Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
17181920212223 951 - 1000 av 1128
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 951.
    Stenholm, Per
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    CONNECTING HEARTHS, STREANTHENING PERSONALITY –How to attain a more attractive city core in the Dutch city of Hengelo in Overijssel2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The goal for the diploma work is to give overall proposals and a concrete plan proposal, based on scientific investigations and analysis of the Dutch city of Hengelos inner-city strengths and weaknesses, for how to make the city core of Hengelo more attractive 24 hours a day.

  • 952.
    Stenmark, Tobias
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Kv Tvålflingan och Telefonplan2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    1. Sammanfattning 1.1 Bakgrund och syfte Sedan industriverksamheten i området har minskat har kommunens ambitioner varit att styra markanvändningen mot kontor, bostäder och service. Syftet med arbetet är att göra planeringsunderlag för den fortsatta planeringen, samt ett förslag i form av en idéskiss till stöd för den fortsatta planeringen. 1.2 Teoretiska axplock I ett kort avsnitt görs teoretiska nedslag i aktuella planeringsteorier. Genomgången görs i form av ett referat av ett tidigare studentarbete med en utförlig teoretisk presentation. Tät bebyggelse, flexibelt gatunät och service och bostäder koncentrerade kring goda kollektivtrafiklägen är några av de principer som ska ligga till grund för förslaget. 1.3 Läge och avgränsning Området är beläget vid Telefonplan på gränsen mellan Midsommarkransen och Västberga i stadsdelsområdet Liljeholmen sydväst om Stockholms innerstad. Planområdet avgränsas huvudsakligen av Mikrofonvägen i väster, Telefonvägen i norr, kv Silvergranen i öster och Tellusborgsvägen i söder. På vissa ställen sträcker sig området något utanför dessa gränser. 1.4 Historia I början av 1900-talet började industrier anläggas i det tills dess jordbrukspräglade området. Stadsplan upprättades 1907 och under 1910-talet började centrala Midsommarkransen bebyggas. Nästa bebyggelsevåg kom på 1930- och 1940-talet då Telefonfabriken med tillhörande arbetarbostäder byggdes. Tunnelbanan invigdes 1964. 1.5 Områdesbeskrivning Området karaktäriseras av den skogsklädda Hägerstensåsen längs områdets norra och västra sida. Nedanför denna sluttar området relativt jämnt mot söder. Bebyggelsen i området utgörs av trädgårdsstad, smalhusstad, äldre förstad och verksamhetsområde. Inom den senare typen, där planeringen är fokuserad, saknas sammanhängande grönstruktur. LM Ericssons telefonfabrik, med sin arkitektoniskt utmärkande bebyggelse och sitt höga torn, sätter stark prägel på området. E4 passerar strax söder om området. Avfartsvägen från denna till området fungerar som entré till området. Huvudvägarna har relativt stor trafikmängd. Tunnelbanan, samt ett antal busslinjer trafikerar området, vilket skapar gynnsamma förutsättningar för nya etableringar, men också en komplicerad planeringsförutsättning. Gång- och cykelvägnätet behöver förbättras. 2003 hade Ericsson ca 4000 anställda i området. Sedan 2003 ligger konstfack med ca 800 lärare och elever i Ericssons gamla fabrikslokal. En mindre serviceanhopning med livsmedels­affär, post, apotek och bibliotek ligger vid Telefonplans torg. Förskola, låg- och mellanstadieskola, samt barnomsorg finns i området. Gymnasieskola finns inom stadsdelen. Huvuddelen av planområdet utgörs av kv Tvålflingan 5, som ägs av Drott, samt av kommunal mark norr om denna vid tunnelbanan. Kv Tvålflingan är starkt präglat av industriverksamhet och är i behov av total upprustning för att kunna möta aktuell efterfrågan. 1.6 Planeringsläge Sedan 1980-talet har ett stort antal utredningar och planer gjorts som olika led i upprustningen av den äldre ytterstaden. 1986 gjordes ett upprustningsprogram med förslag till 200 lägenheter, 20 000 m² kontor, samt service. KF gjorde en kontorsdominerad vidareutveckling 1989. En trafik- och gatumiljöplan för bland annat för telefonplansområdet färdigställdes 2000. Upprustning av Tellusborgsvägen och Mikrofonvägen föreslås, samt cirkulationsplats där vägarna möts. 2001 gjordes en utredning om behovet av servicelokaler. Underlag för en större livsmedelsbutik på ca 2000 m² finns. En landskapsbildsanalys gjordes 2003, vilken bland annat visar att aktuellt planområde huvudsakligen är lämpligt/eventuellt lämpligt för bebyggelse. Grönytorna behöver kompletteras inom planområdet. Ett planprogram är upprättat 2003. 1.7 Mål Målet är att strukturen för vägnät och kvarters­former ska vara organisk, sammanhållen och lättfattlig. Byggnader ska placeras mot gatan så att gaturummet blir klart definierat, och halvprivata innergårdar skapas. Service lokaliseras nära tunnelbanan, synlig från huvudgatorna. En servicelokal med plats för en livsmedelsaffär på 2000 m² skapas. Goda annonslägen för kontorsverksamheter ska skapas. Bussvändplatsen ska ersättas på ett tillfredsställande sätt så att en bra knutpunkt för kollektivtrafik skapas nära tillgänglig service. Grönstrukturen och g/c-strukturen kompletteras så att sociala och ekologiska samband skapas. 1.8 Förslag Exploateringsgraden inom hela planområdet är ca 1,0. Den övergripande strukturen utgörs av ett mjukt, organsikt mönster med tät bebyggelse och halvslutna kvarter i varierande storlekar. Kvartersindelningen är gjord med tanke på etappindelning och genomförbarhet. I princip ska det som fungerar väl röras så lite som möjligt. Enkla kompletteringar görs först, och den fristående enklaven på fotbollsplanen bebyggs sist. Befintliga gator rustas upp genom att säkrare korsningar byggs, g/c-vägar byggs på båda sidor av huvudvägarna, och trädplanteringarna kompletteras. Ett nytt flexibelt lokalnät anläggs. Lokalgatorna trädplanteras och har kantstens­ parkering. Parkeringsbehovet är täckt genom kantstens­parkering, fyra garage och en takparkering. Tre ytparkeringar ersätts i förslaget. Busstrafiken får ett nytt busstorg centralt placerat mellan tunnelbaneuppgången och ny centrumanläggning. Bussarna vänder genom att köra runt tunnelbaneuppgången. Områdets offentliga rum har fått en parkmässig karaktär med planterade torg och gaturum. Alla gator är anlagda med trädrader. Mikrofonvägen får dubbla trädrader. Kvarterens innergårdar bildar halvprivata gröna trädgårdar lämpliga för avskildhet och rekreation. 1.9 Modellperspektiv Förslagets viktigaste delar framhålls genom ett antal modellperspektiv och en kort beskrivning. Bilderna visar centrumanläggningen med det centralt placerade busstorget, den centrala bostadsstråket, den kompletterande bostadsbebyggelsen, bostadskvarteren på fotbollsplanen, gatuperspektiv från Mikrofonvägen och Tellusborgsvägen, samt en jämförelse av kompletteringen av kontorsbebyggelsen i kv Tvålflingan och kv Timotejen. 1.10 Siffror i förslaget Kommunens kostnader utgörs av överdäckning av tunnelbanan med ca 1 800 m² byggbart- och ca 4 200 m², körbart bjälklag, ca 925 m gata, ca 2 200 m² g/c-vägar, cirkulationsplats, torg/park, samt ca 300 planterade träd. Intäkterna utgörs av försäljning av mark med byggrätt för serviceanläggning med parkering, samt för bostäder. Totalt skapas nya byggrätter för bostäder på ca 47 000 m² (ca 470 lgh), ca 13 000 m² kontor, ca 4 400 m² service, ca 10 000 m² par­kerings­garage (ca 390 platser) och ca 4 300 m² takparkering (ca 170 platser).

  • 953.
    Stenström, Kristina
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Nästa Getinge, Getinge nästa2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Halland är en plats som många väljer att flytta till på grund av attraktiva boende- miljöer. Närheten till Göteborg, Malmö- och Öresundsregionen gör att många väljer att pendla hit. Människors resemönster och livsstilar påverkar vår miljö genom bilismen och förbrukning av fossila bränslen. I och med att Västkustbanan byggs ut till dubbel- spår kommer möjligheterna att åka kollek- tivt öka. Tätorten Getinge ligger mitt emellan Falken- berg och Halmstad och är ett samhälle med många servicetillgångar och tillgodoser även en stor omnejd med dessa. En station i Getinge ger förutsättning för att kunna bo attraktivt på en mindre ort men arbeta i en större stad. Likaså är det en möjlighet för företag i Get- inge, med omnejd, att få kompetens utifrån och att transportera sina varor på järnväg istället för på landsväg. Idag har Västkustbanan begränsad kapac- itet, speciellt när tågen närmar sig de större städerna, vilket kommer att bli bättre med utbyggt dubbelspår. Att få till fler stopp på fler stationer, som rubbar tidschemat för tågtrafiken, är en av utmaningarna. Val av plats för en station kräver noga av- vägningar av olika kriterier eftersom en sta- tion är en dyr och långsiktig investering.

  • 954.
    Stepp, William
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Från barriär till gränsland i Sundbyberg2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta masterarbetes övergripande syfte är att föra en diskussion kring hur den frigjorda

    yta som ersätter en barriär kan betraktas och på så vis öppna för andra sätt att se på det

    stadsrum som frigörs – annat än som mark som genom ny bebyggelse kan ge en tätare,

    mer kontinuerlig och funktionsintegrerad stad. Platsen för examensarbetets fallstudie är

    de centrala delarna av Sundbyberg, där förändringar inom infrastrukturen kommer att

    leda till att en stor barriär i form av järnvägen försvinner. Arbetets frågeställningar

    behandlar hur ytan kan betraktas ur ett teoretiskt perspektiv och hur man utifrån detta

    perspektiv kan hitta begrepp för denna typ av ytor. Därtill undersöks hur sådana begrepp

    kan utgöra grunden för ett idéförslag för den framtida utvecklingen i Sundbyberg. De

    inledande frågeställningarna diskuteras utifrån de teorier som valts ut och diskussionen

    kopplas till fallet i Sundbyberg genom att undersöka stadens fysiska strukturer.

    Undersökningen visar på att omvandlingen av en barriär till något annat kan ses som en

    process parallell med förändringar av stadsideal och att begreppet gränsland kan

    användas för ett beskriva denna omvandling. Begreppet tar således denna förändring i

    beaktning och öppnar upp för alternativa strategier i Sundbyberg.

  • 955.
    Stepp, William
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Ljud i staden -en fallstudie av upplevd ljudkvalitét2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete utgår ifrån en enighet i forskningen om att mätningar av ljud inte är tillräckligt för att bestämma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet 2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tätort med mer än 100 000 invånare framställa bullerkartor som i sin tur ska användas som underlag i ett åtgärdsprogram. Direktivets syfte är att informera politiker, medborgare och planerare i buller frågan i den givna tätorten. Forskning tyder dock på att allmänheten och icke specialister har svårt att tyda bullerkartorna och att gemene man inte har någon referens till de mätnivåer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och begrepp som behandlar ämnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder som tillhör detta begrepp. En fallstudie har gjorts i Helsingborg där stadsparken har studerats i form av en lyssningsvandring och enkätsvar från besökare. Resultaten har sedan analyserats genom en jämförelse med bullerkartan för samma område för att på så vis se huruvida upplevelsen av ljudlandskapet stämmer överens med den färgskalan som presenteras i bullerkartan (grönt=mindre ljudnivå, rött/lila= högre ljudnivå). Slutsatserna som kan dras i denna mindre studien är att det finns ett visst samband mellan upplevde kvalitet på ljudlandskapet och den beräknade ljudnivån. De områden som i bullerkartan var redovisade i rött (alltså höga ljudnivåer) upplevdes som av sämre kvalitet än de som redovisats i orange färg (något mindre beräknade ljudnivåer). Det fanns dock skillnader i hur ljudlandskapet upplevdes i de två orangea områdena. Det finns ett samband mellan vilken typ av ljud (naturljud, ljud från människor, mekaniska ljud) som dominerar och hur ljudlandskapets kvalitet upplevs. Detta samband förklarar till viss del skillnaden mellan de olika områdenas upplevda ljudlandskapskvalitet.

  • 956.
    Storm, Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Ur evighetens synvinkel: om estetiken i stadsbyggnadskonsten2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vad är estetik? Hur ser något ut som är estetiskt tilltalande? Estetiska värderingar är något som vi ganska ofta talar om. Nästan alla har sina bestämda åsikter om vad som är vackert eller fult. Ändå är det väldigt få, om ens någon, som faktiskt kan definiera vad det är som gör något vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till något som man sett förut. Men vad har estetik för betydelse och hur används det i stadsbyggnadssammanhang? Det är dessa frågor som detta arbete kommer att handla om. I och med revideringen av PBL 1996 lyftes de estetiska värderingarna i stadsbyggandet och planeringen upp till en nivå där dessa jämställdes med kulturella och andra allmänna intressen. I den reviderade lagtexten står att ”Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar” . Förarbetena till PBL-revideringen har hitintills varit det mest handgripliga arbetet vad det gäller lagstiftning med att definiera vad en byggd miljö av god estetisk kvalitet är. I och med det nationella miljömålsarbetet som startade 2000, fortsatte arbetet med estetiska värden. Det 15: e miljömålet har rubriken God bebyggd miljö. Ambitionen är att detta miljömål ska uppnås inom en generation. Detta övergripande miljömål har efter hand brutits ner till mer konkreta delmål. Det delmål som är relevant i detta sammanhang är ”planeringsunderlag” där Boverket är den myndighet som har ett särskilt ansvar. I delmålet står det bland annat ”… kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas” . I och med detta har den fysiska planeraren fått stöd inte bara för vilken bebyggelse som är mest lämplig ur ändamålssynpunkt, hushållningsperspektiv mm., utan också ur estetisk synpunkt. Frågor om estetik kom att ytterligare lyftas upp på den nationella dagordningen i och med Arkitekturåret 2001, då ett nationellt fokus sattes på arkitektur och den fysiska miljön. Den fysiska planeraren måste i sin yrkesutövning ta ställning till om en bebyggelse är ändamålsenlig enligt PBL och uppfyller miljömålen. Han eller hon måste alltså värdera om bebyggelsen håller en estetisk godtagbar nivå. Vad innebär det egentligen när vi talar om estetik i stadsbyggnadssammanhang? Hur gör vi egentligen när vi skapar oss en uppfattning om något är av hög estetisk kvalitet i den yttre miljön? Dessa frågor är bara några i en lång rad som planeraren måste ta ställning till. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad begreppet estetik innebär i stadsbyggnadssammanhang. Vidare syftar arbetet till att utforska hur vi kan resonera när vi bedömer objekt utifrån estetiska parametrar, och då i synnerhet objekt i den yttre fysiska miljön. Ett delsyfte är att genom fallstudier undersöka hur estetiska värden tar sig till uttryck i den fysiska miljön. Målet är att öka förståelsen för estetikbegreppet i stadsbyggnadssammanhang genom att skapa en teoretisk grund för förståelsen av estetiska värden i den fysiska miljön. Avsikten är inte att försöka finna några absoluta sanningar. Arbetet är i princip uppbyggt efter tre frågeställningar: vad är estetik? Vad betyder estetiken i stadsbyggnadssammanhang? Hur används estetiska avvägningar i det moderna stadsbyggandet? Dessa frågeställningar är utgångspunkten för de kapitel som följer. I det första kapitlet presenteras några av de grundläggande begrepp som är nödvändiga att ta ställning till för att kunna föra en fortsatt diskussion. I kapitel två problematiseras estetikbegreppet genom olika filosofiska texter. Det tredje kapitlet avhandlar vilket utrymme som estetiken har i lagar och rekommendationer, främst PBL. I kapitel fyra framläggs en modell över olika estetiska samband. Det femte kapitlet är en fallstudie där modellen prövas genom att appliceras på tre olika områden. Examensarbetet baserar sig till stor del på litteraturstudier. I den första och andra delen av arbetet är det främst filosofiska texter om estetiska värderingar som används. För att arbetet ska vara möjligt att genomföra inom ramen för en 20-poängskurs har ett urval gjorts för att avgränsa estetikbegreppet. Detta innebär att stora delar av det filosofiska ämnet helt har uteslutits. Urvalet är baserat på litteraturförteckningar i relevanta uppsatser/rapporter för att inte heller detta ska bli alltför omfattande. I den tredje delen består dessa till stor del av regeringspropositioner och lagtexter som berör den fysiska planeringen i allmänhet och estetiken i denna i synnerhet. I det femte kapitlet har tre fallstudier genomförts för att pröva om de tidigare resonemangen fungerar i praktiken.

  • 957.
    Strellci, Shpresa
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Creation of an attractive City Park for the citizens of Mitrovica2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    City Parks started to be developed in the middle of the nineteenth century. During different times they were developed in diverse ways. In Kosova, for political reasons, for a long time little attention was paid to green spaces: city parks, squares, and other public spaces. The city parks that had existed in the past were lost, mainly due to the lack of maintenance. I found the town of Mitrovica to be an interesting case as it is divided in two parts as a consequence of war. This thesis is intended to discuss the importance of city parks, their development and the use we make of them. The study mainly focuses in three questions: (i) How has the city park been used throughout history? (ii)How could an attractive city park for the citizens of Mitrovica look like?(iii) How can it be used as a connection between the different parts of the town? This thesis illustrates the activities and uses of city parks in history, the uses that the old city park in Mitrovica has had, describes the main characteristics of Mitrovica as a region and a town, and analyzes the proposed location for a city park, observes the reaction of the citizens of Mitrovica about the city park. At the end of the thesis, I made a project proposal for a new city park in Mitrovica.

  • 958.
    Striedieck, Mirja
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Causes, developments and consequences of gentrification processes- A case study of the urban district Hamburg-St. Pauli2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Gentrification is a process describing the revitalisation of urban districts by which the local population is displaced by households of higher incomes. Particularly over the last years, there are controversial debates about gentrification, some arguing that gentrification results in social separation and others promoting it as a way to establish social mixing. Focussing on the case study of Hamburg-St. Pauli, this thesis aims to analyse the causes and consequences of gentrification towards the development of an urban district, particularly concerning changes in the residential and socio-demographic structure. As a basis for the detailed analysis of the case study I had a closer look on the theoretical background of gentrification, regarding different definitions and theoretical approaches as well as consequences. Following, the case study analysis is divided in two parts. First, in order to describe the development of Hamburg-St. Pauli, I had a closer look at its history and at its present situation. Therefore, I made use of books and newspaper articles, and I conducted interviews with persons involved. Second, I examined official data and statistics of different years giving information about changes in the population structure, social structure and residential structure of Hamburg-St. Pauli. Comparing those numbers to data relating to the county of Hamburg-Mitte and the city of Hamburg it was possible to evaluate on-going transformation processes in an overall context. Further, due to a conducted residents‘ survey, it was possible to define different perceptions and evaluations concerning the effects of the gentrification process. Concluding, the process of gentrification in Hamburg-St. Pauli cannot be explained on grounds of one but on several circumstances. Statements of local residents as well as of interviewees showed both positive and negative evaluations of the process, and therefore former assumptions and theoretical approaches concerning the controversial consequences and the contradictory character of the process can be supported.

  • 959.
    Stumpler, Martin
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Integrated and sustainable urban development planning: An empirical case study on the reflection of the Leipzig Charter’s principles in the context of German local urban planning2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This master’s thesis deals with the concept of integrated urban development planning as e.g. promoted in the Leipzig Charter on Sustainable European Cities. The legally non-binding character of the EU policy document raises the question of its implementation. On the local level, the drawing up of Integrated Urban Development Concepts (ISEKs) is recommended as strategic planning tool. However, the competence of the EU in urban affairs is limited and the preparation of such planning documents is subject to local self-governance. The purpose of this thesis is therefore to analyse, how the principles of integrated and sustainable urban development planning as laid out in the Leipzig Charter are reflected in local planning documents. Due to ambiguous definitions, the dimensions of the planning concept are presented in detail within the theoretical framework of this thesis. This is backed-up with policy statements and scientific evidence. Moreover, the concept is embedded in a broader planning theoretical framework since reference to planning theory is partly missing in the current discourse. In line with methodological requirements, the analysis provides a comprehensive description of the rhetorical context on integrated urban development planning on European and national level. It is outlined that this discourse is shaped by various actors in a multi-level setting with complex interrelationships. A qualitative content analysis has been chosen in order to assess the dimensions ‘integration’ and ‘sustainability’ in selected ISEKs. Since a comprehensive national framework and long experience in the application of integrated planning exists in Germany, a case study has been conducted for the cities of Greifswald, Kiel, Lübeck and Schwerin. The empirical analysis illustrates a great variety in the reflection of the dimensions of integrated planning as well as different approaches in the application of the sustainability paradigm. Besides the varying approaches, a high level of consistency with the principles laid out in the Leipzig Charter can be observed. However, these findings cannot be traced back to the awareness about the EU policy document. In contrast, other endogenous and exogenous motives for the ISEK preparation can be identified. They include the multi-faceted challenges for urban development as well as financial incentives or requirements within national programmatic frameworks. Nevertheless, the ISEKs include a European dimension as the reference to EU Structural Funds, EU initiatives in urban policy as well as cooperation within European city-networks shows. Further findings include that differences in the ISEK preparation in East and West Germany exists. They are explained by varying initial conditions and motives as well as different programmatic frameworks in the two Federal States Schleswig-Holstein and Mecklenburg-Vorpommern. Even though integrated urban development planning is promoted as a prerequisite for sustainable development, no clear evidence could be found in the analysis. Obstacles for the operationalization of the sustainability paradigm as well as the focus on the content and preparation process of the ISEKs are explanations here. The thesis concludes with some personal reflections under consideration of theoretical concerns and empirical findings. They bear the potential of recommendations for those involved in the ISEK preparation process.

  • 960.
    SU, QIN
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Research and Application of the Locus and Urban Catalyst Theory in the Renewal of Chinese Traditional Districts---Urban Renewal of Yinxiang District in Nanjing, China2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    After the first upsurge of urbanization in 1980s, many built-up areas in Chinese cities have become the so-called ‘traditional districts’. Nowadays these traditional districts are confronted with both internal growing plights such as function decay, fabric chaos and substance aging and external developing challenges which may include globalization, marketization and demands of achieving a sustainable urban development. During the renewal process of traditional districts in China, however, many cases in different cities have not fully achieved their goals such as promoting the bad living conditions and preserving the intangible cultural heritages because the current policies often pursue the economy efficiency and ignore the social, environmental, but most of all: cultural1 elements. Thus traditional district’s renewal should pay more attention to the whole historical and cultural context of the city where it is located. Yet researches on traditional district renewal in China started much later maybe because of the much more recent history of industrialization in China, in comparison to many western countries. And most of the researches in China are imperfect or even incomplete both theoretically and practically. This research will work with the Locus and the Urban Catalyst theory, proposed by the Italian theorist Aldo Rossi and by American architects Wayne Atton and Donn Logan in respectively 1969 and 1989 claim. As stated by Rossi in the book “The Architecture of the City”, the locus is a relationship between a certain specific location and the buildings that are in it(Rossi, 1966, p. 103). It is at once singular and universal (Rossi, 1966, p. 103). The urban catalyst is not a single product but an element that impels and guides subsequent development (Wayne Atton & Donn Logan, 1989, p.46). Similar to the chemical catalyst, an urban catalyst is able to arouse and stimulate urban construction and rejuvenation as well as promote the continuous and gradual reform of urban structure. The main aim of this thesis is to formulate a new design proposal to the Yinxiang traditional district in Nanjing, China, taking its overall context into consideration to recreate a lively area based on the principles of the Locus theory and the urban catalyst approach as well as some useful experiences from good examples. In order to achieve this goal, the key points and main principles of the Locus theory and the urban catalyst approach are analyzed and summarized through literature review as the theoretical foundation for addressing the problems of renewal of traditional districts in China. Additionally, an in-depth analysis of one successful example will allow me to bring forth methods and approaches which can later be applied to a Chinese urban context. Finally, I will conduct a case study of Yinxiang district, giving fully consideration to its economic, social, environmental and cultural elements, and use the Locus theory and the urban catalyst approach and the methods discussed in the example to formulate a design proposal for traditional district renewal in the study site Yinxiang. Through the research of this paper, it is expected to find suitable solutions for problems of Yinxiang traditional district and then the project will be concluded and discussed for more future renewal processes of traditional districts in China. 1. As Jana Revedin points out in “Sustainable Design II: Towards a new Ethics for Architecture and the City” (Actes Sud 2011), the three columns of sustainable development, economy, ecology and social inclusion cannot work sustainably if the fourth column, the cultural acceptance and adequacy is neglected.

  • 961.
    Sun, Bin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Automated Traffic Time Series Prediction2018Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Intelligent transportation systems (ITS) are becoming more and more effective. Robust and accurate short-term traffic prediction plays a key role in modern ITS and demands continuous improvement. Benefiting from better data collection and storage strategies, a huge amount of traffic data is archived which can be used for this purpose especially by using machine learning.

    For the data preprocessing stage, despite the amount of data available, missing data records and their messy labels are two problems that prevent many prediction algorithms in ITS from working effectively and smoothly. For the prediction stage, though there are many prediction algorithms, higher accuracy and more automated procedures are needed.

    Considering both preprocessing and prediction studies, one widely used algorithm is k-nearest neighbours (kNN) which has shown high accuracy and efficiency. However, the general kNN is designed for matrix instead of time series which lacks the use of time series characteristics. Choosing the right parameter values for kNN is problematic due to dynamic traffic characteristics. This thesis analyses kNN based algorithms and improves the prediction accuracy with better parameter handling using time series characteristics.

    Specifically, for the data preprocessing stage, this work introduces gap-sensitive windowed kNN (GSW-kNN) imputation. Besides, a Mahalanobis distance-based algorithm is improved to support correcting and complementing label information. Later, several automated and dynamic procedures are proposed and different strategies for making use of data and parameters are also compared.

    Two real-world datasets are used to conduct experiments in different papers. The results show that GSW-kNN imputation is 34% on average more accurate than benchmarking methods, and it is still robust even if the missing ratio increases to 90%. The Mahalanobis distance-based models efficiently correct and complement label information which is then used to fairly compare performance of algorithms. The proposed dynamic procedure (DP) performs better than manually adjusted kNN and other benchmarking methods in terms of accuracy on average. What is better, weighted parameter tuples (WPT) gives more accurate results than any human tuned parameters which cannot be achieved manually in practice. The experiments indicate that the relations among parameters are compound and the flow-aware strategy performs better than the time-aware one. Thus, it is suggested to consider all parameter strategies simultaneously as ensemble strategies especially by including window in flow-aware strategies.

    In summary, this thesis improves the accuracy and automation level of short-term traffic prediction with proposed high-speed algorithms.

  • 962.
    Sun, Bin
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Toward Automatic Data-Driven Traffic Time Series Prediction2017Ingår i: 5th Swedish Workshop on Data Science, 2017, Vol. 12, artikel-id 12Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Short-term traffic prediction on freeways has been an active research subject in the past several decades. Various algorithms covering a broad range of topics regarding performance, data requirements and efficiency have been proposed. However, the implementation of machine learning based algorithms in traffic management centres is still limited. Two main reasons for this situation are, the data is messy or missing, and the parameter tuning requires experienced engineers.

    The main objective of this thesis was to develop a procedure that can improve the performance and automation level of short-term traffic prediction.

    Missing data is a problem that prevents many prediction algorithms in ITS from working effectively. Much work has been done to impute those missing data. Among different imputation methods, k-nearest neighbours (kNN) has shown excellent accuracy and efficiency. However, the general kNN is designed for matrix instead of time series so it lacks the usage of time series characteristics such as windows and weights that are gap-sensitive. We introduce gap-sensitive windowed kNN (GSW-kNN) imputation for time series. The results show that GSW-kNN is 34% more accurate than benchmarking methods, and it is still robust even if the missing ratio increases to 90%.

    Lacking accurate accident information (labels) is another problem that prevents huge amount of traffic data to be fully used. We improve a Mahalanobis distance based algorithm to be able to handle differential data to estimate flow fluctuations and detect accidents and use it to support correcting and complementing accident information. The outlier detection algorithm provides accurate suggestions for accident occurring time, duration and direction. We also develop a system with interactive user interface to realize this procedure. There are three contributions for data handling. Firstly, we propose to use multi-metric traffic data instead of single metric for traffic outlier detection. Secondly, we present a practical method to organise traffic data and to evaluate the organisation for Mahalanobis distance. Thirdly, we describe a general method to modify Mahalanobis distance algorithms to be updatable.

    For automatic parameter tuning, the experiments show that the flow-aware strategy performs better than the time-aware one. Thus, we use all parameter strategies simultaneously as ensemble strategies especially by including window in flow-aware strategies.

    Based on the above studies, we have developed online-orientated and offline-orientated algorithms for real-time traffic forecasting. The online automatic tuned version is performing near the optimal manual tuned performance. The offline version gives the performance that cannot be achieved using the manual tuning. It is also 3.05% better than XGB and 11.7% better than traditional SARIMA.

  • 963.
    Sun, Bin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Cheng, Wei
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Goswami, Prashant
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Bai, Guohua
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Short-Term Traffic Forecasting Using Self-Adjusting k-Nearest Neighbours2018Ingår i: IET Intelligent Transport Systems, ISSN 1751-956X, E-ISSN 1751-9578, Vol. 12, nr 1, s. 41-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Short-term traffic forecasting is becoming more important in intelligent transportation systems. The k-nearest neighbours (kNN) method is widely used for short-term traffic forecasting.However, kNN parameters self-adjustment has been a problem due to dynamic traffic characteristics. This paper proposes a fully automatic dynamic procedure kNN (DP-kNN) that makes the kNN parameters self-adjustable and robust without predefined models or training. We used realworld data with more than one-year traffic records to conduct experiments. The results show that DP-kNN can perform better than manually adjusted kNN and other benchmarking methods with regards to accuracy on average. This study also discusses the difference between holiday and workday traffic prediction as well as the usage of neighbour distance measurement.

  • 964.
    Sun, Bin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Liyao, Ma
    University of Jinan, CHI.
    Wei, Cheng
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Wei, Wen
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för teknik och estetik.
    Prashant, Goswami
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Guohua, Bai
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    An Improved k-Nearest Neighbours Method for Traffic Time Series Imputation2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Intelligent transportation systems (ITS) are becoming more and more effective, benefiting from big data. Despite this, missing data is a problem that prevents many prediction algorithms in ITS from working effectively. Much work has been done to impute those missing data. Among different imputation methods, k-nearest neighbours (kNN) has shown excellent accuracy and efficiency. However, the general kNN is designed for matrix instead of time series so it lacks the usage of time series characteristics such as windows and weights that are gap-sensitive. This work introduces gap-sensitive windowed kNN (GSW-kNN) imputation for time series. The results show that GSW-kNN is 34% more accurate than benchmarking methods, and it is still robust even if the missing ratio increases to 90%.

  • 965.
    Sun, Bin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Wei, Cheng
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Prashant, Goswami
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Guohua, Bai
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    An Overview of Parameter and Data Strategies for K-Nearest Neighbours Based Short-Term Traffic Prediction2017Ingår i: ACM International Conference Proceeding Series Volume Part F133326, Association for Computing Machinery (ACM), 2017, s. 68-74Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Modern intelligent transportation systems (ITS) requires reliable and accurate short-term traffic prediction. One widely used method to predict traffic is k-nearest neighbours (kNN). Though many studies have tried to improve kNN with parameter strategies and data strategies, there is no comprehensive analysis of those strategies. This paper aims to analyse kNN strategies and guide future work to select the right strategy to improve prediction accuracy. Firstly, we examine the relations among three kNN parameters, which are: number of nearest neighbours (k), search step length (d) and window size (v). We also analysed predict step ahead (m) which is not a parameter but a user requirement and configuration. The analyses indicate that the relations among parameters are compound especially when traffic flow states are considered. The results show that strategy of using v leads to outstanding accuracy improvement. Later, we compare different data strategies such as flow-aware and time-aware ones together with ensemble strategies. The experiments show that the flowaware strategy performs better than the time-aware one. Thus, we suggest considering all parameter strategies simultaneously as ensemble strategies especially by including v in flow-aware strategies.

  • 966.
    Sun, Bin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Wei, Cheng
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Prashant, Goswami
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Guohua, Bai
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för datavetenskaper, Institutionen för kreativa teknologier.
    Flow-Aware WPT k-Nearest Neighbours Regression for Short-Term Traffic Prediction2017Ingår i: Proceedings - IEEE Symposium on Computers and Communications, Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE), 2017, Vol. 07, s. 48-53, artikel-id 8024503Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Robust and accurate traffic prediction is critical in modern intelligent transportation systems (ITS). One widely used method for short-term traffic prediction is k-nearest neighbours (kNN). However, choosing the right parameter values for kNN is problematic. Although many studies have investigated this problem, they did not consider all parameters of kNN at the same time. This paper aims to improve kNN prediction accuracy by tuning all parameters simultaneously concerning dynamic traffic characteristics. We propose weighted parameter tuples (WPT) to calculate weighted average dynamically according to flow rate. Comprehensive experiments are conducted on one-year real-world data. The results show that flow-aware WPT kNN performs better than manually tuned kNN as well as benchmark methods such as extreme gradient boosting (XGB) and seasonal autoregressive integrated moving average (SARIMA). Thus, it is recommended to use dynamic parameters regarding traffic flow and to consider all parameters at the same time.

  • 967.
    Sun, Haojie
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    A Study on the Planning of Cultural Heritage Conservation in Sweden and China2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    With the fast development of the economy,there are several problems that appear on the conservation of cultural heritage in China. Sweden has a long history on cultural heritage conservation and therefore has a comparative advanced system on cultural heritage. The objective of this thesis is to study the Swedish system on cultural heritage conservation and applying it in a Chinese context. The situation of cultural heritage conservation in Sweden will be described and the applied methods analysed. In addition, the cultural heritage conservation in China is described. Thus, after the analysis, the gained knowledge was applied to a Chinese context.

  • 968.
    Svartsjö, Christina
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Centrumförnyelse i Södertälje -utopi eller verklighet!2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen. I den tredje delen av arbetet presenterar jag förslag på åtgärder som bör göras för att få ett attraktivare Centrum.

  • 969.
    Svedberg, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Slakthusområdet omvandling av ett industriområde2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta kandidatarbete syftar till att belysa några av de problem som uppstår vid omvandling av centralt belägna industriområden. Fokus ligger på de problem som uppstår när ett industriområde som fortfarande är aktivt står inför en omvandling och hur det påverkar de företag som är verksamma i området. Problematiken diskuteras utifrån en fallstudie i Slakthusområdet i Södra Stockholm som idag är föremål för Stockholms stads planering som en del i en större framtida stadsdel – Söderstaden. Undersökningen genomförs genom studier av Stockholms stads plandokument som berör Slakthusområdets utveckling, intervjuer med nyckelpersoner samt studier av genomförda inventeringar och undersökningar i Slakthusområdet. I undersökningen framkommer det att Slakthusområdets industriella företag utgör ett väl fungerande kluster och att lokaliseringen i Slakthusområdet är viktigt för klustrets konkurrenskraft. Vidare framkommer det att det redan idag går att urskilja tecken på att Slakthusområdet har börjat gentrifieras. Som följd av svårigheter med funktionsintegrering, miljö-, hälso- och säkerhetsrisker, dras slutsatsen att merparten av de industriella företagen i Slakthusområdet måste omlokaliseras. Utifrån genomförd undersökning presenteras två alternativ på inriktning för den fortsatta planeringen av Slakthusområdet, ett där området utvecklas på ett sådant sätt att lättare industriell verksamhet kan fortsätta utvecklas inom området medan den andra inriktningen innebär att Slakthusområdet utvecklas till ett område för konsumtion av mat istället för produktion av mat.

  • 970.
    Svensson, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Kulturkrock: en studie om den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader som konstverk och kulturell planering2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk. Problematiken i lagtextens definition av vad som är estetiskt tilltalande beror mestadels på att det är ett mycket svårdefinierat begrepp till skillnad från vad en byggnad och ett konstverk är. Estetik är subjektivt och det som är tilltalande är beroende av kontext och tid. Uppsatsens teorigrund står i lagtext i form av Plan- och Bygglagen (PBL) och den kulturella planeringen som bland annat Västra Götalandsregionen använder sig av. Den kulturella planeringen och kraven i PBL går inte alltid hand i hand och i uppsatsens slutsats visar det att lagtexten, även med lagkommentarer har vissa definitionsmässiga hål när det gäller estetiskt tilltalande utformning.

  • 971.
    Svensson, Ann-Christin
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Centrumförnyelse av Asarum2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ny bebyggelse tillskapas i centrum för att förtäta och binda samman centrum.Områden knyts samman med ett genomgående grönstråk. Ett nytt torg utformas samt en utbyggnad av en miljöprioterad Storgata.

  • 972.
    Svensson, Carl
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Frökens Källa: exploatering med hänsyn - naturnära bostäder vid Karlshamns resecentrum2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet berör ett större naturområde nordväst om Karlshamns resecentrum och är idag ett frekvent använt rekreationsområde för de boende i Karlshamns tätort. Dessa två faktorer, närheten till Karlshamns resecentrum och områdets värde för rekreation och friluftsliv är det som präglar arbetet och som i slutändan vägt tyngst vid utformandet av planförslaget. Målet med planförslaget är att det ska vara en möjlig och realistisk lösning på hur bostäder kan placeras i området. Hänsyn har bland annat tagits till topografin, markens beskaffenhet, skyddsavstånd, beräknad befolkningstillväxt och åsikter från boende i Karlshamn som utnyttjar området. Tillsammans har det utmynnat i ett planförslag gällande ett förbättrat friluftsliv samt tre altarnativ där framtida bebyggelse redovisas.

  • 973.
    Svensson, Frida
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Stad till salu? En studie om rättvisa i entreprenörstaden2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp hämtade från Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rättvisa staden, i en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet Fördjupad Översiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planområdets Miljöprofil. Metoden syftar till att undersöka dolda intentioner i de kommunala plandokumenten och resultatet av innehållsanalysen ligger till grund för att avgöra till vilken mån stadsförnyelseprojektet förhåller sig till Fainsteins rättviseprinciper. Analysen visar att Helsingborgs stad har tydliga ambitioner att verka för en ökad integrering i staden. Särskilt tre strategier framhävs för att motverka segregation; förtätning, blandning och sammankoppling. En viktig slutsats som kan dras utifrån empirin är emellertid att staden målat upp en bild av att projektets intentioner är att vara till fördel för alla människor i staden, samtidigt som stadens arbete kan uppfattas som diskriminerande. Förtätning som integrationsstrategi kan likväl bli startskottet för gentrifieringsprocesser, och den önskade sociala kompositionen som blandstaden menas framkalla ter sig vara problematisk då det framtida H+ området endast spås vara ekonomiskt tillgängligt för den övre medelklassen. Projektet brister, enligt Fainsteins rättviseprinciper, i den mening att det saknas strategier för att motverka denna form av negativa sociala konsekvenser.

  • 974.
    Svensson, Frida
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Stadens autentiska jag?: Om (re)konstruktioner av autenticitet i postindustriella stadsförnyelseprocesser2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie undersöks hur autenticitet och historia produceras, brukas och utnyttjas i en kontext där städer och platser hanteras utifrån en dominerande marknadsliberal logik och ideologi. Syftet är att bidra med en djupare förståelse för autenticitetsbegreppets betydelse, funktion och förändring över tid, samt utreda vilka konsekvenser ett visst förhållningssätt genererat för stadsplaneringen. Studiens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är Malmö stad. Inom ramen för fallstudien har stadsförnyelseprojekten Hyllie och Varvsstaden granskats.

    Studien utgår från antagandet om att den kulturella sfären, däribland städer och historia, estetiserats genom att inordnas under ekonomin. Betydelsen av historia har således omformulerats till att i första hand handla om estetik och en förmåga att förmedla upplevelser. Autenticitet betraktas ur detta perspektiv som en social konstruktion där hävdandet av historisk förankring ses som ett retoriskt verktyg för maktutövande. Vidare betraktas autenticitet utifrån ett alternativt perspektiv: den postmoderna positionen, som radikalt ifrågasätter begreppets existens. Kategorier som original-kopia hävdas ha luckrats upp till följd av konsumtionssamhällets fokus på symbolkommunikation och representativa bilder. Autenticitet är ur detta perspektiv dekonstruerat - icke-existerande.

    Analysen påvisar att historia rekonstrueras aktivt genom politiskt och kommersiellt historiebruk. Historien bäddas in i en ramberättelse och omvandlas efter den postindustriella stadens preferenser. En tydlig hierarki framträder där autenticitet primärt relateras till nystarter och mindre till ursprunglighet, vilket innebär dels att historien modifieras, men också att delar av historiekulturen ”avaktiveras” och görs ogiltig. Ur detta perspektiv kan autenticitet förstås som en kulturprodukt vars betydelse baseras på möjligheten att skänka mening åt den utvecklingsinriktning som aktivt konstruerats och gjorts giltig.

  • 975.
    Svensson, Henrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Spårvägar i Höganässtråket: Hållplatsmiljöer och färdvägar2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hållplatser på en föreslagen spårvägssträcka mellan Helsingborg och Höganäs i nordvästra Skåne. Det huvudsakliga syftet är att utforma hållplatsmiljöer och färdvägar på ett så tillgängligt, trafiksäkert och tryggt sätt som möjligt. Hänsyn tas även till befintliga och nya utbyggnadsområden samt spårvägens resandeunderlag. Den för spårväg föreslagna kuststräckan kallas Höganässtråket och här ligger finns förutom Helsingborg och Höganäs även tätorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. Spårvägens sträckning är i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spårvägen bör gå centralt genom samtliga tätorter så att resandeunderlaget blir så högt som möjligt. Eftersom den första sträckan på spårvägen skall samutnyttjas med järnvägen är det en förutsättning att Västkustbanan förses med dubbelspår ända in till Helsingborg, via en tunnel under stadsdelen Tågaborg. Övriga förutsättningar för en spårväg är: - att många bor och arbetar i Höganässtråket - att Väg 111 har stora trafikmängder vilket bidrar till köbildning och ökad miljöbelastning - att samhällsplanera för en minskad miljöbelastning (nationellt uppsatt mål) - att eftersträva tätortsutveckling längs stråk, försörjda med kollektivtrafik (Helsingborgs stad) - att de regionala Pågatågen har en högre andel resanden jämfört med busslinjer De tre nyckelbegreppen tillgänglighet, trafiksäkerhet och trygghet introduceras i Metodkapitlet och följer sedan genom resten av arbetet: Tillgänglighet innebär konkret att det finns gena gång- och cykelvägar, att man har tillgång till bil- och cykelparkeringar samt att hållplatsens faciliteter är lättanvända. Dessutom bör man lokalisera bebyggelse nära hållplatsen så att resandeunderlaget ökar och att flera får nära gång- eller cykelavstånd. Trafiksäkerhet innebär konkret en konsekvent utformning av hållplatser (material, utrustning och skyltning), att passage över gata/spårområde sker på korta övergångsställen med mittrefuger, att det finns skyddande staket eller murar samt att gång- och cykelvägarna till och från hållplats är välplanerade. Trygghet innebär konkret att man bör undvika trafikseparering och stora impedimentytor, likaså svåröverblickbara platser. Lämpliga tomma ytor bör förtätas med bebyggelse. Hållplatsmiljön och färdvägarna till och från hållplats bör förses med god belysning som inte bländar och undvik dolda hörn och nischer i nybyggd miljö. Skogsdungar bör gallras ur med jämna mellanrum och buskage bör hållas låga och genomsiktliga så de inte skymmer. Efter kapitlen Inledning, Bakgrund och ovannämnda Metod följer Planförslag del 1. Där presenteras varje tätort med en kort bakgrundsbeskrivning, vart hållplatser skall lokaliseras, totalt resandeunderlag, kommunalt utpekade utbyggnadsområden samt mina kompletterande utbyggnadsförslag. En tätortskarta i skala 1:7500 medföljer. I Planförslag del 2 följer ett gestaltningsprogram för hållplatsmiljön och dess utrustning och faciliteter samt en plan över hållplatsplattformen. Sedan väljs fyra av totalt 13 hållplatser ut och presenteras med en utvärdering av två tänkbara färdvägar/hållplats, med utgångspunkt i de tre nyckelbegreppen. Detta redovisas med hjälp av fotografier och kartor i skala 1:3000. Därefter presenteras de fyra hållplatserna med omgivande miljöer där byggnader, bil- och cykelparkeringar visas i skala 1:500.

  • 976.
    Svensson, Karin
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Att angöra Ronneby2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet har sin utgångspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjälp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. Arbetsområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till infarternas sträckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat på att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som är specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstärka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte är lika attraktivt tonas ner. Arbetet är ett idéförslag hur Ronneby som stad skulle kunna göras attraktivare genom vackra, värdiga och funktionella infarter.

  • 977.
    Svensson, Kettil
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Tryggt eller otryggt? En undersökning av en offentlig plats i Karlshamn.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla ämnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet på en offentlig plats i Karlshamn. En allmän plats kan definieras som ett område med fritt tillträde för allmän användning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383–2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning – Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebär gata, väg, park, torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är ämnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten är något som idag börjat växa fram och uppmärksammats från olika håll, samhället har intresserat sig för detta utifrån ett bebyggelseperspektiv. Även media har spelat roll då människors otrygghet reflekteras i artiklar (Listerborn, Carina, 2000, s 7). Att Tryggheten är ett ämne som är aktuellt bekräftar Emina Kovacic, stadsarkitekt Karlshamns Kommun, (mail 2012-03-08). Ämnet kan också lyftas till en högre nivå, då grundläggande rättigheter för europeiska medborgare i form av ett säkert och tryggt samhälle fritt från brott krävs och även har införts i flera nationella och lokala program över Europa. Europarådets kongress för lokala samt regionala verktyg (CLRAE; Erfurt 26-28 februari 1997) har slagit fast att brott och rädslan för brott samt otrygghet i städer i Europa är stora problem som påverkar allmänheten. Att hitta tillfredställande lösningar på sådana problem är en väldigt viktig faktor för att skapa medborgerlig fred samt stabilitet (Teknisk rapport SIS-CEN/TR, 2007, s 5). Trygghet kan framställas som något som upplevs av människor, det är en känsla av förväntad säkerhet. För att en trygghetskänsla ska kunna infinna sig behövs en förmodan om att vara säker. Detta kan innebära att människor hittar hem, att inte halka och ramla samt att även kunna bli sedd av andra trafikanter (Nattens ljus, belysningsstrategier i tätort – från vision till verklighet, 2005, s 4). Trygghet och säkerhet är därmed tätt sammanlänkade. För att på ett enklare sätt förstå vad som skapar otrygghet i staden kan en uppdelning göras då känsla av rädsla berör det fysiska rummet, som innefattar staden och bebyggelsens sammansättning och utformning. Det berör det mentala rummet, vilket är den erfarenhet och uppfattning människor har som individer och det berör även det sociala rummet som är människor och gruppers samspel och relationer (Listerborn, 2000, s 8). För att åstadkomma trygghet finns olika tillvägagångssätt, som genom att öka antalet poliser, vakter och använda portlås. Detta är dock ett sätt som inte skapar någon förbättring utan snarare motsättningar mellan grupper och ökar rädslan hos människor. Istället ska staden vara tillgänglig med cykel och gångvägar som är bra samt fungerande platser för möten mellan olika samhällsgrupper. Andra sätt att utforma platser är genom att motverka dåliga siktlinjer, trånga utrymmen och blinda vinklar. Det går dock aldrig att helt och hållet åstadkomma en helt trygg stad (Listerborn, 2000, s 13,18, 52). Enligt Wirén (Wirén, Erik, 1998, s 17) är risk ett sätt att formulera mänsklig osäkerhet, vilket är ett oönskat mentalt tillstånd. En total säkerhet utan någon form av risk är ouppnåeligt. Slutsatsen av detta är, även enligt Wirén, att en absolut säkerhet inte kan uppnås. Eftersom trygghet är starkt kopplad till känslan av förväntad säkerhet går det inte heller att uppnå en total trygghet för människor. Det här examensarbetet har som mål att beakta Listerborns fysiska, mentala samt sociala rum då samtliga berör vår upplevelse av rädsla (Listerborn, 2000, s 8). Det fysiska rummet kommer att beaktas genom det förbättringsförslag som skall göras på den offentliga platsen i Karshamn. Intervjuer skall genomföras med nyckelpersoner såsom närpolischefen för västra Blekinge, stadsarkitekt och planarkitekt i Karlshamns kommun, arkitekt på Ljusarkitektur AB samt bohandläggare på Karshamnsbostäder för att höra vad nyckelpersoner har att säga. Även människor med olika kön och ålder intervjuas ute på arbetsområdet under varierande tider på dygnet för att tillgodose det mentala rummet, med den förståelse och erfarenhet människor bär med sig. Det sociala rummet ska beaktas med hjälp av Jan Gehl som delar upp den offentliga platsen i aktiviteter i form av valbara, nödvändiga samt sociala aktiviteter (Gehl, Jan, 2006 s 9-14). Här kommer intervjuer att användas för att få reda på vilken aktivitet människor ägnar sig åt i området. Detta för att kunna få insikt i hur människor och gruppers samspel och relation ser ut och om det kan finnas någon konflikt mellan dessa i arbetsområdet. Intervjuerna ligger därmed till grund för att ta reda på hur det mentala och sociala rummet är uppbyggt i arbetsområdet. För arkitekter, trafikplanerare och fysiska planerare kan det vara svårt att förstå och få en uppfattning om hur ett område upplevs genom att endast använda sig av kartor och modeller (Listerborn, 2000, s 8). Därför ska platsinventering och platsanalys tillämpas i arbetet under olika tider på dygnet. Området är stort till sin geografiska yta och visar därför upp en karaktärsvariation och en stor komplexitet. I slutet av arbetet ska en sammanfattning och diskussion hållas för att tydliggöra vad som har åstadkommits och presterats i arbetet. Vad jag själv har lärt mig gällande ämnet i jämförelse med den tidigare kunskapen kommer också att framhållas.

  • 978.
    Svensson, Kettil
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Utveckling av landsbygden innefattande riksintresse och strandskyddat område: En undersökning av sjön Bolmen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det här arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hämmas av strandskyddstillämpningen inom de kritiserade riksintresseområdena. Strandskyddet och riksintressena härstammar från två skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spänningar mellan dessa paradigm och en samordning eftersträvas. Planeringen står mellan dessa paradigm. Det kan därmed innebära att olika bedömningar görs i ärenden som både behandlar strandskyddet och riksintresseområde. Strandskyddet hanteras i 7 kap miljöbalken där områdesbestämmelserna finns. Riksintresseområdena behandlas däremot i 3 kapitlet miljöbalken som är grundläggande hushållsbestämmelser och övergripande riktlinjer. Detta tydliggör nivåskillnaden mellan strandskyddet och riksintresseområdena. Syftet med detta arbete är att studera intressekonflikter i fysisk planering av områden som omfattas av både strandskydd och riksintressen enligt Miljöbalken. Syftet med arbetet är även att undersöka hur sådana konflikter påverkar möjligheterna till landsbygdsutveckling. För att genomföra undersökningen har följande frågeställningar ställts upp: • Är behandlingen av ärenden som berörs av både strandskydd och riksintressen likvärdig hos kommun och Länsstyrelse? Sker en samlad bedömning eller bedöms regelverken var för sig? • Hur tillämpas den möjlighet att ge dispens från strandskyddet för landsbygdsutveckling inom områden som även är utpekade som riksintressen? • Finns några konflikter mellan kommunerna och länsstyrelserna i strandskyddslagstiftningens tillämpning inom riksintresset Bolmen och vad beror de på? • Vad har förändringen av strandskyddslagstiftningen 2009/2010 inneburit för undersökningsområdet? För att få svar på frågeställningarna har flera metoder använts i arbetet. Dokument som datakälla har använts med en innehållsanalys av kommunala översiktsplaner samt LIS-planer. Dessutom har samtliga strandskyddsärenden för 2009 respektive 2013 undersökts i varje kommun runt Bolmen. Därtill har intervjuer genomförts med de tjänstemän på kommunerna och länsstyrelserna som har översyn över sjön. Arbetet pekar på att ärenden som innefattar strandskydd och riksintresse bedöms utifrån de särskilda skälen och syftena med strandskyddet. Kommunerna gör avvägning om påtaglig skada kan uppstå på riksintresset. Undersökningen pekar på att planärenden skiljer sig ifrån enskilda ärenden. Ett enskilt ärende utgörs av mindre exploateringar vilket innebär att åtgärden har svårt att påtagligt skada Bolmens vidsträckta riksintressen. I planärendena görs istället en noggrannare övervägning av riksintresset för att påtaglig skada inte ska uppstå. En samlad bedömning görs av regelverken. Denna bedömning görs i ett och samma ärende och omfattar samtliga kriterier som är specifika för platsen. Vid dispens för LIS, inom riksintresseområde, måste exploateringsåtgärden visa på att den tydligt bidrar till landsbygdsutvecklingen. Åtgärden får heller inte påtagligt skada riksintresset eller motverka strandskyddet. Undersökningen av Bolmen visar även på konflikter mellan kommunerna och länsstyrelserna. Eftersom det finns skilda beslut om var strandskydd råder mellan länen kring Bolmen blir förutsättningarna för landsbygdsutveckling olika. Kommunerna upplever detta som ett pedagogiskt problem när lagstiftningen ska förklaras för medborgarna. Både den enskilda kommunens exploateringar ner till det enskilda ärendet påverkas när skilda bedömningar görs. Det har också framkommit att länsstyrelserna förespråkar bevarandevärden och verkar inom miljöparadigmet. I motsats till detta förordar kommunerna istället exploaterande värden och verkar inom planparadigmet. Eftersom det finns ett avstånd mellan miljö- och planparadigmen pekar arbetet på att detta kan vara orsaken till konflikterna mellan kommunerna och länsstyrelserna. En samlad bild ges av att strandskyddet blivit striktare med den förändring som gjordes 2009/2010. Detta syns också i de undersökta strandskyddsärendena. Både det totala antalet ärende och antalet positiva besked har minskat för tre av de fyra kommunerna efter förändringen. Möjligheten till landsbygdsutveckling minskar därmed och miljöparadigmet förefaller prägla strandskyddslagstiftningen ännu starkare än tidigare. Därmed finns också ett statligt styre med central betoning som governmentmodellen framhåller. Dock finns vissa drag av planparadigmet på grund av LIS-verktyget. Både LIS och planparadigmet får emellertid verka inom gränser och tilldelas en underordnad roll. Riksintressena värnas och överses av länsstyrelserna som har bestämmanderätt över kommunerna. Detta tyder på governmentstyre med betoning på statligt inflytande. Jämfört med den tidigare forskningen pekar inte undersökningen i detta arbete på att samhällsstyrningen är på väg emot ett governancestyre.

  • 979.
    Svensson, Malin
    Blekinge Tekniska Högskola.
    Krympande kommuner under lupp: en studie av hur kommunal planering hanterar en negativ befolkningsutveckling2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sveriges befolkning ökar, men ökningen sker mycket ojämnt över landets olika delar. Främst ökar befolkningen i storstadsregionerna och i anslutning till högskole- och universitetsstäder, detta samtidigt som stora delar av landets gles- och landsbygd istället har en negativ befolkningsutveckling. Mer än hälften av Sveriges kommuner har idag en negativ befolkningstrend. Dessa kommuner, här kallade krympande kommuner, präglas inte sällan bara av ett minskat invånarantal utan även av låga födelsetal och en åldrande befolkning. Trenden och den ojämna fördelningen av Sveriges befolkning förväntas fortsätta, och enligt prognoser kommer en allt större andel av Sveriges invånare även fortsättningsvis bosätta sig kring landets större städer.

    Planering uppkom ursprungligen som ett verktyg för att hantera tillväxt och inflyttning till urbana områden. Eftersom mer än hälften av Sveriges kommuner inte kan förväntas växa, i alla fall inte i form av ett ökat invånarantal, syftar den här uppsatsen till att undersöka hur planeringen hanterar en sådan situation där denna form av tillväxt uteblir. Uppsatsen avser därmed undersöka hur planeringen i krympande kommuner hanterar och förhåller sig till den negativa befolkningsutvecklingen.

  • 980.
    Svensson, Tove
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Wulff, Johanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Urban Renewal in Kwazakhele, Port Elizabeth, South Africa2007Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    MSF i Sydafrika.

  • 981.
    Swärdh, Ola
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Helsingborgs norra infart, omvandling av en infartsled till stadsgata2002Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Helsingborgs norra infartsled håller idag motorvägsstandard långt in i staden. I samband med utbyggnaden av ett större område (Mariastaden) i infartsledens närhet föreslås en omvandling av infartsleden och dess närområden. Infarten utformas som stadsgata i de centrala delarna, och befintliga verksamhetsområden längs vägen omvandlas till områden med blandade funktioner som handel, kontor, bostäder och verksamheter. På grund av en osäkrer framtida trafiksituation föreslås två alternativa bebyggelseförslag, som sedan jämförs med varandra och en slutsats dras. slutsatsen är att områden utanför planområdet måste utredas innan beslut fattas om vilket förslag som är att föredra.

  • 982.
    Säfström, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Gestaltningsprogram för Borensberg2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Examensarbetet är ett gestaltningsprogram för Borensberg i Motala kommun. Programmet är ett försök till beskrivning hur en framtida bild av orten kan se ut genom att ta avstamp i den lilla tätortens kulturhistoria och lokala identitet. En målsättning med programmet har varit att stärka Borensbergs identitet och främja en kontinuitet i planeringen. Genom att göra detta kan man förhoppningsvis trygga en framtida tillväxt samtidigt som karaktär, skala och särdrag inte förvanskas. Borensberg är en mindre tätort i Motala kommun som ligger mellan Motala och Linköping. Historiskt sett är Borensberg en gammal ort som är omnämnd redan 1307 i dokument som finns bevarade. Samhället ligger vackert och naturnära vid sjön Boren. Både Göta kanal och Motala ström rinner genom orten. Samhället har även flera kulturhistoriskt intressanta byggnader, många som härstammar från uppförandet av Göta kanal och dess verksamhet. Borensberg har 2700 invånare. I samhället bor många som arbetspendlar både till Linköping och Motala. Borensberg är väl försörjt med busstrafik med hög turtäthet. Det går även direktbussar till större arbetsplatser i Linköping som Mjärdevi, Universitetssjukhuset och Saab Aerospace. Endast enstaka hus har tillkommit sedan början av 90-talet i Borensberg och några lägenheter har inte byggts alls under de senaste tio åren. I dagsläget har kommunen både ett underskott på lägenheter, samt en lång tomtkö med ökat intresse av att bygga i orten. Förutom det intresse som finns för enskilt byggande har det kommunala bostadsbolaget också visat sig intresserade av att bygga lägenheter i Borensberg. En utbyggnad av lägenheter i Borensberg skulle betyda en ökad rörlighet på bostadsmarknaden vilken gynnar både äldre och yngre barnfamiljer. Många äldre som lever i samhället bor i villor som de gärna flyttar ur. Möjligheterna att flytta till ett mindre boende i Borensberg är däremot begränsat. Det finns därför ett behov av mindre lägenheter nära till service och buss. Motala kommuns översiktsplan är föråldrad och är i dagsläget under bearbetning. Det har ännu inte gjorts någon fördjupad översiktsplan över Borensberg. Avsaknaden av aktuellt planeringsmaterial är ett problem vid en vidare exploatering av bostäder då det är svårt att tillämpa en helhetssyn på orten. Ett gestaltningsprogram kan därför vara ett bra instrument och fungera som en riktlinje i en fortlöpande planerings diskussion. Gestaltningsprogrammet är i sig inte bindande men fungerar som ett diskussionsunderlag eller ramverk inom vilket de berörda i processen håller sig. Två analyser har tillämpats i examensarbetet, varav den ena är den norska analysen kvalitativ stedsanalyse. Denna analys är subjektiv och intuitiv och baseras på synen att landskap och bebyggelse måste stämma för att platsen ska kännas som hemma. Ett centralt begrepp i den kvalitativa stedsanalysen är genius loci som betyder platsen själ. Genom att tillämpa den kvalitativa stedsanalysen på Borensberg kan man till exempel urskilja vissa dominerande drag, både när det gäller landskapet och bebyggelsen. Landskapsdragen är väldigt påtagliga och bebyggelsen har traditionellt sett format gatunät efter höjdkurvor vilket har betonat landskapet på ett väldigt karaktäristiskt sett. Detta är något som har framhävts och tagits till vara på även i det följande gestaltningsprogrammet. Den andra analysen som tillämpats är en SWOT-analys. Ur denna analys framgår ett antal svagheter och hot men också många möjligheter och styrkor. Bland annat framkommer brister i centrum med misskötta offentliga rum och få mötesplatser. I gestaltningsprogrammet som är själva förslagsdelen, anges ett övergripande förhållningssätt. Det är viktigt att betona att det inte är något planförslag, utan mer principiella idéer som har utarbetats. Programmet betonar vikten av att framhäva de kvaliteter som finns i Borensberg. Trots att många nya bostäder tillskapas är det viktigt att platsens karaktär behålls. Genom att ha kvar sambandet, den röda tråden mellan dåtid, nutid och framtid så kan vi få bra boendemiljöer. Detta examensarbete visar förhoppningsvis att även mindre samhällen som Borensberg har många kvaliteter som är värda att bevara, belysa och framhäva. Att man genom en måttfull och smakfull planering kan hitta värden som ofta varit bortglömda.

  • 983. Sällberg, Benny
    et al.
    Grbic, Nedelko
    Claesson, Ingvar
    Blind Beamforming Using Parallel Single-channel Speech Enhancers2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents an idea to extend a certain class of single channel speech enhancement algorithms to include the spatial domain. The resulting blind beamformer does not rely on a-priori knowledge of source and sensor positions and it enhances one or several speech sources based only on received data. The underlying principle in this approach is the fact that speech signals are short time stationary. Provided that the single channel speech enhancers attenuates unwanted sources and at the same time preserve the short time stationarity of speech signals, a summation of a small array of such single channel processors constitutes a coherent spatial speech enhancement. As opposed to traditional beamforming where the phase alteration is pre-specified, the phase alteration of the proposed structure is controlled by the received data. The evaluation uses a two microphone array and indicates that the Signal to Interference Ratio is increased for a variety of source positions using the proposed method with only an insignificant decrease in speech quality.

  • 984.
    Säw, Annika
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    På två hjul i Karlskrona -en studie av det befintliga cykelvägnätets hållbarhet utifrån trafiksäkerhet, standard, upplevd trygghet, tillgänglighet och trevnad.2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller för planering av cykelvägar. Här beskrivs också kvalitetsmålen, trafiksäkerhet, standard, upplevd trygghet, framkomlighet och tillgänglighet, trevnad samt mer och fler cyklister. Jag har också studerat hur några andra kommuner arbetat med cykelvägar för ett antal orter av olika storlek både i Sverige och Danmark. Analysen av Karlskronas cykelvägnät omfattar de i teorin beskrivna kvalitetsmålen. I mitt arbete har jag genom att själv cykla runt i stadens cykelnät försökt att känna av vilka kvalitéer och brister som finns. Utifrån analysmaterialet har jag sedan tagit fram ett antal allmänna åtgärdsförslag för respektive kvalitetsmål, som redovisas i bild och text för platser eller sträckor i cykelvägnätet där åtgärdsbehov föreligger.

  • 985.
    Söderberg, Fredrik
    Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering och byggteknik.
    Europan 6 i Växjö: analys och förslag2001Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet har sin grund i programmet för den del av arkitekttävlingen Europan 6 som är förlagd till Växjö. Det huvudsakliga resultatet av arbetet är en stadsanalys av Växjö och mot bakgrund av den ett stadsplaneförslag för en del av Växsö stad.

  • 986.
    Söderström, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Att planera utanför staden: En fallstudie om styrning av det peri-urbana landskapet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen fokuserar på hur dagens planeringspraktik klarar hanteringen av den komplexitet som planering utanför staden kan medföra. Med områden utanför staden koncentreras studien till den peri-urbana zonen, en zon av både rural och urban karaktär i anslutning till tätorter och som ofta pekas ut för exploatering och andra stadsmässiga funktioner när städer växer. Det blir uppenbart i studien att sådana zoner är svårdefinierade och därmed omöjliga att avgränsa och urskilja i kartor. Många forskare menar att zonerna kan studeras genom dess multifunktionalitet och genom att de ses som en process eftersom den peri-urbana zonen förändras i betydligt större skala än den mer konstanta staden och landsbygden. Men studiens syfte är inte att definiera och avgränsa det peri-urbana landskapet. Studien ämnar istället att sätta denna zon i en kontext av styrning, det vill säga hur den kommunala planeringen klarar av att styra sådana multifunktionella och föränderliga områden i takt med att kommuner utvecklas. Det har framgått i tidigare forskning att det saknas styrning av det peri-urbana landskapet och denna studie är ett sätt att undersöka sådana påståenden ur ett svenskt planeringsperspektiv.

  • 987.
    Söderström, Petra
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Att fysiskt utforma en attraktiv stadsdel: en strategiplan över Salöts södra udde2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I planeringssammanhang är det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet är svårdefinierat. Dels därför att det är starkt kopplat till individens egna värderingar, men också därför att begreppet består av många faktorer. Det är därför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns många teoretiker som forskat inom området, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition på vad som utgör en attraktiv stad. Examensarbetet har lett fram till en undersökning av begreppet attraktiv stad, som sedermera lett fram till olika faktorer och beståndsdelar som bygger upp definitionen attraktiv stad. För att begränsa arbetets omfattning har därefter faktorer som kan påverkas av fysisk planering valts ut. Därefter har tre teoretiker valts ut, som genom olika infallsvinklar hanterar dessa faktorer och ger exempel på hur dessa faktorer bör hanteras för att skapa en attraktiv stad. De tre teoretikerna som valts ut är Jan Gehl, Jane Jacobs och Kevin Lynch. Dessa teorier har sedan applicerats på Saltös södra udde i Karlskrona kommun, som idag utgörs av ett fragmenterat område som saknar flera av de faktorer som teoretikerna förespråkar för att skapa en attraktiv stad. Dessutom är det idag vanligt med stadsförnyelseprojekt i före detta hamnområden och Saltös södra udde utgör idag ett hamnområde med potential att lämna plats åt andra funktioner. Applicerandet av teorierna har lett till en strategiplan för hur området kan utvecklas till en attraktiv del i staden.

  • 988.
    Tavassoli, Sam
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för industriell ekonomi.
    Tsagdis, Dimitrios
    Developing an Object Oriented Model of Critical Success Factors for Clusters: The Linköping Information and Communication Technologies Cluster Test-Case2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An object oriented model (OOM) of critical success factors (CSFs) for clusters is developed on the basis of an extensive and critical review of the literature. The model is tested, as a proof of concept, in the Linköping information and communication technologies (ICT) cluster, Sweden. The model is flexible, scalable, and open-ended, applying equally to particular clusters as well as to clusters in general. The model aims to act both as a diagnostic tool for CSFs in particular clusters as well as a framework for policy and research in general. The model encompasses some 21 CSFs (e.g. trust, vision, knowledge) that belong or depend on one or more objects (e.g. firms, institutions, entrepreneurs) relevant to a cluster. A Venn diagram is initially developed on the basis of the literature to help delineate the relevant objects and is subsequently translated into the aforementioned model. The testing of the model follows a cluster life-cycle approach and ranks the 21 CSFs in terms of their relevance during different stages in the life-cycle of the Linköping ICT cluster. It is argued that the importance of different CSFs varies throughout a cluster´s life-cycle concluding with some relevant policy implications and areas of further research.

  • 989.
    Tell, Hanna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Genusperspektiv på medborgardialog: en fallstudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att studera och analysera en medborgardialog ur ett genusperspektiv och undersöka om, och i så fall hur olika genusmönster kommer fram och fångas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog är ett sätt att bedriva jämställdhetsarbete i fysisk planering. Bakgrunden till uppsatsen är att fysisk planering inte är objektiv och inte heller kan vara det. Den tidsanda som råder och de uttalade och outtalade normer som finns i vårt samhälle påverkar planeringens innehåll och riktning. Planeringen är inte neutral till kön. Uppsatsen inleds med en genomgång av forskning och litteratur kring jämställdhetsarbete, genusperspektiv och fysisk planering. För att undersöka syftet observerades en medborgardialog i Kävlinge kommun. Medborgardialogen som observerades handlade om trygghet i Kävlinge centrum. För dialogen användes en speciell dialogmetod som kallas för designdialog. Designdialogen bygger på ett strukturerat användande av workshops och vid dessa får deltagarna bland annat använda sig av en spelplan bestående av ett ortofoto samt en verktygslåda med olika symboler, pennor, lim, papper med mera när de arbetar med idéer och förslag. Det anordnades två workshops för kvinnor och två för män, samt en gemensam avslutning. Upplägget var detsamma för kvinnorna och männen. Vid workshop ett låg fokus på att deltagarna skulle identifiera vilka platser de upplevde som trygga respektive otrygga i Kävlinge centrum. Till workshop två valdes några av de platser som pekats ut som otrygga ut. Deltagarna fick sedan arbeta med att komma med idéer och förslag för dessa platser. I dialogen deltog cirka 30 personer, från tonåringar till pensionärer. Som stöd för observationerna och för analysen sattes en ram för undersökningen upp. Ramen är indelad i tre delar, den första fokuserar på medborgarnas erfarenheter, den andra fokuserar på dialogens form och upplägg och den tredje fokuserar på planerarnas roll. Undersökningen visar att olika genusmönster fångas upp i dialogen. Upplevelsen av trygghet skiljer sig åt mellan kvinnorna och männen som deltog i dialogen. Kvinnorna kan i högre utsträckning än männen peka ut platser som de upplever som otrygga. När det handlar om idéer och förslag visar kvinnorna och männen relativt lika mönster för vad deras förslag handlar om. Utifrån undersökningen påstår jag att medborgardialog är ett sätt att bedriva jämställdhetsarbete i fysisk planering.

  • 990.
    Tell, Simon
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Betydelsen av integration: En kvalitativ intervjustudie om integration i den fysiska planeringen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med den här studien har varit att beskriva, tolka och förstå fysiska planerares upplevelse av integration i den svenska planeringen. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med en hermeneutisk forskningsansats.

    Integration är ett begrepp som är lika självklart inom den fysiska planeringen som det är svårfångat. I den här studien sker en teorigenomgång av vad integration kan innebära och på vilka olika sätt integration kan genomföras med Giddens (2006) olika integrationsmodeller. Problemet kontextualiseras genom en genomgång av svensk fysisk planeringspolicy. Det empiriska materialet består av intervjuer med två yrkesverksamma fysiska planerare som analyseras i en hermeneutisk tolkningsprocess som genomförs i två steg. Först sker en första tolkning som delar in materialet i olika kategorier som kändes relevanta i tolkningsfasen. Dessa kategorier är att definiera integration, bristande integration och dess problem, den fysiska planeringens integrationsverktyg, integration som resurs och att undvika stigmatisering. I analysens andra steg ställs två frågor som är grundade i teorikapitlet till empirin. Dessa är Vilken typ av integrationsmodell förespråkas? och Vilken typ av integration kan gynnas genom fysisk planering. Efter det kommer det sista kapitlet med slutsats och diskussion. I slutsatsen besvaras studiens frågeställning vilket är: Vilka föreställningar om integration finns det i den fysiska planeringen? och Hur arbetar de fysiska planerarna med integration? Uppsatsen avslutas med en kritisk reflektion över hur studiens frågeställning har varit relevant eller inte.

  • 991.
    Tell, Simon
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Medborgarledd utveckling av offentliga rum: En kvalitativ studie av medborgarledd stadsutveckling av offentliga rum2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att kommuner uppmuntrar en medborgarledd utveckling av offentliga rum är en internationell trend som även syns i Sverige. Det kan finnas många anledningar till att kommunen väljer att uppmuntra den här typen av initiativ, ofta handlar det om platsmarknadsföring eller att stärka medborgarnas inflytande i sin stad.

    Denna studie har undersökt tre olika fall av medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Uppsatsens syfte är att utifrån ett kommunikativt planeringsteoretiskt perspektiv undersöka och utveckla kunskap om den kommunala stadsplanerings handlingsutrymme för att möjliggöra för medborgarledd utveckling av det offentliga rummet. Det ligger även inom studiens ram att undersöka planerarens roll i att skapa utrymme för medborgarledd utveckling. Utifrån den övergripande forskningsfrågan Hur går det att förstå medborgarledd utveckling i det offentliga rummet utifrån kommunikativ planeringsteori? behandlas fyra fokusområden; förutsättningar, interaktion, resultat och planerarens roll.

    Detta är en kvalitativ studie där den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet beskrivits utifrån sju intervjuer, fyra planerare och 3 medborgare. Den kommunikativa planeringsteorin används som teoretiskt perspektiv vilket också påverkat forskningsfrågornas utformning.

    Slutsatsen är att den kommunikativa planeringsteorin fungerar väl som verktyg för att analysera och förstå den medborgarledda utvecklingen i det offentliga rummet. Studien har gett ytterligare kunskap om det handlingsutrymme som kommun och medborgare har för att möjliggöra medborgarledda initiativ. Studien visar att det i de undersökta fallen fanns ett handlingsutrymme och att det gick att utvidga detta. Samtidigt stod klart att det fanns gränser för vad som är möjligt att göra. Den kommunikativa planeringsteorin betonar vikten av en dialog, gemensamma intressen och självständighet. Det är förhållanden som återfinns i denna studie.

  • 992.
    Telldén, Erik
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Korsten Town Local Economic Development in the Public Space2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    My project takes place in Korsten four kilometers north of central Port Elizabeth. Korsten is today known as the industrial center of the city and provides job opportunities throughout the whole region. Central Korsten contains the biggest informal market within Port Elizabeth; it is also functioning as a nodal interchange where buses and minibus taxis provide transport within the city as well as nationwide. In 2010 major changes in the transport system will take place as a part of the 2010 world cup program. The city introduces the new Bus rapid transit system, a transportation system based on trunk buses complimented with minibus taxis. Introducing a new bus-system to Korsten will be a great challenge especially concerning Korstens informal identity and tradition. The informal economy is today an integral part of the South African economy and something that most South Africans come in contact with on daily bases. But it is an economy and movement not measurable or regulated by the government. The informal economy got its own rules and traditions and it flourishes in Korsten. It creates job opportunities as well as a possibility to buy everyday goods to a reasonable price, but it also contributes to a hectic and unstructured environment which gives a chaotic impression. This dissertation highlights the informal tradition and its possibility to be an integral part of the modern Korsten. It investigates the meaning of the public space and what role it plays in our cities and how it can be implemented in Korsten.

  • 993.
    Telldén, Karin
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Hellsten, Ulrika
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    DEVELOPMENT OF CENTRAL MOHERWELL, Port Elizabeth, South Africa2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet är utfört i Motherwell som är en förort och före detta "Township" 20 km utanför miljon staden Port Elizabeth i kommunen Nelson Mandela Metropolitan Municipality. Motherwell planerades och byggdes under 1980-talet som en förort för stadens svarta befolkning, i enlighet med apartheidtidens lagstiftning.Motherwells struktur och lokalisering är ett resultat av apartheid, området är isolerat från resten av staden genom sitt perifera läge med få vägar som leder in till Port Elizabeth. Även inom Motherwell skulle de boende kontrolleras på olika sätt, detta är mycket tydligt i den fysiska strukturen som har låg tillgänglighet för fotgängare mellan olika bostadsområden och till centrum. Motherwell ligger på en platå och bebyggelsen utgörs av fristående enplanshus vilket leder till en ensidig miljö utan variation. Stora ytor är idag obebyggda, dessa utgörs bland annat av olika markreservat för skolor och annan offentlig användning. Dessa obebyggda ytor bidrar till att tätheten i Motherwell är lägre än vad den bör vara för att skapa befolkingsunderlag för kollektivtrafik, handel och service. Huvudsyftet med vårt projekt har varit att göra förslag som bidrar till en högre täthet, förbättrad tillgänglighet och förutsättningar för fotgängare, samt högre kvalité och tillgänglighet till offentliga platser. Vi tillbringade tre månader i Sydafrika (Port Elizabeth)då vi samlade information och inventerade vårt planområde inför vårt fortsatta arbete med projektet i Sverige. Vår teoretiska bakgrund och analys grundar sig på Kevin Lynchs "City Structure Analysis", en Space Syntax analys gjord av kommunen, samt boken "Life between buildings-Using Public Space" av Jan Gehl. Utifrån detta material samt vår inventering av Motherwell har vi formulerat tre principer som ska vara grundläggande i våra förslag 1.Förtätning 2. Tillgänglighet 3. Offentliga platser för offentlig användning. Förslaget är gjort på två nivåer, en övergripande struktur för den framtida markanvändning, som huvudsakligen utgörs av bostäder, samt mer detaljerade förslag för ett grannskaps centrum- en nod samt för ett bostadsområde med en betydligt tätare bebyggelse än vanligt i Motherwell.

  • 994.
    Tengheden, Niklas
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Grönstrukturens funktioner i planeringen: En fallstudie av Malmö2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Grönstrukturen utgör tillsammans med bebyggelse och infrastruktur de övergripande strukturer som bygger upp våra städer och tätorter. Det finns flera motiv för grönstruktur i tätorter då dessa kan fylla flera olika funktioner. Dessa funktioner kan sammanfattas i några övergripande grupper: sociala värden, kulturella värden, biologiska värden och tekniska aspekter. Samtidigt är grönstrukturen i städerna hotad framförallt då nya byggnader och infrastruktur skall uppföras. Det finns även vissa problem kopplade till grönområden. Malmö är känd som ”Parkernas stad” men har trots detta en relativt låg andel grönområde per invånare. Staden är omgiven av ett intensivt brukat jordbrukslandskap och det finns i princip ingen ursprunglig natur kvar utan alla grönområden är anlagda. Genom att studera Malmös översiktliga planer med början på generalplanen 1956-1970 till och med grönplanen från år 2003 och undersöka vad dessa tar upp för motiv för grönområden så kan detta påvisa hur värderingar förändras över tiden och grönstrukturens betydelse förändras. I genomgången av Malmös planer märks att motiven och betydelsen av grönstrukturen har vidgats och fördjupats med tiden. Från att i de första generalplanerna från 1950- och 1960-talet främst ha varit en angelägenhet av sociala skäl till exempel i form av idrott och rekreation har senare planer även kommit att motiveras grönområden av biologiska och kulturella skäl. Problem med grönområden tas upp inte upp i någon större utsträckning i någon av planerna.

  • 995.
    Tepecik, Aslı
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Anderson, Eric
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Sustainable Development Within The Region Strategies and The Complex Social System: What Can Turkey and U.S.A. learn from Skåne, Sweden2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Thanks primarily to the international community, sustainable development has in recent decades been more in the forefront. Many communities around the world are taking part in discussions and implementing strategies that address sustainable development. However, Sweden has been and continues to be extremely proactive in addressing sustainable development. Perhaps, this can be seen best in the län of Skåne. There are numerous communities throughout Skåne that address sustainable development. In addition, and what also makes Skåne an even more interesting case study is its recent history, which includes a significant influx of immigrants, the construction of the Öresund Bridge, and the desire of the national government of Sweden to address sustainable development. This project looks at a specific region in the two types of countries that do not address sustainable development (Turkey and the U.S.A.) and examines what methods from Skåne can be implemented into the respective regions. In addition, addressing sustainable development in a regional context involves the creation of a complex social system. Therefore, the paper also analyzes how these two regions can think and operate like regions and initiate a plan for sustainable development.

  • 996.
    Thein, Johan
    et al.
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    Wallin, Anna
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
    The revival of Greater No 2: a residential area in Kimberley Southafrica2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet "The revival of Greater No 2 - a residential area in Kimberley, Southafrica" behandlar upprustning av gator och offentliga platser i en del av townshipet Galeshewe. Projektet har utförts som ett Minor Field Study-projekt stött av SIDA. Området, Greater No 2, ligger i staden Kimberley i centrala Sydafrika. Staden började utvecklas under den diamant rush som startade i slutet av 1800-talet. Greater No 2 är idag ett kompakt område (7 500 inv på en yta av 52ha) som saknar offentliga öppna ytor och vegetation. Förslaget omfattar en övergripande struktur - en hierarkisk gatustruktur, men också tre mer deataljerade förslag för specifika platser.

  • 997.
    Thellbro, Simon
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    Utveckling av Gamla hamnen i Reykjavik2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    In Scandinavia today many old harbour areas are developed into residential and commercial areas. For example are both Helsingborg city and Malmoe city in south Sweden planning to restructure some of their harbour areas to accommodate shops, schools, offices, residences et cetera. In Copenhagen in Denmark new plans for Nordhavn is also underway. In almost every plan proposal to redevelope an old harbour area the harbour activities are set a side to give room for new development. In Reykjavik, however, this has not been the case. In the international architect competition for the old harbour of Reykjavik in 2009 the main goal was to receive proposals on how to combine residences, shops and offices with ongoing harbour activities. That required a new form of planning and especially a deepened awareness and consideration in harbour redevelopment. This master thesis will focus on that kind of harbour redevelopment with the old harbour of Reykjavik as a specific subject of interest. The main question for the thesis is: How can ongoing harbour activities be combined with a diversified city environment, with room for residences, culture, leisure, tourism and commerce? As a result of lack of literature and information regarding harbour redevelopment with contained harbour activities a method to find important and relevant aspects in this field has been utilized. The method procedure has been to broadly look at three ongoing Scandinavian harbour redevelopments (H+ projektet in Helsingborg, Västra hamnen in Malmoe and Nordhavnen in Copenhagen) and compare them with planning aspects presented in the New urbanism and Compact city ideologies as a way to identify distinct similarities or differences. Through a discussion of the results of the analysis a conclusion of important aspects to consider in a harbour redevelopment has been identified. Based on the conclusion of the analysis the prerequisites of the harbour is later discussed in order to obtain a deeper understanding of the harbour conditions. Through this discussion and the conclusion of the analysis the main question of the thesis is answered and illustrated with a plan proposal.

  • 998.
    Thomaeus, Baiba
    Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för planering och mediedesign.
    The European Concept of Green Corridors in Sustainable Transport Systems: Case of East-West Transport Corridor in the Baltic Sea Region2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A new European concept - Green Corridors - has been introduced to the EU member states defining them as long-distance freight transport corridors where advanced technology and co-modality are used to achieve energy efficiency and reduce environmental impact. Key objectives of the thesis are the development of the European concept of Green Corridor regarding the theory of sustainable transport and EU transport policy, the implementation level of the concept within the East-West Transport Corridor and the relation of a’ greener’ East-West corridor to sustainable transport solutions in the Baltic Sea Region as well as towards more sustainable transport system in the EU. The analysis of the sustainable transport systems and the concept of green transport corridors have been applied to the East-West Transport Corridor in the BSR through the trans-national cooperation project EWTC II, as a case study with a review of EU documents and academic literature as well as research into the documentation of the project.

  • 999.
    Thordenberg, Carl
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Sveriges bebyggelsestrukturer2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att förstå den fysiska planeringen krävs förståelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen består av många olika delar, byggnader, vägar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krävs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstå hur nya strukturer ska utformas efter som de är sammanlänkade och påverkar varandra. Den här uppsatsen är ett försök att identifiera begrepp för att bättre förstå dessa strukturer. En viktig insikt är den om att urbanisering är en komplex process och uppsatsen grundar sig på en indelning av Nils Lewan i tre olika synsätt på hur urbanisering kan ses: arkitektens, geografens och sociologens perspektiv. Beroende på synsätt varierar graden av hur stor del av Sveriges befolkning som kan sägas vara urban ifrån 70 till nära 100 procent. Detta problematiserar användandet av det statistiska begreppet tätort för att beskriva urbaniseringsgrad. För att förstå hur de ser ut, krävs insikt i hur de har vuxit fram. Och för att göra det förståeligt krävs insikter i de funktioner bebyggelsen antar – bebyggelsen utgör en bosättning. Det här är berättelsen om hur staden paradoxalt nog både blev det allenarådande levnadssättet, samtidigt som den förlorade de flesta av sina tidigare särdrag och kännetecken. Om hur staden som geografisk plats och social konstruktion blev staden som idé, ideal och geografisk punkt.

  • 1000.
    Thorell, Marcus
    Blekinge Tekniska Högskola, Fakulteten för teknikvetenskaper, Institutionen för fysisk planering.
    Gestaltande arbete av centrala Jakobsberg2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet undersöker på ett gestaltande sätt hur det skulle vara möjligt att utveckla de centrala delarna av Jakobsberg.

17181920212223 951 - 1000 av 1128
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf