Kan trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och trygghet. ”Säkerhet” med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i det offentliga rummet. Konsekvensen blir att de offentliga platserna mister sin sociala kontroll, och kriminalitet och otryggheten får ytterligare spelrum. ”Trygghet” förespråkar istället skapandet av en levande stad där folk vågar ta plats och på så sätt utöva en social och informell övervakning. I detta arbete undersöker jag hur tryggheten fungerar och hur den kan ökas i en otrygg park i södra Malmö -Kroksbäcksparken,

Early research on urban form in Sweden was undertaken before the First World War. After the Second World War research was influenced by the major criticisms levelled at comprehensive urban renewal and suburban mass housing. These criticisms were particularly on the ground that values embodied in the traditional built environment were being ignored. Increased interest in the study of historical urban fabrics was associated with the development of methodologies reliant on the concepts of typology and morphology. These development were dependent on the activities of individual researchers until the very recent development of wider co-ordinating research organizations.

Detta examensarbete vill beskriva de nya förutsättningar för att behandla vindkraftsetablering i tematiska tillägg till översiktsplaner, som uppstått i och med att prövningen av vindkraftsverk 2009 till stor del förts över från plan- och bygglagen till miljöbalken. Examensarbetet omfattar också ett förslag till tema-tiskt tillägg till Motala kommuns översiktsplan. Där prövas en analys av hur estetiska och landskapsrelaterade bedömningar kan göras. Fokus har lagts vid hur bedömningar kommer att hanteras när vindkraftverk som bygglovbefrias enbart genomgår en tillståndsprövning. Reflektioner och slutsatser bygger på egna tankar från utarbetandet av det tematiska tillägget och erfarenheter av efterföljande arbete inom Motala kommun med att omvandla planförslaget till en kommunal produkt Dessutom har intervjuer gjorts med representanter från kommunens stadsbyggnadsenhet, bygglovenhet och från länsstyrelsen. Utifrån redovisade förutsättningar och analys av hur vindkraftens omgivningspåverkan kan komma att bedömas har riktlinjer har utarbetats. Dessa är utformade så att de ska underlätta prövningar enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. I examensarbetet redovisas ett förslag till tematiskt tillägg till översiktsplanen. Detta inleds med övergripande information om planprocessen och en beskrivning av prövningsprocesser av vindkraft. Vindkraftens omgivningspåverkan beskrivs generellt ur flera aspekter men med tyngdpunkt på konsekvenser för landskaps-bilden och hur denna påverkan kan bedömas. Både positiva och försvårande förutsättningar för vindkraft i kommunen redovisas i förslaget till tematiskt tillägg till översiktsplanen. Vissa områden är förenade med starka bevarandevärden och redovisas som olämpliga för vindkraft. Detta gäller främst områden med stora natur-, kultur- och friluftsintressen.

Digital Identity

According to Nicole B. Ellison and Danah M. Boyd in their article on “Social network sites: Definition, History, and Scholarship”, they defined Social Networking Sites as “Web-based services that allow individuals to (1) Construct a public or semi-public profile within a bounded system, (2) Articulate a list of other users with whom they share a connection, and (3) View and traverse their list of connections and those made by others within the system”( 2007). In other words, Social Networking Sites (SNSs) are websites that are designed to simplify communication between users who share similar activities, attitudes and interests. Today the growth and role of social networking sites has become an issue not only for the users themselves but also for scholars and industrial researchers. My aim in this research will be to explore Social Networking Sites in general. The concept of Social Networking Sites is very broad; therefore my main study will be dealing primarily with how privacy and restrictions plays a role in identity management with reference to Facebook.

På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas. Genom sammanställningar av forskning inom fälten miljöpsykologi och åskådlig planredovisning samt svensk arkitekturforskning kan man ändå få ledtrådar till möjligheter och svårigheter med användningen av 3D visualisering och dess roll som kommunikationsmedel. Rätt använd skulle tekniken kunna stärka möjligheten till åskådliggörande, men det finns också risker, kopplade till användande av tekniken. Det främsta skälet till att kommuner inför 3D-teknik inom fysisk planering, uppges av såväl Planarkitekter, kommuntjänstemän med ansvar för 3D tekniken, samt bland politiker vara önskan om att öka förståelsen hos medborgarna, av förslag till förändring av den fysiska miljön. Något som också oftast motsvaras i kommunernas dokument, där sådana finns. Alla kommuner har inte dokumenterade officiella inriktnings- och policydokument i frågan. Forskningen pekar dock på risker vid användning av visualisering i tidiga skeden av processen. I den avslutande diskussionen berörs arbetets frågeställningar, potentiella problem och möjligheter med användandet av tekniken samt förslag till områden för vidare studier. I slutsatserna konstateras att det finns en diskrepans mellan den övervägande positiva synen på användningen i kommunerna och det som forskningen visar.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem. I och med den privata äganderätten kan människor som inte är önskade avvisas och aktiviteter kan förbjudas. Det offentliga rummet är inte längre helt offentligt. Det här examensarbetet studerar hur konkurrensen mellan privata och offentliga intressen påverkar planeringen av offentliga rum samt allmänhetens tillgång till dessa platser. Arbetet fokuserar på hur aktörer i planeringsprocessen argumenterar för och emot att allmän plats omvandlas till en privat plats med semi-offentlig karaktär i och med byggandet av affärsgallerior. Arbetet ska också undersöka eventuella konsekvenser för det offentliga livet när allmänhetens tillträde till platserna blir begränsat. Metoden som används är en fallstudie, i den studeras två planeringsärenden i Stockholm, Dp93100 över Sergels Torg samt bygglov från 2005 gällande Skärholmen centrums ombyggnad. Innehållsanalys av källmaterial tillhandahållet av Stockholm Stadsbyggnadskontor kompletteras av fältobservationer. Resultatet vilar på en teoretisk grund, en studie av numera klassiska ideal presenterade av Jane Jacobs och Jan Gehl samt mer samtida forskning av Ali Madanipour och Sharon Zukin. De har olika utgångspunkter gällande det offentliga rummet men pekar alla på vikten av det offentliga rummets betydelse i förhållande till påverkan från privata intressen. Examensarbetet resulterar i ett antal slutsatser beträffande offentliga och privata samarbeten i det offentliga rummet. Undersökningen visar att när både offentliga och privata aktörer likställer attraktiva stadsmiljöer med kommers, finns en uppenbar risk för att det det offentliga rummet blir likformigt, samt att det offentliga livet i sig och människors demokratiska rättigheter blir lidande.

Detta kandidatarbete utgår ifrån två stycken frågeställningar kopplade till feminism: ”Hur kan Simone de Beauvoirs feminism gestaltas i digitala spel?” och ”Vad finns det för typiska könsroller i dagens digitala spel?”. För att svara på dess frågeställningar studerade vi de Beauvoirs bok ”Det Andra Könet”, utförde spelanalyser samt delade ut skriftliga intervjuer till spelare. Resultaten blev en prototyp till ett digitalt spel vars handling är en direkt inspiration ifrån utvalda kapitel från Simone De Beauvoirs bok ”Det Andra Könet”. Vi avser att detta spel kan bli ett exempel för framtida speldesigners hur man kan utveckla spel på ett alternativt sätt och även att digitala spel kan bli ett nytt medium för filosofer att bruka.

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa. Därefter dras slutsatser och förslag på framtida forskning inom ämnet. Kandidatarbetets fallstudie av de tre belysningsprogrammen för Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun åskådliggör att det finns många likheter dem emellan. Studien visar att belysningsprogrammen i flertalet fall innehåller utförliga beskrivningar om hur såväl trygghet som estetik skall behandlas vid utformning av belysning i kommunerna. Det visar sig dock i arbetets analys att det i övervägande delen fall saknas praktiska exempel på hur belysningen skulle planeras för att främja trygghet och det estetiska värdet. Studien har visat att kommunal belysningsplanering har gått från att till hög grad handla om att beskriva ljusets fördelar och nackdelar till en syn där belysningsplaneringen skall vägleda och ge goda exempel för att uppnå trygghet och god estetisk utformning vid belysningsplanering. Det kan tyckas vara lätt att skapa belysningsprogram med informativ text och framföra fakta om hur belysning skall planeras för att skapa trygghet och estetiskt välutformade miljöer, men det är inte jämförbart med att faktiskt exemplifiera dessa medel och visa specifika platser där de informativa råden angående belysning tillämpas. Kandidatarbetets genomgång av förekomsten av belysningsprogram i landets regioner ger en inblick i hur vanligt förekommande det är att svenska kommuner har ett belysningsprogram. Vidare visar studien att de deltagande kommunernas geografiska läge eller kommunernas storlek inte har någon betydelse för om kommunen innehar ett belysningsprogram eller ej.

Water protection proves to be a difficult task, whether it is dealt with through legislation or the implementation of a process to reduce further pollution. This study considers how the issue of water pollution from nitrates in agricultural practices has become better understood through the reforms of the common agriculture policy (CAP) and the enactment of various regulations and directives by EU. The implementation of the EC Nitrate Directive is a main focus of this study because it was a major movement towards protecting water against pollution from agriculture, and an important step in implementing the Water Framework Directive. The implementation process is analyzed from both a formal and practical perspective, along with a discussion of the difficulties that arose in the implementation phase. There is a focus on the implementation of the Nitrate Directive in UK, with an emphasis on England as a case study. The study finds that if the distribution of responsibilities (planning, regulating, implementing, and reporting) is shared between national, regional and local bodies, the compliance with political regulations becomes easier. It is also concluded that rearrangements of the existing institutions are necessary to reduce costs, exchange new ideas that could translate to regulative ideas, and create an atmosphere of trust between regulators and implementers. It can be concluded from this study that, despite the traditional centralization of governments, England has taken several steps towards integrating institutions and has tried to be open and responsive to the local communities. Finally, there are several lessons that can be learned from the UK’s approach to control nitrate pollution, which are discussed and outlined in the conclusion of this study.

Dagens samhälle är helt beroende av transporter. Av alla de olika typer av transporter som finns inriktar sig denna rapport på persontransporter. Ytterligare preciserat så handlar uppsatsen om intraurbana persontransporter och kollektiva lösningar på detta. Rapporten är en jämförande fallstudie och har som mål att belysa hur olika kommuner motiverar när en större kollektivtrafiksatsning skall göras. Innan fallen presenteras ges en bakgrund i några av de problem och förutsättningar som finns inom ämnet. Människans resande kopplas bland annat till klimatförändring och livsmönster. I genomförandet av fallstudien tillämpas en analysmodell med ett antal rubriker. Modellen gås igenom med sitt innehåll av olika teorier och sätt att se på staden kopplat till kollektivtrafiken. De fall som sedan undersöks är: Stockholm – utbyggnad av Spårväg City Norrköping – utbyggnad av spårvägen Landskrona – nybyggnad av trådbusslinje De olika fallen diskuteras sedan i en avslutande diskussion där analysresultaten jämförs. I arbetet har följande övergripande frågeställning använts. • Hur motiveras valen av kollektivtrafikslag när satsningar inom intraurban kollektivtrafik görs? Hur motiverar staden sitt val? I den avslutande diskussionen besvaras denna fråga. Motiven som har tagits upp i analysen grupperas här efter deras egenskaper.

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrån iakttagelser från samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om 1, den offentliga planeringens användning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar påverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess där just relationer mellan offentliga och privata aktörer förväntats. Fallet som undersöks är processen kring omvandlingen av Norra Backa i Borlänge. Där omvandlas ett tidigare industriområde till en storskalig handelsplats. Vad gäller metoder så byggs undersökningen upp med ett flermetodiskt angreppssätt. Semistrukturerad intervju och kvalitativ innehållsanalys är de metoder som används. En intervju har genomförts med en tjänsteman som varit involverad i det undersökta fallet. Den kvalitativa innehållsanalysen används dels vid en analys av tidningsartiklar ur en lokaltidning men också som grund när planhandlingarnas förändring genom processen undersöks. Dessa tre metodanvändningar ger tre separata resultat som jämförs och analyseras genom en triangulering. Analysen visar hur det undersökta fallet kan förstås med hjälp av begrepp som exempelvis allmänintresse och särintresse samt aktör och struktur. I undersökningen pekas stadens storlek och attraktivitet ut som en avgörande faktorer för det sätt som den offentliga planeringen kan använda planmonopolet. Uppsatsen syftar inte till att diskutera aktörernas agerande i termer av rätt eller fel. Utan snarare till att belysa problemet med att en detaljplaneprocess skall tillgodose många aktörers behov och att hierarkier uppstår mellan aktörer inom planeringsfältet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt då det idag råder en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte är inbjudande nog. Torget brukas inte i den utsträckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad användning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet är indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras både flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig användning då den flexibla ytan inte fylls av ytkrävande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sällan någon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, därav uppstår problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut. Arbetet är en fallstudie som belyser det generella genom att se till det enskilda fallet för att ge svar på varför det efterfrågade i undersökningen inträffar (brist på attraktivitet och låg användning). I den första delen ges det en vetskap utifrån teorier och begrepp som behandlar utgångspunkter för den offentliga platsens liv, torgets rumslighet, avläsning av staden med våra sinnen, rummets möblering samt möjligheter kontra hot för ett folkrikt uteliv. Rådande uppfattningar, företeelser och element som tar uttryck i staden beskrivs här för att i de nästkommande delarna kunna utgöra en grund och förståelse för hur det ter sig väl på plats. I den andra delen skapas en lärdom där två omvandlade och arkitekturprisade stadstorg analyseras för att både finna goda aspekter samt fallgropar i form av användning och utformning. Det ger applicerbara principer gällande hur ett stadstorg i modern tid bör skapas för att generera folkliv och ökad användning med hänsyn till flexibilitet. Analysen visar teorier och begrepp i en faktisk miljö. I den tredje delen presenteras resultatet, vilket innebär att tidigare delars framkomna material sätts i relation till fallet Fristadstorget. Omgestaltningen utgår från rådande platsförhållanden tillsammans med applicerbara tidigare framkomna punkter. Gestaltningen av det nya Fristadsstorget tilldelas målpunkter som kan föra samman och främja kontakt mellan människor samt skapa förutsättningar för uppehåll på torget. Dessa målpunkter görs till stor del flexibla i sitt eget utförande, integrerade och flyttbra, vilket skapar en större sammanhållen fri yta vid behov. I slutdiskussionen ges avslutande tankar som fastslår att människor alstrar människor, vilket ger folkliv. För att människor ska vilja uppehålla sig på en plats bör en tillfredsställande vistelsemiljö ges - vilket även kan utläsas som målpunkter. Dessa kan lätt bli objekt och element som skäl yta, därför måste extra hänsyn och avvägning göras vid planerandet av målpunkter, särskilt om utgångsläget är att skapa en flexibel plats.

Denna rapport är ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys. Syftet med arbetet är att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se på möjligheterna att skapa ett småskaligt torg på Kungsplan. Även ge rekommendationer till förändringar av Kungsplans omgivningar. Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor, Fribergska huset och Hoglandspark och har stängda sidor åt norr och öster med ett L-format hus. Förslaget redovisar beläggning, markmaterial och belysning av platsen.

Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen. Staden är ständigt under förändring. Den omvandlas, omstruktureras och får ideligen nya sociala och kulturella former. Tydliga horisontella och vertikala skiktningar kan skönjas beroende på vart man befinner sig geografiskt och hur de som vistas där klär och uppför sig. Beroende på hur vi utformar de offentliga platserna påverkas människan olika. Här spelar de sex gestaltningslagarna stor roll för hur vi uppfattar de rum vi befinner oss i. Detta leder oss in i miljöpsykologin som visar att den omgivning vi dagligen befinner oss i spelar en mycket viktig roll eftersom den utgör själva inramningen för våra upplevelser och beteenden. Perceptionspsykologi är ett begrepp för de processer som är aktiva i att tolka de sinnesintryck människan ständigt utsätts för. När vi befinner oss i de offentliga rummen förvandlas sinnesintryck till meningsfull information. Detta gör det möjligt för oss att orientera, känna igen ansikten eller bara bedöma avstånd. Vår möjlighet att kunna samspela med miljön omkring oss bygger på att den bland annat är lätt igenkännbar. För att kunna skaffa oss en inre representation av vår yttre omvärld skapar människan så kallade kognitiva och spatiala kartor. Dessa delar upp miljön vi vistas i och gör det möjligt för oss att exempelvis känna igen oss vid senare tillfällen. Som blivande planeringsarkitekt är det oerhört viktigt att förstå betydelsen av arkitekturen och de offentliga rummen som viktiga byggstenar där vi skapar förutsättningar för människans identitets-skapande och sociala förankring. En stor del av vårt lärande baseras på upplevelser i dagliga vardags-situationer och därför måste vi utforma de offentliga platserna så att de blir en tillgång för människan. Gehl Architects arbetar med en metod de kallar för First life – then space – then buildings. Inventeringsmetoden främjar människan och stadslivet genom att sätta de offentliga rummen i fokus och inte byggnaden eller funktionerna. I Tyresö kommun i Stockholm bor det idag cirka 43 000 människor. Kommunen i sig är attraktiv med bland annat goda kommunikationer och närhet till havet. Dock upplevs vad som borde vara kommunens framsida nämligen Bollmora torg, som en övergiven plats som inte utformats med hänsyn till vad de människor som använder den har för behov. Planförslag under kapitel 4 är en idé på hur man med teoretiska kunskaper inom offentlighet, rumslighet och miljöpsykologi kan omgestalta Bollmora torg med människan i fokus.

Thesis on EU innovative programs supporting regional development in UK. A case study on East England and North East, UK. The topic of my project is basically comprises the discussion of EU innovative programs that influences on regional development of UK regions: East England and North East. I discussed how EU programs are contributing to both regions, what measures EU is taking in order to support innovative development in East England and how EU creates/supports North East’s better regional performance.

Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbättra Drottningtorgets kvaliteter ur främst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rådande problematiken och förutsättningarna på platsen samt med bakgrund av teoretiska utgångspunkter. Arbetet inleds med teorier från respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsätter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlägsna den rådande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsättningar som diskuterats. I förslaget har stor hänsyn tagits till människors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahålla gröna områden för rekreation.

Denna kandidatuppsats fokuserar på mötesplatser och dess roll i samhället. Här behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen är inte bara till för kommers utan fyller även en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra människor, är betydande för att stärka samhällets sociala kapital inom demokrati- och hälsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har därmed varit relevant utifrån rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och då specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsätta vara attraktiva mötesplatser. Även då handelsfunktionen minskar i betydelse. Utöver stadens centrum så har det i Sverige under 1900-talet, främst de senaste 50 åren, introducerats nya platser för handel som externa handelsområden och köpcentrum, samt elektronisk handel (Öberg, 2009). Dessa platser är privatiserade till skillnad från den traditionella stadskärnan som är offentlig, vilket påverkar människors frihet att vistas och delta i det sociala livet. Syftet är att studera om och hur centrum i mindre kommuner, som historiskt och geografiskt förenat handelsplats och mötesplats, enligt forsknings och kunskapsöversikt kan bevara och utveckla sin funktion som mötesplats då handeln lämnar centrum. Den övergripande frågeställningen blir därmed; Kan centrum i en mindre stad, som fungerat som handel- och mötesplats, utformas mot en attraktiv mötesplats då handeln stagnerar? Det tillvägagångssätt som använts för att undersöka problem och frågeställningar, har varit genom studier av relevant planeringslitteratur samt genom en fallstudie över Hjo centrum. De metoder som används vid observation av den fysiska miljön i fallstudien har varit en så kallad Lynch analys och inventering. De skriftliga källorna som används har varit relevanta för kandidatuppsatsen syfte och har studerats under Forsknings och kunskapsöversikten. Utifrån Forsknings och kunskapsöversikten presenteras först en historisk beskrivning av vilken roll handelsplatsen haft för staden och hur dess utveckling har påverkat det offentliga livet i denna. Sedan belyses den offentliga platsens roll som mötesplats och hur den kan bidra till att skapa ett socialt hållbart samhälle. Vidare så framhålls de teorier gällande gestaltning av offentliga platser som kan tillhandahållas vid utformandet av ett centrum för att skapa möjligheter att mötas. Teorierna sammanfattas till riktlinjer för att ”röra sig” och att ”uppehålla sig” som används som analysredskap för mötesplatserna i Hjo centrum. I fallstudien för Hjo centrum analyseras och inventeras mötesplatser. Genom en sammanslagning av inventeringar kring mötesplatser och Lynch analysen med Paths och Nodes, går det att urskilja vilka platser i centrum där mest aktivitet äger rum. I dessa så kallade fokuspunkter finns således bäst underlag för möjlighet till möte enligt analyserna. En fördjupad analys görs över tre av dem; Torget, Hamngatan och Korsningen/ Bangatan. I resultat och slutdiskussion framhålls problematiken med att upprustningen av den fysiska miljön skulle innebära att dess funktion som mötesplats stärks. Riktlinjerna för att ”röra sig” och för att ”uppehålla sig” appliceras på de utvalda mötesplatserna och visualiseras genom en illustrationsbild. Om platsen sedan används av fler som mötesplats visar inte resultatet. Dock finns det kanske bättre förutsättningar för möten genom att förbättra människors möjligheter att röra sig och att uppehålla sig på en plats? Oavsett vilket, undersöker denna kandidatuppsats om och på vilket sätt det skulle vara möjligt, med förhoppningen om att det kan leda till ökad social hållbarhet i den lilla staden.

Monster fyller en väldigt viktig roll i dagens skräckfilm och skräckspel där en av deras största uppgifter är att vara skrämmande. Denna uppsats är en studie som fokuserar på hur man designar skrämmande monster inom spel och film. Vi har, med hjälp av teoretiska tolkningar, tagit reda på faktorer som kan påverka vad människor ser som monster samt hur man kan göra monstret skrämmande på en kognitiv nivå. Exempel på sådana här faktorer är kultur, etnicitet, religion. Även sexism och rasism har en betydelse i detta samband. Med hjälp av tidigare forskning och analys av skräckfilmer och skräckspel har vi samlat in tips och idéer över hur man designar skrämmande monster. Dessa tips och idéer tillhandahåller vi i den resulterande bok om monsterdesign som vi skrivit i anslutning till denna studie.

Outdoor recreation areas are exposed to several causes of conflict. Many interests, along with different types of recreation activities, are competing in the same area. In these areas, conflicts are handled by spatial planning and by the separation in space of different functions. One source of conflict is noise. The lack of noise-free areas in the Swedish coastal areas has become an amenity problem. Does this make noise an important problem to consider in planning? An assumption is that the sound environment is relevant for the visitors’ experience; spending time in nature is associated with peace and quiet, where one should not be disturbed. In this study, it will be investigated how silence and noise actually are considered in the Swedish municipal planning. “Silence” is one of the amenity categories reported in the Swedish tourism data base. Is there a discrepancy between the existing municipal planning and the visitors’ opinions, attitudes and experiences? Furthermore, there will be an analysis of how silence and noise could be handled in spatial planning. One possible method is zoning. By excluding certain outdoor recreation activities from some areas, zoning may handle, or at least reduce, the problem of conflicts. The biosphere reserve concept (where zoning is an important part) will for that reason be discussed as a potential tool. A case study of the Blekinge archipelago, Sweden is the foundation of the study, which data consist of planning documents and questionnaire surveys considering outdoor recreation and nature tourism.

Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av översiktsplanen för Eslöv - öster om järnvägen. Den har blandstaden som förebild för stadsutveckling för ett stationsnära område som idag består till merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut bebyggelseexploatering i stadens periferi på god åkermark. Syftet med examensarbetet är att studera, beskriva och definiera stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska miljön. Begreppet sätts i kontrast till funktionsseparering, zonering och stadsutglesning. En blandning av funktioner innebär konflikter. Därför beskrivs hur skyddsavstånd och risker kan hanteras om blandstaden är målet. Tågtrafiken är viktig för Eslöv och pendlingsmöjligheter i regionen är goda. Studier kring det stationära läget och vad som bidrar till ett ökat kollektivtrafikresande är därför viktiga. Utifrån dessa ämnen formuleras en generell blandstadsstrategi som tillämpas i ett förtätningsförslag i två olika skalor. Ett övergripande förslag pekat ut förtätningsytor inom dagens tätortsgräns. En mer detaljerad blandstadsförtätning beskrivs och illustreras i ett direkt stationsnära läge. Förslaget innebär funktionsblandning på stadsdels- och kvartersnivå. Grundtanken är att stadens alla funktioner ska kunna blandas. Förslaget pekar ut ny bebyggelse som kan förväntas utsättas för störning i sin närmiljö och bör därför innehålla mindre känslig användning. Utöver det så är den nya markanvändningen flexibel och styrs inte i detalj då detta kan skapa en låsning i tid och rum och därmed hindra en framtida ändrad markanvändning. Vidare så innebär förslaget nya målpunkter och kopplingar samt en tät blandad bebyggelsestruktur och hög befolkningskoncentration i ett stationsnära läge vilket indikerar på och möjliggör ett ökat kollektivresande.

Denna uppsats undersöker svårigheterna i att skapa orkestermusik med hjälp av MIDI och kommer fokusera på stråkarna i orkestern. För att komma fram till eventuella lösningar på problemen kommer två guider på området användas och jämföras mot varandra. Guidernas innehåll appliceras sedan på ett musikstycke som skrivits och vilken guide som är mest effektiv bedöms av en testgrupp. Testgruppen består av åtta personer med varierande musikbakgrund och slutsatsen blev att guide två var mest effektiv då den tar upp punkter som inte guide ett gör.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus. Under en lång tid har belysningsplaneringen präglats av mätbara värden och främst varit en fråga för tekniker och ingenjörer. Dock är ljus och upplevelsen av belysning inte alltid mätbar med instrument. Belysningsplaneringen har utöver de praktiska värdena även viktiga gestaltande, och därmed estetiska, värden. Belysningsplanering är en komplex uppgift som kräver mycket kunskap och erfarenhet. Stadens belysning är en mycket viktig del av planeringen av stadens utformning. Ljusplanering ska inte ses som en isolerad företeelse i stadsbyggandet, precis lika lite som trafikplanering, landskapsplanering eller bebyggelseplanering. Som med annan infrastruktur är en belysningsanläggning en kostsam och långsiktig investering som bör bygga på välgrundade avvägningar gällande estetik, energi, ekonomi och trygghetsupplevelser, för att nämna några parametrar. För att uppnå detta krävs större medvetenhet om belysningens betydelse och möjligheter bland oss som ska vara med och planera och utforma framtidens miljöer. Genom att tidigt diskutera sambanden mellan fysiska strukturer och belysning kan belysningens planering integreras i planeringsprocessen redan i de tidiga skedena. Eftersom offentlig belysning ses ha en positiv effekt på upplevelsen av trygghet försöker jag inledningsvis i min uppsats att i korthet beskriva vad trygghet i det offentliga rummet innebär och hur den kan påverkas positivt av belysning. I uppsatsen beskrivs därefter översiktligt vad ljus är och hur vi människor upplever ljus. Vidare behandlas i korthet den offentliga belysningen i ett historiskt perspektiv och hur det har förändrats fram till idag. Exempel ges på hur belysning kan påverka upplevelsen av stadsrummet samt vilka armaturer och ljuskällor som vanligen används för att lysa upp våra tätorter. Analys- och arbetsmetoder tillsammans med en reflektion av planeringsarkitektens roll i belysningsplaneringen avslutar kapitlet. I arbetet har också en studie av ett tiotal kommunala belysningsprogram genomförts samt intervjuer med verksamma tjänstemän med ansvar för belysningsfrågor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Stockholm. Den avslutande delen av examensarbetet är en tillämpning av de kunskaper jag tillskaffat mig under arbetets gång. Tillämpningen är i form av ett förslag till ljussättningsprogram av centrumområdet i ett mindre samhälle i Lerums kommun. Samhällets centrum står inför stora strukturella förändringar enligt ett detaljplaneprogram som kommunen tagit fram. Mitt förslag till ljussättningsprogram är att tänkt att användas vidare i planeringen av Gråbo centrum med syfte att integrera belysningsaspekter redan i ett tidigt skede av planprocessen.

I takt med att samhällets värderingar förändras ändras också synen på stadens historiska, nutida och framtida värden. Hur den rätta avvägningen görs mellan dessa värden är något som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens förändring och utveckling. En avvägning måste ske på ett sådant sätt att stadens alla värden får plats och syns. Värdena måste i sin tur vävas samman till en helhet. Det gäller då att ha en god kunskap vad gäller staden historia och nuvarande identitet men också var staden kommer att befinna sig i framtiden. Detta examensarbete är baserat på Växjös stadskärna. Där upplevs idag en viss intressekonflikt mellan den historiska och den framtida expansiva staden. Den historiska staden är dessutom av riksintresse för kulturmiljö och ska därför skyddas mot påtaglig skada. Riktlinjer angående stadskärnans utveckling anges i Fördjupad översiktsplan för riksintresset rutnätsstaden med Östrabo och Biskopsgärdet. Riktlinjerna fokuserar på en anpassning efter den äldre bebyggelsetraditionen och är därför något som begränsar en större expansion. Samtidigt anges det i måldokumentationer att stadskärnan måste växa för att stärka stadens regionala roll och vara stadens varumärke. En expansion inom riksintresseområdet blir därför nödvändig. Växjö rutnätsstad är av riksintresse för kulturmiljö på grund av sin långa historia och Länsstyrelsens motivering lyder : ”Stifts- och residensstad av medeltida ursprung med dominerande domkyrkoområde och successivt framvuxen rutnätsplan som speglar stadsutvecklingen under 1600- och 1800-talen. (Skolstad)”. Många historiska spår är fortfarande synliga i stadskärnan genom byggnader och hela miljöer. Detta är ett kulturarv som måste hållas levande och en stad med ett levande kulturarv är en stad vars historiska värden är väl sammanflätade med resten av stadsmiljön. Historien, nutiden och framtiden bildar tillsammans staden. Min studie visar att den historiska och den nutida och framtida staden inte behöver stå i konflikt utan att de snarare kan ta hjälp av varandra för att stärka Växjö. Kulturmiljön har visat sig spela en allt större roll i arbetet med att förändra och utveckla städerna och många uppskattar idag städers olikheter och upplevelsen av att förstå stadens identitet. Genom att stärka Växjös tydliga identitet som stiftsstad, handelsstad, skolstad och kommunikationsnod kan även expansiva Växjö gynnas. En ökad aktivitet och modernisering kring de historiska miljöerna skulle dessutom stärka dem, genom att de då får en chans att visa upp sig och berätta sin historia. Rutnätsstaden är också en viktig beståndsdel för stadens identitet då den i mångt och mycket styr upplevelsen i stadskärnan. Rutnätsstadens uppbyggnads- och utformningsprinciper borde med fördel föras in i dagens stadsbyggande för att skapa en attraktivare stadsmiljö. Där det har upplevts en viss intressekonflikt mellan den historiska och den framtida staden har jag genom en volymstudie testat denna. Det visar sig då att riksintresset klarar en större expansion än den som anges i den fördjupade översiktsplanen. Varken den expansiva staden eller riksintresset behöver vara en förlorare i förändringen och utvecklingen av stadskärnan.

Det här är slutreflektionen för ett examensarbetet Recúrrens, skapat av Mikael Berglund och Johan Cederholm från Medieteknik och Joel Arwidson och Charlie Persson från digital ljudproduktion. Recúrrens är en novellfilm vi gjorde från idé till färdig film och vi kommer beskriva hela vår arbetsgången i den här slutreflektionen. I den andra, reflekterande delen, diskuterar vi hur arbetet gick, motgångar, framgångar och slutresutlatet. Bifogat finns även manuset och bildmanuset.

Många äldre industriområden har genomgått en omvandling för att möta dagens behov, men samtidigt har platsernas själ och historia bevarats genom återanvändning av byggnaderna. Malmö befinner sig idag i en övergång från en stad som varit beroende av industrier till att utvecklas mot en kunskapsstad, vilket gör gamla industriområden aktuella för nya användningsområden. Eftersom Malmös invånarantal ständigt ökar, krävs det att mark inom staden utnyttjas för ny bebyggelse. Järnvägsverkstäderna i nordöstra Malmö är ett äldre industriområde från förra sekelskiftet som haft en betydande roll för staden, men med tiden har förutsättningarna ändrats. Förr dominerades de stora ytorna av järnvägstrafik och industrier som utnyttjade tågförbindelsen, men med tidens gång har platsens lokalisering blivit alltmer central och har idag goda utvecklingsmöjligheter. Genom att området har dominerats av järnvägstrafik för industrier kännetecknas området fortfarande av stora byggnader och rälsdragningar. Detta medför problem, men även möjligheter, vid en framtida utveckling. Barriärer i form av upphöjda järnvägsspår och ytkrävande industrier skapar begränsade rörelsemöjligheter. Samtidigt visar området prov på potential då en oanvänd järnvägsstation planeras att åter börja användas. Arbetet har gått ut på att ta fram en vision för hur en framtida bebyggelseutveckling skulle kunna ske i detta industriområde. En urban återanvändning som arbetet utgår ifrån innebär att ta tillvara på och ge nytt liv åt den historiska miljön. De befintliga tegelbyggnaderna ger området en identitet som ska bevaras och i framtiden användas till nya funktioner. Visionen som presenteras har tagits fram för att åtgärda områdets svagheter och förstärka dess styrkor. Därefter har två individuella planförslag gjorts utifrån visionens riktlinjer som illustrerar en möjlig framtida bebyggelseutveckling.

Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invånare. Det är ett litet samhälle med allt vad det innebär. Varför väljer man att bo så? Vilken sorts livsmiljö är Skillingaryd? Vad är det som gör orten attraktiv? För att besvara frågorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av livsmiljö Skillingaryd är och som speglar hur Skillingarydsborna ser på sin ort och på sin vardag på orten. För att få en inblick i Skillingarydsbornas vardag tillfrågas en samling personer som bor på orten eller har en koppling till orten om deras syn på samhället. Till ortsanalysen används även tillgängligt statistiskt material och inventeringar gjorda på platsen. Den insamlade informationen leder fram till en sammanställning av planeringsproblem och planeringsmöjligheter för en liten ort. Den lilla ortens förutsättningar skiljer sig från en stads, men vissa av stadens problem och möjligheter finns även på den lilla orten i en annan skala eller i ett annat sammanhang. Vissa av dessa problem och möjligheter har en koppling till fysisk planering och dessa följs upp i ett planförslag som syftar till att stärka Skillingaryds attraktivitet utifrån en planerares syn på orten. Bland annat föreslås ny markanvändning, ny grönstruktur och ny gatustruktur.

AI is something that has become more important in today’s games and gets higher pressure to act human and intelligent. This thesis examines which methods are preferred when creating an AI that can learn from its previous experiences. Some of the methods that are examined are tree structures, Artificial Neural Network and GoCap. By creating an application with one of the methods and a survey of how the AI in the application was perceived we got a result that showed us if the method was functional. From this we discuss if the other methods would have been more effective, how we could have improved the AI and what the future for game-AI holds.

Smartphones med Android som operativsystem har under de senaste åren blivit en allt större del av vår vardag. Kandidatarbetet undersöker vilken försäljningsmetod man som utvecklare ska använda sig av för att få största möjliga förtjänst, när man säljer ett spel på Androids marknad. De försäljningsmetoder, som studerats, är reklam, prissatt och in app billing. Från insamlad statistik av Google och enkäter har en förståelse kring vilken metod att föredra tagits fram. Resultaten visar att alla fungerar trots deras olikheter sinsemellan. Förslag på hur en blandning av försäljningsmetoderna kan användas och hur man applicerar rätt metod till rätt spel diskuteras och presenteras.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade. För att uppnå blandningen förespråkas därför ett allsidigt bostadsbyggande, dvs. en blandning av boende- och upplåtelseformer, i stadens alla delar. Detta eftersom politiska partier och kommuner tenderar att se boendesegregationen som en effekt av den fysiska strukturen och det homogena bostadsbeståndet som karaktäriserar vissa områden. Syftet med examensarbetet är därmed att undersöka och redogöra för interaktionen mellan politiska ambitioner, planeringsprocess och forskning genom att analysera den vetenskapliga förankringen av föreställningen om boendeformer som medel för att motverka boendesegregationen i samhället. Undersökningen görs eftersom föreställningen kan liknas vid den s.k. rumsliga determinismen som bygger på en tilltro till att fysiska förändringar på ett avgörande sätt kan förändra och påverka det sociala livet. Flertalet forskare vänder sig mot denna föreställning och hävdar att problemen inte ligger i grannskapen, utan är strukturella och påträffas i bl.a. arbets- och bostadsmarknad, utbildning och näringsliv. Andra hävdar dessutom att den sociala blandningen kan få kontraproduktiva följder eftersom det ligger i människans natur att söka sig till relativt små sociala avstånd i omgivningen. Ambitionen med denna rapport är att bidra till en ökad förståelse av relationen mellan politiska intentioner, planeringsprocess och forskning samt bidra till en omvärdering av den allmänt förespråkade föreställningen om att boende- och upplåtelseformer motverkar boendesegregationen i samhället.

Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst industrialismens historia. Arbetet har utifrån detta studerat kulturmiljöbegreppet för att sedan göra ett funktionsomvandlingsförslag för kvarteret Gjuteriet i Malmö där Ljungmans verkstäder bedrev sin verksamhet förr med hänsyn till platsens historiska värde. Syftet med arbetet har därmed varit att göra en karaktärisering av kvarteret Gjuteriet i Malmö för att sedan upprätta ett förslag för vilka byggnader som skall bevaras och med hänsyn till dessa byggnaders kulturhistoriska värde bryta upp detta jättekvarter till mindre stadskvarter. Därefter ta fram riktlinjer för området för att sedan bestämma markanvändningen samt ta fram ett förslag på hur kommande exploatering inom området kan utformas.

This thesis investigates a factory's transformation from declined industrial area to the humanized public space. With the rapid development of China's economy, many old industrial areas in cities gradually fall into the plight of survival and development. In the early time, the renewal ignored the value of the old industrial areas. On the other hand, due to the original characteristics of industrial areas, they are facing challenges to be humanized public areas. This article starts with the background of current industrial areas renewal and points out the problems. In the next section, theoretical framework on the evaluation of old industrial areas, old industrial area preservation and humanized reconstruction are established to be the guide and principle of the case study. The successful case, Shanghai EXPO Urban Best Practices Area is chosen to find out how to seek for the balance between preservation and reconstruction into humanized public areas. Then the article establishes a relatively complete framework for planning and design, and demonstrates the framework through the design proposal of Shanghai Yangpu Auxiliary Equipment factory. This research serves as a practical model for preservation and reconstruction from old industrial area to the humanized public space. In addition, it also discussed and rethinks deeply over the problems of reusing old industrial areas.

The purpose of this work is to analyse both the existing planning system in Nepal and how tourism affects the local indigenous population. Furthermore it will try to understand how tourism can be used for poverty alleviation and sustainable development of infrastructure through planning. A study of planning theory has been interspersed with studies of the concept of sustainable development, planning, tourism, and infrastructure while and trying to find linkages between the fields of knowledge. Informal planning is a key function that occurs when the existing planning does not work. Can this form of planning be adapted and accepted as the official planning? Through case studies in three different locations in the Kaski district in Nepal the theoretical framework has been used to analyse how tourism is used and how planning works. The areas were all chosen because of their different preconditions and location. The study analysis both urban and rural areas, which have different challenges when working with achieving sustainable development. The result of the studies shows on a possible connection between sustainable development and infrastructure with tourism as an engine in Nepal. Through studies of literature focusing on planning challenges in Africa knowledge was extracted that could be used and adapted to local conditions in Nepal. But the studies also found grave problems with the existing planning system in Nepal - it is not working as the local administration is not capable of fulfilling its’ responsibilities towards the local population. If tourism is to be used for creating sustainable development in Nepal the regulatory and administrative system has to be adapted to the local context.

A low cost system to document and monitor road conditions in Uganda and comparable countries is presented. We used slightly modified Contour GPS and Micorsoft Kinect, both inexpensive devices that can be purchased off the shelf in most countries.

This thesis aims to analyze the extent to which the concept of cross-border polycentric metropolitan regions (CBPMR) can be applied to the cross-border region “the Greater Region”. The concept of CBPMR is rather new since metropolitan regions have not been suspected of existing in cross-border locations until recently, due to the separating function of national borders. This analysis is based on a theoretical discussion of the concepts of cross-border regions, polycentricity and metropolitan regions. The application of the concepts to the Greater Region leads to the result that the core of the region can be defined as a small scale CBPMR. The elaboration of strengths and weaknesses of this regions helps to identify opportunities to develop the small-scale CBPMR as an internationally well known region.

Detta examensarbete är skrivet av Kristoffer Beijer och Anthon Elfström på Digital ljudproduktion. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur inspelning av djurläten skall gå till för att få en så bra slutprodukt att den kan användas i framtida mediaproduktion. Inledningsvis ges en introduktion till vad som avses med begreppen ljuddesign, djurljud och fältinspelning. Därefter beskrivs tillvägagångssättet som består av litterturgenomgång, intervjumetoder, vilken teknisk utrutsning som kan tänkas vara bra att använda vid den kommande fältinspelningen. Den tekniska utrustningen beskrivs närmare i kapitel 3.4 Teknik och utrustning som berör olika mikrofontyper och ljudinspelare. Därefter redogörs närmare om fältinspelningen som gjordes på Nordens Ark. Kapitel 3.6.3 Organisering och editering av inspelat material tar upp arbetet med organisering och editering av det inspelade materialet som var tidskrävande. Uppsatsen avslutas med att redovisa resultat av fältinspelningen av djurläten som blev att det fanns mycket litteratur och konkreta tips om vilken teknisk utrustning som skulle vara bra att använda. Det var inga större svårigheter att hantera den tekniska utrustningen. Vad som däremot var svårt var att få djuren att låta. De ger inte ljud ifrån sig på kommando. Men vi kom fram till att det går att få djur att låta. Det fanns störande miljöljud på inspelningsplatsen vilket försvårade vårt arbete. Det mesta av det inspelade materialet kan inte användas i en kommande mediaproduktion men vi har lärt oss otroligt mycket och vill arbeta inom detta område i fortsättningen. Vi hoppas att informationen i denna uppsats skall ge inspiration till de som är intresserade av djurinspelning, men också att göra fältinspelningar i allmänhet.

Ludvika and Borlänge are municipalities located in the manufacturing belt of Sweden (Bergslagen); the two municipalities have had different development patterns since the beginning of the decline of the manufacturing belt. This thesis focuses on Ludvika which has experienced decrease in population for many decades, and compares Ludvika’s development to the development of Borlänge, which has experienced increase in population. Now there are a lot of investments underway in Ludvika. Hence, the purpose of this thesis is to study the development paths of Ludvika and Borlänge and see how they differ and to discuss the future development of Ludvika, and the possibility to change the development pattern of Ludvika. The theoretical perspective of the thesis is the literature on manufacturing belts and their decline and the concept of path dependence. The results are that political priorities, after the decline in Bergslagen have encouraged the enlargement of the service sector in Borlänge, which in its turn has diversified the commercial and business life of Borlänge, breaking the path dependent development the municipality had, while Ludvika still has a path dependent development evolving around the industry at ABB, dependent on the strong manufacturing culture, with continuously increasing industrial sector and decreasing service sector. Other factors which have influenced the different development patterns of Ludvika and Borlänge are the geographic locations, the locations within the transport system and the size of the local labor markets. The planned investment can in certain scenarios change the development pattern of Ludvika.

The aim of this thesis was to study the Baltic Sea Region (BSR) Programme and the North Sea Region (NSR) Programme within the Transnational Interreg IV B Programme for the period 2007-2013, by making a comparison between Sweden and Denmark. The thesis looked at the level of involvement of both National Planning Authorities in the designing process of the programmes and projects, and investigated whether the Interreg programmes influence the authorities in their work with future policy-making, and the national spatial planning policies in general. The ambition of the thesis was also to clarify the links between the Interreg Programmes, the ESDP document, the Territorial State and Perspectives of the European Union and the Territorial Agenda, and how these documents have influenced the EU Territorial Cohesion debate and the creation of the EU Baltic Sea Strategy. The reason was to better understand the role of the National Planning Authorities in the implementation of the transnational programmes and their work towards territorial cohesion. The methods used for the thesis consisted of secondary research and analysis of the intergovernmental “Territorial Documents”, the Interreg programmes and their specific projects, and not least, the study of books, articles, and other documents and sources of interest for this topic. Interviews were made with people working at Swedish “Boverket”, Danish “By- og Landskabsstyrelsen” (BLST) and “Danske Regioner” (Danish Regions). Some of the main findings have been the different approaches among the Planning Authorities towards their potential leadership in the Interreg projects, the little time dedicated to the Interreg work in general at Swedish Boverket, and Boverket’s scarce intervention in the development-process of the EU Baltic Sea Strategy. On the Danish side there is very little priority given to the diffusion and transfer of knowledge, while in Sweden on the other hand, this is one of the main issues for all the authorities involved. The conclusion is that, even if Sweden and Denmark are close neighbours and are collaborating in many fields, there are some substantial differences in attitude and action towards their role as participators of the Transnational Interreg projects, differences which, if emphasised, could be useful knowledge for both parts in order to develop their own Interreg-work, responding to the growing interest of the EU in territorial concerns.

En undersökning om motiven till planläggningen av den hållbara stadsdelen Bo01 i Västra Hamnen, Malmö. En analys sker även om hur staden hanterade konsekvenserna i val av strategi.

Från det att jag började första klass har jag förutom de första två veckorna fått gå eller cykla själv till skolan. Innan man började fjärde klass fick man inte cykla, så efter att jag började just fjärde klass cyklade jag dagligen. Min dagliga resa till skolan gick genom två olika radhus- och villaområden med lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksväg med tung och vältrafikerad trafik. Här fanns reglerade övergångställen och vid det övergångställe som ledde till min lågstadieskola stod det alltid skolpoliser. Denna korsning var alltid lite skrämmande, men jag och mina kompisar fick ändå lov att gå själva. Hur såg din skolväg ut när du var liten, som min kanske? För dagens barn och ungdomar finns inte alltid den möjligheten, många tillåts inte heller gå eller cykla själva till skolan. Detta arbete är indelat i tre delar. I den första delen ska jag försöka ge en samlad bild över hur arbetet med att införliva barnkonventionen i kommunalt och myndigheters arbete. Då detta sker på olika sätt i olika kommuner och myndigheter har jag mest studerat de skånska kommunernas arbete. Och den myndighet vars arbete jag använt mig av är Vägverket. Den andra delen behandlar ett av de sätt Barnombudsmannen utarbetade på uppdrag från regeringen för att förbättra arbetet med barnkonventionen. Metoden heter barnkonsekvensanalys (BKA) och har omarbetats av Vägverket för att passa deras arbetsprocesser. Jag redogör i detta avsnitt för hur en BKA är menad att fungera och redogör för hur Vägverket använder sin version. Kortfattat beskriver jag andra metoder kommuner använder i sitt arbete med barnkonventionen. Den tredje och sista delen behandlar de problem och svårigheter barn kan uppleva i trafiken. Uppgifter som att barn i dagens samhälle inte får gå eller cykla själv skolan behandlas och hur en trafikmiljö kan utformas för att vara tilltalande och säker för barn. Att barn utvecklas och tränar sina kroppar genom att vistas ute och får leka fritt på stora ytor, detta har blivit ett problem i dagens samhälle där barn trängs undan. Där parker och grönytor får ge plats åt vägar eller miljöer för vuxna.

Den här undersökningen fokuserar på hur skivomslagen ser ut inom hiphop och glam metal i Sverige i en jämförelse över tid. Undersökningen ska även besvara de förändringar eller icke- förändringar som skett, samt hur kulturen påverkar utformandet av skivomslag inom varje musikgenre. Syftet är att får en ökad förståelse och inblick i kopplingen mellan musikgenre och bild i utformandet av skivomslag. Med hjälp av den semiotiska bildanalysen har skivomslagen analyserats under två olika tidsperioder. Resultaten av analyserna visar att båda musikgenrerna har gått över till mer tolkningsbara skivomslag. De äldre skivomslagen är mer genrespecifika än de senare, detta hör också till att de senare blivit mer tolkningsbara då alla de äldre skivomslagen hade någon form av artist- eller banduppställning. Slutsatsen är att det är tydligt att båda musikgenrerna är mansdominerade, men detta syns främst i de äldre skivomslagen där de har artist- eller banduppställning. Båda musikgenrerna har gått ifrån den uppställningen som tidigare dominerade skivomslagen och har nu övergått till motiv som är mer öppna för tolkning som kan göra innehållet av skivan tydligare.

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet är att genom planering skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i tätortsnära landsbygd med avseende på områdets natur- och kulturvärden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen består av tre frågor; hur nya bostäder i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktär, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, småföretagande och hur boende kan kombineras med nya bostäder och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvärsektoriell och belyste landsbygden utifrån historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut. Intervjuer som genomfördes var gruppintervjuer med semi-struktur. Dessa tillsammans med litteraturstudien var grunden i utformningen av planförslaget. Den teoretiska bakgrunden inleds med hur historiska skiftesreformer, by- och gårdstyper har påverkat landsbygdens utseende. Därefter redovisas på vilket sätt landsbygden idag skiljer sig från tätort och varför man måste ha ett annat tillvägagångssätt vid utveckling av service, arbete och boende på landsbygden. Avsnittet avslutas med en studie av hur landbygden kan se ut i framtiden utifrån en undersökning hos boende på landsbygden i Wales och framtidstudie för hur landsbygden kan se ut om 50 år. Parallellt med litteraturstudien går en jämförelse med hur det ser ut i Älö. Efter detta följer en platsanalys där karaktär, möjligheter och motsättningar analyseras och åtgärder föreslås. Planförslaget innehåller plan- och principskisser samt en kort konsekvensanalys. Arbetet avslutas med en diskussion kring planförslag, arbetsgång och resultat.

This investigation discusses the connection between military supply needs, or more specific the navy capability to supply, primarily bread and alcohol, and the transformation from small-scale to large-scale production during the early modern period. Three questions are addressed: the significance of the relationship between burghers and military representatives to this transformation; the significance of military experience, including military techniques, to this transformation; and finally, whether or not early modern military production can be linked to modern industrialization. Together these questions can begin to answer the question about the connection between the nations military past and the shape of the modern industrial and political landscape. The period after the founding of the naval base Karlskrona in the south east of Sweden in the 1680´s was marked by repeated negotiations, disputes and severe production problems. The burghers could not always meet the growing demands of the Navy. This situation is investigated as an incentive for the Navy to begin the production of foodstuffs. In 1752, a Crown bakery could produce 100 000 pieces of so-called “succarie-breds” a day. The creation of a Crown distillery is another example of a state-operated manufacture at the time. Some of the ventures could be described as more successful than others. The Success and failures of these examples is studied in relation to the experience of military administration, the technical skills developed at the Naval base, as well as the importance of an “institution” that could mobilize labour forces and economic resources, to early modern Swedish production. At another level those questions is related to the Navy as a modernization force in confrontation with older forms of production in the hands of the guilds – and the Naval city as a possible “nod” for modernization in general. The connection between the early modern military production pattern and the long-term impact for the modern industrial landscape in the region is discussed in relation to the fact that this region became the leading industrial producer of alcohol and the leading grower of potatoes needed for this industry. Later on the potatoes became the base for the modern starch industry in the region.

Artikeln går igenom den forskning som under senare år behandlat inkorporeringen av de forna östadanska provinserna Skåne, Blekinge och Gotland i det svenska riket under 1600-talet. en jämförelse mellen de olika områdena lyfter fram gemensama drag och särarter. Fokus riktas mot vad som går att utläsa om människors rumsliga erfarenheter och deras förankring i rummet. Denna problematik diskuteras utifrån teoretiska utgångspunkter i teorier om rum och hur rumsliga konstruktioner ser ut.

Avhandlingen speglar en reltivt fredlig period före Skånska kriget där interaktionen mellan undersåte och överhet föregick enligt de mönster som fanns etablerat i de nordiska konglomeratstaterna redan under medeltiden. Borgare, bönder och präster eftersträvade att hos den svenska överheten vinna stöd för sina egna privilegier, vilket ofta innebar konflikter med andra grupper i landskapet. De konflikter som återfanns under dansk tid återkom också umgänget med den svenska överheten och lokala maktordningar konfronterades mot tidens centralistiska, absoluta maktordningar. I denna proces formades nya vinnare och nya förlorare i det blekingska lokalsamhället.

I fokus för denna bok står den svenska örlogsflottans expansion, skapandet av en örlogsstad och hur denna process kan ha påverkat den svenska statsbildningsprocessen. Det handlar om en tidsperiod som tar sin början 1680 då den svenska statsmakten beslöt att inrätta en en ny flottbas och anlägga en ny stad för detta ändamål, örlogsstaden Karlskrona. Slutpunkten utgörs senare delan av 1700-talet då spåren av storskalig inom flottbasens hägn blir synligt. Intresset riktas mot hur små vardagliga strukturer förändras och påverkar statsbildningsprocessen. Hur konflikter i en konkret vardag, konfliktlösning, hantering av produktionsproblem och sjukdom tycks sammanfalla till det mönster som vi i efterhand har karakteriserat som modernitet och som element i en statsbildningsprocess. Vanligen har forskningen om statsbildning tagit sin utgångspunkt i ett intresse för de landbaserade arméernas expansion och utveckling under tidigmodern tid. Föreliggande undersökning tar dock sin utgångspunkt i ett forskningsläge som intresserat sig för örlogsflottornas expansion och påverkan på statsbildningen. Centralt i denna forskning är att örlogsflottans expansion, det nya tekniska utmaningarna, ett annorlunda militärt ledarskap, de väldiga kostnaderna och de stora riskerna medförde att amiralitet och och flotta tvingades till nytänkande och att gamla social relationer och mönster omprövades. Örlogsflottan utvecklades till en katalysator för förändring. Undersökningen är uppdelad i tre delundersökningar som samtliga bidrar till förståelsen av det övergripande temat. Den första undersökningen behandlat politiska kultur, det interaktionsmönster som utvecklades i mötet mellan ett borgerskap förankrad i en borgerlig kultur och en statsmakt med starka centralistiska ambitioner. Processen tar sin utgångspunkt i ett habermaskritiskt forskningsläge där fokus riktas mot borgerskapets interaktionsformer under tidigmodern tid. Undersökningen visar hur den poltiska rumsligheten riket och hur det vi senare kommit att benämna privat och offentligt blir till kategorier som beaktas i mötet mellan parterna. I denna process formades eller vidareutvecklades ett interaktionsmönster för förhandlingar och kompromisser med mer eller mindre auktoritära inslag. För statsmakten och flottan gällde det att vinna över ett självständigt borgerskap, att få tillgång till deras handelsnätverk för att fullfölja sina utrikespolitisk ambitioner. Ett alltför auktoritärt ingripande från statsmakten hade i detta fall varit kontraproduktivt. Den andra undersökningen handlar om en framväxande storskalig produktion som utvecklades frikopplad från borgares och hantverkares kontroll. Undersökningen tar sin utgångspunkt i det forskningsläge som vill problematisera begreppet protoindustrialism. Trycket från ett spänt utrikespolitiskt läge och de militärpolitiska överväganden som följde innebar en expansiv satsning på flottan. Som en följd av detta följde krav på större volymer av allt. I undersökningen riktas ljuset mot produktionen av bröd och brännvin. Ingenjörer på varvet ritade och konstruerade produktionsanläggningar och maskiner för att lösa produktionsproblem. Principer om standardisering, experiment och ritningar gjorde sitt intåg. Den hantverksmässiga produktionen övergavs, åtminstone inom vissa fält. Ett resultat av denna verksamhet var att gamla invanda sociala produktions- och maktordningar utmanades och övergavs. Den tredje undersökningen handlar om den pest som drabbade Karlskrona och örlogsflottan 1710, något som kom att hota örlogsflottans existens. Undersökningen har sin teoretiska bas i den foucaultinspirerade forskning som utvecklats kring sjukdomar och sjukdomsbekämpande som en del i en maktförskjutning. Undersökningen visar att det var läkaren som stod vid amiralitetsledningens sida som rådgivare och sakkunnig, inte prästen. Den religiösa retoriken, dess förklaringsmodell fanns där, men den spelade en underordnad roll. En systematisering tog vid som hade sin grund i tilltron till människans, den lärde läkarens, iakttagelseförmåga och förmåga till slutledning. Kategorisering, separation och kontroll är nyckelord i processen. Mot detta ställdes människors folkliga och religiöst förankrade beteende. Beteenden som i de styrandes ögon var ett hot mot ordningen och som bekämpades. Läkare med sin ”vetenskap” och militären med sin makt var en stark kombination i kampen av det man uppfattade som oordning. I spåren av denna kamp mot pesten framstår örlogsflottan därtill som en försvarare av en grundläggande ”välfärd”, för att använda ett modern uttryck. Mitt i denna kris stod flottbasen fram som den institution som kunde erbjuda mat och medicin. De första enkla sjukhusen började också utvecklas. Tre ”spår” i en svensk statsbildningsprocess; en politisk kultur med ett interaktionsmönster för politik, nya sätt att producera som påverkade centrala sociala relationer i samhället och ett tänkande runt sjukdomars bekämpande, en form av logik, som resulterade i maktförskjutningar och sociala förändringar. Orsakades detta av örlogsflottan och amiralitetet? Svaret på den frågan är nej, det gjorde den inte. Likartade processer går att återfinna i andra sammanhang. Däremot medförde det yttre trycket, de historiska omständigheter att amiralitet och örlogsflotta vid denna tid kom att forma en arena där dessa förändringsprocesser kom till uttryck.

Den undersökning som redovisas behandlar en akut krissituation vid örlogsstaden Karlskrona då pesten slog till 1710. Den kris som står i centrum för undersökningen var inte bara en kris för örlogsstaden Karlkrona utan även för den svenska militärstat som vi i efterhand vet hade cirka ett årtionde kvar innan denna statsform stod vid vägs ände. Intresset har i undersökningen på ett mer konkret plan riktats mot de små upprepande rörelserna, beteenden, förhållningssätt och agerande som synliggjordes av kris och krishantering i samband med pesten. Frågan är huruvida dessa rörelser och upprepningar på ett verksamt sätt bidrog till att forma viktiga komponenter i det som senare kom att framstå som centrala inslag i den modernitet som växer fram under 1800- och 1900-talen. Det handlar om den maktförskjutning som möjliggjordes och där hälsa, sjukdom och hygien verkar ha varit en så kraftfull hävstång. En genomgående tematik, eller diskurs, under hela den undersökta perioden rör främlingen och hur främlingen inför hotet om den stora katastrofen kom att utgöra en av polerna i ett vi och den andra. Sjukdomen spreds av främlingen, hotet kom utifrån och riktades mot den egna gemenskapen eller de gemenskaper som individen kunde uppleva sig som inkluderade i. I en hierarkisk formation formulerades gemenskaperna utifrån både en rumslig och social skala. Människor från avlägsna, främmande orter var potentiella hot och i en mer näraliggande form var det människorna från landsbygden som utgjorde ett hot. Staden, eller mer specifikt den befästa örlogsstaden, förefaller vid en första anblick ha utgjort den rumslighet som var möjlig att överblicka och kontrollera. Landsbygden framstod däremot som den oordning mot vilket staden ställde ordning och kontroll. När väl pesten måste hanteras inom stadsgränsen blev kategorisering och diagnosticering verktyg för en separation mellan grupper och individer och medel för kontroll över det offentliga rummet. Denna kategorisering av människor var vid denna tid inte självklar eller helt möjlig att genomföra utifrån den enkla kategoriseringen sjuka och friska. De kunskaper, insikter, och de tekniker och krav på åtgärder som användes mötte en social och samhällelig struktur som gjorde motstånd. Centralt i hela denna diskurs återfinns frågor om makt och inflytande. En ytterligare komplikation som förhindrade amiralitet från att vidta mer restriktiva åtgärder var det komplicerade utrikespolitiska läget med direkta hot mot riket. Trots pesten måste både material och människor transporteras genom pestområden. Vad krisen 1710-1711 medförde var att den i koncentrerad form lyfte upp alla dessa konflikter till ytan under en relativt kort tidsperiod. Krisen blev i denna mening en katalysator och förändringarna möjliggjorde det Foucault kallade en ny uppställning. Innebörden av denna förändring var inte nödvändigtvis att det nya helt slog igenom. Dethandlade snarare om förskjutningar, introducerandet av eller en etablering av något nytt. Ett exempel på hur en ”ny uppställning” börjat bryta fram var den organisering av staden som utvecklades med hänvisning till pesten. I en mycket rudimentär mening utvecklades en ”välfärdsorganisation” med bestämda organisationsområden, klart definierade ansvarsområden och utsedda tjänstemän som kontrollerade människors rörelser och möten i staden. Endast med hänvisning till de motiv som makten angav som legitima var det möjligt att röra sig i staden eller inom örlogsflottans område. Den roll som amiralitetsläkaren och tidens medicinska kunskap spelade för att legitimera den form av maktutövning som kom till stånd framgår av de återkommande konsultationerna där amiralitetet ständigt lät amiralitetsläkaren eller hans personal tillhandahålla underlag för sina analyser och förslag till åtgärder. Staden kom att utgöra ett analytiskt rum där det blev möjligt för den medicinska personalen att iaktta, kontrollera, diagnosticera, jämföra och dokumentera större grupper av människor. Analyserna presenterades för amiralitetet i form av översikter över tillståndet och de resulterade i någon form av prognos. Det vills säga pesten framstod inte enbart som ett utslag av Guds något svårförklarliga hämnd eller vrede, det var möjligt att kalkylera, kontrollera och påverka förloppet. Prästen som rådgivare fick ta ett steg tillbaka till förmån för ett synsätt där läkarens systematiska iakttagelseförmågan och erfarenhet stod i centrum. Expertens iakttagelser av och förmåga att analysera de konkreta bölderna, att utifrån jämförelser kalkylera och prognosticera vann insteg. Pest, modernitet, hälsa, tidigmodern krishantering, Foucault, örlogsstaden.

Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga rummets konstruktion och förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet. Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet: - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en innehållsanalys som är både kvantitativ och kvalitativ. Innehållsanalysens fokus har varit att undersöka förekomsten av vissa nyckelord i det empiriska materialet. Det empiriska materialet har varit kopplat till tre olika aktörer, medborgarna, kommunen och planerarna samt arkitekterna. Resultatet av innehållsanalysen har legat till grund för att avgöra vilka teoretiska rumsliga perspektiv som aktörernas föreställningar rör sig inom. Analysen av undersökningen visar att medborgarnas föreställningar om offentliga rum inte återfinns inom samma rumsliga perspektiv som det rumsliga perspektiv som kommunen och planerarna samt arkitekterna befinner sig inom. Den viktigaste slutsatsen är att kommunen och planerarna behöver vidga sin föreställning om det offentliga rummet till att också låta deras föreställningar omfatta de rumsliga perspektiv som medborgarnas föreställningar befinner sig inom. Konsekvensen av att kommunen och planerarna inte möter medborgarna i deras rumsliga perspektiv är att det i brytpunkten mellan de olika rumsligheterna uppstår en konflikt om hur det offentliga rummet ska användas.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ”creative cities” i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby. De tre kommunerna har jämförts med hela riket Sverige, Sveriges tre storstadskommuner samt rapporten Sweden in the Creative Age. Målet har varit att pröva vad som händer när en teori skapad för en amerikansk kontext tillämpas i ett svenskt sammanhang. Detta har gjorts genom att ställa följande frågor: 1. Vilka kommuner i Sverige är kreativa enligt Richard Floridas teori? 2a. Kan Floridas index tillämpas i Sverige utan att modifieras? 2b. Kan ett kreativitetsindex av den typ som Florida konstruerat användas i Sverige och vad mäter det då? 3. Varför använder svenska kommuner Floridas teori? Jag argumenterar för att det svenska kreativitetsindexet inte mäter samma saker som det amerikanska gör, att en kommun måste vara stor befolkningsmässigt för att kunna använda sig av Floridas teori och för att svenska kommuner använder Floridas teori och det svenska kreativitetsindexet för att marknadsföra sig.