The report includes (i) planning measures potential on reducing the dependency of motorized transports, (ii) the intrest of municipals and county administrative boads on reducing the dependency of motorized transports and (iii) legal potentials on reducing the dependency of motorized transports.

Studien har omfattat fyra fallstudier i Jönköpings kommun. Utgångspunkt för studien har varit de förändringsinitiativ som funnits i området. Förändringsprocesserna har sedan studerats med avseende på inblandade aktörer och vilka forum och arenor som har gällt för att föra processen vidare. De fyra fallstudierna har varit av mycket skiftande karaktär. I ett arbetsområde i Jönköpingsförorten Bankeryd har en utvidgning av befintligt arbetsområde på naturmark studerats. I Torp II utanför Bankeryd har kommunen försökt att utforma ett nytt bostadsområde enligt Agenda 21-principer. I bostadsområdet Råslätt i Jönköping har ägaren, det kommunala bostadsbolaget VätterHem, påbörjat en förnyelse av stadsdelens kommersiella centrumanläggning. I arbetsområdet Simsholmen i centrala Jönköping har en etablering av en ICA Maxi-stormarknad studerats. I samtliga fall utom Torp II har man skapat möjlighet för ett ökat antal arbetstillfällen i området. Det är dock inte det som utgjort den egentliga drivkraften i någon av studierna utan det har varit andra behov som legat till grund för förändringsinitiativet. Initiativet till utvidgningen togs av ett snickeriföretag i området. Företaget hade under en lång tid expanderat och hade nu svårt att klara produktion i befintliga lokaler. Man ville därför bygga ut och enda möjligheten till detta var att expandera in på naturmark. Det blev i första skedet mycket starka protester mot utvidgningen. Protesterna blev dock mindre allt eftersom processen gick och de olika aktörerna bearbetade varandra. En utvidgning möjliggjordes till slut och en ny detaljplan upprättades. Den nya detaljplanen möjliggjorde också att fler företag kunde expandera samt att man dessutom skapade helt nya industritomter. Fallstudien visar tydligt på de processer som kan ligga bakom en detaljplaneändring. Det pågick ett mycket flitigt lobbyarbete från både politiker och tjänstemän. Studien visar behovet av starka intressegrupper för att kunna genomföra en förändring, samtidigt som det blir tydligt vilka konflikter det blir när olika intressen står mot varandra. I det fallet var det i utgångsskedet rent kommersiella intressen som stod mot ett intresse av att bevara naturområdet som det var. För att kunna genomföra förändringen tvingades de kommersiella intressenterna att föra upp diskussionen och argumentationen på ett översiktligt plan, där företagets betydelse för orten kom att tillmätas stor betydelse. Kommunen hade sedan cirka ett och ett halvt år tillbaks antagit ett lokalt Agenda 21-dokument. Man hade dock inte använt sig av detta inom den fysiska planeringen, trots att det finns uppsatta mål i dokumentet som tydligt berör detta verksamhetsområde. När ett nytt bostadsområde skulle planeras i Bankeryd beslutade byggnadsnämnden att man skulle göra detta efter Agenda 21-principer. Projektet kom att bli pilotprojekt i Jönköpings kommun och man försökte därför att skapa en ny planeringsprocess efter det nya förhållandet där ett större sektorsövergripande arbete kom att genomsyra hela processen. Nya aktörer kom att mötas på nya arenor och i nya forum. Projektet innebar att man fick tänka på ett helt nytt sätt i planeringen. Många tjänstemän som normalt inte hade möjlighet att tycka till i pågående projekt kunde nu göra detta. Projektet kom att bli mycket tids- och resurskrävande, till stor del beroende på att allt var nytt för de flesta. I sin helhet visar projektet på ett försök att skapa ett nytt kunskaps- och kontaktnät i den kommunala organisationen, ett institutionellt kapital. Allmänheten hade också möjlighet att delta i projektet, men det var först och främst kommunens egna tjänstemän som kom att arbeta i något som kan jämföras med ett traditionellt samrådsförfarande. Projektet visar också på vissa smärre konflikter mellan traditionell planering och nytt tänkande. Råslätt, som är ett bostadsområde i klassisk miljonprogramsanda strax söder om Jönköping, hade vissa behov av att förnya sin kommersiella centrumanläggning. Initiativet till detta togs av ägaren Bostads AB VätterHem. Studien beskriver processen som följde fram till dess att man skulle påbörja förändringen rent fysiskt. Råslätts centrum var, trots förnyelseinitiativet, en ganska väl fungerande anläggning. Ändå ville VätterHem förnya centrumet, eftersom man menade att hela området skulle bli mer attraktivt med ett bättre centrum. Syftet med förnyelsen var också att centrumet skulle vända sig utåt och locka till sig folk utifrån i större utsträckning än med nuvarande utformning. Initiativet kom från VätterHem och de kom också att sköta processen helt och hållet själva. Processen sköttes i det tysta utan offentlig insyn och de förhandlingar som förekommit har skett enskilt med respektive affärsidkare i området. Fallet visar på en planeringsprocess i en stadsdel som ägs av en enda ägare. Arbetet kan därför skötas utan insyn eller att hänsyn tas till andra stadsdelars intressen. Det visar också på hur en fastighetsägare mycket aktivt arbetar för att förvalta och förbättra sitt område och hur man går ut och rekryterar nya etableringar till sitt centrum. Lanseringen av projektet när allting väl var klart visar också på hur man använder media till att göra reklam för sig på ett positivt sätt. ICA hade under en nästan 30 år lång period försökt att etablera någon form av stormarknad i Jönköpingsområdet. På grund av en mängd olika omständigheter lyckades man aldrig med detta, trots att flera av konkurrenterna fick tillåtelse till det. ICA gav dock aldrig upp utan fortsatte att samla argument och komma med förslag till lokalisering. Efter många turer lyckades man så småningom få till stånd en etablering i Simsholmens arbetsområde. Studien beskriver det långa projektet och dess komplexa problematik i ett historiskt perspektiv med tyngdpunkten på det arbete som har skett under 1990-talet. ICA:s förslag till lokalisering fick under en mycket lång tid konsekvent nej av kommunen. Det var främst från politiskt håll som man inte ville ha en stormarknadsetablering. ICA saknade också enligt kommunen ett lika starkt och tydligt stormarknads-koncept som de andra aktörerna på marknaden hade. Först under 1990-talet när ICA gav upp och sa till kommunen att de själva fick komma med förslag, lyckades man att vända det till sin fördel och så småningom få en lokalisering som alla parter var nöjda med. ICA hade då också utvecklat ICA Maxi som sitt stormarknadskoncept. Studien visar på vikten av ett institutionellt kapital med tydliga spelregler mellan aktörerna. Personerna som har deltagit i processen har spelat mycket stor roll för processens utgång, liksom ICA:s flexibilitet och vilja till att förhandla. Sammanfattningsvis är det svårt att dra några generella slutsatser av de olika fallstudierna eftersom de har varit av så skild karaktär. De olika fallstudierna visar dock på vikten av att man har ett väl fungerande kontaktnät för att kunna förhandla, argumentera och föra en dialog i de konflikter som en förändring ofta innebär. De kommersiella intressena verkar också ha lättare att göra sig hörda än allmänna eller rent ideologiska intressen. Detta verkar till stor del bero på att det finns ett utbrett kontaktnät och helt andra resurser inom de kommersiella intressena. Mest tydligt blir detta kanske i fallet med utvidgningen av Domsands industriområde, där förnyelseprocessen faller väl ut för näringslivet på bekostnad av försämrade möjligheter till ett rörligt friluftsliv. Även om det i detta fallet kanske var ett riktigt beslut visar ändå processen tydligt på vilka aktörer som har lättast att göra sig hörda i en liknande process. Argumentet med fler antal arbetstillfällen har en stark genomslagskraft i flera av studierna. En vilja att förhandla och erbjuda andra lösningar än den första visar sig också underlätta för att nå ett slutresultat som alla kan nöja sig med. I ingen av fallstudierna har befintlig lagstiftning visat sig vara något hinder. I den mån det har funnits konflikter har dessa lösts genom dialog eller majoritetsbeslut.

Förordet sidan 1 i rapporten: Vid en personalkonferens våren 2000 fördes samtal om hur Blekinge Tekniska Högskolas profilering mot tillämpad IT kunde förverkligas inom utbildning och forskning i Fysisk planering. En arbetsgrupp tillsattes för att belysa frågan. Sammankallande blev Anders Törnqvist, professor, Fysisk planering, övriga deltagare Anders Wellving, lektor Fysisk planering, Jan-Evert Nilsson, professor, Centrum för Territoriell Utvecklingsplanering samt Johan Cronehed, doktorand, Fysisk planering/Socialantropologi, Lunds universitet. Gruppen kom fram till att varje deltagare skulle skriva ett debattinlägg utifrån sina professionella kunskaper och värderingar. Dessa debattinlägg är samlade i denna rapport tillsammans med gruppens slutsatser och förslag. Eva Öresjö Professor, prefekt Innehåll, de olika bidragens titlar: "Fysiska Planerare i behärskandet av både estetik och teknik" av Johan Cronehed "Planeringens inträde i den virtuella världen" av Jan-Evert Nilsson "IT och planerarrollen" av Anders Törnqvist "Mot en tydligare IT-profil vid Institutionen för Fysisk Planering" av Anders Wellving

The paper addresses the problem of evaluating the functioning of EIA by relating EIA to professional and organisational cultures in environmental planning and management. The paper offers a model of modes of evaluation and suggests that the understanding of implementation structures is necessary to complement other types of evaluation which tend to focus on systems structure and document structure and to take an insider perspective on effectiveness of EIA.

The article discusses the functioning of environmental impact assessment, EIA, in the Nordic countries by relating EIA to professional and organisational cultures in environmental management and planning. The article shows that the understanding of professional and organisational culture as part of the implementation structure is an urgent need to complement other types of evaluation.

A method for analysis of landscape impacts has been developed and applied to policy analysis in Sweden and Norway. The method uses scenario techniques to solve the methodological problem om lack of specificity of policies and programmes. The paper describes the main steps of the method and show an example of the application to assessemnt of the impact of policy instruments in Norwegian agricultural policy.

Rapporten är resultatet av ett förprojekt för att undersöka konflikten mellan miljöprövning och fysisk planering på den ena sidan och utveckling på den andra. Följande områden tas upp: miljökonsekvensbedömning, Natura 2000, regeringsprövning, planeringen av infrastrukturen för 3G systemet, EUs vattendirektiv, miljösanktioner samt miljökvalitetsmålen.

Sweden has taken a clearly minimalist approach to the implementation of the SEA-directive. In this article we examine the mode of implementation and discuss some of the problems of the Swedish approach.

Utbyggnaden av 3G-systemets fysiska infrastruktur kan ses som ett spel med tre huvudaktörer: operatörerna, staten och kommunerna. Staten har delat ut licenser med mycket ambitiösa krav på täckning och utbyggnadstakt. Operatörerna, å sin sida, har ett intresse av den utbyggnad som ger bäst ekonomi och marknadsposition, vilket inte nödvändigtvis innebär att de har ett intresse av vare sig den hastighet eller täckningsgrad de själva drivit fram i skönhetstävlingen. Kommunerna ska slutligen handlägga ansökningarna om bygglov från operatörerna; kraven på utbyggnadshastighet är här ett uppenbart problem. Utbyggnaden av infrastrukturen för 3G-systemet är principiellt intressant långt utöver de konkreta planerings- och miljöproblemen. Den illustrerar hur ?hållbar utveckling? hanteras i praktiken. Teknik och utvecklingsoptimismen har inte på något påvisbart sätt balanserats mot miljöintressen. I 3G är dessa avvägningar flyttade ned till kommuner och länsstyrelser. Besluten om 3G illustrerar det strategiska beslutsfattandets centrala dilemma: avvägningen mellan ?att våga och att väga?. Nyckelord: 3G, UMTS, bygglov, miljöprövning, infrastruktur

This graduate thesis analyses how the accessibility to shopping changed from 1980 through 1998 in two Swedish population centres, Karlshamn and Ronneby. The study focuses on how the distances to shopping changed over time, if the resident, due to the distances, were dependent on motorised transport for everyday shopping and if the accessibility to shopping differed between the two population centres. The type of stores studied were grocery stores, clothing stores, home equipment stores, speciality stores and petrol stations. The accessibility measures used were two home-based place accessibility measures, one simple distance measure, and one cumulative-opportunity measure. The analyses were carried out using ArcView Network Analyst and the Shortest Network Path (SNP). The thesis concludes that the residents in both Karlshamn and Ronneby from 1980 through 1998 were dependant largely on motorised transport for their everyday shopping. The accessibility was generally better in Karlshamn than in Ronneby. Municipal policy for establishing stores is likely one of several factors behind the differences between the two population centres. How the accessibility was changed over time was due to the type of store, the population centre and the number of stores that was expected to be within reach. The changes in distances during the period was mainly explained by retail changes and not by changes in the resident housing.

Extensive damage to arctic and alpine landscapes raises the question of resoration as a management strategy. Social science and planning concepts and methods are needed to handle the value judgements in resoration. Restoration of two areas was investigated using qualitative and participatory methods. Four possible restoration scenarios were investigated.

Syftet med projektet "jobb istället för bidrag" har varit att tillvarata de arbetslösas kunskaper i bostadområdena Råslätt, Öxnehaga, Österängen och Huskvarna Södra, samtliga belägna i Jönköpings kommun. Arbetstagarna har också fått möjlighet att förvärva nya kunskaper för att öka chanserna att finna annat arbete alternativt utbildning efter anställningen. Dessutom har de anställda genom projektet fått möjlighet att ansluta sig till ett fackförbund. Vidare har man strävat efter att ta tillvara nätverken i bostadsområdena för att förbättra dem. "Hundrajobben", som denna rapport behandlar, är en direkt fortsättning av "25-an" som var ett pilotprojekt på Råslätt.

De ord som idag används för att beskriva planeringsprocesser i befintliga bostadsområden känns välbekanta och självklara. Ord som delaktighet, helhetsperspektiv, samverkan och de boendes inflytnade pekar på en process som kan beskrivas som kommunikativ. Den process som begreppen beskriver innebär dock ofta i praktiken ett brott mot tidigare planeringsprocesser och planeringstänkande. I denna licentiatavhandling riktas intresset mot de hinder och möjligheter som finns för utvecklingen av en kommunikativ planeringspraktik. Innebörden av samverkan problematiseras och tillit diskuteras som en förutsättning för att samverkan ska uppstå. Licentiatavhandlingen bygger på empiri från en fallstudie av ett lokalt utvecklingsarbete i bostadsområdet Navestad i Norrköping och en teoretisk behandling av ämnet.

Detta examensarbete undersöker hur grönytor kan integreras på torg och gator inom den bebyggda miljön för att effektivt hantera dagvatten på ett ekologiskt hållbart sätt samtidigt som de bidrar till en grönare stad. Syftet är att besvara frågeställningarna kring hur grönytor kan placeras på torg och gator för att främja en plats där människor ständigt befinner sig samt öka trivseln, samt hur befintlig bebyggelse, stadsrum och rörelse kan samverka för att skapa grönområden som effektivt hanterar samhällsutmaningar som dagvattenhantering. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har olika källor som studier, rapporter, böcker och kommunala dokument analyserats, detta skapar kunskapsöversikten. Dessutom har en platsanalys utförts i projektområdet som är beläget i centrala Malmö, Stortorget och Södergatan, för att undersöka förutsättningarna och användningen av platsen. Resultatet av kunskapsöversikten och platsanalysen leder fram till en sammanställning av bakgrund samt flera strategier. Dessa strategier har applicerats på ett gestaltningsförslag som syftar till att svara på forskningsfrågorna. Slutsatsen av arbetet visar på en brist på grönytor för dagvattenhantering som med hjälp av små åtgärder kan förbättras betydligt.

Några resultat presenteras från forskningsprojektet "Genusperspektiv i översiktlig planering". Planerare visar på två angreppssätt att praktiskt arbeta utefter: rationell kontra kommunikativ planering. Förhållningssättet återspeglar de metoder som användes. Oklarhet kring innebörden av begreppen jämställdhet, genus och allmänt intresse och den översiktlig planeringens innehåll och roll försvårar att integrera jämställdhet i översiktlig planering.

Due to ongoing modifications of the Swedish Planning and Building Law, the development of gender equality in the law and its preparatory work is examined. Central in the actual law is the overall aim to promote a society of equality. In the preparatory work of the law, however, gender equality is discussed at several places where strategic planning as the main arena for considering gender equality is emphasized. In later modifications of the law, ideas about gender equality as well as a social/human perspective have disappeared and are gradually replaced by phrases regarding the environment and sustainability.

The paper is concerned with the evaluation of Environmental Impact Assessment (EIA) and good EIA practice criteria. It also looks at the applicability of such criteria to Strategic Environmental Assessment (SEA). This is done though a closer examination of three good practice criteria proposed by Westerlund: the basis for the decision criterion, the result criterion and the alternative criterion. A connection is made with the Swedish Öresund Bridge project and the criteria are problematized in light of this project. The discussion is also linked to the issue of rationality in strategic decision-making. The paper argues that seeing SEA as an EIA analogy is not purely straightforward.

Licentiatavhandlingen vid Institutionen för Infrastruktur och samhällsplanering vid Kungliga Tekniska Högskolan är en professionsstudie av svenska översiktsplanerare. Avhandlingen grundar sig empiriskt på en intervjustudie av femton planerare för kommunala översiktsplaner, som utmärkt sig som föregångare i planering med inriktning på hållbar utveckling. Syftet med avhandlingen är att identifiera, beskriva, analysera och tolka planerares erfarenheter med att utnyttja översiktsplanering, med nya demokratiska former, som ”verktyg” för en mer hållbar utveckling i samhället. Avhandlingen fokuserar på hur planerarna uppfattar och hanterar de problem de upplever i sitt vardagliga professionella arbete. Det empiriska resultatet baseras på kvalitativa halv-strukturerade intervjuer, som har analyserats abduktivt. Resultatet är tolkat utifrån teorier och begrepp om global rättvisa, ekologisk modernism, kommunikativ planering samt teorier om makt och erfarenhetskunskap. Planerarnas erfarenheter har analyserats och problematiserats ur ett aktörs-struktur perspektiv. Huvudresultatet är formulerat i form av fyra dilemman som planerarna ofta upplever i sitt vardagliga arbete. Dilemman uppstår i en situation där det finns flera möjliga handlingsvägar, men där det uppstår nya problem oavsett vilken väg som väljs. Ekologisk, ekonomisk eller social hållbarhet? De intervjuade planerarna tycks betona de ekologiska aspekterna i sitt arbete, som de uppfattar har närmare anknytning till fysisk planering and de ekonomiska och sociala frågorna. Trots detta är de mycket engagerade i sociala frågor och har erfarenheter av metoder med medborgarinflytande. Lång- eller kortsiktig planering, helhet eller delar? Planerarna ser svårigheter i att kombinera ett långsiktigt perspektiv i översiktlig planering och hållbar utveckling, med genomförandeinriktade ofta kortsiktiga beslut. Omställningen till ett samhälle med hållbar inriktning är dessutom komplicerad då de fysiska strukturernas har en sådan lång livslängd. Perspektiv uppifrån eller underifrån? Planerarna strävar efter att utveckla planeringsmetoder med underifrånperspektiv, men på förvaltningsnivån finns starka traditioner med rationella metoder för planering och beslutsfattande. Intervjupersonerna är besvikna över medborgarnas svaga intresse för långsiktig översiktlig planering. Planeraren som expert, koordinator eller processtödjare? Kommunala planerare är ofta engagerade som experter, koordinatörer och processtödjare på samma gång och i samma process. Problem kan då uppstå med övriga aktörers förtroende för planerarna när de byter mellan skilda roller under processens gång. Planerare, Översiktlig planering, Hållbar utveckling, Miljöplanering, Kommunikativ planering, Erfarenhetskunskap, Reflekterande praktiker

Sett till den fysiska planeringens möjligheter att påverka och stärka stadslivet och de offentliga stadsrummen kan konstateras att ett flertal faktorer spelar in. I detta kandidatarbete uppmärksammas de olika kulörer som finns på stadsrummens fysiska strukturer, i detta fall, fasaderna. Kandidatarbetet undersöker hur kulörer kan påverka olika rumstrukturer i staden utifrån ett mänskligt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan kulörerna på stadens fasader och människans uppfattning av dem och deras påverkan. Därtill studeras olika teoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av Karin F. Anter, Kristina Enberg, Jan Gehl, Thomas Hellquist och Steen E. Rasmussen i syfte att få en djupare förståelse över hur kulörer används och hur de kan påverka stadsrummets strukturer beroende på kulör. Två gestaltningsförslag utarbetas sedan för Klaipedaplatsen och stadsrummet vid Wayne´s coffee i Karlskrona som har utgått från intervjuer som har hållits.

Buildings are cultural as well as physical artefacts, interpreted and used in ways that change over time and between various social groups. Properties for commercial and industrial uses are particularly susceptible to changes of function, as well as to changing economic and aesthetic evaluations. The built environment of older industrial districts in semi-central urban areas are often condemned as unsatisfactory, for example, although studies show that a broad diversity of premises in accessible locations are important for the development of small businesses. On the other hand, the design and management of buildings in peripheral housing estates, where an increase in the number of local, small businesses is desired for many reasons, tend to make them unattractive to entrepreneurs. In order to support the culture of entrepreneurship a better understanding is needed of the role of the built environment and the possibilities to reconcile different interests in urban planning. Therefore, a picture sorting study was carried out, exploring the conceptua-lization of the built environment among small business entrepreneurs and urban planners in the Swedish towns Trollhättan and Göteborg. This study showed significant differences between the two groups in their use of verbal constructs when characterizing the buildings, where primarily the use of industrial branch classifications discriminated between them. In contrast, consensus analysis of the sortings as such showed no significant differences, indicating analogous perception patterns and the possibility of a dialogue. Both groups saw the same similarities and differences between the buildings but described them according to their particular frames of reference. The approach tested in this study will be developed on the basis of communicative planning theory in an ongoing research project, studying renewal and job creation initiatives in problematic housing areas in three Swedish towns: Jönköping, Norrköping and Växjö.

The Swedish mountain region makes up about one third of the country but includes less than 2 per cent of the population. It stretches for over 1000 km and includes 90 per cent of the total nature conservation area in Sweden. With its 8000 km of hiking trails and 100 mountain huts and lodges it is one of the most important areas for outdoor recreation and tourism - visited by one fourth of the Swedish adult population every year. With the current decline of the extractive industries tourism has become an important development issue in the area. Effective spatial planning in the mountains presupposes good information on tourism and outdoor recreation. Municipalities need adequate data to base planning on. One precondition for more effective information supply to spatial planning is research and development of methods. It must be possible to follow developments, predict environmental effects and effects on user attitudes, satisfaction etc. There are big differences between visitors in the mountains. Their needs and interest in different nature experiences, their tolerance towards crowding and contacts with other users vary a lot. It is important for planning and management to find out which qualities users are looking for and appreciating and to have a clear picture of the variance between different users. Management of recreation areas is normally combined with conservation and often has two goals: i) to maintain “natural conditions” and ii) to provide recreation opportunities. These two goals will often be contradictory. Resolving this conflict is both a theoretical and practical problem. The discourse within spatial planning differs from the nature conservation discourse. While the nature conservation discourse comes from a tradition of “calculating rationality” and a scientific, central view that points out the foremost values – “national interests”, national parks, world heritage areas – the basis of the spatial planning ideology in Sweden is a conception of local, political decision making. The Swedish planning system with a planning monopoly and veto of the municipalities is in theory a system with deliberative or communicative rationality: the plan is supposed to express citizens’ will and needs expressed through their representatives. How to provide the planning system with relevant information on different levels, i.e. information that can be used for predicting different reactions to different management actions in order to be able to handle conflicts will be one of the central questions in the thesis. Special attention will be paid to different methods of measuring nature tourism and outdoor recreation. Self registration combined with satisfactory studies on non participation can give a relatively good synoptic picture of the use of the area. At the same time it is obvious that the non participation varies too much geographically and between different points of time for self registration alone to be used for studying frequencies and patterns of use. Flight observations carried out as a part of the study in Södra Jämtlandsfjällen (article II) proved to be a good method of studying the patterns of camping. They were also important for conflict analysis and studying divergences. The indirect methods for estimating the total number of visitors have to be calibrated often, which can be difficult (for example number of visitors in a car or a buss). The indirect methods risk missing factors that make it possible to get indications of possible tendencies in the use of an area. In situations where conflicts exist, it is important that the picture of the present situation is well established and legitimate. This means that both methods and the actors participating in the study have to be experienced as legitimate by all parties taking part in the planning process. A general conclusion is that there are not any good shortcuts to useful knowledge about outdoor recreation and tourism for planning as a whole, for management or for EIA. Need for predictions is far too big to make indirect data useful alone. Three studies are presented: i) a national screener study on current tourism patterns in the Swedish mountain region, ii) a case study among the visitors in Södra Jämtlandsfjällen and iii) a case study among the residents in Södra Jämtlandsfjällen.

demokrati, grindsamhälle, lokalsamhälle, offentligt liv,planering

In 1965, in order to remedy an increasingly difficult lack of housing, the Swedish Parliament decided that one million new apartments were to be built within ten years. The program was called ‘the million dwellings program’ and its goal was bold and politically controversial. Never before had so much been built in such a short time. The million dwellings program had only been in progress for a few years, however, when a critical debate was sparked off. Public criticism was massive and was not only aimed at the physical design of the buildings but also indirectly towards the people who lived in them. Living in one of the program’s most identifiable areas became socially stigmatising, and all those who could move away did so. Dissatisfaction with the million dwellings program’s large-scale suburban areas was directly reflected in the number of apartment vacancies. This number rose quickly, especially in the municipal, non-profit stock. In 1975, the Government appointed a committee to propose solutions for suburbs with turnover problems (SOU 1979:37). These were the first governmentally initiated and financed pilot projects in the million dwellings program’s problem-ridden areas. But they were not to be the last. 20 years later the million dwellings program’s large-scale suburban neighbourhoods have once again ended up in focus for community planning. The background is formed by the research and commission of enquiry reports of recent years which show that there is increased polarisation between those estates in the urban landscape which are pleasant to live in and those which are least attractive; this is where the poor of society live, many of them with an immigrant background. Thus, once again strategies for change in the million dwellings program’s areas are being lively discussed, along with the experiences that earlier renewal measures have provided (e.g. Olsson Hort, 1992; SOU 1995:142, Öresjö, 1996b; Bohm & Khakee, 1996:1; SOU 1997:118).