Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 386
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    ABBASIAN, ARMIN
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Importance of Urban Squares as Public Space in Social Life: A New Design of Fisktorget in Karlskrona City2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Nowadays, the impact of technological growth‏ ‏on people’s life and our society is remarkable, ‎inevitable and also worrying. The excessive influence of technology in ‎individuals’ lives has caused our community to change towards more privatisation and ‎secluded life. At this point, the role of urban public spaces in social life has become more ‎prominent and significant. Issues of social life in public spaces and the relations with creating a ‎vibrant and dynamic city has not been given too much attention in urban planning and design. ‎This thesis raises the question of considering public spaces and how urban public spaces ‎‎(especially squares) can encourage/persuade citizens ‎to increase social interaction‎. Initially, it describes a clear definition of public spaces and urban squares. Thereafter, the study addresses ‎effectual factors from the human perspective which can help to achieve the successful design of an ‎urban public square. The aim of the work is to comprehend how it might be possible to improve ‎social life and behaviour in public spaces (squares) and consequently to attain a framework in ‎order to design. Ultimately, a design is proposed for Fisktorget (Fish Square), which is one of most important public places in the Karlskrona city in Sweden. The proposed design is based on studies and analyses that have been done throughout this thesis. 

  • 2.
    Abrahamsson, Evelina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Översvämningsrisker i kustnära städer: Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby, Karlskrona2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 3.
    Adhagen, Gustav
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Platser för avskildhet: Att få vara ifred i offentliga rum2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats. Där människor med olika bakgrund både spontant och planerat ska kunna mötas och umgås. Möten som inte visar sig problematiseras utan enbart ses som något positivt. Undersökningen visar vidare att begreppet avskildhet inte alls lyfts. Liknande begrepp så som rekreation, avkoppling, vila, lugn och ro framhålls dock som viktiga aktiviteter som offentliga rum ska skapa förutsättningar för. Emellertid påvisas att dessa aktiviteter kan komma att hamna i konflikt med andra funktioner, så som mötesplatser, skjutbanor och motorsportanläggningar. Det framkommer slutligen att funktionen av offentliga rum anses bygga på föreställningen om att dessa rum ska utgå från en social grund och att de ska utsätta individer för varandra. Avskildhet och att få vara ifred visar sig istället vara en aktivitet som får utövas i det egna hemmet.

  • 4.
    Agnefeldt, Anton
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Idrottsarenor & Allmänt Intresse: En Fallstudie Över Kalmar Arena2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 5.
    AKTAR, SHAMIMA
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Urban Public Space: A Case from Developing Country2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Cities in developing world are inadequately equipped with public spaces. The increasing urbanizations trend is attracting more people to come to the cities without having proper sustainable plan for public spaces. However, this social public place holds the important function for urban well-being and collective recognition. This is the place where human can participate as fully fledged social subjects in complex civic life. Unfortunately, in most cases the provision of public space in these cities is always neglected or poorly integrated in planning legislations. So, in many cases community people make their own ways of social interaction that gives public space a new definition. Khulna, one of the divisional cities of Bangladesh, is going through the similar developing country situation. Lack of fund and space restricts development agencies to make new public spaces in this city. On the other hand management and coordination challenges between multilevel planning authorities also making existing public spaces malfunctioned. Sustainably planned, created and managed public spaces are hence urged for the cities of developing world to get livable and healthy urban environment.

  • 6.
    Albrecht, Isabelle
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Mellankommunal samverkan och demokrati: en fallstudie av Familjen Helsingborg2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien belyser mellankommunal samverkan och dess planerings- och beslutsprocesser. Avtalssamverkan är ingen ny företeelse i Sverige, men är intressant att studera då kommuners utmaningar sträcker sig över större geografiska områden och befintliga gränser överskrids i allt fler frågor. Det finns därför ett uttalat behov av mellankommunal samverkan och nya innovativa samverkansformer. De nya tillvägagångsätten för planering, som på olika sätt frångår den traditionella beslutskedjan, ställer samtidigt höga krav på kommunerna och den representativa demokratin då exempelvis möjligheten till ansvarsutkrävande försvåras. Syftet med studien är därför att kritisk granska demokratiska strukturer i mellankommunal samverkan avseende representativitet, ansvarsutkrävande och legitimitet – för att svara på övergripande frågor gällande hur och av vem mellankommunala frågor konstrueras. Intressanta frågeställningar är hur demokratin påverkas av förändringen, hur planeringsprocessen är konstruerad ur ett demokratiperspektiv samt hur avvägningen av intressen hanteras.

    Uppsatsen är utformad som en fallstudie och det studerade fallet är det mellankommunala samarbetet Familjen Helsingborg med tillhörande kommuner. Metoder för datainsamling har varit dokumentstudier, semistrukturerade intervjuer med politiker, tjänstepersoner och kommundirektörer samt en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit teorier om makt, governance och governance network.

    Studiens analys visar på att det finns olika perspektiv på mellankommunal samverkan. I relation till det fall som studeras framstår en representativitet som baseras på frivillighet vara väsentligt – en frivillighet som medför att delaktiga aktörer istället styrs av engagemang, intresse och resurser när olika nätverkskonstellationer bildas. Vidare visar studien på ett formaliserat samarbete, där ett tydligt uttalat ansvarsutkrävande finns i de dokument som studerats – något som talar för Familjen Helsingborgs legitimitet. Studien visar också på Helsingborgs stad som, framförallt med bakgrund i dess organisatoriska resurser, har en större roll i samarbetet – vilket medför en ofrånkomlig asymmetri. Aktörens resurser innebär att de kan ta ansvar för fler frågor än de mindre kommunerna, något som kan skapa maktstrukturer. De mindre aktörerna uttalar också en uppskattning över att den större aktören axlar ansvaret som ledande i samarbetet. Det som talar för demokrati och jämlik påverkan är att Helsingborg, trots sin storlek, har lika många röster som de övriga. Förekomsten av denna ledande aktör har visat sig kräva en ödmjukhet, hos såväl mindre som större aktörer för att skapa sammanhållningskraft och tillit – något som är väsentligt för en demokratisk process. Vidare har analysen visat att planeringsprocessen bygger på att helheten går före enskilda kommuners intressen samt en beslutsprocess som är konstruerad av konsensusskapande där ett givande och tagande sker i förhandlingar.

    För att mellankommunal samverkan ska uppnå en demokratisk process krävs ett tydligt ansvarsutkrävande, en representativitet som bygger på frivillighet och ett konsensusskapande där det agonistiska samtalet synliggörs.

  • 7.
    Alexander, Bredén-Jonsson
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Att skapa ett varumärke: En granskning av hur Helsingborg framställs genom platsmarknadsföring2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I föreliggande uppsats beskrivs platsmarknadsföring som fenomen och mer konkret studeras det hur platsmarknadsföringen framställts i Helsingborgs kommun. Arbetet undersöker således ett antal större projekt som kan kopplas till platsmarknadsföring. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har olika plandokument studerats. Den kvalitativa innehållsanalysen har utgått ifrån tre olika motsatspar och har genom detta kunnat synliggöra att där i det empiriska materialet finns en tonvikt mot tillämpade-, platsoberoende- och förändringsorienterade värden.

    Det studerade materialet uppvisar tendenser som kan kopplas till ekonomiska syften och där detta ofta ska uppnås genom förändring och med fokus på ett större perspektiv än den egna kommunen. Materialet uppvisar tendenser som går att koppla till en utåtriktad platsmarknadsföring. Vidare finns där tendenser i analysen som tyder på att där kan finnas en dold maktutövning, detta går dock inte att direkt bekräfta eller konstatera. Slutligen finns där tendenser som tyder på att globaliseringen och den uppfattade konkurrensen kan ha påverkat platsmarknadsföringen i Helsingborg. Detta gör att platsmarknadsföringen i kommunen stämmer överens med vad tidigare forskning på området kommit fram till, där globalisering och den upplevda konkurrensen ses som två faktorer som påverkar platsmarknadsföring 

  • 8.
    Alexandersson, Klara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Medborgares förväntningar om samrådet: - En studie om medborgares förväntningar om inflytande samt föreställningar om samrådets demokratiska funktion i detaljplaneprocessenIndependent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
  • 9.
    Allouche, Elias
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Einarsson, David
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Den Förarlösa Staden: gestaltningsprinciper för eldrivna autonoma fordon - en vision om brunnshögs framtida utveckling2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ”I could either watch it happen or be a part of it.” - Elon Musk

    De autonoma fordonens intåg på svenska vägar är ett stundande faktum med utblick mot 2030. Med dessa förs även förhoppningar om säkrare trafikmiljöer, större utrymme och prioritering av fotgängare och cyklister, mindre trängsel, reducerad miljöpåverkan och förenklade livsmönster. För att dessa positiva konsekvenser ska infalla krävs dock en förebyggande och långsiktig planering. Majoriteten av svenska kommuner har i dagsläget en reaktiv inställning till planering för autonoma fordon, det vill säga att först se utvecklingen äga rum och därefter tillämpa åtgärder. För att utvecklingen ska få ett önskvärt utfall måste kommunerna börja föra en proaktiv planering för autonoma fordons introduktion på marknaden.

    Det som hittills hämmat planeringen är framförallt bristen på konkreta förslag och principer för hur trafik och gatumiljöerna bör anpassas efter de nya förutsättningar som autonoma fordon medför. Samhället står just nu på kanten inför en storskalig omställning av fordonsflottan, där eldrivna autonoma fordon i slutändan förmodligen utgör en majoritet. Syftet med detta projekt är inte att förespråka en omedelbar implementering av åtgärder för fordon som ännu inte existerar, men fenomenet måste börja betänkas, diskuteras och konkretiseras på det långsiktiga planeringsstadiet. År 2050 ses som en relativt säker tidpunkt där autonoma fordon utgör en absolut majoritet av fordonsflottan, under en lång period kommer dock vanliga fordon och autonoma fordon behöva samsas om trafikutrymmet. Inom detta tidsspann råder många oklarheter över hur den fysiska planeringen ska positionera sig.

    De planeringsåtgärder som produceras i detta projekt är menade att utgöra ett första underlagsmaterial som kan börja lappa igen den kunskapslucka som existerar idag. Om kommunerna fortsätter med en reaktiv inställning ökar risken för att de negativa konsekvenser som autonoma fordon kan medföra infaller, såsom kapacitetsbrist i trafikinfrastrukturen på grund av ökade trafikmängder samt ett ökat parkeringsbehov. Sveriges kommuner bör vara med och styra utvecklingen för att privata aktörer och marknadskrafter inte anskaffar enväldig kontroll, och för att målsättningarna ska forma den teknologiska utvecklingen och inte vice versa. Vilket utfall som är mest sannolikt att inträffa beror till stor del på två faktorer; graden av proaktiv planering som bedrivs av de samhällsbyggande institutionerna samt i vilken grad delade lösningar av autonoma fordon anammas av allmänheten. Det är således omotiverat att inte bedriva en proaktiv planering på grund av de osäkerheter kring vilken typ av genomslag de autonoma fordonen får, för att institutionernas arbete kan påverka utvecklingen i den riktning som anses önskvärd.

    Detta projekt bidrar med något nytt till forskningen kring autonoma fordons påverkan på stadsplaneringen inom urbana miljöer, genom att konkretisera nödvändiga åtgärder som behöver tas med hänsyn till denna utveckling. Projektet resulterar i gestaltningsprinciper och förslag på lämplig utformning med hänsyn till autonoma fordon. Förhoppningen är att detta arbete är ett första steg i att möjliggöra en mer proaktiv planering, vilket är ett kriterium för att skapa en framtid med gång- och cykelprioriterade miljöer där delade autonoma fordon har ett reducerat anspråk i det offentliga rummet.

  • 10.
    Alsterberg, Matilda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Olsson, Henrik
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Grönytefaktorn i den urbana staden: Fallstudie på Lövholmen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Som en motreaktion till 1990-talets planeringsideal urban sprawl uppkom dagens ideal förtätning, vilket syftar till att sammankoppla städer och möjliggöra för en hållbar stadsutveckling. Vid exploatering som möjliggör för sammankopplingar av stadsdelar tas ofta friytor såsom äldre industriområden och grönytor i anspråk. För att utveckla, kompensera och bevara grönstrukturen inom planområden finns planeringsverktyget grönytefaktorn (GYF), vilket några kommuner i Sverige har tagit an för att öka ekosystemtjänsterna i staden.

    Detta kandidatarbete syftar till att övergripande undersöka möjligheten att använda GYF vid förtätningsprojekt för att säkerställa grönytornas kvalitet utifrån hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt samt hur verktyget används inom fysisk planering. GYF är ännu ingen definierad metod enligt Boverket och de kommuner som tagit an verktyget fokuserar främst på bevarande och kompensering av de ekologiska värdena. Inom Stockholm stads GYF-modell fokuserar de på både ekologiska och sociala värden. Det är utifrån Stockholm stads GYF-modell som detta kandidatarbete utgår ifrån i gestaltningsförslagen och därmed behandlas även hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt som teoretiska utgångspunkter i arbetet.

    För att förstå de ekologiska och sociala aspekternas värden inom fysisk planering, innebörden av ekosystemtjänster, definitionen av förtätning och dess påverkan på människor och miljön samt användningen av GYF görs en studie över dessa i kunskap- och forskningsöversikten. Även två referensprojekt studeras där GYF har varit ett viktigt verktyg. De referensprojekt som studeras utifrån frågeställningen är Norra Djurgårdsstaden och Västra Hamnen. Denna översikt utgörs sedan som kunskap i de två gestaltningsförslagen. Stockholm stads GYF-modell används som gestaltningsprinciper där ena förslaget fokuserar på hur man kan säkerställa de sociala värdena med GYF och det andra hur de ekologiska värdena kan säkerställas med GYF. Förslagen prövar möjligheten hur planerare kan använda GYF.

  • 11.
    Alstäde, Victoria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Att mötas på mitten - En studie om stadsläkning för ökad integration2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Stockholms ytterstad präglas många stadsdelar av områdessegregation, där de socioekonomiska förutsättningarna till stor omfattning skiljer sig från område till område. I den fysiska planeringen har få storskaliga insatser genomförts för att förändra denna struktur, då arkitektur och sociala frågor har kopplats samman först på senare tid. Fältet är fortfarande relativt outforskat.

    Denna studie undersöker hur riktlinjer för stadsläkning kan utformas och tillämpas för minskad områdessegregation. Utifrån kvalitativa textanalyser och kategorisering har studien identifierat 6 riktlinjer som bedöms viktiga för att kunna öka områdesintegration på en nivå mellan översiktsplanering och detaljplanering.Riktlinjernas som studien utgår från är:

    • Prioritera det performativa
    • Förändra stadsleder till stadsgator
    • Omlokalisering av skolor
    • Satsa på grön- och rekreationsområden för möten
    • Skapa genomströmning
    • Skapa siktlinjer

    Dessa riktlinjer för stadsläkning har testats genom att de appliceras på två stadsdelar, Tensta och Solhem/Spånga, som har stora socioekonomiska skillnader men enbart ligger ett par hundra meter ifrån varandra. Konceptet ”Vi möts på mitten” gestaltas för att synliggöra och förtydliga hur riktlinjerna kan förändra i städerna. Genom Space Syntax och funktionsanalyser har resultatet från åtgärderna analyserats och visat på hur stadsform och det grundläggande nätverkets förändringar skapar möjligheter för en mer integrerad stadsform.

    Studiens slutsats är att planeraren bör arbeta mer med det performativa i stadsform för att skapa långsiktigt integrerade strukturer. Strategier och riktlinjer för stadsläkning bör vara översiktliga för hela städer och inte områdesbaserade. Riktlinjer mot segregation måste ges mer handlingsutrymme att genomföra storskaliga åtgärder för att kunna göra skillnad och åtgärderna måste genomföras på flera områden samtidigt för att kunna bidra med en mindre segregerad stad.

  • 12.
    Alsén, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bostadsmässor och den rättvisa staden: En studie av tre bostadsmässor2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om bostadsmässan som begrepp utifrån perspektivet den rättvisa staden. Uppsatsen bygger på fallstudier av tre bostadsmässor utifrån fall- studier. De tre studerade bostadsmässorna är Bo92, Bo01 och TenstaBo06. Syftet är att studera bostadsmässorna utifrån social och ekologisk hållbarhet och även ut- ifrån de krav som finns på hur det byggs studera påverkan på utformandet av bo- stadsmässorna ur ett socialt hållbarhetsperspektiv med fokus på rättvisa och mång- fald från teorin om den rättvisa staden. För att kunna besvara syftet och forsknings- frågorna har intervjuer och dokumentinläsning genomförts. Sju personer som på olika sätt har arbetat med eller har någon koppling till de tre bostadsmässorna har intervjuats. Dokumentstudier av olika material om bostadsmässorna har gjorts och analyserats tillsammans med de transkriberade intervjuerna.

    Analysen utgår från temana mångfald, rättvisa, ekologiska aspekter samt bland- stad. Temana mångfald och rättvisa kommer från teoridelen och utgör två teman som kan representera den rättvisa staden. Utöver de två nämnda temana har eko- logiska aspekter och blandstad ingått i analysen. Ekologiska aspekter och blandstad kan ses som två exempel på hur bostadsmässorna utformas och vad det har för påverkan på mångfald och rättvisa inom bostadsmässorna.

    Resultatet visar att bostadsmässor ofta har visat upp bostäder för en köpstark kundkrets och även fått kritik för det. Förklaringen kan vara att bostadsmässor har som syfte att vara en arena för innovationer och att visa på något nytt. Teman kring ekologiska lösningar syns mest i Bo92 och Bo01 som hade tydliga teman kring eko- logiska aspekter med innovativa lösningar. Temana mångfald och blandstad upp- fattas ofta som synonyma med varandra. Mångfald som begrepp nämns i större utsträckning än blandstad. Även om blandstad inte nämns specifikt så är det bland- stadens ideal som efterfrågas i planeringen av bostadsmässorna. Inom alla tre bo- stadsmässorna finns en uttalad önskan om mångfald och den uttrycks i en variation av byggnadstyper, kvarterstadideal och upplåtelseformer. Mångfalden kopplas mer till sammansättningen av människor som befolkar området. Alla tre bostadsmäs- sorna nämner en mångfald av olika grupper av människor som önskvärt och att det ska uppnås genom att erbjuda bostäder som skiljer sig åt när det kommer till ex- empelvis upplåtelseformer, boendestorlekar och boendekostnader.

    Bostadsmässorna som har studerats har byggt på liknande teman och bidragit till att det mestadels byggs bostäder som inte alla har råd med. Hållbarhet uttryckt i ekologisk och social hållbarhet har varit omnämnt i alla tre bostadsmässorna. Skill- naden är att Bo06 som inte har uttryckt något specifikt syfte att vara hållbar är den bostadsmässa som uppfattas som den mest hållbara.

  • 13.
    Anderson, Timothy
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Fractured Space: Race, Power, and the Policy Narrative of Segregation in Stockholm, Sweden2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Urban segregation and spatial expressions of inequality are increasingly pressing issues for European planners and public authorities. Within Stockholm, Sweden, these concerns have become inescapable, and the city’s social divisions and ‘immigrant issues’ have triggered fierce public debate throughout the country. Stockholm has, over the past few decades,become a showcase for a process of ‘splintering urbanism’ that has placed immense pressure on the city’s housing market and prompted a variety of political responses. Many suburbs built on the city’s edge in the 1960s and 70s (including Husby, Tensta, North Botkyrka, and Södertälje) have become islands of high unemployment, low social mobility, and stigmatization as the city centre has grown increasingly expensive and gentrified. In this paper, a qualitative case study on the relatively deprived, largely non-white neighbourhood of Alby is used to illustrate the discursive processes driving Stockholm’s racial segregation. By applying a critical discourse analysis to interview material with key planners from Alby, I articulate the link between structural racism, neoliberal housing policy, and Swedish planning norms to argue that segregation must be seen as a deeply political, historically rooted process. Drawing from post-structuralism and critical race theory, I contend that a needs-based policy approach within Stockholm’s housing and labour markets is critical for combating residential segregation and creating a more just urban environment.

  • 14.
    Andersson, Ashley
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Rudseter, Line
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Karlsson, Louise
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Användning och utformning av offentliga rum: En fallstudie i Göteborg och Malmö2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In this thesis we analyse the complexity of public space and focus on how physical aspects affect the way people experience and use them. There are no universal answers to the question of how public places should be designed. This study aims to identify specific principles that determine why some public spaces are more attractive and well-attended compared to others. The thesis is based on a case study where eleven public spaces in Malmö and Göteborg were inventoried, analysed and observed. Interviews with professionals who work with public spaces on a daily basis and a literature study were also included. The results show that there are many different aspects that are important to take into account when a public place is designed. However, there are also aspects mentioned in this thesis that suggests that the design has no or little impact on how people use or experience public spaces. Overall, we conclude that there are certain aspects and elements that are more significant than others regarding how people utilize and experience a public place. Seating areas, water elements, scale and edges are some of the elements discussed in the thesis. 

  • 15.
    Andersson, Erika
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bostadsutveckling på landsbygden -Ortsanalys och planförslag med gestaltningsprogram, Västra Möcklö2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär. Med dessa utvecklingsprinciper som utgångspunkt föreslås sedan ett planförslag med gestaltningsprogram för bostadsutveckling på västra Möcklö, beläget vid Karlskrona kommuns östra kust.

  • 16.
    Andersson, Ida
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Grönska i struktur: En studie om grönskans användning och tolkning i plandokument2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Följande kandidatarbete undersöker hur grönska används och tolkas inom den fysiska planeringen från översiktsplan till detaljplan. Två urbanteorier har utgjort grunden för genomförandet av arbetet, Fuzzy Concept och Natur i staden. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur grönska och natur används och formuleras i översiktligplanering och hur tillämpningsbar grönskan ur översiktsplan sedan är i detaljplan. Uppsatsen har vidare undersökt hur grönskan används i detaljplan och hur tolkning av översiktsplanens direktiv tillämpats i planbeskrivningen. Huvudfokus har varit tolkningen från översiktsplan till detaljplan för att identifiera om begrepp är tydligt formulerade. Detta har även resulterat i viss analys av de budskap kring grönska som plandokument medför. En fallstudie har genomförts av ett tidigare projekt som belyst hållbarhetsarbete i översiktlig planering, SAMS-projektet Mångfunktionella ytor - Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur (Boverket m.fl, 2010). Av detta fall har fyra analysenheter i form av kommuner identifierats som när projektet genomfördes var grunden i en flerfallstudie. Detta projekt blev intressant under områdesöversikten och redovisar kommuner som tidigare arbetat med hållbarhet på olika sätt, genom den här uppsatsens fallstudie har då det fortsatta arbetet med ekologisk hållbarhet i from av grönska varit den avgränsning inom vilket studien har genomförts.

    I analysen av arbetet har det framkommit vilken användning och syften med grönska som kommunerna planerar för i den översiktliga planeringen. Det visade sig att den strategiska planeringen främst arbetar med stora skyddsvärda områden och målande strukturer som ofta inte berörde detaljplanerna. Slutsatsen i arbetet blev därmed att den fysiska planeringen kan utveckla översiktsplanens användning av grönska för att bättre kunna vägleda och säkra för grönskans förekomst även i tätorter.

  • 17.
    Andersson, Ina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Garden cities of today: En applicering av Garden cities-idealet i en nutida svensk kontext2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete undersöker vad som kan sägas utgöra kärnan i Garden cities-idealet utifrån Ebenezer Howards definition och Johan Rådbergs tolkning av Howard. Vidare undersöker arbetet hur idealet kan tolkas, förstås och appliceras i en nutida svensk kontext. De gestaltningsprinciper som kan sägas vara bärande för idealet används som utgångspunkt för utformandet av en illustrationsplan över Varvsstaden i Malmö. Därmed exemplifieras hur idealet kan förstås konkret i planeringssammanhang och vilka effekter som följer på ett genomförande av idealet i en central stadsdel i en storstad.

    För den teoretiska delen av arbetet används en innehållsanalys och de gestaltningsprinciper som utläses som bärande för Garden cities-idealet skisseras sedan fram i syfte att skapa "visuella verktyg" för den illustrationsplan som arbetas fram.

    Arbetet visar att det är fullt möjligt att utforma en central stadsdel i enlighet med Garden cities-idealet och uppnå ett relativt högt exploateringstal som resultat.  

  • 18.
    Andersson, Ina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Närmiljöns betydelse vid tillfrisknande från psykisk ohälsa: Om funktioner, miljöer och dess betydelse för invånare i en mindre ort2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie undersöks vilken betydelse närmiljön har vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, med utgångspunkt i en mindre ort i södra Sverige. Syftet är att bidra med kunskap till stadsplanering beträffande vilka funktioner som bör prioriteras och hur dessa bör distribueras för att uppnå̊ en mer rättvis och gynnsam livsmiljö̈ för människor som lider av psykisk ohälsa.

    Eftersom psykisk ohälsa ökar kraftigt, och vi alla lever och verkar i någon form av byggd miljö̈, antas studiens ämnesområde kunna gynna individens välmående såväl som samhället i stort och på längre sikt medföra minskad andel sjukskrivningar och ekonomisk belastning för sjukvården.

    Studien antar en kvalitativ hermeneutisk ansats och har intervjuer som metod. Det empiriska underlaget utgörs av sju djuplodande intervjuer, som har genomförts med semistrukturerat upplägg. Fokus ligger således på förståelse av den mening som deltagarna i studien tillskriver sin närmiljö, med utgångspunkt i en mindre ort.

    Studien utgår från ett syntetiserande av forskningsfälten stadsplanering med fokus på distributiv rättvisa samt miljöpsykologi och utgår således från antagandet att miljöers utformning och distribuering kan ha betydelse för hälsa och välmående.

    Resultatet av empirin påvisar att tillgång till och vistelse i natur tillskrivs stor betydelse vid tillfrisknande från psykisk ohälsa. Vidare tyder empiriresultatet på att urbana miljöer erfars genom å ena sidan minnen och föreställningar om ständer generellt sett, kopplade till semestrar och upplevelser av kravlöshet, och å andra sidan genom erfarenheter från den egna orten, där stadsmiljöer erfars i vardagliga sammanhang. Staden förknippas i det sistnämnda fallet främst med en upplevelse av krav och stress. Ur detta perspektiv kan närmiljön förstås som betydelsefull för tillfriskningsprocessen vid psykisk ohälsa, genom att figurera som bärare av element som tillskrivs olika känslomässiga erfarenheter och upplevelser.

    Analysen indikerar att planering med hänsyn till detta bör möjliggöra för exempelvis tätortsnära naturområden samt ökat inslag grönska i urbana miljöer, liksom platser som erbjuder möjlighet för lugn och återhämtning. Bostäders organisering i förhållande till varandra framhävs i analysen vara av vikt vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, där avskildhet såväl som möjlighet att interagera med sina grannar bör möjliggöras för. Vidare påvisar analysen att välbesökta stråk i urbana miljöer bör utföras med inslag av mindre rumsligheter, dit människor kan söka sig för lugn och återhämtning från konstanta rörelseflöden. 

     

  • 19.
    Andersson, Magnus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Östra stranden - En ny stadsdel i den historiska staden Sölvesborg: (Alternativt förslag till exploatering av planområdet Ljungaviken)2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhållande till staden som den skiljs från genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det är ett avstånd till stadskärnan där alla funktioner såsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns.

    Regionförstoringen ställer krav på mindre orter och småstäder när avstånd mäts i tid istället för kilometer, samtidigt som kraven på attraktiva boende- och livsmiljöer ständigt ökar i konkurrensen om nya invånare. Förhållandet mellan stad och land är en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de städer och orter som inte är dominerande i regionen.

    Sölvesborg är en småstad med medeltida rötter i Blekinge län som har haft en stor nedgång i sitt näringsliv när den stora arbetsplatsen på orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden är en trädgårdsstad, som ligger på Sölvesborgsvikens västra sida, som lockar med ett attraktivt boende med närhet till både skog och skärgård. Sölvesborg har goda kommunikationer och flera större städer i närheten.

    För att kunna locka till sig flera invånare har beslut fattats att ett område på den östra sidan av Sölvesborgsviken exploateras. Det innebär att den historiskt sett obebyggda delen av viken skall bli en del av staden. Kommunen har upprättat en detaljplan för ett bostadsområde som har döpts till Ljungaviken och förbinds till staden med en gång- och cykelbro över vattenrummet.

    Jag har valt att analysera kommunens planförslag med hjälp av en ortsanalys som innehöll delar som geografi, karaktär, historia, funktioner, trafikstruktur, bebyggelsestruktur med mera samt en SWOT-analys gav sedan ett antal slutsatser som har legat till grund för mitt planförslag för stadsdelen.

    I planförslaget har det förts ett resonemang om förhållandet mellan stad och land, samt husr stadsdelen kan knyta an till den befintliga bebyggelsen så att det inte skapas barriärer annat än dde geografiska som redan finns. Vilken karaktär stadsdelen skall ha är en annan grundläggande fråga som behövde besvaras. Likaså hur stadsdelen skall möta sina omgivningar och de andra bebyggelseområdena i som finns i dess närhet har lett till resonemang om både strukturen på bebyggelsen och  grönområdena. De slutsatser som ortsanalysen avslöjade gav mig förutsättningar att utveckla stadsdelen i en annan riktning än vad kommunen har gjort vilket innebär att jag har skapat en stadsdel som har fler funktioner än vad som detaljplanen medger. Likaså har planförslaget en stadsmässighet och en koppling till omgivningarna som saknas i kommunens förslag.

    Jag hoppas att detta arbetet skall ses som ett diskussionsunderlag för hur stadsdelar i perifera lägen skall utvecklas.

  • 20.
    Andersson, Niklas
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Sundberg, Fanny
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    På jakt efter det erfarna landskapet: skillnader mellan hur landskap konstrueras när det kroppsligen erfars och hur det konstrueras i planeringens styrdokument2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om landskap och planering, mer bestämt om olika landskapssyner och hur de återspeglas i planeringens beslutsunderlag. Planerare och medborgare tenderar att värdera landskap och platser olika. Enligt landskapskonventionen ska landskapsanalys genomföras av både medborgare och expertgrupper för att skapa en övergripande bild över hur landskap betraktas och värderas (Europarådet, 2008:31). Från landskapskonventionen (Europarådet, 2008:43) ställs krav på att alla synsätt av vad landskap är ska inkluderas i landskapsplanering. Vilket i sin tur ställer krav på planeringen att hitta metoder som kan identifiera dessa olika synsätt. Denna uppsats syftar till att undersöka olika idéer om vad landskap är och kan vara, och hur dessa kan återspeglas i planeringens beslutsunderlag. Genom sammansättning av lämpliga metoder har vi utformat en landskapsvandring med syfte att ta reda på hur landskap konstrueras när det erfars. Vandringen har genomförts med planerare i Simrishamn kommun och intervjuer därifrån utgör en del av det empiriska materialet. Den andra delen utgörs av en dokumentstudie av styrdokument från Simrishamns kommun och Skåne länsstyrelse med syfte att undersöka hur landskap konstrueras i planeringsdokument.I tidigare forskning inom området framgår att landskapet präglas av pluralitet och att det därför inte finns en entydig bild av vad landskap är och hur det ska beaktas i landskapsplanering (Butler, 2014:13). Genom att undersöka hur planerare konstruerar landskap i tal och skrift ska vi försöka identifiera idéer om landskap som bör återspeglas i landskapsplaneringen. I uppsatsens analysdel diskuteras det empiriska materialet och kategoriseras utifrån forskningslägets identifierade spänningar angående de olika sätt som landskap konstrueras. Vidare svarar vi på uppsatsens frågeställning angående hur landskap konstrueras när det erfars och i planeringens styrdokument.

  • 21.
    Becker, Viktor
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    SKB i planerings-och gestaltningsprocessen: -Om att konceptualisera det "omätbara"2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemställningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mäta social hållbarhet och jämställa dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi står inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rådande bostadsbristen och urbaniseringen, detta kräver att vi vågar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvärdera, mäta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller måste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser är ”omätbara”?

    Hållbarhet som begrepp har många gånger avfärdats för att vara allt för öppet och vitt. Därför krävs det metoder för att definiera hållbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet. Detta har i Sverige bland annat gjorts för den ekologiska hållbarheten genom miljöbalken och kravet på miljöbedömningar, som sedan kan utmynna i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). För den sociala hållbarheten har det inte på sammasätt utvecklats några verktyg. På senare tid har dock den sociala hållbarheten blivit en allt större fråga. Till exempel har Göteborg genom projektet ”Social hållbar utveckling år 2020” tagit fram en kunskapsmatris för bedömning av social hållbarhet i planeringen. Ett antal mindre kommuner, däribland Gällivare, har tagit fram så kallade sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) som är ett verktyg för att konceptualisera den sociala hållbarheten i planeringen. Men hur fungerar egentligen sociala konsekvensbeskrivningar i praktiken och hur kan de integreras i planerings-och gestaltningsprocessen?

    I arbetet diskuteras begreppet sociala konsekvensbeskrivningar och dess förhållande till det sociala hållbarhetsbegreppet samt vad sociala konsekvenser egentligen innebär. Vidare diskuteras även för-och nackdelar av konceptualisering genom framförallt checklistor och designprinciper. Arbetet omfattas av en generell forsknings-och kunskapsöversikt, samt en fallstudie över Gällivares arbete med social hållbarhet genom strategiska dokument och SKB. Slutligen översätts teorin och analyserna till ett planförslag med fokus på att stärka den sociala hållbarheten i Gällivare. 

    I arbetet konstateras bland annat att sociala konsekvensbeskrivningar ännu är ett svagt begrepp ur en svensk kontext. Begreppet har inte slagit rot på samma sätt som sitt syskon, MKB, och detta skapar en begreppsförvirring som påverkar SKB-begreppet negativt. För att gå vidare krävs det att vi kan enas om ett begrepp för att förflytta diskussionen från: ”Vad betyder SKB?” till att istället fråga oss ”Hur ska SKB användas för komplettera den övriga planprocessen och konceptualisera sociala konsekvenser på bästa sätt?” För att den sociala hållbarheten ska bli en självklar del av processen krävs det att vi kan enas om ramverk och riktlinjer för att möjliggöra för bredare samverkan och diskussion.

  • 22.
    Bengtsson, Ellen
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Östman, Ebba
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Hållbara Transporter: En fallstudie över Karlskrona och Luleå kommun2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats reflekteras och analyseras det kring hållbara transporter för att få en riktlinje för hur detta begrepp kan förtydligas, för att sedan kunna implementeras i en kommunal kontext. Begreppet är i dagsläget återkommande i kommunala dokument, men sällan konkretiserat vilket medför en otydlighet för både lekmän och kommunala medborgare. Ett förtydligande av hållbara är därmed av stor vikt för att skapa gemensamma riktlinjer för hur en framtida hållbar utveckling kan ske.

     

    Uppsatsen grundar sig i en analys av empiriska data som ligger till grund för en generell cykelstrategi. Cykelstrategin i denna kontext innebär ett vägledande verktyg för hur cykelplaneringen ska kunna genomföras. Denna kunskapsöversikt har lagt grunden för den cykelstrategi som framarbetats. För att undersöka strategins appliceringsförmåga kommer den att implementeras på två städerna: Luleå och Karlskrona. Därefter kommer det undersökas om kommunernas har olika förutsättningar för en ökad cykeltransport. De båda kommunerna har som mål att öka andelen cykeltransporter. För att dessa mål ska vara möjliga att uppnå krävs det ett ökat arbete med cykelfrågor i de båda kommunerna.

  • 23.
    Berg, Johanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Drömmen om den autentiska staden: Det förflutna som tongivande för stadsförnyelse i Como.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Städer som föränderliga och sinnebilder av det förflutna är utgångspunkter i denna studie där stadsomvandling och historiebruk i den postindustriella staden är i fokus. I skiftet mot ett postindustriellt samhälle sker en omställning som innebär att en ny stadsidentitet eftersöks och att nya former av tillväxt efterfrågas. Idén om den autentiska staden grundar sig i en förändrad syn på historia och ett ökat intresse för kulturarv. Baserat på de nya förutsättningar som råder för städer problematiserar arbetet innebörden av autenticitet och de rumsliga konsekvenser som tolkningen av autenticitet resulterar i. Sentida forskning visar på en förskjutning kring innebörden av autenticitet, som innebär att betydelsen snarare handlar om att skapa en upplevelse av ursprung istället för att anspela på det faktiska ursprunget. Med utgångspunkt i denna förändring studeras den betydelse som tillskrivs autenticitet i samband med bevarande- och förnyelseprocesser i staden Como, i norra Italien.

    I Como studeras betydelsen av autenticitet genom en kvalitativ innehållsanalys av visionära riktlinjer i kommunala plandokument och i projektet Fisionomie Lariane som drivs av en lokal arkitektorganisation. Semi-strukturerade intervjuer med verksamma politiker, planerare, arkitekter och forskare används för att fördjupa perspektivet på Comos utveckling och de olika föreställningar som finns i relation till stadens förflutna och utveckling. I analysen påvisas diskursiva rekonstruktioner av historia och ursprung på olika geografiska nivåer, på en provinsiell nivå till en platsspecifik nivå. Historia får en stor betydelse och en fundamental roll i stadsomvandling där historiska rekonstruktioner används i syfte att motivera utveckling och generera tillväxt. Den industriella identiteten som Como har haft sedan 1600-talet är viktig på en provinsiell nivå och används som ett legitimt skäl till att staden har utvecklingspotential. På en stadsnivå exkluderas dock dessa miljöer, på grund av att de anses bidra till en diskontinuitet med den historiska stadskärnan. Den autentiska staden framställs som eftersträvansvärd vilket speglas i den tyngd som den historiska stadskärnan får i framtida utveckling. Den betydelse som tillskrivs autenticitet påvisas i strävan som finns att upprätta en historisk kontinuitet, där den historiska stadskärnan blir en referenspunkt för den stadsomvandling som sker i Como. Detta kan även ses som ett sätt för staden att skapa en ny ”image” som riktas mot turistnäringen, vilken pekas ut som stadens framtida näring. I samband med stadsutveckling blir upplevelse av autenticitet en dominerande idé. Studien i Como visar på hur betydelsen av autenticitet förankras i historiska bebyggelsemönster som uppfattas vara ”äkta” och ”ursprungliga”. Föreställningar om autenticitet påvisas även i diskurser där ett hierarkiskt förhållningssätt upprättas angående kulturvärden i centrum och periferi. Fysiska rekonstruktioner av ”autentiska miljöer” sker genom omgestaltning av stadens offentliga platser. Nya element adderas som representerar en symbolisk form av autenticitet. Symboliken uttrycks genom materialitet och rumslighet som anspelar på det förflutna och en slags äkthet. Detta bekräftar att autenticitet i det postindustriella samhället bedöms utifrån upplevelser av platser och föreställningar om historia. I studien framkommer autenticitetsbegreppets komplexa innebörd och hur tolkningen ständigt förändras och får en ny mening beroende på samhällskontext.

    Nyckelord: Autenticitet, platsidentitet, historiebruk, genius loci, kulturarv, stadsomvandling, stadsförnyelse, den postindustriella staden.

  • 24.
    Berg, Johanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Offentliga möten i det privata: En studie om offentlighet och rumslig kontroll i privatiseringens fotspår.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen. Det fall som studeras är inglasningen av Åhléns hörna i Stockholm stad som skedde år 2003, en känd mötesplats som privatiserades och till stor del ytmässigt blev kommersiell verksamhet. Med utgångspunkt i teorier och forskning kring olika perspektiv på offentlighet och rumslig maktutövning utvecklas ett analysverktyg som tillämpas i studien av det specifika fallet. Bland annat beskrivs graden av offentlighet på en plats utifrån olika former av territorier som produceras av olika representanter i samhället. Möjlighet att vistas och använda platsen samt begränsningar gällande detta kopplas till territoriell maktutövning. Observationsstudier i Åhléns hörna med omgivning genomförs med syftet att undersöka det offentliga livet på platsen och dess planeringskontext. För att närmare studera olika aktörers motiv och argumentation för- och emot privatisering analyseras den dokumentation som tillhör detaljplanen för platsen där omgestaltningen regleras. De argument som främst förekommer i planhandlingarna för att motivera inglasningen och privatisering är ökad tillgänglighet, trygghet och en förbättrad standard på platsen. Dessa används av såväl politiker som tjänstemän. Dock råder olika synsätt på huruvida allmänhetens tillgänglighet förbättras eller begränsas av planförslaget. Under planprocessen har de privata intressenterna, som utgörs av fastighetsägare och SL (Storstockholms Lokaltrafik) fått stort utrymme när det kommer till utformning av platsen. Observationer på platsen visar att Åhléns hörna fortfarande kan beskrivas som mötesplats men endast under vissa tidpunkter på dygnet när platsen är öppen för allmänheten. Förekomst av olika territorier på platsen skildrar en typ av offentlighet och folkliv som uttrycks på platsen trots inglasningen och privatiseringen. Territorierna som upprättas av fastighetsägarna och SL dominerar vilket medför begränsningar gällande människors möjlighet att använda rummet fritt. Detta tyder på att offentligheten på platsen är begränsad utifrån ett territoriellt maktperspektiv.

  • 25.
    Bergh, Isabella
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Nilsson, Holger
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bye bye bygden?: En fallstudie om hur svenska kommuner agerar vid befolkningsminskning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Trots att Sveriges befolkning ökar i stadig takt minskar invånarantalet i väldigt många kommuner, något som pågått under en längre tid. Norrlands inland är ett typexempel på en region som fått erfara stora befolkningsminskningar. Ett sjunkande befolkningsunderlag leder bland annat till försämrat skatteunderlag som sätter den kommunala välfärden i en utsatt situation, vilket i sin tur bidrar till en fortsatt befolkningsminskning.

    Uppsatsen består av en fallstudie som tar stöd i Syssners begrepp tillväxt- och anpassningsstrategier för att på så sätt kunna kategorisera olika åtgärder som forskningen och de undersökta fallen tar upp. Tillväxt har länge varit normen i den kommunala planeringen medan anpassning är ett relativt nytt fenomen, då efterfrågan om en planering mer lämplig för kommuner präglade av befolkningsminskning ökat på senare tid. Med hjälp av en kvalitativ textanalys redovisar uppsatsen de visioner och strategier som de fyra svenska kommunerna Arvidsjaur, Gällivare, Pajala och Storuman tar upp i sina översiktsplaner för att hantera befolkningsminskning. Arbetet studerar även forskning inom området för att därefter redovisa likheter och skillnader mellan kommunernas arbete och forskningen.

    Det har gått att utläsa hur problematiken kring befolkningsminskning är komplex, där alla undersökningsobjekten upplever en missgynnande åldersstruktur samt låg utbildnings- och kompetensnivå som några av de främsta hindren. Det konstateras hur tre av kommunerna, i sina visioner och mål, strävar efter tillväxt men att det inte speglar de underliggande strategierna som utgår från både tillväxt och anpassning. En diskussion förs därefter kring hur det kan bero på planeringens politiska förankring; att de politiska partierna måste sträva efter tillväxt för att attrahera väljare, vilket speglar översiktsplanernas visioner och mål. Den fjärde kommunen är mer återhållsam och har visioner nära kopplade till anpassning, vilket till stor del speglar deras strategier. Det framkommer att tre strategier går att finna i alla översiktsplanerna och även i forskningen, detta i form av marknadsföring (främst genom turism), attraktiva livsmiljöer samt regional och kommunal samverkan. Även om forskningen tar upp rivning och samverkan med civilsamhället är det inget som någon av kommunerna tar upp. Samtidigt arbetar kommunerna med identitetsskapande åtgärder vilket forskningen inte tar upp. Med andra ord finns det flera likheter och skillnader mellan de undersökta fallen och forskningen.

  • 26.
    Bergkvist, Anna Sara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Hur hushållas det med mark och vatten? en studie av tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap MB2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Student thesis
    Abstract [en]

    Den fysiska riksplaneringens riktlinjer och den senare lagregleringen av dem i NRL och MB har varit en del av det svenska planeringssystemet i snart 40 år. De senaste åren har kritik riktats mot att systemet är föråldrat och inte fungerar på det vis det var tänkt. Denna uppsats undersöker närmare uppfattningen av att hushållningsbestämmelserna inte fungerar, med fokus på hur man i den kommunala planeringen hanterar riksintressena. Varför fungerar inte planeringen av riksintressena som tänkt? Ligger felet i systemet eller i tillämpningen av det? Syftet med denna uppsats är att studera vad som orsakar glappet mellan teori och praktik, genom att studera hur hushållningsbestämmelserna tillämpas i fem utvalda kommuner. Syftet med studien är också att hitta intressanta frågeställningar för vidare studier av ämnet. Problemet preciseras till skillnaden mellan tillämpningen av lagstiftningen och hur det var tänkt att tillämpas. I uppsatsen studeras bland annat hur kommuners organisation och politiska styrning påverkar tillämpningen. Tre metoder används. Interventionsteori för att tolka hushållningsbestämmelserna, komparativ analys för att identifiera faktorer som kan påverka kommunernas arbete med riksintressen och kvalitativ intervju för att uppnå fördjupad kunskap om kommunernas arbete. Hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens 3 och 4 kapitel kan härledas direkt till riksplaneringen under 70- och 80-talet. Naturresurslagen trädde i kraft 1987, och hushållningsbestämmelserna överfördes oförändrade till Miljöbalken 1998. Flera modeller har används för att visualisera hur samordningen mellan myndigheterna ska ske, både under fysiska riksplaneringen och under senaste året. I kapitel 5 sammanfattas interventionsteorin och två systemmodeller konstrueras. I kapitel 6 beskrivs hur kommunernas särskilda redovisning av riksintressen i översiktsplanen. Tre faktorer studeras: hur riksintressena redovisas; om samtliga hushållningsbestämmelser redovisas; om kommunen beskriver hur säkerställandet av riksintresseanspråken ska ske. Studien av översiktsplanerna visar att tre av kommunerna redovisar riksintressen i ett särskilt kapitel eller bilaga. Två av kommunerna redovisar samtliga hushållningsbestämmelser och tre av kommunerna beskriver säkerställandet av åtminstone något riksintresse mer utförligt. Två av kommunerna bedöms ha ett i huvudsak fullständigt underlag i översiktsplanen för att arbeta vidare med riksintressen i planeringen och bygglovshandläggning. I kapitel 7 jämförs kommunerna i ett antal faktorer som tros påverka hur kommunen redovisat riksintressen i översiktsplanen. (94) 5 Faktorer som invånarantal, tillgång till fördjupat kunskapsunderlag och politisk styrning studeras och jämförs mellan kommunerna. I kapitel 8 redovisas intervjuer med tjänstemän och politiker i de studerade kommunerna samt de berörda länsstyrelserna. Från intervjuerna identifieras ett antal teman som viktiga att belysa. Kunskaps- och planeringsunderlaget är mycket viktigt för kommunernas planering, och översiktsplaneringen är viktig för att riksintressesystemet ska fungera. I kapitel 9 redovisas slutsatser. Slutsatsen är att det finns brister i kommunernas översiktsplaner när det gäller översiktsplanen som vägledande dokument för hur kommunen ska arbeta med områden av riksintresse i detaljplanering och bygglovshandläggning; att det finns skillnad i hur utförligt de olika riksintressena redovisas; att den kommunala organisationen kan påverka hur väl riksintressen redovisas och att det kan finnas samband mellan hur länsstyrelsen presenterar sin roll och hur kommunerna ser på sin roll.

  • 27.
    Berglund Snodgrass, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Conceptualising Knowledge in Spatial Planning and Displacement of “the Political”2017In: DISP, ISSN 0251-3625, E-ISSN 2166-8604, Vol. 53, no 4, p. 33-41, article id RDSP 1414487Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper argues that organising spatial planning policies by funding local projects constitutes a steering mode that organises knowledge in such a way that it contributes to displacing “the political” in local spatial planning practice. “The political” is conceptualised as a space of agonistic conflicts and choicemaking (Mouffe 2005a). Such an organisation of knowledge operates to consolidate the initial framing of the problem, in which the goal and the possibility to monitor the goal is in focus, rather than challenging or questioning it in the name of justness and fairness. This is illustrated through an analysis of conceptualisations of knowledge within 127 project applications within the Swedish government's Safe and Gender Equal planning policy (2008–2010), which the National Board of Housing, Building and Planning facilitated in conjunction with the County Administration Boards of Sweden.

  • 28.
    Berglund Snodgrass, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Dags att rusta skolan2010Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 29.
    Berglund Snodgrass, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Demanding Certainty: A Critical Examination of Swedish Spatial Planning for Safety.2016Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This dissertation constitutes a critical examination of Swedish spatial planning for safety. Spatial planning for safety rests on a number of assumptions about the desired order of the world. These assumptions appear as given and unproblematic, making the formulation of alternatives appear unnecessary. This dissertation provides an account of how, and on what basis a spatial planning problem such as ‘fear and insecurity’ is formulated and acted upon. It is an account of how and what conceptions of knowledge operate to legitimise ideological representations of spatial planning problems. And furthermore, what these ideological representations of spatial planning problems substantially entail, so as to allow for a political spatial planning practice that formulates and deliberates alternatives. This is carried out by analysing assumptions of public life and knowledge within Swedish spatial planning for safety. 

    This dissertation finds that Swedish spatial planning for safety constitutes ‘certainty’ as a hegemonic criterion for participating in public life, which operates to limit the articulation of alternative discourses in spatial planning for safety. The desired for safe public life is organised based on visual certainty, where the urban fabric should be configured in such ways as to allow for stereotypical visual identifications of one another. Such a public life reflects an individualised practice, where perceptions of fear should be governed by individuals themselves, by independently assessing situations and environments in terms of risks. This individualised conduct is coupled with the fostering of active subjects, which encompasses being engaged in the local residential areas as well as in one another. Such substantial content of ‘planning for safety’ brings about tensions in terms of its ideological legitimating basis, by moving from principles of ‘rights’, where the individual constitutes the first ethical planning subject, to unitary principles of ‘collective values’, in which the ‘community’ constitutes the first ethical planning subject. These presuppositions are further enabled through the ways in which knowledge is conceptualised in spatial planning. This dissertation argues that a hegemonic instrumental emphasis on knowledge in spatial planning prevails. Having such a hegemonic emphasis on knowledge has the implication that even though spatial planning adopts different assumptions, or moves between alternative assumptions of knowledge, the knowledge becomes meaningful only in its instrumental implementation. The instrumental emphasis on knowledge should be regarded in light of the rational and goal-oriented nature of project-based planning, which constitutes a logic that constrains the emphasis on knowledge in spatial planning. This dissertation argues further that if spatial planning should be considered a political practice that debates its goals and values, a politicisation of the emphasis on knowledge in spatial planning is imperative.

  • 30.
    Berglund Snodgrass, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Safety and Agonistic Conceptions of Public Life2015In: PlaNext, ISSN 2468-0648, Vol. 1, p. 50-64Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper seeks to enable for conceptual resistance towards a desirable urban order of ‘safe public realms’, to which the ‘planning for safety’ directly contributes. One way of engaging in that kind of resistance is by contributing to politicising the system of beliefs informing planning for safety. Planning for safety is primarily legitimised morally as the ethically right thing to do given the identified violation of a human right in the public realm, the right to freely move about in the public environment. By drawing from Mouffean agonistic political theory (2005), there is no given interpretation nor implementation of ethical principles such as human rights, but rather different interpretations given what point of reference one is departing from, and should hence be subjected to political struggle. To conceptually set the arena for choice contributes to politicising phenomena which previously have been legitimised as the right or the (only) natural thing to do. ‘Planning for safety’ should therefore be interpreted resting on specific ideological assumptions of public life which frames both how ‘the human right’ is conceptualised as well as what planning solutions are considered possible.This article seeks to establish alternative conceptualisations of public life, with an aim to make visible how there is not one notion of public life and thereby re-politicise the ideolo-gical premises underpinning ‘safety planning’ and thereby allow for conceptual resistance. This is carried out by establishing a discursive field of public life, a kind of conceptual arena for choice making. The discursive field is represented by four different discourses of public life centred around different ideals such as rational, dramaturgical, conflictual and consensual public life. In this conceptual context, lines of conflict have been discerned based on a thematic of purpose, character, criteria for participation and conception of identities, which have taken the form of agonistic dimensions, from which planning discursively can position itself. This paper argues that we first must agonistically agree on what notion of public life should govern the development of our cities, and thereafter discuss what the consequences would be for planning.

  • 31.
    Berglund-Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Mukhtar-Landgren, Dalia
    Lund University, Dept Political Science.
    Kräver hållbar mobilitet nya roller för den kommunala planeringen?2018In: PLAN, no 2-3, p. 93-94Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 32.
    Bergman, Gösta
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Planering för trygghet: En undersökning om narrativs betydelse för den fysiska planeringen2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Att planera för mer trygga och jämställda miljöer där både män och kvinnor, barn och gamla känner en större känsla av trygghet är väldigt aktuellt inom den fysiska planeringen. Uppsatsen tar avstamp i problematiken om att det finns en vilja att planera för trygghet men att det saknas riktlinjer i hur trygghet och jämställdhet kan uppnås.

    Uppsatsen syftar till att bidra med en ökad kunskap och förståelse kring möjligheten och förmågan att planera för trygghet genom att se till olika gömda narrativ om trygghet. Problemformuleringen har operationaliserats i tre frågor som senare ska diskuteras.

    —   Hur genereras kunskap om trygghet inom planeringen?               

    —   Vilka antaganden om trygghet finns inom planeringen?

    —   Vilka åtgärder föreslås för att åstadkomma tryggare miljöer? 

    Uppsatsen teoretiska perspektiv bygger på postrukturalism och intersektionalitet som både är två teoretiska ansatser som ämnar att se bortom det hegemoniska narrativet för att hitta de historier och berättelser som gömmer sig bakom den. Intersektionella perspektivet hävdar att det finns maktstrukturer i samhället baserade på genus, klass och etnicitet som hindrar vissa berättelser från att berättas. Den tidigare forskningen fokuserar på maktrelationer och speciellt den mellan män och kvinnor och den otrygghet kvinnor känner för vissa offentliga platser.

    Undersökningen av trygghetsvandringarna visar på att det är snarare ålder än genus som påverkar en aktörs upplevda känsla av otrygghet. Vidare ses ungdomar som de aktörer som orsakar otrygghet medan barn och äldre ses som de aktörer som upplever otrygghet. Resultatet visar också på att narrativen är väldigt skilda och att det finns många scener som uppfattas otrygga.

    Diskussion lyfter problematiken med tanken om kunskap som något objektivt, något som kan legitimera en viss typ av fysisk åtgärd i planeringen. Den kunskap som trygghetsvandringar genererar argumenteras för att vara en reproducering av en redan berättade historia om trygghet. En berättelse baserad på en hegemonisk föreställning om vad trygghet innebär. Vidare diskuteras att de antaganden som finns om trygghet i planeringen inte nödvändigtvis behöver vara sanna. Idén om att genus är en de viktig faktor om man ser till maktrelationer och vilka berättelser om trygghet som har möjlighet att berättas kan ifrågasättas då enligt undersökningen är snarare ålder som avgör aktörers möjlighet att berätta sina historier. Vidare diskuteras hur fysiska åtgärder för att skapa en tryggare miljö kan verkligen leda till tryggare miljöer, huruvida detta är en placeboeffekt kan diskuteras.

    Utifrån undersökningen samt diskussion har följande slutsatser dragits. Kunskap är en viktig faktor inom planeringen för att legitimera vissa typer av åtgärder. De narrativ som har identifierats visar på att den kunskap som generas är en reproducering av en redan etablerad berättelse över vad trygghet är och vad det innebär att vara otrygg. Vidare visar undersökningen att de antaganden som finns över trygghet inte nödvändigtvis behöver vara sanna. De identifierade narrativen visar att det är snarare ålder som maktfaktor än genus som förklarar vilka berättelser som blir hörda. Vidare visar undersökningen att otrygghet kan planeras bort med hjälp av fysiska åtgärder men då skapandet av en placeboeffekt. För att skapa riktig trygghet behöver det sociala och maktrelationerna mellan olika aktörer tas med in i ekvationen. Mångfalden av personer och berättelser visar på en svårighet att planera för en trygg miljö där alla känner sig inkluderade. Till sist dras slutsatsen att trygghetsvandringarna som medel sätter själva ramarna för vilka berättelser som blir berättade. 

  • 33.
    Bergman, Karl
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Qu’y avait-il de « moderne » dans les ports militaires de Suède aux XVIIe etXVIIIe siècle ? L’exemple de Karlskrona: What Was “Modern” about Naval Cities in 17th and 18th century Sweden?2015In: REVUE D’HISTOIRE NORDIQUE, ISSN 1778-9605, no 18, p. 99-125Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Could the early modern naval city be considered something special for its time, a city unlike other early modern cities? This article argues, using the example of Karlskrona in Sweden, that the European naval city in the late seventeenth and early eighteenth centuries became what could be labelled a ‘hub’, where older ways of thinking and acting were confronted on a new level. The driving force behind this confrontation was Sweden’s ambition to become the major player in the Baltic Sea. With this military ambition followed new demands on existing methods of production and the handling of diseases. In order to reach its goals, Sweden had to build up a strong military state based on established trading networks in the Baltic area, and as these networks were in the hands of burghers, the state had to integrate them into its project by negotiation. It did not help that it was thought the success of the project relied on founding a new naval city in an area only recently conquered from Denmark. The sheer scale of Sweden’s ambitions is shown by the plans for the new city, built on a couple of uninhabited islands in the far south-east of the country, and requiring the mass relocation of burghers out to the islands and the creation of a naval base and shipyard. Together, this created an environment for new encounters and new solutions.

  • 34.
    Bergqvist, Jimmy
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Should I stay or should I go?: En fallstudie om krympande kommuners inställning till befolkningsminskningar2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Många av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvlånga perspektivet, de senaste femton åren, ger att invånarantalet i knappt hälften av landets kommuner är lägre nu än det var vid millennieskiftet. Även sett i ett något längre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, är antalet krympande kommuner ungefär lika stort som nu. När fenomenet krympande kommuner är så pass vanligt som det ändå är och har varit i så pass många år så vill man gärna tro att frågan om befolkningsminskningar och hur de kan och bör hanteras vore en viktig fråga för de krympande kommunerna att behandla i sina översiktsplaner.

    Jämfört med hur dåligt undersökt ämnet krympande städer är i Sverige blir kontrasten mot ett par andra länder i främst Europa slående. I Tyskland finns det bland annat ett nationellt program som syftar till att hjälpa krympande städer att anpassa sin fysiska struktur till de nya befolkningsmässiga förutsättningarna. Den tyske forskaren Thorsten Wiechmanns studie av staden Dresden mynnade bland annat ut i en modell med tre stadsbyggnadsmässiga faser som Wiechmann menar att Dresden gått igenom sedan början av 1990-talet. I det här arbetet översätts modellen med de tre faserna i en matris och ett försök görs att tolka dem och försöka applicera modellen på krympande svenska kommuner. De frågeställningar som behandlas är:

    - Hur kan översiktsplanering i krympande svenska kommuner förstås utifrån Wiechmanns faser?

    - Vilka typer av strategier för att hantera befolkningsminskning upplevs som verkningsfulla av svenska kommuner?

    Det här arbetet tar ett innehållsanalytiskt och tematikanalytiskt grepp på översiktsplanering i krympande svenska kommuner. Fyra kommuner ingår i studien, dessa är i bokstavsordning Emmaboda kommun, Laxå kommun, Olofströms kommun och Skinnskattebergs kommun som alla har upplevt en befolkningsminskning på mer än fem procent sedan millennieskiftet och mer än femton procent sedan mitten av sjuttiotalet. I studien ingår två översiktsplaner från respektive kommun, totalt åtta översiktsplaner. Översiktsplanerna är de två senaste lagakraftvunna översiktsplanerna, vilka analyseras med avseende på hur de kan inordnas i en på förhand bestämd mall, konstruerad efter modellen med Wiechmanns tre faser.

    Resultatet av studien visar att översiktsplanerna, både de tidigare och de nu gällande, i allra högsta grad befinner sig i den andra av Wiechmanns tre faser, och väldigt lite har skett mellan de båda generationerna översiktsplaner. Den förändring som trots allt har skett är en svag rörelse mot den tredje fasen, men trenden är inte på något sätt tydlig. De strategier som verkar upplevas som verkningsfulla handlar till stor del om att: skapa attraktiva boendemiljöer, skapa ett varierat och brett bostadsutbud och se till att kommunens arbete utförs på ett professionellt sätt.

    Slutsatsen är att det fortfarande efter den här studiens färdigställande är oklart om översiktsplanering i krympande svenska kommuner alls kan förstås med hjälp av Wiechmanns tre faser och att fortsatta studier på ämnet, gärna med en längre tidshorisont kanske kan ge svar på om det krävs att en ny modell utarbetas - en modell där faserna bättre stämmer överens med situationen i svenska krympande kommuner. 

  • 35.
    BERGQVIST, JIMMY
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Staden i bildspråk: om planering och legitimitet genom metaforer2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

    De senaste decenniernas förskjutning mot governance har gjort samhällsplaneringen alltmer komplex och fler aktörer har tagit plats i planeringen. De viljor och ideal som dessa aktörer har kommer till uttryck bland annat genom språkbruket i arkitekttävlingar, ett språkbruk som innehåller många metaforer. Ett flertal studier har kunnat påvisa metaforernas påverkanskraft på mänskliga resonemang - genom att tala om världen på ett särskilt sätt kan metaforerna legitimera vissa handlingar och världsbilder och samtidigt osynliggöra andra.

     

    I syfte att synliggöra det språkbruk som präglar samtida arkitekttävlingar ämnar den här uppsatsen att besvara två frågor: vilka begreppsliga metaforer används i samtida svenska arkitekttävlingar för stadsdelar? samt vilka problem, åtgärder och aktörer legitimeras av bruket av metaforer i arkitekttävlingarna? Genom att anlägga ett perspektiv från den kognitiva lingvistiken och utföra en metaforanalys på språkbruket i fem olika arkitekttävlingar för stadsdelar upptäcker den här studien att metaforerna som används i samtida tävlingar visar en stor bredd av dels teman och ämnen och dels åtgärder och aktörer som legitimeras i tävlingarna. Metaforerna representerar både levande och icke-levande domäner, både vardagsnära och mer branschspecifika. De teman som kan skönjas är: den biologiska staden, staden som kultur och media, att driva staden som ett företag, staden som svärd och sköld, staden som egendom, när staden blir sin motsats, den mekaniska staden, staden som håller ihop och staden som ännu inte finns. Det finns tendenser i materialet att icke-levande ting tillskrivs en agens som de i bokstavlig mening inte kan ha och att flera av de åtgärder som legitimeras i materialet har en tydlig geografisk profil där vissa platser i staden premieras framför andra.

  • 36.
    Bjers, Karolina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bullerproblematiken vid planering och byggande av bostäder2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Student thesis
    Abstract [sv]

    Dagens planeringsideal innebär en hållbar stadsbyggnad som skapas genom förtätning och blandning av funktioner och trafikslag. Den täta staden argumenteras skapa möjligheter för människan att leva hållbart då bostäder, service och arbete finns inom korta avstånd. Däremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtäta och blanda funktioner blir även störningarna i samhället större. En av dessa störningar är buller, som de senare åren har fått stark uppmärksamhet då det kopplats till många hälsoproblem. Målen med den täta staden och buller är inte förenliga. Från statligt håll har bullerfrågan fått stor uppmärksamhet de senare åren då bullerreglerna idag ses som ett hinder för bostadsbyggandet. Med grund i detta har förslag på nya regler genom en bullerutredning samt en efterföljande proposition kommit ut. Syftet med denna studie är att dels studera, och förstå motiven bakom, de förändringar som är föreslagna i lagstiftningen avseende buller i planering och byggande, dels att studera vilka konsekvenser förändringarna kan få för den svenska planeringspraktiken. Studien är indelad i två delar. I den första delen analyseras dokument som under de senaste åren har varit av vikt i diskussionen om hur buller bör hanteras vid planering och byggande av bostäder. I den andra delen har en fallstudie genomförts. Tre detaljplaneärenden från olika kommuner och där buller-problematiken har varit ett centralt tema har studerats. Intervjuer har även genomförts med handläggande planarkitekter. Genom analysen som baseras på det teoretiska perspektivet rörande governance och plan- och byggparadigmen, har en problematik belysts som till stor del beror på olika sätt att se på styrning. Det finns allt fler aktörer inblandade i diskussionen, vars intressen står i konflikt med varandra. En förklaring till den problematik som finns är att det idag finns två sätt att se på styrning av mark och vatten, ett där miljön och bevarande, och ett där planering och förändring, står i fokus. Intervjuade tjänstemän ser en stor problematik idag, som anser att reglerna är otydliga och att länsstyrelsen är hårda i sina bedömningar. Detaljplanerna som studeras belyser även denna problematik där länsstyrelserna har varit i stor diskussion med kommunerna om bullerhanteringen. En av de största frågorna är kommunernas möjlighet att göra avsteg från riktvärdena. Handläggarna vill att alla kommuner ska ha samma möjligheter till avsteg, men reglerna idag innefattar enbart större tätorter. Om reglerna som föreslås blir verklighet hoppas kommunerna att konsekvensen blir en enklare planprocess och att möjligheterna till planering i bullerstörda miljöer blir större.

  • 37.
    Blaga, Andreea-Cristiana
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Participation from Theory to Practice: To what extent can Citizens influence the Planning Procedures?: Planning by Dialogue: "The Living Urban Laboratory" Karlskrona (Revedin 2015)2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 38.
    Bleckman, Christian
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Maktdynamiker, rationalitet och planeringsföreställningar2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen antar en kritisk ansats med ambitionen att synliggöra maktförhållanden som formar den offentliga planeringen. I uppsatsen konstrueras en kritisk-teoretisk modell som beskriver hur simultant interna/implicita och externa/explicita ’maktdynamiker’ kopplat till ’rationalitet’ opererar genom ’planeringsföreställningar’. Den kritisk-teoretiska modellen förenar två forskningsfält; ’planeringsföreställningar’ och ’rationalitet-makt-relationer’ i syfte att analysera hur ’maktdynamiker’ opererar inom offentlig planering.

    ’Maktdynamiker’ beskriver övergripande nätverk av makt som yttrar sig på olika skalnivåer genom att individer och grupper ansluter sig till dem. Maktdynamiker är överlappande, motstridiga, beständiga och föränderliga maktstrukturer. Subjektets agerande är involverat i maktdynamiker som både påverkar och påverkas av agerandet och producerar samhälleliga effekter. ’Rationalitet-makt-relationer’ exemplifieras bland annat av kunskapsanspråk, sanningsanspråk, legitimering av processer och politisk koncensus som stabiliserar maktrelationer. Rationalitet-makt-relationer kan både medvetet och omedvetet maskera prioriteringar och maktutövande som ’självklarheter’ vilket gör att de sällan är föremål för öppna konflikter. Trots det har rationalitet-makt-relationer stor betydelse inom demokratiska organisationer och planering. ’Planeringsföreställningar’ utgör planeringens idémässiga förutsättningar och analyseras som det sätt den offentliga planeringen föreställt möjligheten att styra stadsutvecklingen. Sådana föreställningar utgör planeringens möjligheter och begränsningar samtidigt som föreställningarna påverkas av försöken att planera. Planeringsföreställningar härleds till rationalitet utifrån en grundläggande uppfattning om att planering syftar till att styra och påverka samhällsutvecklingen med hjälp av förnuftet – vilket i sig är en rationalitet-makt-relation oavsett problemformulering och övrigt innehåll. Sammantaget beskriver uppsatsens kritisk-teoretiska modell planeringens och rationalitetens omedelbara relation varandra och till makt.

    Analysen involveras i de rationalitet-makt-relationer som formar den offentliga översiktsplaneringen där en exemplifierande fallstudie utgör uppsatsens empiriska kontext. Fallet är intressant dels eftersom lagen ger stora friheter i hur översiktsplanering används. Friheten kan innebära att planeringsföreställningar hos nyckelaktörer inom översiktsplaneringen får stort inflytande över översiktsplaneringens form och innehåll. Analysen visar inte bara hur planeringsföreställningar varierar mellan individer utifrån ambivalensen i och med det tillsynes omöjliga uppdraget att ordna samhället med förnuftet. Planeringsföreställningar kan också variera beroende på vilka övergripande maktdynamiker de relateras till. Analysen är en successivt framvuxen konstruktion av tre ’kritiska belysningar’ där planeringsföreställningar analyseras i förhållande till ’den egna organisationen’, ’marknaden’ respektive ’medborgare’ (samtliga i obestämd, dynamisk och multipel ’form’). I relation till medborgare, politik och andra förvaltningar framhålls planeringssubjektet som autonomt och översiktsplanen legitimeras som ett ’kunskapsanspråk’ eller ’sanningsanspråk’ om stadens utveckling. Rationaliteter i förhållande till dessa föreställningar lägger fokus på bostadsproduktionen och att processerna ska kunna fortgå. Andra förvaltningar ska följa översiktsplanen och medborgare ska få en förståelse för att staden växer. I förhållande till marknaden är föreställningar om möjligheten att styra stadsutvecklingen mer flexibla och anpassningsbenägna då marknaden ses som den ’sanning’ planeringen har att förhålla sig till. Marknadens ’realism’ ska implementeras också för att stärka översiktsplanens ställning. På det sättet beskrivs hur översiktsplaneringen upprätthåller och stabiliserar maktförhållanden utifrån rationalitet-makt-relationer till förmån för bostadsproduktionen.

  • 39.
    Bolinder, Christina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Ett grönområdes framtid: - utifrån människans utbredning och naturens behov2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Stockholms län finns ett stort behov av att bygga bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. Orsaken till utbyggnadsbehovet av bostäder är en befolkningsökning inom länet. Utbyggnaden sker både genom påbyggnad av befintliga huskroppar, förtätningar, återanvändning av sedan tidigare hårdgjorda ytor men också genom att använda marken i befintliga parker och natur.

    I mitt arbete har jag en forskningsfråga/hypotes om att det är möjligt att bygga inom ett grönområde utan att dess värde förloras.

    För att utreda hur ett grönområdes värden kan påverkas vid ny bebyggelse har jag valt att studera två olika områden, Kymlinge och Söderby, som ligger inom Järvakilen och göra en jämförelsestudie mellan dessa. Grönområdet, Järvakilen, är en av Stockholms grönkilar som bland annat fungerar som rekreationsområde.

    Planförslagen för Kymlinge och Söderby grundas på närbesläktade förutsättningar såsom närhet till rekreationsområde med natur, infrastruktur med vägbuller från ett stort flöde av trafik och kraftledningsgator. En skillnad däremot är avståndet till närliggande tätort. I båda fallen tas delvis jungfrulig mark i anspråk. Lite speciellt för Kymlinge är att här finns en tunnelbanestation uppförd som inte har blivit färdigställd och att ett kommunalt naturreservat har inrättats. I jämförelsen har likheter och skillnader i planeringen tagits fram utifrån inventering, analys och planförslag.

  • 40.
    Boloz, Katarzyna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Metzler, Dennis
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    The regional impact of low-cost carriers: Case study of Katowice and Skavsta airports2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    In our thesis we have presented the airports’ activity in the scope of impact of the Low Cost Carriers based on two cases: Katowice and Skavsta Airports. By analyzing the indicators for airports’ growth we described how the advantage of LCCs have affected in perceiving the airports, their regions and the LCCs’ services itself. We have found out that there’s a connection between the economic condition of the region and the types of services which the LCCs have in offer. Since both airports are facing similiar scale of the expansion, different drivers found in the regions’ features were stimulating the air traffic and shaping a dominant profile of the passenger. Following the patterns in respect to tourism we have concluded that the limitations which occur around low-cost services possibly shape the behaviour of travel planning. Whereas the activity of LCCs’ services are generally recognized as profitable to the region, we argue that in some cases the neighbourhood hampers the development in this sector.

  • 41.
    Borden, Gabriella
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Lillieborg, Axel
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bevara eller utveckla?: En fallstudie i hur kommuner hanterar kulturmiljöer i en tid av förtätning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En studie av Riksantikvarieämbetet synliggör att två av tre svenska kommuner saknar förutsättningar för att ta hänsyn till kulturmiljövärden i den fysiska planeringen. Samtidigt ställs krav på kommunerna att öka bostadsbyggandet i ljuset av den rådande bostadsbristen. Således synliggörs en problematik där förtätning som utgör en samtida planeringsnorm behöver kunna genomföras utan att kulturmiljöer påverkas negativt. Omvandling av äldre hamn- och industriområden har präglat stadsutvecklingen i Europa sedan 1980-talet och i dessa omvandlingar finns ofta en strävan att bevara spår från de gamla verksamheterna. I den ovan beskrivna problematiken tar uppsatsen sitt avstamp.

     

    Uppsatsen genomförs som en fallstudie om hur expansiva kommuner hanterar kravet att tillgodose kulturmiljöer inom ramen för hamn- och industriomvandlingar. Genom en kvalitativ textanalys studeras empirin som utgörs av kommunala plandokument såsom översiktsplaner, detaljplaner, planprogram samt kommunala kulturmiljöprogram. Studieobjekten är Malmö, Nacka och Göteborgs kommun, där den sistnämnda används i syfte att belysa en eventuell skillnad över tid i hantering av kulturmiljöer. För att besvara frågeställningarna tolkas sedan empirin utifrån teorierna “kreativa klassen” och “platsmarknadsföring” samt ställs mot forskning inom ämnesfältet.

     

    Ur empirin har det kunnat skönjas att kommunerna uppvisar liknande tillvägagångssätt i hur kulturmiljöer ska tillgodoses, där en integrering av kulturmiljöerna i den nya bebyggelsen förefaller vara det vedertagna angreppssättet i hanteringen av att tillgodose kulturmiljöer. Denna strategi går även i linje med vad som föreskrivs av forskning. Genom att sätta detta i ljuset av de valda teorierna, kan tolkningar göras att ekonomiska motiv är en stark drivkraft i bevarandet av kulturmiljöerna. I uppsatsens diskussionsdel förs en diskussion kring vad som framkommit på på varje frågeställning, genom att väva in exempel från de studerade kommunerna.

  • 42.
    Borg, Marcus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bostadsbrist trots ökat bostadsbyggande, om ansvar och behov: En fallstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det råder bostadsbrist i Sverige, trots att det återigen byggs bostäder i högt tempo. Flera orsaker kan förklara den stora bostadsbristen. Sveriges befolkning har ökat med 25% den senaste årtionden, delvis till följd av ökad invandring. Samtidigt pågår en fortsatt urbanisering som ökar trycket på bostäder i storstadsregionerna. Miljonprogrammet ledde till moderna bostäder under 1960-1970-talet, men i början av 1990-talet var bostadsmarknaden mättad. När befolkningen idag återigen ökar saknas det bostäder. I Sverige är det en generell bostadspolitik som varit och är dominerande, vilken bygger på socialistiska grunder där alla skulle ha rätt till bostäder med hög standard. Den bostadspolitiska modellen har sedan 1980-talet utmanats och influerats av nyliberala tankegångar. Den generella bostadspolitiken och nyliberalism står till viss del i motsats till varandra och det är därför av intresse att undersöka hur kommuner och bostadsbolag förhåller sig till det bostadsförsörjningsansvar som lagstiftningen beslutat om. Det kan ge en ökad förståelse för hur det kommunala bostadsförsörjningsansvaret tillämpas.

     

    Syftet med studien är att undersöka Stockholms stads kommunala bostadsförsörjningsansvar i förhållande till bostadsmarknadens behov och den rådande bostadsbristen. Syftet är vidare att förstå bostadsbristens problematik ur den historiska kontexten och samtidens nyliberala influenser. Det har gjorts genom en kvalitativ fallstudie där Stockholms stads bostadsförsörjningsprogram tillsammans med deras kommunala bostadsföretag har studerats för att se hur de omsätter sitt ansvar i praktiken för att möta behovet på bostäder.

     

    Studien visar på att det finns ett visst glapp mellan lagstiftningens intention och Stockholms stads tillämpning. Det delvis på grund av den svängning som skett i svensk bostadspolitik med nyliberala influenser. Tillika har inte behovet av bostäder tillgodosetts på ett tillfredställande vis, något som pekar på att svensk bostadspolitik behöver förändras. Ur resultatet framgår att Stockholms stad i sitt bostadsförsörjningsprogram och deras kommunala bostadsbolag lägger stort ansvar på privata aktörer för att tillgodose bostadsbehovet. Studien visar på att behovet på bostäder inte tillgodosetts och då i synnerhet inte segmentet i bostadsstocken där studien visar att behovet är som störst. 

  • 43.
    Borg, Marcus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Hälsosam stadsplanering: en fallstudie av Stockholm, Göteborg och Malmö2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Fysisk planering är ett område som har möjlighet att påverka många olika delar i samhället. Det innebär således att arbetet med en god fysisk planering är viktigt för att samhället ska fungera på ett bra sätt. Denna studie undersöker närmre hur fysisk planering används för att främja människors hälsa och välbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Hälsa och välbefinnande borde vara en självklarhet att sträva efter i stadsplaneringen de menar i alla fall forskare som arbetar för WHO och som denna studie tar sin grund i. De lyfter en oro om att stadsplaneringen börjar glömma bort hur viktiga dessa aspekter är runt om i Europa. Stämmer detta även i en svensk kontext? Eller har vi i Sverige ett sätt att planera som tillgodoser människors hälsa och välbefinnande? Det är frågor som studien diskutera och försöka hitta svar på. Det har under studiens gång framkommit att Hälsosam stadsplanering så som Barton och Tsourou (2000) beskriver den har mycket att göra med att skapa förutsättningar för stadens invånare att förändra sin livsstil. En av de huvudsakliga delarna har visat sig vara att öka möjligheten för människor att röra sig mer till vardags genom att planera för städer där gång och cykel är naturliga transportmedel. Det räcker inte bara att förbättra gång och cykelvägar. Det handlar således om att stadens struktur bör vara anpassad efter närhet och med god tillgång till den vardagliga servicen så att behovet av att transportera sig med bil försvinner. Det har visat sig att denna strategi är något som alla tre kommunerna i undersökningen har anammat och redan där har det kunnat konstateras att kommunerna är en god bit på vägen att tillämpa en hälsosam stadsplanering. Men begreppet rör så mycket mer till exempel boendekvalité, social sammanhållning och tillgänglighet. 

  • 44.
    Brandt Johnson, Viktor
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Leo, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Re-make / Re-model: Om social hållbarhet i industriomvandlingar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker hur kommuner med stark industritradition behandlar social hållbarhet och hur sociala hållbarhetsaspekter i dessa implementeras vid industriomvandlingsprojekt. Detta görs genom att utifrån uppsatsens forskningsöversikt definiera nyckelord som appliceras i kvalitativa innehållsanalyser på kommunala plandokument. De översiktliga planerna består av Ljungby kommuns fördjupade översiktsplan för stadens centrum, Tierps kommuns översiktsplan och Lindesbergs kommuns fördjupade översiktsplan för tätorten. I de två sistnämnda kommunerna har även detaljplanedokument som berör industriomvandling analyserats. I analyserna framkommer att många av de aspekter som utifrån teorin beskrivs som betydelsefulla för social hållbarhet i planering förekommer i de översiktliga plandokumenten men behandlas mindre utförligt och frekvent på en detaljerad plannivå i industriomvandlingsprojekt. På detaljplanenivå uppmärksammas istället för nyckelorden i flera fall översiktsplanernas beskrivningar av nyckelorden. Uppsatsen innehåller även ett gestaltningsförslag för omvandling av ett centralt beläget industriområde i Ljungby. En deltagande observation genomfördes med syfte att skapa ett underlag för omvandling. De åtgärder som föreslås utgår från goda exempel på hur de ur forskningsöversikten definierade nyckelorden konkretiserats i de undersökta planerna. I förslaget framkommer att det främst var de översiktliga planernas strategier som var lämpliga att implementera. Det visar också att sociala hållbarhetsaspekter är realiserbara i industriomvandlingsprojekt på en mer detaljerad nivå. Uppsatsen visar att social hållbarhet uppmärksammas i de undersökta kommunernas planering men snarare på en allmän översiktlig nivå än i specifika planförslag som berör industriomvandling.

  • 45.
    Bredberg, Paulina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Makten över handeln. En studie om maktförhållanden och deras betydelse i utvecklingen av handelsplatser i en kommun.2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Student thesis
    Abstract [sv]

    Handel kan beskrivas som grunden i städer och deras utveckling. Handelsplatser lockar människor och skapar stadsliv. Handel är således en viktig del både i översiktliga mål och i den fysiska planeringen. I stadsbyggnadsideal om att skapa en tät och blandad stad är handel en central aspekt och en önskan om att kunna styra handelsplatsernas utveckling kan i idealen utläsas. I diskussioner kring handelns utveckling som förts av forskare och i myn- dighetsrapporter ifrågasätts dock var makten att styra utvecklingen egentligen ligger. I denna studie undersöks hur maktförhållanden kopplade till handel kan påverka utveck- lingen av handelsplatser i en kommun. Utvecklingen diskuteras främst utifrån dimensionerna lokalisering, utformning samt skala, och en diskussion förs kring vilka aktörer som har makt och är drivande i utvecklingen. I studien används maktperspektiv om t.ex. definitionsmakt och utvecklingskontroll för att belysa och diskutera handelsplatsers utveckling. Inom ramen för studien har en fallstudie genomförts i Malmö stad, där etableringen av de två köpcentrumen Entré och Emporia används som fallstudieobjekt. Analysen av fallen belyser etableringsprocessen utifrån ett aktörsperspektiv och i den avslutande diskussionen förs resonemang kring vilka maktfaktorer och vilka aktörer som är drivande i vilka frågor i handelsplatsers utveckling. Analysen visar att den bild som framställs av handel i den kommunala planeringen har stor betydelse för utvecklingen, bland annat genom definitioner av fokusområden och genom begreppsanvändning. Det offentligas styrmöjligheter är också beroende av hur stark eller vag den framställda bilden är. Studien visar sammanfattningsvis att det främst verkar vara privata aktörer och deras normer som har makt att driva utvecklingen av handelsplatser.

  • 46.
    Brissman, Elsa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Hur skapas den regionala planeringen?: en studie av intressen, perspektiv och maktresurser inom regional samverkan2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen studerar processerna bakom den regionala planeringsprocessen. I ljuset av förändringsmönster såsom globalisering och urbanisering har det uppstått ett behov eller en vilja att samverka på en överkommunal nivå. I svallvågorna av den här debatten har regionen och en regional samverkan inom planering fått ett stort uppsving. Vad som dock är oklart är för vem den regionala planeringen egentligen genomförs. Eftersom det rör sig om ett förhållandevis nytt sätt att arbeta går det även att ställa frågan vem som har makten att styra processerna? Uppsatsen syftar till att undersöka de här frågorna men även vad som är en regional fråga och hur den konstrueras.

    Uppsatsen är utformad som en fallstudie. Det studerade fallet är Region Örebro län med tillhörande kommuner. Metoder för datainsamling har varit dokumentstudier där kommunala och regionala planer ingått, samt semi-strukturerade intervjuer med kommunala och regionala planeringstjänstemän. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts på det empiriska materialet. Det teoretiska perspektivet har haft sin grund i governance, soft spaces och strategiskapande.

    Den studie som genomförts i uppsatsen pekar på att det finns två skilda sätt att se på regionen, både avseende syfte och roller men även avseende intresset i planeringen. Kommunerna och regionen har olika intressen i den regionala planeringsprocessen där kommuntjänstemännen ser processen utifrån den egna kommunen och hur de kan dra nytta av den. Regiontjänstemännen ser däremot regionen som en enda enhet där nyttan ska gå till enheten och inte vissa utpekade delar. Att de två aktörsgrupperna har olika intressen får konsekvenser även i andra delar av processen. De har bland annat mycket skilda uppfattningar om hur rollfördelningen ska se ut, vad syftet med regionen är samt vem regionen är till för. Kommunerna anser att regionen är till för dem, att det är en arena där de och andra aktörer kan komma samman i regionala frågor. Regiontjänstemännen anser däremot att regionen är till för regionens bästa.

    De två olika perspektiven på regionen skapar konflikter. De problem som upplevs handlar i mångt och mycket om att det inte finns en tydlig förutbestämd process som arbetet ska följa. Den regionala planeringen befinner sig i ett soft space och är således fri att utformas så som aktörerna önskar. Även om det här leder till en stor flexibilitet bidrar det även till en osäkerhet och ett läge där aktörernas skilda bilder av hur processen ska gå till leder till svårigheter att komma överens. En intressant upptäckt är att det finns en splittring även mellan de två intervjuade regionala tjänstemännen angående vad regionen är och ska syfta till. En av dem utgår från kommunernas behov medan den andra av dem har ett ovanifrånperspektiv i vilket kommunerna ska ta hänsyn till den regionala planeringen och inte tvärt om.

    Från den genomförda studien framkommer även att makt är ett centralt begrepp inom den regionala planeringsprocessen. Aktörsgrupperna försöker båda hävda sig gentemot varandra i ett försök att kontrollera processen. Hur regionala frågor konstrueras är således en process definierad av vem som har makten att styra. De båda aktörsgrupperna har olika maktresurser som de använder för att hävda sig mot varandra. Kommunerna har sitt planmonopol och regionen har ekonomiska medel. Dessutom har regionen makten att bestämma över delar av processen, något som visat sig ha en betydelse i det perspektiv som tillåts råda.

  • 47.
    Brissman, Elsa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    På cykel i Karlskrona: En studie av cykelvägnätet i Karlskrona tätort2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 48.
    Bro, Marlene
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    PLACE ATTACHMENT: en kunskapsöversikt med fokus på fysisk planering2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    För att arbeta med social hållbarhet i planering och förändring av våra fysiska miljöer behöver vi få större kunskap och förståelse för hur människor intergrerar och påverkas av den fysiska miljön. Människan är inte alltigenom rationell och logisk även om vi vill tro det; forskning i olika dicipliner visar på att vi styrs av känslor och perception. Hur vi upplever situationen med våra sinnen och hur vi sammanfogar detta med våra tidigare erfarenheter och vår självbild avgör hur vi reagerar och agerar.

    Denna uppsats granskar forskningen på place attachment genom en genomgång av nio vetenskapliga artiklar av forskare från en bredd av dicipliner. Syftet är att utreda begreppets innebörd och vad det har för betydelse i arbetet med att planera och förändra fysiska miljöer.

    Begreppet place attachment syftar till betydelsefulla känslomässiga band som människor har till en specifik plats. Större delen av utförd forskning behandlar miljöer kring hemmet, där skalan oftast innefattar grannskapet, men forskning finns även kring andra typer av miljöer så som semesterboenden och rekreationsområden.

    De två dominerande perspektiven för att beskriva fenomenet är dels anknytningsteorin som har sin grund i psykologin gällande hur vi anknyter till andra människor. Dels fenomenologin som ur ett mer filosfiskt perspektiv beskriver hur vi genom att uppleva omgivningen genom våra kroppar skapar ett förhållningssätt till platsen. Forskarna i de valda artiklarna är alla eniga om att det finns ett behov hos människan att anknyta till platser.

    Genom att lära oss att se och förstå innebörden av begreppet kan arbetet med att förändra en miljö i den fysiska planeringen ske på på platsens och användarnas villkor. Vilket också kan leda till smidigare planprocesser.

  • 49.
    Brox, Mario Sánchez
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Competitive Global Ports for Regional Economic Development: The Port of Valencia2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Student thesis
    Abstract [en]

    Face to high unemployment and GDP stagnation, competitive ports bear potential positive impacts on regional economic development over their hinterland. Ports are conceived as nodes in global supply chains basing their competitiveness in deriving location, infrastructure, connectivity and supply chain integration advantages for logistics operators. In the current global logistics scenario, port oversupply has increased competition, and global shipping companies are increasingly influential in inserting ports into international maritime routes. This qualitative case study is a pragmatic research, making use of both new institutional economics to grasp the economic behaviour of port stakeholders, and the structure of provision approach to guide an institutional analysis on how the attributes of the Port of Valencia provide global shipping companies with competitive advantages. Institutions turn to be relevant in generating advantages such as a privileged connectivity to the centre of the peninsula, an outperforming integrated electronic information interchange system among all members of the port community, or the port authority’s valuable coordination, promotion and leadership of initiatives boosting logistics operators’ competitiveness. Port institutions have also shaped competitive disadvantages, namely the elevated cost of stowage, towage services, some taxes or low productivity of some terminals. The analysis of these findings grounds a discussion on possible adjustments of the port institutional attributes to strengthen the competitive advantages offered to global shipping companies, thus contributing to the regional economic development of the port hinterland. The paper concludes with some challenges for the future and further research tracks.

  • 50.
    Bustos, Mattias
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Ljuset i Karlskrona: En studie om belysningen i centrala Karlskrona2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.

    Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram.

1234567 1 - 50 of 386
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf