Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 999
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aagesson, Ingela
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hammarström, Matilda
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Vad är det för vits med humor i vården?2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Skratt och humor inom vården kan minska stress, oro, rädsla och utbrändhet. Humor kan även bygga relationer och lätta upp stämningen. Humor kan användas som kommunikationsmedel mellan människor. Syfte. Syftet med studien var att belysa hur humor i vården påverkar patienter och personal. Metod. Litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat. Studiens resultat påvisade att humor ansågs ha en viktig funktion i vården. Humor hjälpte till att bemästra svåra situationer, att hantera känslor, bidra till välbefinnande och påverka relationen och kommunikationen. Slutsats. Inom vården uppfattades humor vara viktig för både vårdpersonal och patienter. Humor ansågs kunna påverka patienter och vårdpersonal genom att vara en hjälp till att bemästra situationer, bidra till välbefinnande, hantera känslor och underlätta relationen och kommunikationen.

  • 2.
    Aboagye, Stella
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Tour, Nicole
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att vårda patienter med hepatit C -Ur blivande sjuksköterskors perspektiv: En empirisk kvalitativ studie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Över 130 miljoner människor i världen lider av kronisk hepatit C och av dessa människor kommer ett betydande antal utveckla levercancer eller skrumplever. För närvarande finns det inget vaccin mot hepatit C däremot finns bromsmedicin som bromsar hepatit C. Blivande sjuksköterskor som har vårdat patienter med hepatit C på sjukhus upplever sig vara i högriskzon för att bli smittade av patienter med hepatit C.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med hepatit C på sjukhus.

    Metod: Studien var en empirisk kvalitativ studie där fem blivande sjuksköterskor från en högskola i södra Sverige blev intervjuade. Innehållsanalysen till studien var inspirerad av Graneheim och Lundmans innehållsanalys med grund från Krippendorff.

    Resultat: Utifrån innehållsanalysen framkom det fyra kategorier, upplevelser av kunskapsbrist, rädsla för smitta, vikten av att följa hygienrutiner vid omvårdnadsarbete och vikten av att bedriva personcentrerad omvårdnad. De blivande sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande kunskap om hur omvårdnaden ska gå till för patienter med hepatit C på sjukhus, de upplevde även rädsla av att bli smittade av hepatit C vid omvårdnadsarbetet med dessa patienter. De blivande sjuksköterskorna ansåg att det är viktigt att följa hygienrutinerna för att minimera risken för blodsmitta vid omvårdnadsarbetet med hepatit C-patienter. De blivande sjuksköterskorna ansåg att en av de viktigaste delarna i omvårdanden med hepatit C-patienter är att bedriva personcentrerad omvårdnad på ett professionellt och respektfullt sätt.

    Slutsats: Sjuksköterskestudenter är rädda för att ge omvårdnad till patienter med hepatit C på sjukhus, därför behövs mer kunskap om hur omvårdnadsarbetet ska gå till för dessa patienter för att sjuksköterskestudenterna ska kunna känna sig trygga och vilja ge omvårdnad till patienter med hepatit C på ett personcentrerat vis. 

  • 3.
    Abramsson, Veronica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Selander, Malena
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Palliativ vård2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle drabbas många människor av cancer, där flertalet av de drabbade lider av smärta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv på Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vårda cancerpatienter med smärta på Hospice. Studien är fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som användes i studien ar Katie Eriksson. Hon framhäver att kroppslig smärta på grund av sjukdom kan vara outhärdlig och skapa en ångest inför sjukdom till en själslig och andlig död. Som metod i studien användes innehållsanalys, där intervjuerna analyserades och sammanställdes. Resultatet i studien tyder på att sjuksköterskor upplever närvaro som en väsentlig del av vården med smärtpåverkade cancerpatienter. Analysen visar att närvaro innefattar närhet, beröring samt kommunikation.

  • 4.
    Abshir, Layla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Pettersson, Malin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att vårda personer med fetma: Vårdpersonalens erfarenheter2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fetma betraktas som ett folkhälsoproblem i många delar av världen och det blir allt vanligare att personer med fetma söker sjukvård. Tidigare forskning har visat att det kan vara en utmaning för vårdpersonalen att erbjuda patienter med fetma en god och säker vård. Dessa utmaningar måste uppmärksammas så att vårdandet för dessa patienter kan förbättras samt förhindra skador på patienter och personal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med fetma. Metod: Det gjordes en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på sju vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fyra undekategorier. Den ena kategorin var Hinder i omgivningen med underkategorierna Utrustningens otillräcklighet och Begränsningar i miljön. Den andra kategorin var Konsekvenser för vårdpersonalen och hade underkategorierna Risk för arbetsskada och Behov av mer personal och tid. Slutsats: Det framkom i studien att utrustning och fysisk miljö visade sig vara otillräcklig och risken för skada på både personal och patient ökade i samband med vårdanet av personer med fetma. Framtida forskning borde fokusera på hur vårdandet av personer med fetma kan förbättras.

  • 5. Aceijas, Carmen
    et al.
    Brall, Caroline
    Schröder-Bäck, Peter
    Otok, Robert
    Maeckelberghe, Els
    Stjernberg, Louise
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Strech, Daniel
    Tulchinsky, Theodore H
    Teaching Ethics in Schools of Public Health in the European Region: Findings from a Screening Survey2012In: Public Health Reviews, ISSN 0301-0422, E-ISSN 2107-6952, Vol. 34, no 1Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A survey targeting ASPHER members was launched in 2010/11, being a first initiative in improving ethics education in European Schools of Public Health. An 8-items questionnaire collected information on teaching of ethics in public health. A 52% response rate (43/82) revealed that almost all of the schools (95% out of 40 respondents with valid data) included the teaching of ethics in at least one of its programmes. They also expressed the need of support, (e.g.: a model curriculum (n=25), case studies (n=24)), which indicates further work to be met by the ASPHER Working Group on Ethics and Values in Public Health.

  • 6.
    Adawi, Nadja
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Lagerlöf-Ljung, Jesper
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Kvinnors upplevelser av sjukvårdpersonalens stöd vid bröstcancer: En litteraturstudie2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år får cirka 7000 kvinnor diagnosen. En bröstcancerdiagnos kan innebära ett stort hot med starka känslor av oro och ångest samt medföra stora psykiska och fysiska förändringar i livet. För att kunna hantera dessa förändringar behöver kvinnorna stort stöd från sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sjukvårdspersonalens stöd vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserats på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Efter genomförd analys identifierades två kategorier och sex underkategorier. Kategorierna som framkom var relationellt stöd med underkatergorierna finnas till hands, känsla av ensamhet och känsla av brister i bemötandet från sjukvårdspersonalen samt informativt stöd med underkategorierna saknar information, information lindrar och information som orsakar lidande. Slutsats: Sjukvårdspersonalen utgör en viktig del i arbetet med att stödja kvinnor vid bröstcancer. Genom ökad insikt och förståelse för kvinnors upplevelser av sjukvårdspersonalens stöd kan kvinnors behov tillgodoses på ett bättre sätt. Individanpassat stöd baserat på kvinnors upplevelser kan vara nyckeln till att skapa en bättre vård, där kvinnors personliga behov av stöd tillfredsställs.

  • 7.
    Adelsberg, Emma
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Skarström, Therese
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Patienters upplevelser av mötet med akutsjukvården2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Upplevelsen av mötet med akutsjukvården kan vara komplicerad på grund av att det ofta handlar om snabba korta möten där patienterna kan befinna sig i en kris. För att mötet med patienterna ska bli så bra som möjligt är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap om hur patienterna upplever mötet med akutsjukvården. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för patienters upplevelse av mötet med akutsjukvården. En litteratur studie med kvalitativ ansats gjordes. Studien resulterade i två stycken kategorier positiva och negativa upplevelser. Kommunikation var den främsta förutsättningen för att mötet med akutsjukvården skulle upplevas som positivt av patienterna. När patienterna kände sig delaktiga i samtalen bildades ett samarbete mellan båda parter vilket gjorde att patienterna kände sig bekräftade och kände trygghet.

  • 8. Ademovski, Seida Erovic
    et al.
    Lingström, Peter
    Winkel, Edwin
    Tangerman, Albert
    Persson, Rutger
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Comparison of different treatment modalities for oral halitosis2012In: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850, Vol. 70, no 3, p. 224-233Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives. To assess the effects on intra-oral halitosis by a mouth rinse containing zinc acetate (0.3%) and chlorhexidine diacetate (0.025%) with and without adjunct tongue scraping. Materials and methods. Twenty-one subjects without a diagnosis of periodontitis were randomized in a cross-over clinical trial. Organoleptic scores (OLS) were assessed to define intra-oral halitosis by total volatile sulfur compound (T-VSC) measurements and by gas chromatography. Results. Twenty-one subjects with a mean age of 45.7 years (SD: +/- 13.3, range: 21-66). The OLS were significantly lower following active rinse combined with tongue scraping (p < 0.001) at all time points. Immediately after, at 30 min, and at day 14, the T-VSC values were lower in the active rinse sequence than in the negative rinse sequence (p < 0.001, p < 0.001 and p < 0.05, respectively). At 30 min and at day 14, the hydrogen sulfide (H2S) and methyl mercaptan (MM) values were lower in the active rinse sequence compared to the inactive rinse sequence (p < 0.001). The inactive rinse sequence with tongue scraping reduced T-VSC at 30 min (p < 0.001) but not at 14 days. Similar reductions in T-VSC, H2S and MM were found in the active rinse sequence with or without tongue scraping. Conclusion. The use of a tongue scraper did not provide additional benefits to the active mouth rinse, but reduced OLS and tongue coating index.

  • 9. Ademovski, Seida
    et al.
    Persson, Gösta Rutger
    Winkel, Edwin
    Tangerman, Albert
    Lingström, Peter
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    The short-term treatment effects on the microbiota at the dorsum of the tongue in intra-oral halitosis patients-a randomized clinical trial2013In: Clinical Oral Investigations, ISSN 1432-6981, E-ISSN 1436-3771, Vol. 17, no 2, p. 463-473Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study aims to assess the effects of rinsing with zinc- and chlorhexidine-containing mouth rinse with or without adjunct tongue scraping on volatile sulfur compounds (VSCs) in breath air, and the microbiota at the dorsum of the tongue. Material and methods: A randomized single-masked controlled clinical trial with a cross-over study design over 14 days including 21 subjects was performed. Bacterial samples from the dorsum of the tongue were assayed by checkerboard DNA-DNA hybridization. Results: No halitosis (identified by VSC assessments) at day 14 was identified in 12/21 subjects with active rinse alone, in 10/21with adjunct use of tongue scraper, in 1/21 for negative control rinse alone, and in 3/21 in the control and tongue scraping sequence. At day 14, significantly lower counts were identified only in the active rinse sequence (p < 0.001) for 15/78 species including, Fusobacterium sp., Porphyromonas gingivalis, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, and Tannerella forsythia. A decrease in bacteria from baseline to day 14 was found in successfully treated subjects for 9/74 species including: P. gingivalis, Prevotella melaninogenica, S. aureus, and Treponema denticola. Baseline VSC scores were correlated with several bacterial species. The use of a tongue scraper combined with active rinse did not change the levels of VSC compared to rinsing alone. Conclusions: VSC scores were not associated with bacterial counts in samples taken from the dorsum of the tongue. The active rinse alone containing zinc and chlorhexidine had effects on intra-oral halitosis and reduced bacterial counts of species associated with malodor. Tongue scraping provided no beneficial effects on the microbiota studied. Clinical relevance: Periodontally healthy subjects with intra-oral halitosis benefit from daily rinsing with zinc- and chlorhexidine-containing mouth rinse.

  • 10.
    Adolfsson, Emma
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Cornelius, Jenny
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskans reaktioner och bearbetning av traumatiska händelser uppkomna i arbetet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskornas arbetsvardag bestod av att ofta möta lidande och död hos sina patienter. De behövde i sitt arbete strategier för att hantera sina psykiska och känslomässiga reaktioner. Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskans reaktioner och bearbetningsmetoder av traumatiska händelser uppkomna i arbetet. Metoden var litteraturstudie. Artiklarna analyserades enligt Evidence Based Nursing (EBN) gjord av Flemming (1998). Resultatet visade att sjuksköterskor reagerade på olika sätt och använde sig av varierande bearbetningsmetoder. Slutsatsen blev att bearbetningsmetoder efterfrågades och var väldigt viktigt för att undvika konsekvenser för sin hälsa.

  • 11. Aghazadeh, Ahmad
    et al.
    Persson, G. Rutger
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    A single-centre randomized controlled clinical trial on the adjunct treatment of intra-bony defects with autogenous bone or a xenograft: results after 12 months2012In: Journal of Clinical Periodontology, ISSN 0303-6979, Vol. 39, no 7, p. 666-673Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background Limited evidence exists on the efficacy of regenerative treatment of peri-implantitis. Material and Methods Subjects receiving antibiotics and surgical debridement were randomly assigned to placement of autogenous bone (AB) or bovine-derived xenograft (BDX) and with placement of a collagen membrane. The primary outcome was evidence of radiographic bone fill and the secondary outcomes included reductions of probing depth (PD) bleeding on probing (BOP) and suppuration. Results Twenty-two subjects were included in the AB and 23 subjects in the BDX group. Statistical analysis failed to demonstrate differences for 38/39 variables assessed at baseline. At 12 months, significant better results were obtained in the BDX group for bone levels (p < 0.001), BOP (p = 0.004), PI (p = 0.003) and suppuration (p < 0.01). When adjusting for number of implants treated per subject, a successful treatment outcome PD = 5.0 mm, no pus, no bone loss and BOP at 1/4 or less sites the likelihood of defect fill was higher in the BDX group (LR: 3.2, 95% CI: 1.010.6, p < 0.05). Conclusions Bovine xenograft provided more radiographic bone fill than AB. The success for both surgical regenerative procedures was limited. Decreases in PD, BOP, and suppuration were observed.

  • 12.
    Ahlgren, Emilie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Bergenmalm, Pamela
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Äldre personers upplevelser av att leva med cancer: En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer drabbar alla ålderskategorier men ses ändå som en åldersrelaterad sjukdom då största delen av de diagnostiserade fallen är personer över 65 år. En äldre person som insjuknar och tvingas leva med cancer ter sig inte på samma sätt som hos en ung människa, då de äldre ofta har ett annorlunda synsätt på sjukdomen än vad yngre personer har. Syfte: Syftet med studien var att belysa äldre personers upplevelser av att leva med cancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa artiklar användes. Sju vetenskapliga artiklar granskades genom ett granskningsprotokoll och analyserades. Dessa artiklar utgjorde studiens resultat. Resultat: Studien resulterade i fyra teman, existentiella, sociala, fysiska och psykologiska upplevelser. Det visade sig att upplevelserna av att leva med cancer som äldre var många. Bland annat visade det sig att ett socialt stöd, både från anhöriga och hälso- och sjukvården var av stor vikt för att hantera den nya vardag som nu kantades av en cancersjukdom. Även strategier för att hantera sin sjukdom var återkommande i resultatet. Tanken på att största delen av sitt liv låg bakom dem, gjorde sjukdomen mer hanterbar. Slutsats: Upplevelsen av att leva med cancer som äldre är högst individuell. Det sociala stödet är en viktig del i de äldre personernas liv. Många äldre personer upplever även diskriminering på grund av deras höga ålder. Det är därför viktigt att alla behandlas med respekt och värdighet, för att kunna upprätthålla en så god livskvalitet som möjligt. Vi är alla individer med unika personligheter och behov, oavsett ålder.

  • 13.
    Ahlquist, Nina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Familjens upplevelser av sin vardag när ett barn i familjen har autism: En litteraturstudie2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Autism är en funktionsnedsättning som påverkar hjärnans kognitiva funktioner. Familjemedlemmar som tillbringar sin vardag tillsammans med ett barn i familjen som har autism, lever i en värld full av utmaningar. Familjerna kan behöva genomgå många livsförändringar, där tid, energi samt välplanerade rutiner är ett krav för att få vardagen att fungera. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens upplevelser av sin vardag när ett barn i familjen har autism. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta kvalitativa artiklar analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i sex kategorier och sex underkategorier. Resultatet visade att familjerna upplevde att deras vardagliga liv kretsade kring barnet med autism och noggrann planering samt strikta rutiner var nödvändiga för att vardagslivet skulle fungera. Känslor som stress, oro, skuld, rädsla och fråntagande av naturliga upplevelser och framtidsdrömmar, var ständigt närvarande. Familjerna upplevde att autismen bland annat hade inverkan på deras relationer samt hämmade dem i sin vardag gällande medverkan i aktiviteter. Familjerna upplevde även en oförståelse från omgivningen kring barnets autism, vilket gav upphov till en känsla av isolering. Trots dagliga utmaningar upplevde familjerna att autismen gjorde dem mer omtänksamma, förstående och tålmodiga. Slutsats: Familjens liv kretsar kring barnet med autism och inverkar i högsta grad på alla faktorer och situationer som familjen dagligen upplever och möter. En ökad kunskap och förståelse för familjens vardagliga liv kan bidra till en mer familjefokuserad omvårdnad där alla familjemedlemmar bemöts på ett tillfredsställande sätt, involveras i vården av sitt barn eller syskon samt ges stöd och information för att lättare kunna hantera sin livssituation. Utöver ett behov av fler studier inom området är ytterligare förslag på vidare forskning att undersöka hur familjerna hanterar sin vardagliga livssituation, hur de upplever stöd från sin omgivning samt hur de upplever möten med vården.

  • 14.
    Ahlqvist, Josephine
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Karlsson, Marike
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Patienters upplevelser efter att ha insjuknat i sjukdomen stroke: En litteraturstudie2011Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden beskriver att varje år får 30 000 personer i Sverige stroke och det är en sjukdom som kan ge bestående funktionsnedsättningar. Som sjuksköterska är det av betydelse att ha förståelse för hur den enskilda personens upplevelser kan påverkas efter en stroke. Det är viktigt att sjuksköterskan försöker sätta sig in i patientens situation för att kunna samverka för en god och trygg omvårdnad. Vidare är det av vikt att se människan bakom sjukdomen och inte sjukdomen i sig. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser efter att ha insjuknat i sjukdomen stroke. Metoden i studien är en litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utgör studiens resultat. De åtta vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av Krippendorffs (1980) innehållsanalys. I Resultatet framkom tre kategorier: Upplevelsen utav träning, Upplevelsen av en främmande kropp och Upplevelsen av ett nytt liv. Dessa tre kategorier beskriver upplevelser som patienter med sjukdomen stroke kan uppleva. Den Slutsats som kan dras är att patienter med sjukdomen stroke kan uppleva träning som en viktig del utav sin återhämtning. Patienter med sjukdomen stroke kunde också uppleva att de är främlingar i sin egen kropp. Det tedde sig som om att det var först när patienterna accepterat sin situation som de kunde gå vidare med sina liv.

  • 15.
    Ahlström, Ellinor
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjögren, Susanne
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Vårdande undervisning2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vid livslång sjukdom ställs den sjuke inför kravet att förändra sitt levnadssätt för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten måste lära sig klara av den egenvård som sjukdomen kräver. För att patienten skall lära sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnå anpassning och handlingskraft, d v s skall lära sig nya sätt att klara av och anpassa sig till dem ändrade levnadsförhållanden och behöver då få ny kunskap och nya färdigheter. Vårdarens uppgift är att göra det möjligt och underlätta lärandet samt att hjälpa patienten att åter bli självständig. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av undervisningens betydelse för egenvård i samband med livslånga sjukdomstillstånd. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och baserades på sju vetenskapliga artiklar. Analysmodellen inspirerades av Graneheim & Lundman (2004) latenta innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att patienterna ville vara delaktiga och bli sedda och hörda som enskilda individer i undervisningen. Det ansågs vara mycket viktigt att undervisaren hade ett bra förhållningssätt gentemot patienten. Undervisningen skulle bygga på patienternas individuella behov och informationen skulle uppdateras kontinuerligt. Patienterna ville få så mycket information och kunskap som möjligt for att kunna lära sig sköta sin egenvård och fatta egna beslut for att uppnå självständighet. Diskussion: För att en patient med livslång sjukdom ska kunna lära sig något så krävs det att det finns tillgång till information och kunskap, samt en undervisare som kan göra det möjligt for patienten att lära sig. Undervisarens förhållningssätt är av stor betydelse for att patienten ska känna sig delaktig i den vårdande undervisningen. Slutsats: Undervisningen ska utgå ifrån patientens individuella behov och anpassas efter patientens uppsatta mål. Målet är att patienten skall kunna ta självständiga beslut kring sin egenvård och bli sin egen vårdare.

  • 16.
    Ahmad, Kanar
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Al-Shatrawi, Zahra
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Jag väger för mycket! Kvinnor med Anorexia Nervosas upplevelse av mötet med vårdpersonal.2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anorexia nervosa är en störning som kännetecknas som avsiktlig viktnedgång, framkallad och vidmakthållen av patienten själv. Dessa patienter saknar sjukdomsinsikt vilket förvärrar relationen mellan dem och vårdpersonalen. Sjukdomen har tre olika faser i utvecklingen och drabbar främst flickor i åldrarna 12-20 år. Syftet: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: En litteraturstudie som baserades på tre självbiografiska böcker utfördes. Burnards analysmetod användes med modifikationer, där tolv steg användes i studien. Resultat: På olika sätt uttryckte kvinnorna att de kände sig missförstådda av vårdpersonalen. Panikkänslor förekom ofta när vårdpersonalen påpekade hur magra de var. Diskussion: För kvinnor med anorexia nervosa var självständighet något som ansågs vara oerhört värdefullt. När de medverkade i sin behandling resulterade det i en bättre vårdrelation. Slutsats: Resultatet visade att adekvat och uppdaterad utbildning av vårdpersonal resulterade i mindre vårdlidande och ett positivt patientmöte med kvinnor som led av anorexia nervosa.

  • 17.
    Ahonen, Louise
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjöberg, Jonna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Bara en chans, bara ett andetag: Upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en ökande och dödlig folksjukdom som kännetecknas av obstruktiv andning. KOL drabbar främst rökare och påverkar en person på en mängd olika sätt. Upplevelsen av att leva med sjukdomen beskrivs både som eländig och skrämmande. KOL leder till ångest, social isolering och svårigheter att känna hopp i livet. Upplevelserna påverkar alla aspekter av det dagliga livet och skapar begränsningar för personer som lever med sjukdomen KOL. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med sjukdomen KOL. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserats på tolv vetenskapliga artiklar. En kvalitativ innehållsanalys med inspiration av Graneheim och Lundman (2004) användes. Resultat: Personer upplever att sjukdomen KOL påverkar dem både fysiskt, psykiskt och socialt. Tre kategorier framställdes, där upplevelsen av att leva med KOL delades in i fysiska begränsningar, förändrade sociala relationer samt psykisk påverkan. Slutsats: Huvudfynden i studien var att personer i samband med sjukdomen KOL upplevde fysiska, psykiska och sociala begränsningar och förluster i livet. Ny forskning görs kontinuerligt gällande KOL men det behövs ytterligare forskning inriktad på upplevelserna i samband med sjukdomen. Kunskap om upplevelserna vid KOL är relevant för att på bästa sätt kunna möta personer med sjukdomen och ge individuellt anpassad och personcentrerad omvårdnad.

  • 18.
    Aili, Anna-Karin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Casparson, Marie
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mötet mellan vårdpersonal och personer som förlorat en närstående under sjukhusvistelse: en litteraturstudie2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    När en närstående går bort väcker detta många känslor hos de drabbade och det blir även en stor omställning i deras liv. Hur de drabbade upplever det som hänt beror mycket på åldern, kön, hälsa, personlighet, om man varit med om något liknande förut, civilstånd, stöd från andra personer, religion och kultur. Syftet med studien var att belysa mötets betydelse mellan vårdpersonal och personer som mist en närstående i samband med sjukhusvistelse. När en person går bort under sjukhusvistelse är mötet med personalen viktigt för de närstående och deras fortsatta sorgeprocess. Studien har genomförts som en litteraturstudie. Studien belyser mötet både från de närstående och från personalens synvinkel. I resultatet framkom att personalen kände sig otillräcklig, att det var viktigt att de var flexibla och att de informerade på ett bra sätt. För de närstående var det viktigt att personalen fanns till hands, att de fick hjälp att se framåt och att personalen var ärlig.

  • 19.
    Aktas, Ilona
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Gagner, Björn
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Stödets betydelse för personer med Parkinsons sjukdom för att kunna adaptera till sin sjukdom – En litteraturstudie utifrån personer med Parkinsons sjukdoms upplevelser2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en degenerativ sjukdom med okänd orsak och cirka 2 % av befolkningen över 65 år får diagnosen. Parkinsons sjukdom medför livsstilsförändringar vilket kräver en adaption av personen för att förhindra sekundära tillstånd samt finna hälsa i sin sjukdom. För att kunna adaptera till Parkinsons sjukdom krävs stöd i olika former och Roy (2009) beskriver de olika adaptionsområden som ska underlätta adaptionen till sin sjukdom. Syfte: Utifrån adaptionsteorin belysa vad personer med Parkinsons sjukdom upplever som stödjande för att adaptera till sin sjukdom. Metod: En litteraturstudie med en deduktiv kvalitativ ansatts utfördes med sju vetenskapliga artiklar. En manifest innehållsanalys med latenta inslag inspirerat av Graneheim och Lundmans (2004) användes. Resultat: Som kategorisering användes Roys (2009) adaptionsområden fysiologisk funktion, självuppfattning, rollfunktion och social samhörighet. Självuppfattningen hos personer med Parkinsons sjukdom behövde stödjas från närstående för att kunna adaptera till sin sjukdom. Slutsats: Närståendes bekräftelse och uppmuntran upplevdes som det viktigaste stödet för personer med Parkinsons sjukdom. Dock behöver sjuksköterskan informera och undervisa om sjukdomen till närstående och personer med Parkinsons sjukdom för att underlätta adaptionen.

  • 20.
    Akum, Bertha-Neh
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    The lived experiences of patients with long- term urinary catheter in Cameroon2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    The aim of part one of the study was to describe the experiences of patients living with the urinary catheter from a literature study of existing research studies. Databases such as CINAHL, Medline, and PsyINFO were used in searching for the documents of which ten articles were found to be relevant in relation to the aim of the study. It was found that most of the studies were carried out in New York. Hence there was a need for other researches to be done in other communities. The aim of the empirical study was to describe the lived experiences of patients with long term indwelling urinary catheter in Cameroon. A purposive sample of six subjects with ages ranging from 34-78 yrs from Mbingo baptist hospital living with the indwelling urinary catheter were included in the study with the duration of living with the urinary catheter ranging from 3months –2,1/2 yrs. The data collection method was a face-to-face interview between the author and the participants that lasted from 30-1hr, which were audiotape and transcribed from Pidgin to English by means of the content analytic method. Themes such as, communication gap, financial difficulties, loss of ones dignity, pain, the device being important and unimportant, the device a ‘killer’, hindrance to daily activities, and consciousness of the proper functioning of the urinary catheter. From the interview with the participants with the long term indwelling urinary catheter, participants faced a lot of difficulties and even during their meetings with the healthcare professional, which showed lack of understanding between the participants and the healthcare professionals. Interview with the participants showed that for proper functioning of the catheter to be achieved care was emphasized on the drainage tube and clamp. Health care professional should be conscious of the fact that communication should be a two way process and that it should involve all the parties who are involve. There is also the need for the health care professionals to educate the patients according to their individual needs.

  • 21.
    Albertsson, Nina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Rosberg, Magnus
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Post-stroke depression: Hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en av de mest förekommande sjukdomarna i västvärlden och innefattar en stor grupp patienter. Poststroke depression är den vanligaste komplikationen efter insjuknande i stroke och är underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke. Metoden som vi använt är en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi använt oss av är en innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning. Resultatet visade att sjuksköterskor med hjälp av sina observationer, kunskap, bra fungerande kommunikation, ett nära förhållande mellan sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga kan upptäcka tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke. Det finns också olika diagnostiska skalor och screening verktyg som kan vara sjuksköterskan till hjälp vid identifiering av tidiga tecken på depression. Slutsatser: Vi fann att sjuksköterskor är förmögna att upptäcka tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke genom god interaktion, kommunikation och iakttagelseförmåga, men att det krävs mer kunskap, tid och resurser för att uppnå det bästa resultatet.

  • 22.
    Alic, Aida
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Werner, Catharina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    I väntan på att någon ska dö: Personers upplevelser av att vänta på en levertransplantation2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den första levertransplantationen utfördes år 1963 i Denver, USA. I Sverige utfördes år 1984 den första levertransplantationen och sedan dess har prognosen för överlevnad efter en lever-transplantation alltmer förbättrats. Bristen på organ är dock ett universellt problem som resulterar i att personerna i fråga får vänta på transplantation. Den preoperativa väntan inför en transplantation kan upplevas som den svåraste perioden under transplantationsprocessen. Syfte: Syftet med studien är att belysa personers upplevelser av att vänta på en levertransplantation. Metod: En litteraturstudie av sju vårdvetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Väntan på en levertransplantation har visat sig vara en period som präglas av både fysiska och psykiska besvär. Placering på väntelistan medförde känslor av ambivalens, och tankarna och känslorna inför operationen var präglade av ångest och ovisshet kring huruvida man skulle överleva fram till operationen eller inte. Trötthet var ett vanligt förekommande symtom som medförde begränsningar i vardagen. Personerna upplevde en brist på professionellt stöd under väntan och upplevde bland annat att positivt tänkande underlättade hanteringen av väntan. Slutsats: Identifieringen av de omvårdnadsbehov som föreligger då personer väntar på en lever-transplantation skulle kunna underlättas om vårdpersonal får en ökad insikt för de upplevelser personerna kan ha under denna period. För att kunna ge personer som väntar på en levertransplantation en adekvat omvårdnad, krävs det mer forskning inom området.

  • 23.
    Alm, Betti
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Jungbeck, Josefin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Vikten av närståendes stöd vid Multipel Skleros: En studie baserad på självbiografiska böcker2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Idag lever ett stort antal individer med diagnosen Multipel Skleros (MS) i Sverige och det är i huvudsak unga och medelålders individer som får sjukdomen, kvinnor dubbelt så ofta som män. Sjukdomen medför att individen kan få bestående funktionsnedsättningar som berör exempelvis känsel, rörlighet men även psykiska förändringar förekommer. Syftet med studien var att belysa hur stödet från närstående uppfattades av individen med Multipel Skleros. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats, där två självbiografiska böcker inkluderades. Resultatet som framkom visade att stödet från närstående var av stor vikt för att öka känslan av trygghet och välbefinnande hos individen med Multipel Skleros. Även känslan av att känna sig accepterad och bekräftad var starkt förknippade med det stöd individen upplevde från sina närstående. Slutsatsen som kan dras är att det stöd individen med Multipel Skleros upplever från sina närstående är av stor vikt för att öka välbefinnandet. Trygghet, hopp, accepterande och bekräftelse var starkt förknippade med närståendes stöd. Stödet individen med Multipel Skleros upplever från sina närstående bör därför ses som en resurs och en viktig källa till ett ökat välmående hos den sjuke individen. Som sjuksköterska är det därför viktigt att känna till familjens betydelse för att på bästa sätt kunna hjälpa patienten till ett ökat välbefinnande.

  • 24.
    Almeida, Noelia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Persson, Johanna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att ha bröstcancer: Kvinnors upplevelser - En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen insjuknar i genomsnitt 7000 kvinnor i Sverige i bröstcancer och utgör en stor patientgrupp sjuksköterskan kommer i kontakt med. Beskedet förändrade och påverkade kvinnornas identitet och liv. Detta orsakade lidande i kvinnornas psyke och gav upphov till psykologisk stress. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att ha bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod har används. Sex artiklar hittades i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO och detta kompletterades med en manuell sökning i CINAHL där en artikel hittades. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis protokoll och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen av artiklarna resulterade i fem kategorier och åtta underkategorier. Dessa kategorier beskrev att ha bröstcancer medför en rad olika emotionella upplevelser. Stöd från familj, vänner och vårdpersonalen var högt värderat hos kvinnorna och något de behövde, dock framkom det att det var en stor brist på stöd från familj och vänner men den största bristen kom från hälso- och sjukvården. Information och hur informationen gavs var en viktig del för kvinnorna. Beskedet påverkade kvinnornas liv och flera av dem nämnde vikten av meningsfulla aktiviteter att fylla vardagen med. Slutsats: Sjuksköterskan behöver ha kunskap och förståelse för vad kvinnan kan uppleva av att ha bröstcancer, detta för att kunna hjälpa och vara stödjande för kvinnorna i deras kris. Kvinnornas syn till sjukdomen kan ändras om vårdpersonalen finns vid deras sida för att aktivt hjälpa dem att välja en copingstrategi.

  • 25.
    Almqvist, My
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Dahlström, Sanna
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Demens: en anhörigsjukdom. En litteraturstudie om anhörigas upplevelser av anhörigstöd vid demens2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 35 miljoner människor i världen har någon form av demens. Demens är en sjukdom som bland annat försämrar minnet och som kan medföra personlighetsförändringar. Demens benämns ofta som den anhöriges sjukdom, eftersom det också är en påfrestande situation för de anhöriga då en person som bor hemma insjuknar i demens. Som anhörig till en person med demens, kan vardagen förändras i takt med sjukdomen. Detta kan medföra att de anhöriga känner en plikt av att ta hand om personen med demens samt att de känner sig ensamma och stressade. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av vårdpersonalens anhörigstöd då en person med demens vårdas i hemmet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. De åtta artiklar som valdes ut till studien kvalitetsgranskades enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsprotokoll och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens anhörigstöd vid demens. Det framkom bland annat att de anhöriga upplevde saknad av tillräcklig information om demens för att kunna hantera vardagen samt att vårdpersonalen behövde finnas till hands och stötta de anhöriga mer än vad de gjorde. Det som upplevdes positivt var framförallt då vårdpersonalen avlastade de anhöriga så att de kunde få tid för sig själva. Slutsats: Anhöriga till personer med demens som bor hemma, hade både positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens anhörigstöd. Dock var en gemensam nämnare att anhöriga upplevde att stödet inte var tillräckligt och att det behövde utvecklas. Ytterligare forskning inom området behövs för att anhörigstödet ska kunna utvecklas ännu mer.

  • 26.
    Altenius, Ellinor
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Nilsson, Jessica
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Massagens effekt på cancersmärta2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Cancersmärta orsakar ofta mycket lidande för den drabbade. WHO (World Health Organisation) bedömer att hela 10 % av de patienter som lider av Cancer idag upplever att de ej får en tillräcklig smärtlindring. Det är av stor vikt att alternativa behandlingsformer integreras med den traditionella skolmedicinen (den sedvanliga vården som ges i dag), för att på så sätt ge ett komplement till de patienter som inte erhåller tillräckligt god smärtlindring. Syftet var att undersöka vilken effekt massagen har på smärtpåverkade patienter med cancer, samt vilka instrument som använts för att mäta dessa effekter. En litteraturstudie gjordes där sju vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats användes. I analysförfarandet användes Forsberg och Wengström (2003). Resultatet visar på att patienterna erhöll värdefulla effekter av massagen, så som smärtlindring, mindre ångest, förbättrad sömn och minskad depressivitet. Bäst effekt hade massagen på patienternas upplevda smärta. Effekten av massagen resulterade även i att patienternas egna önskemål efter smärtstillande läkemedel minskade under behandlingstiden. Mätinstrumenten utgjorde en väsentlig del i utvärderingen av behandlingens effekter. Mätinstrumenten som användes för att skatta smärtan hos patienten var validerade för att på bästa sätt kunna utvärdera och kontrollera effekterna av den givna smärtbehandlingen. Slutsatsen av denna litteraturstudie tyder på att massage har en god men kortvarig effekt hos patienter med cancersmärta.

  • 27.
    Amini, Friba
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Ravn, Lorraine
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskors upplevelser vid bemötande av person med demenssjukdom inom somatisk akutsjukvård: En litteraturstudie2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom är en av de vanligaste förekommande kroniska sjukdomarna. Många äldre som kommer i kontakt med sjukvården lider av demenssjukdom. En del av patienterna med demenssjukdom har aggressivt beteende och vill därför inte ta emot hjälp. De kan uppleva det som att sjuksköterskor tvingar sig på dem, vilket kan orsaka irritation hos denna patient grupp och benägenhet att utöva våld mot vårdpersonal. Dessa patienter är krävande och för sjuksköterskor inom somatisk akutsjukvård blir detta mycket påtagligt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid bemötande av person med demenssjukdom inom somatisk akutsjukvård. Metod: Studien är en litteraturstudie som är baserad på sju kvalitativa artiklar. Artiklarna erhölls genom sökning i databaserna CINAHL, Medline och PsycINFO. Artiklarnas kvalitet bedömdes genom en modifierad version av Carlsson och Eimans kvalitetsbedömning. Dataanalysen gjordes enligt Graneheim och Lundman pedagogiska modell för innehålls analys. Resultat: Studiens tema är ” mötet med demenssjuka patienter innebär ständig påfrestning på sjuksköterskor inom akutsjukvård”. Analysen resulterade i två huvudkategorier: Psykisk stress, svåra etiska situationer, samt fem underkategorier: upplevelse av kunskapsbrist, upplevelse av tidsbrist, upplevelse av resursbrist, upplevelse av utmanande beteende, svårighet att kommunicera där första tre underkategorier föll in under psykisk stress medan två sista underkategorier föll in under etiska svåra situationer. Slutsats: Brist på kunskap hos sjuksköterskor inom akutsjukvård försvårar bemötandet av personer med demenssjukdom, vilket kan leda till psykisk stress hos många sjuksköterskor.

  • 28.
    Anderberg, Sanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sastre, Sofia Lapogian
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskans upplevelser av att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom: En litteratursammanställning2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta hos en person med demenssjukdom kan gå oupptäckt på grund av den nedsatta verbala förmågan som sjukdomen kan innebära. Sjuksköterskor kan således ha svårare att upptäcka smärta hos personer med en demenssjukdom än hos personer utan denna sjukdom. Då långvarig smärta kan medföra en nedsatt livskvalitet hos en person är det viktigt att upptäcka eventuell smärta. Eftersom antalet personer med demenssjukdom i världen kommer att öka bör smärtidentifieringen bli bättre hos dessa. Syfte: Sjuksköterskans upplevelser av att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats användes. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades enligt modifierat protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor identifierar smärta främst genom ett förändrat beteende hos en person med en demenssjukdom såsom olika ansiktsuttryck, förändrat kroppsspråk och nytillkommen ovilja. Sjuksköterskor som arbetat länge med en person med en demenssjukdom och därför lärt känna personens vanliga beteende har lättare för att identifiera smärta. Sjuksköterskorna upplevde brist i utbildningen, tidsbrist, brist i dokumentation och kommunikation vårdpersonal emellan som svårigheter i identifikationen av smärta. Slutsats: Beteendeförändringar hos en person med demenssjukdom kan vara en indikator på smärta. Nya medarbetare kan ha svårare att identifiera smärta hos personer med en demenssjukdom eftersom de inte har lärt känna personen än. Mer forskning och framförallt utbildning inom ämnet om hur identifiering av smärta är möjlig hos personer med en demenssjukdom behövs för att sjuksköterskor ska kunna identifiera smärta hos en person med en demenssjukdom.

  • 29. Andersen, Pia
    et al.
    Olander, Ewy
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Utvärdering av implementeringen av hälsotorgen i Blekinge -med fokus på hälsotorgens utvecklingsmöjligheter2008Other (Other academic)
    Abstract [en]

    I den svenska folkhälsopolitiken betonas hälso- och sjukvårdens roll i folkhälsoarbetet genom ett eget målområde, ”En hälsofrämjande hälso- och sjukvård” År 2000 påbörjade Landstinget i Blekinge ett samarbete med Apoteket AB för utveckling av Hälsotorg som en ny typ av offentlig arena för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Den är tänkt som en mötesplats för hälsoinformation, egenvårdsrådgivning och hälsosamtal med professionell personal från landsting och apotek. Syftet med denna utvärdering är att beskriva implementeringen av hälsotorgen i Blekinge och hälsotorgens utvecklingsmöjligheter. Enskilda intervjuer har genomförts med nyckelinformanter för att ta del av deras erfarenheter och upplevelser av hälsotorgsarbetet. Verksamhetschefer och hälsotorgspersonal intervjuades, sammanlagt tolv personer. Idag finns hälsotorg som har byggts upp i samverkan mellan Apoteket AB och Landstinget Blekinge i fyra av länets fem kommuner. Hälsotorgen har startat vid olika tidpunkter mellan år 2000 och 2006. De är något olika utformande, bemannade och lokaliserade. Resultatet visar en övervägande positiv bild av hälsotorgens verksamhet och det finns en framtidstro på fortsatt utveckling av hälsotorgen. Såväl ”uppifrån” stöd i form av direktiv och ekonomiska medel som ”underifrån” stöd genom lokalt engagemang och delaktighet har varit betydelsefulla faktorer i implementeringsprocessen. Det finns en ganska samstämmig uppfattning om hur de övergripande målen för hälsotorgen uppfyllts men målen är inte väl förankrade i verksamheten. Varje hälsotorg har utformat sin egen verksamhet utifrån befintligt avtal mellan Apoteket AB och Landstinget Blekinge samt utifrån hälsotorgspersonalens engagemang. Den mest framträdande svagheten är en otillräcklig marknadsföring, vilket har medfört att hälsotorgens verksamhet inte har blivit förankrad i önskvärd omfattning bland befolkningen och övrig personal på vårdcentralerna. Det råder en osäkerhet om hur det fortsatta samarbetet med Apoteket AB kan utvecklas med anledning av omregleringen av apoteksmarknaden 2009. Utvärderingen ger en positiv bild av hälsotorg både som fenomen och verksamhet. Informanterna anser att hälsotorgen har potential till att kunna vara en hälsofrämjande arena. För fortsatt utveckling till en sådan arena är det betydelsefullt med utbildningsinsatser som kan stärka hälsotorgspersonalens kompetens för hälsofrämjande arbete. Det är också betydelsefullt med informationsinsatser bland befolkning och hälso- och sjukvårdspersonal för att öka medvetenheten om hälsotorgens verksamhet och därmed skapa grund för samarbete och ett ökat utnyttjande av hälsotorgens service.

  • 30.
    Anderson, Kenneth
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Gunnartz, Patrik
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur närstående till patienter med stroke upplever bemötandet från vårdpersonal i det akuta skedet2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Folksjukdomen stroke som innebär ett akut insjuknande, är den tredje största dösorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp. Stroke drabbar mellan 25 000-30 000 svenskar årligen. Strokeinsjuknande berör inte bara den drabbade utan även de närstående. Betydelsen av bemötande och omhändertagande av de närstående är därför av största vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående till patienter med stroke upplever bemötandet från vårdpersonal i det akuta skedet. Metod: Intervjustudien byggde på fem intervjuer av kvalitativ form. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2003) analysmodell med avsikt för att komma fram till kategorierna/subkategorierna. Fem subkategorier framkom som efter samhörighet delades in i två kategorier. Resultat: Studien visade att samtliga närstående ansåg att bra bemötande från vårdpersonal var betydelsefullt. Bemötandet upplevdes både negativt och positivt. De närstående ansåg att bra bemötande innebar att de fick tillfredställande information, känna sig trygga och ha empatisk personal omkring sig. Bra bemötande förklarades också med att som närstående få vara delaktig och få det stöd man behövde så att man inte skulle känna sig utlämnad. Diskussion: De närstående upplevde att det var viktigt att vårdpersonalen såg helheten i den akuta vårdsituationen. Detta innebar att se både den drabbades och den närståendes behov. Bra bemötande ansågs betydelsefullt av de närstående och ses som en viktig faktor i omvårdnaden.

  • 31.
    Andersson, Amelie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Lindblad, Annika
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur personer med fibromyalgi upplever bekräftelsens betydelse i det vårdande mötet2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Engagemang, kunskap och empati är väsentligt för att sjuksköterskan ska få en bra kommunikation med personer som har fibromyalgi, detta eftersom det finns mycket fördomar emot sjukdomstillståndet. Syftet med studien var att belysa hur personer med fibromyalgi bekräftas och upplever bekräftelse samt hanterar sin situation i det vårdande mötet med sjuksköterskor. Metoden som har använts var litteraturstudie. Resultatet visar, att personer upplevde bekräftelse nar de blev trodda, sedda och fick stöd i sin nära relation med sjuksköterskan. Blev de bekräftade påverkades identiteten och självkänslan i en positiv riktning. I diskussionen framkom det att personer med fibromyalgi behövde bli bekräftade av sjuksköterskan. Fick de sympati, respekt och stöd kunde det hjälpa personen att bemästra sin situation.

  • 32.
    Andersson, Anna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Johansson, Maria
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Ickeverbal kommunikation: Hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svårt om vårdaren inte har rätt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen såsom beröring och musik kan vara av betydelse när kontakt ska skapas. Människan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar känslan av trygghet och tillit och på så sätt kan kontakt skapas. Ett annat sätt att skapa kontakt på är genom musik, där det har visat sig att minnet av sång och musik betyder mycket för människan och kan stärka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik. Metod: En litteraturstudie som är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna ar granskade och analyserade efter Burnards innehållsanalys. Orlandos omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram och som b1.a. tar upp interaktionen mellan vårdare och patient. Resultat: I resultatet har det visat sig att genom beröring och genom musik kan vårdare få en ökad förståelse för den demensdrabbade. Kontakt och kommunikation skapar gemenskap mellan demensdrabbade och deras vårdare, känslor av välbefinnande bildas och minnesförmågan hos personer med demenssjukdom ökar.

  • 33.
    Andersson, Anna-Karin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sörbris, Helena
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Oavsiktlig lindrig hypotermi under operativa ingrepp: En litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Oavsiktlig lindrig hypotermi förekommer hos upp till 60 % av de patienter som genomgår en operation. Hjärnans förmåga att reglera kroppstemperaturen under ett operativt ingrepp påverkas av läkemedel som ges under anestesi. De åtgärder som vidtas innan och under operationen för att minska temperatursänkning är ofta otillräckliga och behöver förbättras. Idag finns få rutiner för hur oavsiktlig lindrig hypotermi skall undvikas för att minska det lidande som kan uppstå då patienten oavsiktligt utsätts för avkylning perioperativt. Syftet med studien var att påvisa de risker och effekter som uppstår i samband med oavsiktlig lindrig hypotermi perioperativt, samt att belysa framkomna skyddande faktorer. Metoden som valdes var en litteraturstudie av artiklar författade med en kvantitativ analysmetod. Dessa artiklars resultat har därefter analyserats med en kvalitativ metod. I resultatet framkom att riskfaktorer var bland annat lång anestesi- och operationstid, större kirurgiska ingrepp och stora mängder vätskeinfusioner och blodtransfusioner. Cirkulatorisk påverkan och shivering var en del av de negativa effekter som sågs. Konsekvenser av oavsiktlig lindrig hypotermi var bland annat förlängd postoperativ vårdtid och att patienterna upplevde en påverkad värmekomfort. Några av de faktorer som skyddade patienterna mot hypotermi visade sig vara temperaturmonitorering, aktiv uppvärmning och normal rumstemperatur. Den slutsats som drogs var att all berörd sjukvårdspersonal aktivt måste förebygga hypotermi genom att metodiskt planera och genomföra åtgärder som syftar till att minska oavsiktlig lindrig hypotermi perioperativt.

  • 34.
    Andersson, Cama Maria
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Vuckovic, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Svårigheter i mötet mellan svensk sjukvårdspersonal och personer med invandrarbakgrund: en litteraturstudie2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt statistiska central byråns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stå för cirka åtta procent av Sveriges befolkningsökning inom de närmsta tjugo åren. För att kunna bistå med god vård på lika villkor för hela befolkningen måste den svenska sjukvården anpassas efter det mångkulturella samhälle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svårigheter som kan påverka mötet mellan svensk vårdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger på sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrån Malterud (1996). Resultat: Resultatet av studien visar att verbal och icke-verbal kommunikation, kulturella olikheter och invandrares syn på sjukvård kan försvåra mötet mellan svensk sjukvårdspersonal och personer med invandrarbakgrund.

  • 35.
    Andersson, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hållander, Annie
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Det gör så ont men ingen ser: Migränens konsekvenser för en persons livsvärld2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Migrän betraktades som en folksjukdom och en miljon svenskar var drabbade av migrän men många var ovetande om sin sjukdom. Migrän kännetecknades av perioder med återkommande huvudvärk, synrubbningar, illamående med kräkningar och allmänpåverkan. Under ett anfall blev personen inkapabel att utföra något. Syfte: Syftet med studien var att beskriva migränens konsekvenser för en persons livsvärld. Metod: Undersökningen var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och utfördes med hjälp av sju vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans modell. Resultat: Resultatet utföll i fem olika teman: smärtan och orons konsekvenser, migränikers känsla av att vara en börda för familjen, konsekvenser av att vara en belastning på arbetet, migränens konsekvenser för fysisk aktivitet och konsekvenser för det sociala livet. Slutsats: Migränen hade negativ påverkan på livsvärlden. Smärta och skuld ansågs vara genomgående konsekvenser. Migrän gav ett stort lidande för migränikern.

  • 36.
    Andersson, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Larsson, Diana
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Att drabbas av prostatacancer: Männens upplevelser av sjukdomen2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män och drabbar i genomsnitt 8000 personer per år. För de drabbade männen kan vardagslivet förändras, både på grund av cancersjukdomen och av behandlingen. Behandlingen kan leda till komplikationer som inkontinens och impotens vilket kan påverka mannens fysiska existens, sociala identitet och trygghet. Studiens teoretiska referensram utgår från Cullbergs kris- och utvecklingsteori. Studiens syfte var att belysa hur man upplever livet efter diagnosen prostatacancer. Syftet besvaras genom en kvalitativ innehållsanalys av elva vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen inspirerades av Malterud (1998). Resultatet visade att prostatacancer påverkade männens dagliga liv och sociala relationer. En stor del av manligheten upplevdes som förlorad och männen ifrågasatte deras identitet så som de hade identifierat sig själva före sjukdomen.

  • 37.
    Andersson, Charlotte
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Svensson, Jenny
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Informal caregivers of HIV/AIDS-infected family members: a qualitative study of experiences of hospice staff in a rural area, South Africa2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [en]

    As the number of individuals and households affected by HIV/AIDS multiplies in South Africa, the impact of the epidemic both widens and deepens. As a complement to the formal system of health care, an informal health care has emerged. These informal caregivers, often elderly parents, constitute a national health resource, but they are also a vulnerable population and the care that they provide is unlikely to be costfree. The aim of this study was to illuminate the situation of elderly people in a rural area, South Africa, as informal caregivers of HIV/AIDS-infected family members. The method used was qualitative and data was collected through a focus group interview with staff at a HIV/AIDS hospice. Adaptation and analysis was accomplished as a systemativ coding by thematic content analysis. the analysis emerged in two themes; A struggle handling a situation of mixed feelings, difficulties and cultural believes, and A situation constituted be constant needs. The result shows that cultural believes and traditions have great impact in the elderly informal caregivers' lives. Their situation is constituted of mixed feelings, lack of knowledge, physical, practical, financial and psychological difficulties. Hereby a huge need of information, education, help and support was found.

  • 38.
    Andersson, Christopher
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Johansson, Daniel
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Mäns upplevelser av urininkontinens och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Radikal prostatektomi är den vanligaste behandlingsmetoden av prostatacancer. Behandlingen gör att männens liv mer eller mindre förändras. Det sker en förändring i kroppen vilket kan medföra en förändring i det vardagliga livet. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av urininkontinens och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi. Metod: Litteraturstudien baserades på en manifest innehållsanalys bestående av sju vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Resultat: Huvudkategorierna var upplevelsen av urininkontinens och upplevelsen av erektil dysfunktion. I studien framkom att upplevelsen efter radikal prostatektomi påverkade männen på olika vis. De förlorade kontrollen över urinblåsan och erektil funktion vilket ledde till ångest och pinsamhet. Den sexuella dysfunktionen som uppstod drabbade kärleksförhållandet negativt samt att det skapade agiterande känslor för vissa män. Den erektila dysfunktionen upplevde många män som besvärligt, medans andra bagatelliserade problemet. Det sociala umgänget drabbades i negativ riktning eftersom att männen inte ville att andra skulle upptäcka deras urinläckage. Slutsats: Huvudfynden i studien visade på att männens upplevelser var subjektiv vid urininkontinens och erektil dysfunktion. Däremot upplevde majoriteten av männen det besvärligt leva ett normalt liv efter prostatektomin. Mer forskning behövs för att belysa hur radikal prostatektomi förändrar mäns livssituation.

  • 39.
    Andersson, Elinor
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskors förhållningssätt till ICN:s etiska kod: En litteraturstudie2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor har ansvar för många individers välbefinnande, autonomi och livskvalitet. Därför är det av yttersta vikt att det finns en etisk kod som kan vara vägledande i etiska situationer och vid beslutsfattande. En etisk kod ger också sjuksköterskor ett tydliggörande för sjuksköterskeprofessionen. Det är därför betydelsefullt att studera hur sjuksköterskor förhåller sig till ICN:s etiska kod. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors förhållningssätt till ICN:s etiska kod. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna i studien analyserades med manifest innehållsanalys med latenta inslag. Resultat: I resultatet framkom att den etiska koden ger sjuksköterskan vägledning och riktlinjer. Koden stärker yrkesidentiteten och ger sjuksköterskor en ansvardefinition. Det framkom också att bättre implementering behövs både i sjuksköterskeutbildningen och i det kliniska arbetet. Det framkom även en relativt stor omedvetenhet om den etiska kodens existens hos många sjuksköterskor. Slutsats: Bristande kunskap om den etiska koden kan leda till ett försvagat förhållningssätt i etiskt rådande situationer då den novisa sjuksköterskan är mer utsatt än den avancerade sjuksköterskan på grund av den kliniska oerfarenheten.

  • 40.
    Andersson, Elisabeth
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskors beslutsfattande vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter: En intervjustudie med tolv intensivvårdssjuksköterskor vid en allmän intensivvårdsavdelning i södra Sverige.2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Bakgrund: Det vetenskapliga underlaget för hur en kvarliggande urinkateter med flödesproblem bör hanteras är otillräckligt. Svensk lagstiftning betonar sjuksköterskans ansvar att ge patienten en individanpassad god vård. Vilket underlag för beslutsfattande sjuksköterskan använder och hur interventionen genomförs och utvärderas kan vara beroende av kontext och erfarenhet. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver att de resonerar och agerar vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor av tolv kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor vid en utvald intensivvårdsavdelning vid ett medelstort sjukhus i södra Sverige genomfördes i oktober 2010. Intervjuerna analyserades med textkondensering i fyra faser enligt Malterud. Resultat: Utifrån sjuksköterskornas berättelser formades följande fem kategorier som visar hur intensivvårdssjuksköterskorna beskrev sitt resonerade och agerade vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter: kliniska observationer och mätningar, användning av dokumentation, interaktion med vårdpersonal, traditionell handläggning och medvetenhet om risker. Sjuksköterskornas resonerande och agerande kunde beskrivas som ett cirkulärt förlopp som rörde sig fram och tillbaka mellan de olika kategorierna. Slutsats: Sjuksköterskornas berättelser påvisade ett samstämmigt resonerande och agerande. Beslutsprocessen var kontinuerlig och rörde sig växelvis mellan de fem olika kategorierna. Sjuksköterskornas resonerande föregick, undersökte och utvärderade varje aktiv intervention eller val av expektans.

  • 41.
    Andersson, Elisabeth
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Valdenäs, Stina
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskans smärtbedömning: En litteraturstudie om postoperativ smärta2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Otillräckligt behandlad postoperativ smärta kan vara ett problem för patienten. Smärtupplevelsen är komplex, vilket gör att det kan vara svårt för sjuksköterskan att adekvat bedöma och registrera patientens smärta post-operativt. Sjuksköterskan måste i kontakten med patienten vara lyhörd, öppen och följsam. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan uppmärksammar den vuxne patientens smärta postoperativt. Metod: En litteraturstudie med åtta artiklar har genomförts med deduktiv kvalitativ ansats. Resultat: Det fanns brister i sjuksköterskornas sätt att uppmärksamma patienternas smärta postoperativt. Det var viktigt att sjuksköterskan såg till helheten hos patienten och använde sig av flera variabler i smärtskattningen. De sjuksköterskor som i sin profession såg till patientens livsvärld kunde på ett bättre sätt få insikt i hur patienten upplevde sin smärta. Slutsats: Det är sättet som sjuksköterskan utövar sin yrkesroll på som avgör hur väl hon uppmärksammar patientens smärta. Sjuksköterskan kan bli bättre på att uppmärksamma patienternas smärta postoperativt.

  • 42. Andersson, Elisabeth
    et al.
    Valdenäs, Stina
    Nilsson, Roland
    Willman, Ania
    Aktuellt kunskapsläge vid kateterspolning: systematisk litteraturgranskning2011In: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 31, no 4, p. 27-31Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: Reviewing the scientific literature with regards to urinary catheter washouts in order to prevent occlusion. Background: Patients with long-term indwelling urinary catheters often suffers from catheter blockage. Encrustations and the forming of biofilm on the catheter surface are among the most common causes of occlusion. It is unknown whether urinary catheter washout is the treatment of choice to prevent occlusion. Methods: A systematic review of the scientific literature regarding urinary catheter washouts. The study was conducted by two independent reviewers. The search used MeSH and freetext terms, in The Cochrane Database of Systematic Reviews, Academic Search Elite, CINAHL, MedLine and SweMed+, and an additional mapping of clinical guidelines in order to update praxis. Findings: The study shows that there is insufficient scientific evidence as to whether urinary catheter washouts prevent catheter blockage. Conclusion: There is insufficient evidence that urinary catheter washouts are beneficial. Individual care planning and evaluation of long-term indwelling catheter care is important in minimizing the risk of harmful side effects.

  • 43.
    Andersson, Emely
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Wimhed, Josefine
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Anorexia Nervosa: Yngre kvinnors upplevelse av att leva med sin sjukdom2012Student thesis
    Abstract [sv]

    Ett av problemen vid sjukdomen anorexia nervosa är att kvinnor ofta upplever att de inte blir förstådda av sin omgivning. Sjukdomen anorexia nervosa är en av de vanligaste ätstörningsformerna och drabbar främst yngre kvinnor i åldrarna 16-18 år. Kvinnor som lever med sjukdomen har en överdriven rädsla för att gå upp i vikt och skapar därför ett onormalt förhållningssätt till kost och fysisk aktivitet. Det låga kaloriintaget leder till viktnedgång, sömnsvårigheter, förlorad menstruation, koncentrationssvårigheter samt lättretlighet. Syftet med studien var att belysa yngre kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen anorexia nervosa. Metoden som användes var en manifest innehållsanalys med kvalitativ ansats, som baserades på fyra självbiografiska böcker. I resultatet framkom att kvinnorna tampades med två personligheter, en ond och en god sida. Den onda sidan representerade sjukdomen anorexia nervosa, som blev ett sätt att kontrollera deras liv. Kvinnorna levde med ständig ångest och ett liv fyllt av ensamhetskänsla och utanförskap. Slutsatsen visade på att kvinnornas fokus låg på känslor av ensamhet och utanförskap då de upplevde att ingen förstod dem.

  • 44.
    Andersson, Eric
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Högberg, Emil
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjuksköterskans upplevelse av att på sjukhus vårda palliativa patienter i livets slutskede: En litteraturstudie2013Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i livets slutskede kan innebära speciella behov som kan vara svåra att tillgodose för sjuksköterskan i hennes arbete på sjukhus. Det kan vara emotionellt jobbigt att vårda palliativa patienter i livets slutskede, framförallt på sjukhus där de inte påträffas lika ofta som på övriga institutioner. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att på sjukhus vårda palliativa patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ metod som analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans upplevelser av att på sjukhus vårda palliativa patienter varierade. Faktorer som arbetsbelastning, stöd från personal och anhöriga samt sjuksköterskans tankar kring döden var avgörande när upplevelsen av den palliativa omvårdnaden skulle beskrivas ur sjuksköterskans perspektiv. Slutsats: Det finns tydliga brister i palliativ vård i sjukhusmiljö, främst i form av negativa upplevelser samt att sjuksköterskan inte känner sig tillräckligt bekväm med omvårdnaden av döende patienter. Mer kvalitativ forskning inom området skulle kunna ses som positivt, då palliativ vård på just sjukhus inte har berörts lika mycket som till exempel palliativ vård på hospice.

  • 45.
    Andersson, Evelina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Isaksson, Erika
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Hur kvinnor med bröstcancer upplever stödet från hälso- och sjukvårdspersonal2014Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland världens kvinnor. Kvinnorna med bröstcancer behöver stöd. Kvinnor med bröstcancer upplever ofta brister i stödet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Stöd innefattar emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd. En professionell sjuksköterska bör hjälpa patienten och dess närstående att klara av upplevelserna av en sjukdom eller ett lidande, och ibland hjälpa de att se en mening med upplevelserna. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå kvinnors behov av stöd vid bröstcancer. Det är även viktigt att ta del av kvinnors egna beskrivningar kring upplevelser av stöd, vilket kan ge ett underlag för att kunna lindra lidandet för kvinnor med bröstcancer. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplevde stöd från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studie med kvalitativ ansats som utgår ifrån patografier. Patografierna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys för kvalitativa metoder. I studien användes fem patografier. Resultat: Resultatet bygger på fyra kategorier som framkom ur analysen. Kategorierna beskriver hur kvinnor med bröstcancer kan uppleva stöd från hälso- och sjukvårdspersonal. Studiens resultat visar att kvinnor med bröstcancer upplever hälso- och sjukvårdspersonalens stöd som tillfredsställande i vissa situationer och bristfälligt i andra. Kvinnorna med bröstcancer upplever hälso- och sjukvårdspersonalens stöd som avgörande för deras välmående under sjukdomstiden. Slutsats: Studien kan ge en ökad förståelse om hur kvinnor med bröstcancer upplevde stöd från hälso- och sjukvårdspersonal under sin sjukdomstid. Studien kan även ge en ökad förståelse för hur hälso- och sjukvårdspersonal kan förena stöd på olika sätt för att underlätta den påfrestande situationen som kvinnor med bröstcancer befinner sig i under sin sjukdomstid.

  • 46.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Borglin, Gunilla
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Sjöström-Strand, Annica
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Standing alone when life takes an unexpected turn: Being a midlife next of kin of a relative who has suffered a myocardial infarction2013In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 27, no 4, p. 864-871Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Suffering a myocardial infarction (MI) is a life-threatening event that impacts not only on the individual concerned but also on the next of kin. However, there seems to be a paucity of naturalistic inquiries that focus specifically on midlife next of kin and their experience of being close to a relative who has suffered an MI. This study aims to elucidate the experience of being a midlife next of kin of a relative who has suffered a myocardial infarction. Method: Nine women and four men in midlife participated in the focused interviews, which were conducted and analysed during 2010/2011 using Lindseths and Norbergs' description of the phenomenological hermeneutical method. Findings: Four themes - Solely responsible, Lurking unease, Left out of the picture and Life on hold - formed the basis of the core theme Standing alone when life takes an unexpected turn. The core theme was interpreted as a central phenomenon encompassing the experience of being solely responsible for the well-being of their relative and the family, thus putting their own life on hold. The core theme also reflected the next of kin's experience of being left out of the picture when it came to the relative's care before and after the MI. Conclusion: The next of kin's negative feelings of standing alone were further intensified by their experience of being left out of the picture by the healthcare professionals concerning their relative's care. As a cardiac nurse, it would seem essential to have knowledge about the experiences of next of kin in connection with a relative's MI event. Such knowledge can facilitate the planning and organisation of nursing care and at the same time address the next of kin's role in the recovery and rehabilitation process.

  • 47.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Borglin, Gunilla
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Willman, Ania
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    The experience of younger adults following myocardial infarction2013In: Qualitative Health Research, ISSN 1049-7323 , Vol. 23, no 6, p. 762-772Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to elucidate the meaning of the experience of younger people (< 55 years) during their first year following a myocardial infarction. We analyzed 17 interviews using a phenomenological-hermeneutic method. The core theme and central phenomenon was the everyday fight to redress the balance in life, which encompassed an existential, physical, and emotional battle to regain a foothold in daily life. The aftermath of a life-threatening event involved a process of transition while at the same time creating a new meaning in life. Lack of energy and its impact on the complex interplay of midlife combined with unreasonable demands from employers and health care professionals seemed to color the experience of the informants. The knowledge gained in this study can constitute a valuable contribution to overall quality assurance in nursing care and the development of nursing interventions for the cardiac rehabilitation of younger patients.

  • 48.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Borglin, Gunilla
    Willman, Ania
    Younger people’s experiences of life after having survived an acute myocardial infarction: An interview study2011Conference paper (Refereed)
  • 49.
    Andersson, Ewa K.
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Younger persons' and their next of kin's experiences of cardiac care during the first year following a myocardial infarction2017In: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 16, no S1, p. S37-S38Article in journal (Refereed)
  • 50.
    Andersson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Olofsson, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Informationens betydelse i den preoperativa vården2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bekgrund: Tidigare studier visar att preoperativ information är viktigt för patienterna. Via informationen reduceras ångest och oro. Studierna har tagit upp vad patienterna vill ha med i sin information och hur vårdaren ska ge informationen. Ingen av studierna har med djupare förståelse beskrivit hur patienterna upplever den preoperativa informationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa informationens betydelse ur patientens perspektiv i den preoperativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju artiklar, varav fem med kvalitativ forskningsansats och två med kvantitativ ansats. Studierna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2003) analys modell, med avsikt att komma fram till olika kategorier/subgrupper. Sju subkategorier framkom och delades in efter samhörighet till två kategorier. Resultat: Preoperativ information och sättet att delge den visade sig vara av stor vikt gör patienterna. De upplevde större delaktighet i sin vård. Komplikationerna minskade postoperativt och sjukhusvistelserna kortades ner. Vid det första mötet mellan vårdare och patient skapades både tillit och kontinuitet, det visade vara av stor vikt för dem. Patienterna upplevde en större trygghet när tid togs till preoperativ information. Diskussion: Patienterna tyckte att den preoperativa informationen var minst lika viktigt som bemötandet vid informationstillfället. Informationen måste vara anpassad till patienterna och delges på ett sätt som passar dem. Patienterna tyckte att det var viktigt när vårdaren i sitt bemötande var lugn och förtroendegivande.

1234567 1 - 50 of 999
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf