunget. Med utgångspunkt i denna förändring studeras den betydelse som tillskrivs autenticitet i samband med bevarande- och förnyelseprocesser i staden Como, i norra Italien.

    I Como studeras betydelsen av autenticitet genom en kvalitativ innehållsanalys av visionära riktlinjer i kommunala plandokument och i projektet Fisionomie Lariane som drivs av en lokal arkitektorganisation. Semi-strukturerade intervjuer med verksamma politiker, planerare, arkitekter och forskare används för att fördjupa perspektivet på Comos utveckling och de olika föreställningar som finns i relation till stadens förflutna och utveckling. I analysen påvisas diskursiva rekonstruktioner av historia och ursprung på olika geografiska nivåer, på en provinsiell nivå till en platsspecifik nivå. Historia får en stor betydelse och en fundamental roll i stadsomvandling där historiska rekonstruktioner används i syfte att motivera utveckling och generera tillväxt. Den industriella identiteten som Como har haft sedan 1600-talet är viktig på en provinsiell nivå och används som ett legitimt skäl till att staden har utvecklingspotential. På en stadsnivå exkluderas dock dessa miljöer, på grund av att de anses bidra till en diskontinuitet med den historiska stadskärnan. Den autentiska staden framställs som eftersträvansvärd vilket speglas i den tyngd som den historiska stadskärnan får i framtida utveckling. Den betydelse som tillskrivs autenticitet påvisas i strävan som finns att upprätta en historisk kontinuitet, där den historiska stadskärnan blir en referenspunkt för den stadsomvandling som sker i Como. Detta kan även ses som ett sätt för staden att skapa en ny ”image” som riktas mot turistnäringen, vilken pekas ut som stadens framtida näring. I samband med stadsutveckling blir upplevelse av autenticitet en dominerande idé. Studien i Como visar på hur betydelsen av autenticitet förankras i historiska bebyggelsemönster som uppfattas vara ”äkta” och ”ursprungliga”. Föreställningar om autenticitet påvisas även i diskurser där ett hierarkiskt förhållningssätt upprättas angående kulturvärden i centrum och periferi. Fysiska rekonstruktioner av ”autentiska miljöer” sker genom omgestaltning av stadens offentliga platser. Nya element adderas som representerar en symbolisk form av autenticitet. Symboliken uttrycks genom materialitet och rumslighet som anspelar på det förflutna och en slags äkthet. Detta bekräftar att autenticitet i det postindustriella samhället bedöms utifrån upplevelser av platser och föreställningar om historia. I studien framkommer autenticitetsbegreppets komplexa innebörd och hur tolkningen ständigt förändras och får en ny mening beroende på samhällskontext.

    Nyckelord: Autenticitet, platsidentitet, historiebruk, genius loci, kulturarv, stadsomvandling, stadsförnyelse, den postindustriella staden.

  • 94.
    Berg, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Offentliga möten i det privata: En studie om offentlighet och rumslig kontroll i privatiseringens fotspår.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen. Det fall som studeras är inglasningen av Åhléns hörna i Stockholm stad som skedde år 2003, en känd mötesplats som privatiserades och till stor del ytmässigt blev kommersiell verksamhet. Med utgångspunkt i teorier och forskning kring olika perspektiv på offentlighet och rumslig maktutövning utvecklas ett analysverktyg som tillämpas i studien av det specifika fallet. Bland annat beskrivs graden av offentlighet på en plats utifrån olika former av territorier som produceras av olika representanter i samhället. Möjlighet att vistas och använda platsen samt begränsningar gällande detta kopplas till territoriell maktutövning. Observationsstudier i Åhléns hörna med omgivning genomförs med syftet att undersöka det offentliga livet på platsen och dess planeringskontext. För att närmare studera olika aktörers motiv och argumentation för- och emot privatisering analyseras den dokumentation som tillhör detaljplanen för platsen där omgestaltningen regleras. De argument som främst förekommer i planhandlingarna för att motivera inglasningen och privatisering är ökad tillgänglighet, trygghet och en förbättrad standard på platsen. Dessa används av såväl politiker som tjänstemän. Dock råder olika synsätt på huruvida allmänhetens tillgänglighet förbättras eller begränsas av planförslaget. Under planprocessen har de privata intressenterna, som utgörs av fastighetsägare och SL (Storstockholms Lokaltrafik) fått stort utrymme när det kommer till utformning av platsen. Observationer på platsen visar att Åhléns hörna fortfarande kan beskrivas som mötesplats men endast under vissa tidpunkter på dygnet när platsen är öppen för allmänheten. Förekomst av olika territorier på platsen skildrar en typ av offentlighet och folkliv som uttrycks på platsen trots inglasningen och privatiseringen. Territorierna som upprättas av fastighetsägarna och SL dominerar vilket medför begränsningar gällande människors möjlighet att använda rummet fritt. Detta tyder på att offentligheten på platsen är begränsad utifrån ett territoriellt maktperspektiv.

  • 95.
    Berggren, André
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Kragulj, Daniela
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Förslag till utveckling av Gullbergsvass2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Gullbergsvass är ett centralt lågexploaterat område beläget vid Göta älv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden är snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pågår. Gullbergsvass står nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan området på sikt omvandlas till en blandad markanvändning där bostäder kan ingå. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassområde. Fram till 1880-talet fylldes området ut och Gullbergsvass började fungera som infart för tågtrafiken till Göteborg. Stationerna för Västkustbanan och Bergslagsbanan var några utav tåglinjerna som byggdes ut. Bebyggelsen i Gullbergsvass placerades främst närmast Göta älv och bestod till mestadels utav verksamheter och bostäder som till största del var kopplade till varven. Andra verksamheter som funnits i Gullbergsvass är bland annat Göteborgs Gasverk som lades ner på 1960-talet. Idag finns det inga bostäder kvar i området och Gullbergsvass består till största del av kontor och industri. DHL:s lastbilsterminal, postterminalen och Swedish Match är några av de största verksamheterna. Gullbergsvass fungerar idag som en infart till Göteborgs centrum via Mårten-Krakowleden och strax utanför planområdet går E20/E6. Centralstationen och Nils-Ericsonterminalen utgör en viktig plats i området där det dagligen ankommer och avgår ca 370 tåg per dygn. Det finns ett flertal intressanta byggnader i området som är av kulturhistoriskt värde. Fästningen Skansen Lejonet från 1680 har en fin utsikt över området som ligger på Gullberget. Utöver Skansen Lejonet finns den gamla snusfabriken ”Pagoden”, Centralstationen och gamla Bergslagsbanans station ”Vita huset”. Gullbergsvass är ett svårplanerat område. Det finns flera barriärer i området som gör det besvärligt att ta sig fram utan bil. Mårten-Krakowleden och E6/E20 bidrar till höga bullernivåer och koloxidutsläpp. De geotekniska förhållandena i Gullbergsvass är inte de mest optimala då området till större delar består utav lerutfyllningar. Det finns även en påtaglig översvämningsrisk i Gullbergsvass då stora delar av området ligger under den rekommenderade marknivån. Västlänken är en tågtunnel som planeras under Göteborg med syfte att förenkla och effektivisera tågtrafiken. Det finns idag tre alternativa sträckningar för hur den kan dras genom Göteborg. De olika alternativen kommer att påverka hur den framtida utvecklingen av Gullbergsvass kommer att ske. Vi har därför valt att arbeta fram två planförslag som visar hur Gullbergsvass kan utvecklas med varsitt dragningsalternativ som grund. André har arbetat efter alternativ Haga – Korsvägen, och Daniela har arbetat med alternativ Korsvägen. Det har ännu inte fattats något beslut om vilket dragningsalternativ som ska byggas. Beräknad byggstart är i dagsläget 2011 med planerad trafikstart 2017. Blandstad är ett begrepp som ofta används för att beskriva att funktioner ska vara blandade och på så sätt få en mer levande stad dygnet runt. Det som är viktig vid tillämpning av blandstad är därför att beskriva i vilken skala blandningen ska ske. Vi har arbetat fram olika blandstadstyper som är indelade i olika skalor av blandning och applicerat dessa på våra planförslag. Våra planförslag syftar till att visa hur det går att utveckla Gullbergsvass potential som en central och vattennära stadsdel genom alternativa lösningar av blandstadsbegreppet för en hållbar stadsutveckling.

  • 96.
    Bergh, Isabella
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Nilsson, Holger
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Bye bye bygden?: En fallstudie om hur svenska kommuner agerar vid befolkningsminskning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots att Sveriges befolkning ökar i stadig takt minskar invånarantalet i väldigt många kommuner, något som pågått under en längre tid. Norrlands inland är ett typexempel på en region som fått erfara stora befolkningsminskningar. Ett sjunkande befolkningsunderlag leder bland annat till försämrat skatteunderlag som sätter den kommunala välfärden i en utsatt situation, vilket i sin tur bidrar till en fortsatt befolkningsminskning.

    Uppsatsen består av en fallstudie som tar stöd i Syssners begrepp tillväxt- och anpassningsstrategier för att på så sätt kunna kategorisera olika åtgärder som forskningen och de undersökta fallen tar upp. Tillväxt har länge varit normen i den kommunala planeringen medan anpassning är ett relativt nytt fenomen, då efterfrågan om en planering mer lämplig för kommuner präglade av befolkningsminskning ökat på senare tid. Med hjälp av en kvalitativ textanalys redovisar uppsatsen de visioner och strategier som de fyra svenska kommunerna Arvidsjaur, Gällivare, Pajala och Storuman tar upp i sina översiktsplaner för att hantera befolkningsminskning. Arbetet studerar även forskning inom området för att därefter redovisa likheter och skillnader mellan kommunernas arbete och forskningen.

    Det har gått att utläsa hur problematiken kring befolkningsminskning är komplex, där alla undersökningsobjekten upplever en missgynnande åldersstruktur samt låg utbildnings- och kompetensnivå som några av de främsta hindren. Det konstateras hur tre av kommunerna, i sina visioner och mål, strävar efter tillväxt men att det inte speglar de underliggande strategierna som utgår från både tillväxt och anpassning. En diskussion förs därefter kring hur det kan bero på planeringens politiska förankring; att de politiska partierna måste sträva efter tillväxt för att attrahera väljare, vilket speglar översiktsplanernas visioner och mål. Den fjärde kommunen är mer återhållsam och har visioner nära kopplade till anpassning, vilket till stor del speglar deras strategier. Det framkommer att tre strategier går att finna i alla översiktsplanerna och även i forskningen, detta i form av marknadsföring (främst genom turism), attraktiva livsmiljöer samt regional och kommunal samverkan. Även om forskningen tar upp rivning och samverkan med civilsamhället är det inget som någon av kommunerna tar upp. Samtidigt arbetar kommunerna med identitetsskapande åtgärder vilket forskningen inte tar upp. Med andra ord finns det flera likheter och skillnader mellan de undersökta fallen och forskningen.

  • 97.
    Bergkvist, Anna Sara
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Hur hushållas det med mark och vatten? en studie av tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap MB2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    The national spatial planning guidelines and the subsequent legal regulation in the Natural Resources Act and the Environmental Code has been a part of the Swedish planning system for almost 40 years. In the recent years, critics have claimed that the regulations are outdated and does not work the way it was intended. This paper examines closer why it is perceived that the regulations does not work, with a focus on how the national interests are managed in the municipal planning. Why is the national interests not applied in the municipal planning as intended? Is the error in the system or in the implementation of it? The aim of this essay is to study the gap between theory and practice by studying how the land management provisions in the Environmental Code is applied in five selected municipalities. The aim is also to find interesting issues for futher studies of the topic. The problem is specified as the differense between how the legal clauses are applied and how they were intended to be applied. Amongst other aspects, the essay studies how the organisation of the municipality and the political governing affects the practice. Three methods is used. Intervention theory is used to interpret the the Environmental Code’s land management provisions, comparative analysis to identify factors which are likely to affect the municipal planning and qualitative inteview to attain deeper knowledge about how the planning is implemented in the municipalities. The land management provisions of the Environmental Code’s 3 and 4 chapters can be traced directly to the national spatial planning during the 70’s and 80’s. Since the national spatial planning until today, several system models have been used to visualize the procedure and coordination between different public agencies. In chapter 5 an intervention theory is summarized and two new models are created. Chapter 6 descibes how the five selected municipalities have specially accounted for the national interest in the comprehensive plan. Three factors are studied; how the national interests are accounted for in the comprehensive plan; if all land management provisions are accounted for; and if the municipality describes how they intend to protect the national intresets from palpable damage. The study shows that three of the municipalities specially account for the national interests in a seperated chapter or annex. Two of the municipalities acount for all management provisions and three of the municipalites descibes at least one of the protection of the national intrerest in detail. Thus, two of the municipalities are assessed to have a complete knowledge base in the comprehensive plan for continuing working with the national intrerest in detailed planning and building permit processing. (94) 7 In chapter 7 a number of factors which are believed to affect the municipalities way of account for the national interests are compared through comparative analysis. Factors such as population, access to enhanced knowledge base from a national agency and political governance is studied and compared between the municipalities. Chapter 8 presents interviews with officals and politicians in the selected municipalities and county administration. From the interviews a number of interesting topics are detected. A good knowledge and planning base is very important for the municipal planning, and the comprehensive plan is important for the land management provisions to work the way they were intended. Chapter 9 presents the conclusion of the essay. The first conclusion is that there are a lack of guidelines in the municipalities’ comprehensive plans for how to process detailed plans and building permits in areas of national interest. The second conclusion is that some national interests are descibed better than others in the comprehensive plan. The third conclusion is that the couty board is affecting the way the municipalities view the national interests.

  • 98.
    Bergkvist, Annasara
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Fysisk planering för en ny landsbygd: en studie av Älö by2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet är att genom planering skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i tätortsnära landsbygd med avseende på områdets natur- och kulturvärden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen består av tre frågor; hur nya bostäder i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktär, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, småföretagande och hur boende kan kombineras med nya bostäder och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvärsektoriell och belyste landsbygden utifrån historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut. Intervjuer som genomfördes var gruppintervjuer med semi-struktur. Dessa tillsammans med litteraturstudien var grunden i utformningen av planförslaget. Den teoretiska bakgrunden inleds med hur historiska skiftesreformer, by- och gårdstyper har påverkat landsbygdens utseende. Därefter redovisas på vilket sätt landsbygden idag skiljer sig från tätort och varför man måste ha ett annat tillvägagångssätt vid utveckling av service, arbete och boende på landsbygden. Avsnittet avslutas med en studie av hur landbygden kan se ut i framtiden utifrån en undersökning hos boende på landsbygden i Wales och framtidstudie för hur landsbygden kan se ut om 50 år. Parallellt med litteraturstudien går en jämförelse med hur det ser ut i Älö. Efter detta följer en platsanalys där karaktär, möjligheter och motsättningar analyseras och åtgärder föreslås. Planförslaget innehåller plan- och principskisser samt en kort konsekvensanalys. Arbetet avslutas med en diskussion kring planförslag, arbetsgång och resultat.

  • 99.
    Bergkvist, Sara-Louise
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Sundström, David
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Rothenburgsort: en urban trädgårdsstad2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stadsförnyelse i innerstadsnära läge. Utarbetning av en strukturplan för stadsdelen Rothenburgsort i Hamburg.

  • 100.
    Berglund Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Högström, Ebba
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Debatt. Planerarrollen i samtid och framtid: Kunskaper, förmågor och färdigheter2018Ingår i: Nordic Journal of Architectural Research, ISSN 1236-6064, E-ISSN 1893-5281, Vol. 30, nr 3, s. 135-156Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Samhällsutmaningar påverkar hur, vad, när och varför vi ska planera, vilket medför nya förväntningar och krav på planerarens förmågor och färdigheter. Från att fokus i princip enkom har varit på reglering av mark genom framtagandet av markanvändningsplaner, utgör idag exempelvis ’facilitator’ (möjliggörare), samordnare, processledare, katalysator, urban designer och rumslig agent nya möjliga planerarroller. I den här artikeln diskuterar vi framtidens planerarroll och planeringsstudenternas föreställningar om sin kommande profession. Vad menar studenterna är fundamentala kunskaper som de måste förvärva för att kunna utöva sitt yrke? Hur uppfattar de planerarrollen? Och, vad är det för planerare som vi de facto utbildar?

1234567 51 - 100 av 1127
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf