Change search
Refine search result
12345 1 - 50 of 229
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ademovski, S. Erovic
    et al.
    Kristianstad Univ, Sect Hlth & Soc, S-29188 Kristianstad, Sweden..
    Lingstrom, P.
    Univ Gothenburg, Sahlgrenska Acad, Inst Odontol, Dept Cariol, Gothenburg, Sweden..
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The effect of different mouth rinse products on intra-oral halitosis2016In: International Journal of Dental Hygiene, ISSN 1601-5029, E-ISSN 1601-5037, Vol. 14, no 2, p. 117-123Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: To evaluate the effect of different mouth rinses 12 h after rinsing on genuine intra-oral halitosis. Materials and Methods: Twenty-four adults with halitosis were included in a double-blind, crossover, randomized clinical trial. Halitosis was evaluated 12 h after rinsing with placebo and five mouth rinse products containing zinc acetate and chlorhexidine diacetate; zinc lactate, chlorhexidine and cetylpyridinium chloride; zinc acetate and chlorhexidine diacetate with reduced amounts of mint and menthol; zinc chloride and essential oil; and chlorine dioxide using the organoleptic method and a gas chromatograph. Test periods were separated by 1 week. Results: Hydrogen sulphide (H2S), methyl mercaptan (MM) and the organoleptic scores (OLS) were significantly reduced 12 h following rinsing with all substances compared to placebo (P < 0.05). H2S was more effectively reduced after rinsing with zinc acetate and chlorhexidine diacetate and zinc acetate and chlorhexidine diacetate with reduced amounts of mint and menthol compared to rinsing with zinc chloride and essential oil (P < 0.05), and significantly lower values of MM were obtained after rinsing with zinc acetate and chlorhexidine diacetate compared to zinc lactate, chlorhexidine and cetylpyridinium chloride (P < 0.05). The percentage effectively treated individuals (H2S (<112 ppb), MM (<26 ppb) and OLS score <2) varied from 58% percentage (zinc acetate and chlorhexidine diacetate) to 26% (zinc chloride and essential oil). Conclusion: All treatments resulted in reduction in halitosis 12 h after rinsing compared to placebo. H2S and MM were most effectively reduced by zinc acetate and chlorhexidine diacetate.

  • 2.
    Ademovski, Seida Erovic
    et al.
    Kristianstad Univ, Sch Hlth & Soc, S-29188 Kristianstad, Sweden..
    Martensson, Carina
    Kristianstad Univ, Sch Hlth & Soc, S-29188 Kristianstad, Sweden..
    Persson, G. Rutger
    Kristianstad Univ, Sch Hlth & Soc, S-29188 Kristianstad, Sweden.;Univ Washington, Sch Dent, Dept Periodont, Seattle, WA 98195 USA..
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The effect of periodontal therapy on intra-oral halitosis: a case series2016In: Journal of Clinical Periodontology, ISSN 0303-6979, E-ISSN 1600-051X, Vol. 43, no 5, p. 445-452Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to evaluate the effects of non-surgical periodontal therapy on intra-oral halitosis 3months after therapy. Material and methods: Sixty-eight adults with intra-oral halitosis were included in a case series. Intra-oral halitosis was evaluated at baseline, and at 3months after treatment using the organoleptic scores (OLS), Halimeter (R), and a gas chromatograph. Results: Significant reductions for OLS (p<0.01), total sum of volatile sulphur compounds (T-VSC) (p<0.01) and methyl mercaptan (MM) (p<0.05) values were found after treatment. Hydrogen sulphide (H2S) levels were not significantly reduced. The numbers of probing pockets 4mm, 5mm and 6mm were significantly reduced as a result of therapy (p<0.001). Bleeding on probing (BOP) and plaque indices were also significantly reduced (p<0.001). For the 34 individuals with successful periodontal treatment (BOP<20% and a 50% reduction of total pocket depth) reductions in OLS (p<0.01) and T-VSC scores (p<0.01) were found. Eleven individuals were considered effectively treated for intra-oral halitosis presenting with a T-VSC value <160ppb, a H2S value <112ppb and a MM value <26ppb. Conclusion: Non-surgical periodontal therapy resulted in reduction of OLS, MM and T-VSC values 3months after therapy. Few individuals were considered as effectively treated for intra-oral halitosis.

  • 3.
    Alotaibi, Mohammad
    et al.
    Trinity College Dublin, IRE.
    Moran, Gary
    Dublin Dental University Hospital, IRE.
    Grufferty, Brendan
    Trinity College Dublin, IRE.
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Polyzois, Ioannis
    Trinity College Dublin, IRE.
    The effect of a decontamination protocol on contaminated titanium dental implant surfaces with different surface topography in edentulous patients2018In: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: To investigate if it is possible to achieve complete decontamination of dental implant surfaces with different surface characteristics. Materials and methods: Twelve implant pieces with an Osseotite® surface and 12 implant pieces with a Ti-Unite® surface were attached on to the complete lower dentures of six patients and were allowed to accumulate plaque for 30 days. When retrieved, the implant decontamination protocol used, involved both mechanical (PeriBrush™) and chemical (3% H2O2) decontamination. The number of colony forming units per millilitre was determined and the dominant micro-organisms in selected samples was identified by 16s rRNA gene amplicon sequencing. The effect of the titanium brush on the implant surface was examined by SEM. Results: Complete decontamination was achieved in five out of 24 implants (four Osseotite® and one Ti-Unite®). The mean CFU/ml detected after decontamination were 464.48 for Osseotite® and 729.09 for Ti-Unite® implants. On the surface of the implants in which complete decontamination was not achieved, all of the predominant bacteria identified were streptococci except for one which was identified as micrococcus. SEM images revealed that the surface features of the decontaminated implants were not significantly altered. Conclusions: Mechanical decontamination using a titanium brush supplemented with chemical treatment for one minute (3% H2O2) can achieve complete decontamination of implant surfaces in edentulous patients. © 2018, © 2018 Acta Odontologica Scandinavica Society.

  • 4.
    Altehed, Maja
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Förutsättningar som påverkar tillämpning av hygienriktlinjer hos den sjukhusbaserade sjuksköterskan: En integrerad litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör den största andelen av vårdskador, både globalt och i Sverige. Ungefär var tionde patient som vårdas på sjukhus drabbas av en eller flera vårdrelaterade infektioner, vilket orsakar extra vårddagar, extra kostnader, lidande och kan i värsta fall leda till att patienten dör. Följsamheten till hygienriktlinjer inom hälso- och sjukvården är därför en viktig preventiv åtgärd för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots omfattande evidens för sambandet mellan vårdrelaterade infektioner och följsamheten till hygienriktlinjer hos hälso-och sjukvårdpersonal förekommer brister i följsamheten till dessa.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som påverkar följsamheten till hygienriktlinjer hos den sjukhusbaserade sjuksköterskan inom den somatiska vården av vuxna patienter i industrialiserade länder.

    Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och inkluderade studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod.

    Resultat: Resultatet som framkom visar att sjuksköterskors följsamhet påverkas av en rad olika förutsättningar. Vissa av dessa förutsättningar kan sägas handla om hela organisationen, så som tiden och arbetsbelastningen, tillgången och tillgängligheten av material och organisationskulturen. Andra förutsättningar kan sägas handla om sjuksköterskor på en mer individuell nivå, så som kunskap och utbildning, den egna säkerheten och det egna ansvaret.

    Slutsats: Flera förutsättningar påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer. Genom att medvetandegöra dessa förutsättningar kan sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer förbättras, vilket i sin tur leder till att patienter löper mindre risk att drabba av VRI.

  • 5.
    Altenius, Ellinor
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Gustafsson, Maria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Erfarenheter av att läsa sin patientjournal via Internet: En intervjustudie med personer som har diabetes2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Journalen via Internet ger den enskilda personen möjlighet att få en inblick i den vård och behandlingsplan som erbjudits och utförts. För distriktssköterskan som möter personer med diabetes är det av stor betydelse att bedriva en strukturerad diabetesvård innehållande vägledning mot goda levnadsvanor. Journalen kan för den enskilda personen resultera i att delaktigheten i sin sjukdom, egenvård och behandling ökar.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att läsa sin patientjournal via Internet.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare har genomförts. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Insamlat intervjumaterial analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorin Stödjande verktyg för att inhämta information presenteras i två underkategorier, som beskriver Minnesstöd skapar trygghet och Vägledning för egenvård. Huvudkategorin Begränsningar i texten skapar oro presenteras i tre underkategorier, som beskriver Felskrivningar, Språkbruket försvårar förståelsen för texten samt Vårdpersonalens begränsade journalåtkomst. Huvudkategorin Att vidareutveckla journalsystemet med användaren som delaktig presenterar tre underkategorier, som beskriver Utökat kunskapsstöd ökar användbarheten, Effektivisering av ärendehantering samt Journalåtkomst länsöverskridande. Vidare beskrivs Betydelsen av datorvana vid journalhantering.

    Slutsats: Det beskrivs som betydelsefullt att få insyn i vad som skrivits i journalen samt insyn i den hanteringen som föreligger runt den enskilda personens ärende. Journalen beskrivs vara ett stödjande verktyg för personer där de efter önskemål inhämtar kunskap samt utläser den information som anses betydelsefull och intressant. Genom journaltexten kan personer vidare få vägledning i de egenvårdsåtgärder som anses mest lämpliga för hälsan. Funktioner och tjänster som idag innefattas i journalen behöver vidareutvecklas för att journalen ska kunna bli det kompletta verktyg som efterfrågas.

  • 6.
    Andemariam, Winta
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Patientens upplevelse av autonomi efter stroke på somatisk vårdavdelning.: En kvalitativ litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En stroke är ett plötsligt slaganfall som orsakas av att blodets normalflöde till hjärnan hindras av en blodpropp eller minskas på grund av ett sprucket kärl. Efter en stroke vårdas de flesta patienter på en somatisk vårdavdelning. Patienter kan ha olika upplevelser av vården. Viktigt för många är dock att kunna behålla så mycket som möjligt av sin autonomi under vårdtiden.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av autonomi efter stroke på somatisk vårdavdelning.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Databaser som används för sökning är PubMed och Cinhal. Olssons och Sörensens (2011) bedömningsmall användes för kvalitetsgranskning. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman (2004) innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som benämns: (1) Förlorad värdighet. (2) Begränsning av fysiska funktioner. (3) Att vara beroende. (4) Att få stöd på vårdavdelning.  

    Slutsats: Efter personen har drabbats av stroke påverkas patienten fysiskt, psykiskt och social. Därför behöver vårdpersonalen ha förståelse för hur patienter ska bemötas för att de ska uppleva så mycket autonomi och oberoende som möjligt.

  • 7.
    ANDERSSON, AXEL
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    YOUSEFI, RAZIA
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av psykisk ohälsa i samband med bröstcancer: En kvalitativ studie av patografier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 8.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Claesson, Ida
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Betydelsen av olika faktorer som motiverar till livsstilsförändring hos personer med övervikt eller fetma: en kvalitativ litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma ökar i världen och fler människor dör till följd av övervikt och fetma än av undervikt. Risken att drabbas av andra följdsjukdomar på grund av övervikt och fetma är stor, men genom stöd och vägledning kan dock personerna motiveras till livsstilsförändring och återfå egenvårdskapaciteten.

    Syfte: Att beskriva betydelsen av olika faktorer som motiverar till livsstilsförändring hos personer med övervikt eller fetma

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie där resultatet bygger på en sammanställning av 14 vetenskapliga artiklar. Analysen bygger på Graneheim och Lundmans innehållsanalys

    Resultat: Från resultatet var det tre kategorier stöd som betydande faktor, inre faktorers betydelse samt yttre faktorers betydelse som visade sig ha störst betydelse för att lyckas genomföra livsstilsförändring. Vad som anses vara motiverande faktorer skiljer sig åt men familj, vänner och vårdpersonals uppmuntran hade stor betydelse för livsstilsförändring samt för att återfå egenvård.

    Slutsats: För att främja hälsa var det sociala stödet, hjälpmedel samt uppsatta mål betydelsefulla motivationsfaktorer. Flera personer ansåg också att grupper med personer i liknande situationer ökade motivationen och hjälpte till att återfå egenvård och på så sätt främja hälsa och uppnå välbefinnande.

  • 9.
    Andersson, Ewa K.
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Younger persons' and their next of kin's experiences of cardiac care during the first year following a myocardial infarction2017In: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 16, no S1, p. S37-S38Article in journal (Refereed)
  • 10.
    Andersson, Ida
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Bardh, Anneli
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors förhållningssätt till patientens autonomi vid vård i livets slutskede inom hemsjukvården: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns brister i hemsjukvården, patienters autonomi respekteras inte alltid. Fler patienter väljer att avsluta sina sista dagar i livet i hemmet och sjuksköterskor kan ställas inför stora utmaningar när det gäller att handha döende patienter. Svårigheter kan uppstå att följa patientens vilja och självbestämmande. Vården av döende patienter sker till stor del i hemmet där även närstående inkluderas i vården vilket gör att sjuksköterskan kan befinna sig i en utsatt situation då anhöriga kan kräva snabba beslut som kan vara svåra att fatta. Därför önskas tydligare riktlinjer inom ämnet.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till patientens autonomi vid vård i livets slutskede inom hemsjukvården.

    Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskning.

    Resultat: I resultatet framkom det tre huvudkategorier inklusive åtta underkategorier. Att ha en underlättande förhållning gentemot patienten genom att pendla mellan närhet och distans, göra patienten delaktig, skapa goda relationer samt känna stöd från teamet. Att ha en underlättande förhållning gentemot sig själv genom att ha självkännedom och att ha mod. Att ha en försvårande förhållning genom att ha brist på stöd och att inte ges möjlighet att hjälpa.

    Slutsats: Mod krävs för att våga vara nära patienten men även för att kunna distansera sig. Sjuksköterskor behöver kunna konsten att pendla mellan närhet och distans för att kunna vårda patienter vid vård i livets slutskede.

  • 11.
    Andersson, Lukas
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Pålsdotter, Hedda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Andningen styr mitt liv: En litteraturstudie om hur det är att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom har ökat sedan 1970-talet och idag lever 400 000 - 700 000 personer med sjukdomen. År 2020 beräknas sjukdomen vara den tredje största dödsorsaken i världen. Den vanligaste orsaken till att få KOL är tobaksrökning vilket gör att personer ofta skuldbelägger sig över att sjukdomen är självorsakad. Personer som fått KOL kommer att leva med sjukdomen resten av livet. Personer med KOL upplever oftast inte sjukdomen på samma sätt som andra personer då upplevelser är individuella. Sjukdomen upplevs på olika sätt då individuella erfarenheter och kunskaper spelar in i hur väl personerna lyckas leva med sin sjukdom. Eftersom personerna upplever sjukdomen på olika sätt är det viktigt att arbeta personcentrerat. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design användes där 13 vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Innehållsanalysen genomfördes genom användning av Graneheim och Lundmans artikel där de beskriver hur en kvalitativ innehållsanalys går till. Resultat: Det framgick att andningen spelade en central roll i livet. Den försämrade andningen gjorde att personerna inte kunde göra vad de ville och upplevde att den styrde hela livet. Det framkom att personer med sjukdomen upplevde att de inte vet hur framtiden blir och var därför oroliga och rädda för sjukdomsutvecklingen. Personerna upplevde en ensamhet där varken vårdpersonal, vänner eller anhöriga förstod deras situation. En del valde då att isolera sig vilket fick ytterligare följder som till exempel depression. Slutsats: Andningen styr hela personens liv. Eftersom personerna upplevde ensamhet är det viktigt att vårdpersonal informerar anhöriga om sjukdomen då det förekommer okunskaper rörande sjukdomen. Personer upplever att deras identitet förändras och att de är i behov av andra. Det är viktigt att ge dem den hjälp de behöver samtidigt personcentrerad vård tillämpas för att personen ska vara delaktig i sin vård.

  • 12.
    Andersson, Matilda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med Myelom2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Myelom är en sällsynt och obotbar sjukdom men är trots detta bland de vanligare haematologiska cancersjukdomarna. Fram till början på 1980-talet orsakade myelom en långsam med gradvis nedgång i patientens hälsotillstånd och medellivslängden då var 2 år efter diagnos. Nu har den förbättrade behandlingen av högdosterapi främjat patientvården och även ökat medellivslängden. Behandling och effekter av sjukdomen har olika påverkan på kropp och psyke och kunskapen om upplevelserna av att leva med myelom är en viktig del i omvårdnadsarbetet.

  • 13.
    Andersson, My
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kostic, Maja
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Finns det samband mellan förmaksflimmer och levnadsvanor hos den äldre befolkningen?: En kvantitativ studie i samarbete med Swedish National study on Aging and Care - Blekinge2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förmaksflimmer (FF) är vanligt förekommande hos äldre, prevalensen beräknas vara cirka 5 % samtidigt som antalet äldre individer i samhället ökar. Den äldre befolkningen har sämre levnadsvanor än den yngre och drabbas i större utsträckning av sjukdom. De ohälsosamma levnadsvanorna riskbruk av alkohol, tobaksbruk/rökning, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor kan påverka hälsa och välbefinnande på många olika sätt för individen.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuellt samband mellan förmaksflimmer och levnadsvanor hos individer över 60 år i Blekinge.

    Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad utifrån data från Swedish National study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Data har sammanställts deskriptivt, verklig skillnad mellan grupper har undersökts med chi2-test och sedan har Spearmans rangkorrelation används för att undersöka samband.

    Resultat: Statistisk signifikant skillnad upptäcktes mellan FF och ohälsosamma matvanor, där fanns även en statistiskt signifikant positiv korrelation. Detta innebär att det finns ett samband mellan FF och ohälsosamma matvanor. Riskbruk av alkohol, tobaksbruk/rökning och otillräcklig fysisk aktivitet visade ingen statistisk signifikant skillnad.

    Slutsats: Samband mellan FF och ohälsosamma matvanor hos den äldre befolkningen i Blekinge finns, vilket kan vara till nytta för sjuksköterskan i den personcentrerade vården. Kunskap gällande FF, levnadsvanor och äldre kan vara ett kunskapsstöd för sjuksköterskan i omvårdnaden av dessa individer. 

  • 14.
    Andersson, Nathalie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lindén, Martina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ibland vårdas patienter med smittsam sjukdom under isolering. Detta för att förhindra att smitta sprider sig ytterligare till medpatienter eller vårdpersonal. Att vårda patienter med smittsam sjukdom utgör en ökad risk för sjuksköterskan att smittas. Smittprevention och försiktighetsåtgärder är också faktorer som kan påverka omvårdnaden och är dessutom avgörande för sjuksköterskans och patientens säkerhet.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad i samband med isoleringsvård vid smittsam sjukdom

    Metod: För att besvara studiens syfte användes en litteraturstudie med kvalitativ design. Vetenskapliga artiklar samlades in och kvalitetsgranskades. Därefter genomfördes innehållsanalys på samtliga artiklar och kategorier plockades fram.

    Resultat: Fyra kategorier växte fram ur resultatet av litteraturstudien. Dessa var: oro för smittspridning, mellanmänskliga aspekter i omvårdnaden, känsla av maktlöshet samt vikten av kunskap och erfarenhet.

    Slutsats: Det upplevdes en oro inför smittspridning och resurser som inte räckte till. Dessa aspekter kunde påverka omvårdnaden och relationen till patient och anhöriga. Dock var de flesta sjuksköterskor överens om att trots detta försöka uppnå omvårdnad av god kvalitet. Tidigare kunskap och erfarenhet av smittspridning bidrog positivt till omvårdnadsarbetet och minskade sjuksköterskornas riskuppfattning.

  • 15.
    Andersson, P.
    et al.
    Kristianstad Univ, SWE.
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjogren, P.
    Oral Care AB, SWE.
    Zimmerman, M.
    Oral Care AB, SWE.
    Dental status in nursing home residents with domiciliary dental care in Sweden2017In: Community Dental Health, ISSN 0265-539X, Vol. 34, no 4, p. 203-207Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: To describe the dental health status of elderly people in nursing homes receiving domiciliary dental care. Design: Case note review. Clinical setting: Nursing homes in 8 Swedish counties. Participants: Care dependent elderly people (>= 65 years). Methods: Clinical data, including the number of remaining natural teeth, missing and decayed teeth (manifest dental caries) and root remnants, recorded by dentists according to standard practices. Medical and dental risk assessments were performed. Results: Data were available for 20,664 patients. Most were women (69.1%), with a mean age of 87.1 years (SD 7.42, range 65-109). The mean age for men was 83.5 years (SD 8.12, range 65-105). Two or more medical conditions were present in most of the population. A total of 16,210 individuals had existing teeth of whom 10,974 (67.7%) had manifest caries. The mean number of teeth with caries was 5.0 (SD 5.93) corresponding to 22.8% of existing teeth. One in four individuals were considered to have a very high risk in at least one professional dental risk assessment category. Conclusions: Care dependent elderly in nursing homes have very poor oral health. There is a need to focus on the oral health-related quality of life for this group of frail elderly during their final period of life.

  • 16.
    Arnsteg Danielsson, Ann
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Porsche, Brigitte
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anhörigas upplevelser av att vårda en person med palliativ diagnos i hemmet: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utvecklingen i Sverige går mot att fler personer med palliativ diagnos vårdas och dör i hemmet. Detta medför ofta att anhöriga får rollen som vårdare och att deras ansvar för den terminala vården i hemmet ökar. För att sjukvården ska kunna ge rätt stöd och adekvat information till anhöriga och personen med palliativ diagnos är det därför värdefullt att ta del av deras erfarenheter.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en person med palliativ diagnos i hemmet.

    Metod: Nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och bedömdes i en kvalitetsmodell. Den insamlade data analyserades med hjälp av innehållsanalys.

    Resultat: Analys av artiklarna utmynnade i tre huvudkategorier, Dagliga livet förändrades för båda parter, Sjukvården både hindrade och stöttade och Döden en del av vardagen. Innehållet i huvudkategorierna genererade de sex underkategorierna, Förändrade relationer, Det egna livet i andra hand, Att få hjälp och stöd, Att inte få hjälp och stöd, Rädsla för döden och Att leva i nuet. Ett övergripande tema, En förändrad livssituation sammanfattade tolkningen av de anhörigas upplevelser.  

    Slutsats: Anhöriga som vårdar personer med palliativ diagnos i hemmet behöver stöd och uppmärksammas av sjukvården. Deras egna behov kommer i andra hand eftersom de sätter personen med palliativ diagnos i första hand. De kan då känna sig isolerade och ensamma.

  • 17.
    Axberg, Sigrid
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Bodin, Louise
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Icke farmakologisk egenvård vid sömnstörningar: en litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömnen är ett av personers viktigaste behov. När en person får för lite sömn ger detta kroppen sömnbrist, vilket påverkar flera funktioner i kroppen negativt som behövs för att vi ska kunna fungera. Sömnbrist kan leda till sömnstörning. Sömnstörningar kan vara en egen sjukdom eller ett symtom på en annan sjukdom. En metod för att motverka sömnstörningar är genom egenvård. Icke farmakologiska åtgärder är en egenvårdsmetod. Vilka icke farmakologiska egenvårdsåtgärder som fungerar för de olika personerna påverkar personernas erfarenheter av åtgärderna.

    Syfte: Att belysa personers erfarenheter av icke farmakologisk egenvård vid sömnstörningar.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som baseras på åtta artiklar. Manifest innehållsanalys användes för att analysera artiklarna.

    Resultat: Erfarenheter av icke farmakologiska egenvårdsåtgärder samt Erfarenheter av tekniska hjälpmedel var det två kategorierna som framkom i resultatet. De egenvårdsåtgärder som framkom kunde antingen vara av fysisk karaktär eller påverka sömnen via sinnena. Åtgärder som kräver tekniska hjälpmedel fanns också. Majoriteten upplevdes påverka sömnen och vilan positivt. Erfarenheterna av CPAP och snarkskenan var till största del att de förbättrade sömnen. Däremot var erfarenheterna av tillexempel aromterapi att det inte förbättrade sömnen.

    Slutsats: Erfarenheterna av egenvårdsåtgärderna med fysisk karaktär, såsom fysisk aktivitet och kostförändringar, var till största del positiva. Däremot var erfarenheterna av de egenvårdsåtgärder som påverkar sinnena, som aromterapi och ljusterapi, mer kritiska. CPAP-masken och snarkskenan hade båda fördelar såväl som nackdelar. Däremot fungerar inte samma sorts egenvård för alla personer. Det behövs göras fler kvalitativa studier inom detta område för att syftet helt ska kunna svaras på. 

  • 18.
    Axmon, Anna
    et al.
    Lunds Universitet, SWE.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ahlström, Gerd
    Lunds Universitet, SWE.
    Midlöv, Patrik
    Lunds Universitet, SWE.
    Use of antipsychotics, benzodiazepine derivatives, and dementia medication among older people with intellectual disability and/or autism spectrum disorder and dementia2017In: Research in Developmental Disabilities, ISSN 0891-4222, Vol. 62, p. 50-57Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background Although people with intellectual disability (ID) and people with dementia have high drug prescription rates, there is a lack of studies investigating drug use among those with concurrent diagnoses of ID and dementia. Aim To investigate the use of antipsychotics, benzodiazepine derivatives, and drugs recommended for dementia treatment (anticholinesterases [AChEIs] and memantine) among people with ID and dementia. Methods and procedures Having received support available for people with ID and/or autism spectrum disorder (ASD) was used as a proxy for ID. The ID cohort consisted of 7936 individuals, aged at least 55 years in 2012, and the referent cohort of age- and sex-matched people from the general population (gPop). People with a specialists’ diagnosis of dementia during 2002–2012 were identified (ID, n = 180; gPop, n = 67), and data on prescription of the investigated drugs during the period 2006–2012 were collected. Outcome and results People with ID/ASD and dementia were more likely than people with ID/ASD but without dementia to be prescribed antipsychotics (50% vs 39% over the study period; odds ratio (OR) 1.85, 95% confidence interval 1.13–30.3) and benzodiazepine derivatives (55% vs 36%; OR 2.42, 1.48–3.98). They were also more likely than people with dementia from the general population to be prescribed antipsychotics (50% vs 25%; OR 3.18, 1.59–6.34), but less likely to be prescribed AChEIs (28% vs 45%; OR 0.32, 0.16–0.64).

  • 19.
    Beiranvand, Samira
    et al.
    Ahvaz Jundishapur Univ Med Sci, IRN.
    Zarea, Kourosh
    Ahvaz Jundishapur Univ Med Sci, IRN.
    Ghanbari, Saeed
    Shiraz Univ Med Sci, IRN.
    Tuvesson, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Keikhaei, Bijan
    Ahvaz Jundishapur Univ Med Sci, IRN.
    Ten years incidence of cancer in Iran: a systematic review and meta-analysis2018In: CLINICAL EPIDEMIOLOGY AND GLOBAL HEALTH, ISSN 2452-0918, Vol. 6, no 2, p. 94-102Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Designing and implementation of screening programs depend on greatly epidemiologic basic data in every country. Also Variation in the incidence of various cancers in our country has been a favorite topic. Objectives: This systematic review was conducted to provide an overall perspective about incidence, geographical and age distribution of cancers in Iran. Methods: A comprehensive search were done according to MOOSE guideline criteria in national and international databases for selecting eligible articles from 2005 to 2015. After screening titles and abstracts, duplicated and irrelevant studies were excluded. Selected papers are written in Persian or English. The standard error of the cancer incidence was calculated based on the binomial distribution. Because of the significant heterogeneity observed among the results, we used a random-effects model combine the results of the primary studies. Moreover, a sensitivity analysis was undertaken to explore the effects of the risk of bias and other sources of heterogeneity. Results: Overall 16 articles met eligibility criteria for inclusion. The total incidence of cancer was 19.4 and 17.2 per hundred thousand of people in males and females respectively. The five most common cancers in male were: Lymphoma, leukemia, esophagus, stomach, colorectal and in the female are: breast, colorectal, stomach, thyroid and esophagus. The highest incidence rate was seen in Golestan Province and in the age group over 65 years. Conclusion: According to increasing incidence rate of cancers in Iran, Development, holding and accomplish of universal public cancer control program should be the first precedence for health policy. (c) 2017 Published by Elsevier, a division of RELX India, Pvt. Ltd on behalf of INDIACLEN.

  • 20.
    Bekker, Maria
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Spasic, Milena
    Kvinnors upplevelse av att leva med långvarig smärta: En studie baserad på patografier2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En femtedel av befolkningen i Sverige lever idag med långvarig smärta vilket definieras som smärta som pågått längre än tre månader. Kvinnors upplevelse av livet med långvarig smärta är individuell och olika strategier används för att hantera tillvaron. Smärtan kan försvåra arbetslivet och vardagssysslor samt ge känslor av hopplöshet, värdelöshet och att vara en dålig förälder eller partner. Personer med långvarig smärta kommer att möta och behandlas av sjuksköterskan i en rad olika omvårdnadssituationer.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med långvarig smärta.

    Metod: Kvalitativ metod baserad på två patografier. Analysmetoden inspirerades av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet formade fem kategorier och två underkategorier: Upplevelser vid smärtdebuten med underkategorin Kamp emot kroppen, Begränsningar i en ny livssituation, Bemötande i vården och av omgivningen, Lärdomar av att leva med långvarig smärta med underkategorin Energigivande aktiviteter samt Acceptans resulterade i framtidstro.

    Slutsats: Initialt är tillvaron med smärta en omvälvande och känslosam period, men kan med tid och stöd leda till ett liv med nya möjligheter. Ökad förståelse, kunskap och stöd av hälso- och sjukvården kan leda till förbättrad livskvalitet och ökat välbefinnande. 

  • 21.
    Bengtsson, Gunnel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Thulin, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta preventivt mot trycksår: en litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige är det en prevalens på 16 procent gällande trycksår. Av de som ligger på sjukhus eller bor i särskilt boende ökar riskerna att drabbas av trycksår med 16.6 procent respektive 14.5 procent. Faktorerna som kan orsaka att ett trycksår uppstår är bland annat nedsatt hudstatus, inkontinens och undernäring. För patienten som får trycksår medför det en smärtsam upplevelse som i sin tur leder till en försämrad livskvalitet. Genom omvårdnaden som en sjuksköterska utför innefattar det prevention av trycksår. Därför är det av vikt att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av arbetet kring preventionen av trycksår. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta preventivt mot trycksår inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger på åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för tre huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans erfarenhet av riskfaktorer, förutsättningar hos sjuksköterskan för fungerande trycksårsprevention och sjuksköterskans erfarenhet av samverkan. Underkategorierna som framkom var planering av vård, attityder och kunskap av prevention, behov av resurser, teamarbetets betydelse och kommunikation mellan professioner.Slutsats: Föreliggande studies resultat visade på att sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om trycksårsprevention men att det av olika anledningar brister i omvårdnaden. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för vidare forskning kring fungerande metoder av prevention mot trycksår samt validiteten av riskbedömningsinstrument. Det skulle kunna leda till en mer kontinuerlig och säker vård.

  • 22.
    Bengtsson, Madelen
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hunko, Anna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Begränsningar i vardagen efter en stroke: En kvalitativ studie av patografier2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Bakgrund: Stroke orsakar plötsligt bortfall av kroppsfunktioner. Dessa bortfall kan bli bestående. Att leva med stroke innebär att lära sig leva med nya levnadsvillkor. Dessa villkor skiljer sig från tidigare liv. Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad vilket ämnar både vetenskap och patientnära arbete. Sjuksköterskans beslut ska leda till att patienten förbättrar, bibehåller eller återfår hälsa. Hur sjuksköterskans arbete utformas i mötet med strokedrabbade är helt beroende på vilket bortfall stroken orsakat patienten. Sjuksköterskan arbetar även sekundärpreventivt med strokepatienter där målet är att förebygga återinsjuknande. Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser som ger en bättre samsyn mellan patient och vårdgivare. Personcentrerad omvårdnad leder till förbättrat hälsoutfall och en ökad patientnöjdhet. Inom den personcentrerade omvårdnaden ses personen bakom patienten där personen engageras till att vara aktiv i sin vård. Det är viktigt att fokus ligger på personens liv och därmed dennes erfarenheter och prioriteringar.

    Syfte: Syftet med studien var att beskrivavuxna personers erfarenhet av begränsningar i vardagen efter att ha insjuknat i stroke.

    Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie med kvalitativ design. En manifest innehållsanalys av patografier genomfördes för att besvara syftet.

    Resultat: Resultatet genererade flertalet erfarenheter av begränsningar i vardagen som kategoriserades under att känna sig beroende av support och stöd samt att uppleva social begränsning. Att vara beroende av support och stöd uppkom då de strokedrabbade personerna kände ett beroende av materiella och ekonomiska resurser och ett beroende av hjälp både från informella och formella vårdgivare på grund av konsekvenserna efter stroken. Upplevelsen av att vara socialt begränsad uppkom som en följd av de fysiska- och dolda funktionsnedsättningar som stroken efterlämnade.

    Slutsats: Resultatet påvisade att strokedrabbade personer begränsades i vardagen på grund av de funktionsnedsättningar som medföljde stroken. Resultatet kan nyttjas av sjuksköterskan för att fördjupa sina befintliga kunskaper kring stroke och personcentrerad omvårdnad till strokedrabbade. Genom att sjuksköterskan fördjupar sig i den strokedrabbades erfarenheter av begränsningar i vardagen kan en ökad förståelse ges där sjuksköterskan lättare kan förstå den strokedrabbade personens individuella sjukdomsperspektiv. Detta för att hitta den bästa omvårdnadsmetod som är individuellt anpassad till personen och därmed kunna utföra en god personcentrerad omvårdnad. Vidare studier kring påverkat sexualliv och psykisk ohälsa efter stroke rekommenderas.

    Nyckelord:erfarenhet, kvalitativ, personcentrerad omvårdnad, sjuksköterska, stroke, vardag

  • 23.
    Bengtsson, Viveca Wallin
    et al.
    Univ Kristianstad, SE-29188 Kristianstad, Sweden..
    Persson, G. Rutger
    Univ Kristianstad, SE-29188 Kristianstad, Sweden.;Univ Washington, Dept Periodont, Seattle, WA 98195 USA.;Univ Washington, Dept Oral Med, Seattle, WA 98195 USA..
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Blekinge Inst Technol, Sch Hlth Sci, Karlskrona, Sweden..
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    A cross-sectional study of the associations between periodontitis and carotid arterial calcifications in an elderly population2016In: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850, Vol. 74, no 2, p. 115-120Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective. To evaluate if the presence of periodontitis is associated with carotid arterial calcifications diagnosed on panoramic radiographs in an elderly population. Materials and methods. Study individuals were randomly selected from the Swedish civil registration database representing the aging population (60-96 years) in Karlskrona, Sweden. Bleeding on probing (BOP) and the deepest probing measurement at each tooth were registered. The proportions of teeth with a probing depth 5 mm and the proportion of teeth with bleeding on probing were calculated. Analog panoramic radiographs were taken and the proportion of sites with a distance 5 mm between the alveolar bone level and the cement-enamel junction (CEJ) were assessed. A diagnosis of periodontitis was declared if a distance between the alveolar bone level and the CEJ 5 mm could be identified from the panoramic radiographs at >10% of sites, probing depth of 5 mm at one tooth or more and with BOP at >20% of teeth. Results. Readable radiographs were obtained from 499 individuals. Carotid calcification was identified in 39.1%. Individuals were diagnosed with periodontitis in 18.4%. Data analysis demonstrated that individuals with periodontitis had a higher prevalence of carotid calcifications (Pearson (2) = 4.05 p < 0.05) and with a likelihood of 1.5 (95% CI = 1.0, 2.3, p < 0.05). Conclusions. Data analysis demonstrated a significant association between periodontitis and carotid calcification.

  • 24.
    Berglind, Linnea
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Udén, Rebecca
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige diagnostiseras runt 2800 kvinnor varje år med gynekologisk cancer. Vid behandlingarna påverkas kvinnans reproduktionsorgan vilket medför en stor förändring i kvinnans liv. Till följd av den höga femårsöverlevnaden lever många kvinnor med följderna efter behandlingar av gynekologisk cancer. Kunskap om kvinnans upplevelser kan hjälpa sjuksköterskan att få ökad förståelse för kvinnan och därmed ge kvinnan ett bättre stöd.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.

    Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ design baserad på åtta vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde en förändring i att vara kvinna samt att de inte kände igen sina kroppar. Kvinnorna upplevde även en påverkan på deras sex och samliv, rädsla för återfall samt omvärdering av livet

    Slutsats: Efter behandling av gynekologisk cancer påverkades kvinnorna både fysiskt och emotionellt. Genom att sjuksköterskan visar empati, lyhördhet och respekt samt skaffar sig kunskap och förståelse för kvinnorna och deras upplevelser, kan ett bättre möte och en förbättrad omvårdnad åstadkommas.

  • 25.
    Berglind, Sara
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Klingborg, Ellinor
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation: -      Litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Under 2015 avled 15 miljoner personer till följd av sjukdomarna. En av behandlingarna vid förträngning av hjärtats kranskärl är en kranskärlsoperation. Operationen är nödvändig för att hjärtat ska få den syretillförsel som behövs, dock kan operationen innebära en risk för olika fysiska och psykiska komplikationer. En kranskärlsoperation kan påverka personers hälsa, livskvalité och livsstil. Kunskap om personers upplevelser efter en kranskärlsoperation kan bidra till att sjuksköterskan kan ge bättre stöd och information samt få en ökad förståelse för vad operationen kan innebära.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation.

    Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån en beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier av Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat: I resultatet framkom att personer upplevde både hälsa och ohälsa tiden efter en kranskärlsoperation. Personerna upplevde att en förändring i vardagen var nödvändig tiden efter operationen och betydelsen av stöd.

    Slutsats: Stöd och information har en betydelse för personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation. Fysisk aktivitet framkom också som en bidragande faktor till att hälsa upplevdes. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation kan en god information, utbildning och stöd skapa en trygghet och en god hälsa. Vidare forskning rekommenderas för att studera hur personers tankar och känslor före operationen påverkar upplevelsen efter, samt eventuella skillnader i kön och ålder.

  • 26.
    Berglund, Marie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Carlström, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Omvårdnadsarbetets påverkan av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress drabbar främst personer med ett yrke där kontakt med andra människor är i fokus som personal inom vård och omsorg. Kraven på hälso- och sjukvårdspersonal har ökat vilket har bidragit till upplevelser av höga krav och stress på arbetet. Sjuksköterskans ansvarsområden innefattar att främja individens hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det ingår även att bemöta individen och dess närstående på ett tryggt och respektfullt sätt utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Arbetsrelaterad stress kan enligt forskning inte bara påverka sjuksköterskors hälsa utan även ha en inverkan på omvårdnaden av patienten.

    Syfte: Syftet var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva hur omvårdnadsarbetet påverkas av arbetsrelaterad stress.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Vid analysen framkom det att omvårdnadsarbetet påverkades av den arbetsrelaterade stress som berodde på tidsbrist. Resultatet visar att arbetsrelaterad stress påverkade omvårdnadsarbetet genom att sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde kommunicera med patienter och dess närstående. Även omvårdnadshandlingar blev försenade eller uteblivna. Omvårdnadsarbetet påverkades även genom att patientens säkerhet hotades. Stress medförde begränsningar i sjuksköterskornas arbete då de inte kunde utföra den vård som de ansåg vara adekvat.

    Slutsats: Resultatet visar att den omvårdnad som sjuksköterskorna ansåg var adekvat blev påverkad av arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde leva upp till de förväntningar som ställs på dem i deras yrkesroll. Genom en ökad förståelse av hur omvårdnadsarbetet påverkas kan det bidra till en god utveckling inom vårdorganisationen, vilket i sin tur kan gynna patientens omvårdnad.

  • 27.
    Bergström, Lovisa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fornander, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter från annan kulturell bakgrund: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Bakgrund: Att ha förmågan att kommunicera med patienter från annan kultur är högst aktuellt inom hälso- och sjukvården. Vi lever i ett föränderligt samhälle och sjuksköterskan kommer troligtvis att behöva mer kunskap om kommunikation då denna har en stor betydelse inom omvårdnad. Att ha förmågan att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund ger därför bättre förutsättningar för en fungerande kommunikation och risken för att missförstånd uppstår minskar. 

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter från annan kulturell bakgrund. 

    Metod: En litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har genomförts enligt Graneheim och Lundman. Innehållsanalysen var manifest och beskriver det synliga i texten. 

    Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. Kategorierna beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund. Här framkommer sjuksköterskors erfarenheter av behovet av att använda strategier för att kommunicera, utmaningar i kommunikationen språk samt sjuksköterskans behov av att ta hjälp av andra för att kommunicera. Sjuksköterskorna erfor att både verbal och icke-verbal kommunikation spelade stor roll i mötet med patienten för att kunna bidra med en god omvårdnad. 

    Slutsats: Studien kan ge sjuksköterskor redskap till att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund eftersom problemet tydliggörs och lyfts fram. Strategier som den verbala och icke-verbala kommunikationen kompletterar varandra för att bidra till en god kommunikation och därmed en god omvårdnad. 

    Nyckelord: erfarenhet, kommunikation, kultur, kvalitativ, sjuksköterska

  • 28.
    Berthelsen, Connie Bottcher
    et al.
    Zealand Univ Hosp; Aarhus Univ, DNK.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The SICAM-trial: evaluating the effect of spouses' involvement through case management in older patients' fast-track programmes during and after total hip replacement2017In: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 73, no 1, p. 112-126Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AimThe aim of this study was to evaluate the effect of spouses' involvement in older patients' care trajectories, using case management as intervention in total hip replacement through fast-track programmes. BackgroundPatients need their spouses to be involved in their fast-track programmes and this involvement is often associated with improvements in patient outcomes. However, the effect of spouses' involvement in older patients' fast-track programmes has not yet been investigated. DesignA two-group quasi-experimental design with pre-test and repeated post-test measures was conducted in an orthopaedic ward of a Danish Regional Hospital from February 2014-June 2015. Spouse-patient dyads were initially recruited for the control group (n=14), receiving usual care; dyads for the intervention group (n=15) were recruited afterwards, receiving case management intervention elements before, during and after admission. MethodsFace-to-face interviews on questionnaires were conducted with spouses and patients at baseline, 2weeks and 3months after discharge, measuring spouses' caregiver satisfaction, difficulties and level of anxiety and patients' functional and nutritional status, pain and level of depression. ResultsThe results showed that there were no differences between the groups with regard to any of the outcome measures. However, statistically significant improvements were found in the patient groups on functional status, pain and depression and in the groups of spouses on caregiver satisfaction. ConclusionThe case management intervention seemed to have an effect in patient and spousal groups; however, this improvement could also have been caused by the effect of fast-track treatment.

  • 29.
    Berthelsen, Connie Bøttcher
    et al.
    Aarhus Universitet, DEN.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    A sense of security: Spouses' experiences of participating in an orthopaedic case management intervention (the SICAM-trial)2017In: International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, ISSN 1878-1241, E-ISSN 1878-1292, Vol. 24, p. 21-30Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to explore and describe spouses' experiences of participating in a case management intervention during older patients' fast-track programme having total hip replacement as well as which intervention elements they found useful. Data were collected through qualitative interviews with 10 spouses from the intervention group of the SICAM-trial, directed by predetermined codes based on elements of the intervention. Data were analysed by both authors using directed content analysis. The results showed that the spouses were very pleased about being a part of the case management intervention. They enjoyed being active participants even though problems sometimes occurred such as coordination difficulties between the case manager and other healthcare professionals and their feeling of being burdened. The spouses experienced the contact with the case manager as the most meaningful part of their participation and the telephone contact with her as the most useful element of the intervention. The fact that not all spouses participated in all the available intervention elements could be explained by their feeling of being burdened and that they were not fully aware of what the intervention elements were.

  • 30.
    Björkander, Sofie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Wargéus, Maria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Mäns upplevelser av att leva med prostatacancer ur ett livsvärldsperspektiv: En litteraturstudie baserad på patografier2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män och drabbar cirka 10 000 personer i Sverige varje år. Prostatacancer ger initialt inga eller diffusa symtom vilket gör denna sjukdom svår att upptäcka. Det finns ett flertal olika behandlingsformer att tillgå vilka skiljer sig beroende på vilket stadie cancern befinner sig i. Sjuksköterskans uppgift är bland annat att bidra med ett personcentrerat arbetssätt för att stödja mannen i dennes nya livssituation. Litteraturstudien förankras i Dahlbergs livsvärldsteori.

    Syfte: Syftet med studien var att ur ett livsvärldsperspektiv beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer efter påbörjad behandling.

    Metod: Metoden har grundat sig i en kvalitativ litteraturstudie baserad på narrativer i form av fyra patografier. Elo och Kyngäs beskrivning av en deduktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod. I analysen identifierades utsagor som kodades och delades in i livsvärldsteorins centrala begrepp vilket utgör resultatets fyra huvudkategorier: Den levda kroppen, vårdrelation, lidande samt välbefinnande.

    Resultat: Män som drabbats av prostatacancer upplevde huvudsakligen en påverkan på den levda kroppen, det vill säga fysiskt, psykiskt och existentiellt. Information och stöd från både anhöriga och vårdpersonal hade en viktig inverkan under behandlingstiden. I resultatet framkom det att inkontinens, sexuell dysfunktion och en vilja av att leva i nuet var tre centrala fynd i denna studie. Det ansågs även viktigt att ha goda relationer och lidande tog sig i uttryck både som ett sjukdoms- livs och vårdlidande. Män som drabbats av prostatacancer kunde emellertid uppleva stunder av välbefinnande.

    Slutsats: Resultatet av studien kan ge sjuksköterskan ökad förståelse för mäns upplevelser av att leva med prostatacancer vid påbörjad behandling och hur männen därmed kan stödjas i denna process. 

  • 31.
    Björksten, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ölander, Ida
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Upplevelser av livsstilsförändringar hos personer med övervikt eller fetma: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem som ökar över hela världen och anses vara en förändringsbar riskfaktor, vilket innebär att de följdsjukdomar som kan drabba en person som en direkt följd av övervikt eller fetma till stora delar skulle kunnat undvikas genom förändrade levnadsvanor. Förändringsprocessen hos en person kan starta först då personen börjar ifrågasätta sina levnadsvanor. Huruvida en livsstilsförändring är möjlig att genomföra handlar inte enbart om egna uppfattningar om beteendet utan även om hur redo personen är att genomföra en förändring.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser vid genomförandet av livsstilsförändringar vid övervikt eller fetma.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes på manifest nivå med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Ur resultatet framkom kategorierna Upplevelse av att socialt stöd är av betydelse, Attityder och inställning påverkar genomförandet av livsstilsförändring, Personliga insikter har betydelse, Upplevelser av att motgångar kan påverka processen av livsstilsförändringar och Motivation kan erhållas på olika sätt. Resultatet visade att behovet av stöd från omgivning och att samtala med människor i liknande situation var av stor betydelse. Att möta fördomar visade sig vara problematiskt för en del. För att komma vidare i sin förändringsprocess hade personliga insikter stor betydelse och det förekom även upplevelser av motgångar i vardagen hos personer som påverkade livsstilsförändringen. Genom upplevelsen att hitta sig själv kunde personen skapa sig samt upprätthålla sin motivation.

    Slutsats: Stöd och motivation ger högre möjligheter för personer att främja sin hälsa genom att skapa sig nya goda hälsosamma levnadsvanor och därmed reducera riskerna för följdsjukdomar. Genom egenvårdshandlingar kan personen uppnå välbefinnande då det främjar egen hälsa och personens utveckling hos sig själv.

  • 32.
    BLYCKERT, ANNAKAJSA
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    JOHNSSON, NELLIE
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Patientens upplevelse av sjuksköterskans roll i stödet för egenvård vid diabetes typ 2: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 33.
    Bohman, Doris
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Mattsson, Linda
    Borglin, Gunilla
    Primary healthcare nurses' experiences of physical activity referrals: an interview study2015In: Primary Health Care Research and Development, ISSN 1463-4236, E-ISSN 1477-1128, Vol. 16, no 3, p. 270-280Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    CONCLUSION: Our findings suggest that viewing the PAR as a complex intervention, with all that this entails, might be one approach to increasing the number of PARs being issued. Simpler systems, more time and the potential for testing the effectiveness of follow-ups could be possible ways of achieving this. AIM: The aim of this study is to illuminate primary health care (PHC) nurses' experiences of physical activity referrals (PARs). BACKGROUND: Despite extensive knowledge about the substantial health effects physical activities can produce, fewer and fewer people in our modern society regularly engage in physical activity. Within health care and, particularly, within the PHC arena, nurses meet people on a daily basis who need help to engage in a healthier lifestyle. The possibility of issuing written prescriptions for physical activities, often referred to as PARs, has been introduced as a tool to support such lifestyles. However, even though PHC nurses can prescribe physical activities, studies investigating their experience in this type of nursing intervention are rare. METHODS: For this study, 12 semi-structured interviews were conducted with PHC nurses, and the transcribed texts were analysed using a qualitative content analysis. FINDINGS: Two categories--PARs, an important nursing intervention, and PARs, the necessity of organisational support--reflected the nurses' experiences in using PARs.

  • 34.
    Bohman, Helena
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Zander, Erika
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer: En litteraturstudie av patografier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En av de vanligaste behandlingarna mot bröstcancer är cytostatika. Denna

    behandling upplevs som påfrestande då det ger biverkningar i form av illamående, trötthet,

    smärta och håravfall. Yngre kvinnor som ej genomgått menopaus och insjuknar i bröstcancer

    är i en annan period i livet jämfört med de i genomsnittsåldern (60+). Det är därför viktigt att

    sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att kunna bemöta dessa kvinnor under deras

    behandling med cytostatika och hur det kan påverka deras dagliga liv. Personcentrerad

    omvårdnad utgår ifrån deras livssituation och bidrar förhoppningsvis till ett minskat lidande.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling

    vid bröstcancer.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med

    inspiration av Graneheim och Lundmans sammanställning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysförfarandet resulterade i tre kategorier: Kroppsliga förändringar,

    Emotionella reaktioner och Längtan till ett vanligt liv. Kroppsliga förändringar har

    underkategorin: Att förlora sitt hår. Resultatet indikerar på att cytostatikans effekter

    påverkade kvinnorna negativt. Håravfallet gav en förändrad självbild och framkallade en

    känslostorm där ångest och rädsla var mest framträdande. Trots cytostatikabehandlingens

    effekter kände kvinnorna hopp och en längtan att få återgå till sitt vanliga liv.

    Slutsats: Det var när cytostatikabehandlingen påbörjades som kvinnorna i studien upplevde

    att de blev sjuka. Cytostatikabehandlingen medförde en insikt av allvaret i situationen när

    effekten av cytostatikan främst gav kvinnorna kroppslig påverkan. En fördjupad förståelse för

    dessa kvinnors situation ger sjuksköterskan större möjlighet att skapa ett bättre möte och ge

    personcentrerad omvårdnad utifrån deras individuella förutsättningar. Vidare forskning krävs

    för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för hur cytostatikabehandling kan påverka

    yngre kvinnors livssituation.

  • 35.
    Bolin, Amanda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Petersson, Julia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Vuxna personers upplevelser av att leva med en behandlingsbar cancersjukdom: En litteraturstudie baserad på patografier2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Minst var tredje person i Sverige beräknas få en cancersjukdom någon gång under livet. En behandlingsbar cancersjukdom kan innebära ett flertal förändringar i personens liv. Förändringarna kan gälla till exempel tankar, känslor och kroppsliga förändringar. Många personer med en behandlingsbar cancersjukdom upplever brister när det kommer till stöd från vårdpersonal. För att kunna anpassa omvårdnaden kring vuxna personer med en behandlingsbar cancersjukdom behövs ökad kunskap och förståelse kring hur det är att leva med behandlingsbara cancersjukdomar.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med en behandlingsbar cancersjukdom.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på patografier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen ledde fram till fem kategorier och två underkategorier. Den första kategorin var en känsla av personlig förändring. Den andra kategorin var längtan tillbaka till det gamla livet. Nästa kategori var tankar om döden. Den fjärde kategorin var att känna styrka med underkategorierna vilja och kämpaglöd och nära och käras betydelse. Den sista kategorin var tankar om framtiden.

    Slutsats: En känsla av personlig förändring med avsnittet kring en förändrad syn på och känsla för kroppen, tankar om döden samt vilja och kämpaglöd var tre utmärkande upplevelser i resultatet. Genom en förståelse kring upplevelser hos vuxna personer med en behandlingsbar cancersjukdom kan vårdpersonal och nära och kära minska lidandet och öka välbefinnandet hos personerna. Något som framkom i föreliggande studie var att nära och kära hade en betydelsefull roll för personerna med en behandlingsbar cancersjukdom. Vidare forskning skulle därför vara intressant att göra kring anhörigas perspektiv av att leva i närheten av en person med en behandlingsbar cancersjukdom. 

  • 36.
    Borg, Christel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Linnéuniversitetet.
    Rask, Mikael
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Albinsson, Gunilla
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Safipour, Jalal
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Wenneberg, Stig
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Andersson, Lisbet
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Carlsson Blomster, Monika
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Ozolins, Lise-Lotte
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Lindqvist, Gunilla
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Validation of the verbal and social interaction questionnaire for nursing students: The focus of nursing students in their relationship with patients2018In: Journal of Nursing Education and Practice, ISSN 1925-4040, E-ISSN 1925-4059, Vol. 8, no 4, p. 81-88Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Verbal and Social Interaction Nursing Students questionnaire (VSI-NS) has been created to measure the development ofverbal, social and interactional skills of nursing students with patients, from their perspective in nursing care. The aim of thepresent study was to determine the construct validity and internal consistency reliability of the questionnaire. The study had amethodological and developmental design and was carried out in four steps: adjustment of the items, face validity, data collectionand data analysis. The number of items was reduced from 48 to 31. The factor analysis of the final 31 items resulted in four quitedistinct factors: “Inviting to talk about feelings and thoughts”, “Building a caring relationship”, “Encouraging social and practicalaspects in daily life” and “Caring towards health and wellbeing”. The results showed satisfactory psychometric properties interms of content validity, construct validity and the internal consistency reliability of the questionnaire. It could be concluded thatthe original conceptual model could serve as a theoretical foundation to explain and understand nurses’ caring interactions withtheir patients

  • 37.
    Borgman, Unni
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Reimers, Christian
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Så länge jag minns vill jag berätta: En litteraturstudie om Alzheimers sjukdom baserad på patografier.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige och varje år insjuknar cirka 15 000 personer. Det finns inget botemedel utan hälso- och sjukvårdens insatser bör riktas mot att underlätta tillvaron för personen som insjuknat. För att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna bemöta den unika upplevelsen en person har av den egna sjukdomsupplevelsen bör sjuksköterskan tillämpa personcentrerad vård.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers egna upplevelser av att leva med Alzheimers sjukdom.

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på patografier. Innehållsanalys utförd utifrån Graneheim och Lundmans pedagogiska modell för textanalys med en manifest ansats.

    Resultat: I studien framkom tre kategorier. Under kategorin Ett förändrat jag beskriver personerna med sjukdomen hur den förändrar deras person och begränsar deras kapacitet. Under kategorin Ett förändrat socialt liv upplever personerna förändringar i de nära relationerna, ett ökat behov av stöd samt en upplevd förändring ibland andra när sjukdomen är uttalad. Den sista kategorin Sjukdomen som ett hot mot den egna existensen visar att personer med sjukdomen upplever avsaknad av kontroll i sjukdomens förödande process och att framtiden är oviss. Samtidigt förser dock sjukdomen personerna med en möjlighet att ta till vara och uppskatta varje dag.

    Slutsats: Studiens resultat visar att personer med Alzheimers sjukdom upplever att livet förändras i grunden. Den egna personen förändras, det sociala livet påverkas och att sjukdomen verkar som ett hot mot den egna existensen. Genom att sjuksköterskan känner till hur personer med Alzheimers sjukdom kan uppleva sin tillvaro med sjukdomen kan sjuksköterskan stärka vårdrelationen och sätta personen i centrum för vården.

  • 38.
    Brandt, Robert
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anhörigas upplevelse av vård till en person med stroke efter utskrivningen från slutenvården: En litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativ design2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige får 30 000 personer per år stroke, den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp i vuxen ålder. Anhöriga spelar en viktig roll i vården för en person som fått stroke. Personen med stroke och ofta även dennes anhöriga ska kunna föra en dialog med hälso- och sjukvårdpersonal så att alla tillsammans utformar hur vård samt behandlingarna ska se ut. Den mest grundläggande aspekten för att kunna erhålla eller ge omsorg, är människors beroende av varandra för att leva. Ökad kunskap om hur anhöriga till en person som fått stroke upplevt vården, kan bidra till ökad förståelse för att bättre inkludera anhöriga i den vård som bedrivs för personen som fått stroke

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av vård till en person som fått stroke efter utskrivning från slutenvården.

    Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ icke-systematisk litteraturstudie. Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och som har kvalitetsgranskats och analyserats, har använts till studien.

    Resultat: Anhöriga berättade om hur behovet av information ofta kom upp, då de inte kände att de fick tillräckligt med information om hur de skulle ta hand om en person som fått stroke. De anhöriga behövde knyta kontakter med hälso- och sjukvårdpersonal så att de tillsammans kan leda vården via rehabilitering och hemsjukvård. Anhöriga lärde sig delvis att bli självständiga med hjälp av vården, då de själva blev förvånad över vad de klarade och hälso- sjukvårdspersonal gav dem beröm. Dock upplevde anhöriga problem med vården då de fick för lite stöd, kände sig övergivna, inte fick bli involverade i vården samt om de tappade förtroende för vården.

    Slutsats: Det framkommer tydligt i resultatet att när anhöriga får det stöd de behöver, fungerar vården väl för personen med stroke. Dock upplever många anhöriga hur vården inte levererar den vård de önskar. Detta kan bero på att vården helt enkelt inte har kunskapen eller resurserna till att ge de anhöriga tillräckligt med stöd. Författaren ser att det finns ett behov av att fortsätta göra liknade studier som denna, för att främja utveckling och förbättring inom problemområdet. De anhöriga fick inte tillräckligt med kunskap om vad de själva ska göra för att kunna utvecklas i sin roll som anhörig till en person med stroke. Författaren tror att en frivillig utbildning för anhöriga i konsten att bli anhörig till en person som har stroke, skulle kunna komplettera eftervården.

  • 39.
    Bratt, Ann Sofia
    et al.
    Linneaus Univ., SWE.
    Stenström, Ulf
    Linneaus Univ., SWE.
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Effects on life satisfaction of older adults after child and spouse bereavement2017In: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 21, no 6, p. 602-608Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Few studies have compared the impact of different familial losses on life satisfaction (LS). Furthermore, there is a lack of research on the effect of having lost both a child and a spouse among older adults. Sample: A random sample of 1402 individuals, 817 women and 585 men, aged 60–96 years from the Blekinge part of the Swedish National Study of Aging and Care (SNAC-B) participated in this cross-sectional study. Aims: The first aim was to compare the effects of child or spouse or both child and spouse bereavement on LS and, the second aim, to investigate if there were gender differences within the bereaved groups. Results: The results showed that having lost a child, spouse or both child and spouse had a negative association with LS, although this effect was small. Having experienced multiple losses did not predict more variance than a single child or spouse loss. Gender differences were found within all the bereaved groups with bereaved men having lower LS than bereaved women. Longer time since the loss was associated with higher LS. Conclusions: Bereaved older adults have somewhat lower LS than non-bereaved and bereaved men seem more affected than bereaved women. Future research needs to address older menÂŽs experiences after the loss of a loved one. © 2016 Taylor & Francis

  • 40.
    Bratt, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Stenström, Ulf
    Linnéuniversitetet, SWE.
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Exploring the Most Important Negative Life Events in Older Adults Bereaved of Child, Spouse, or Both2018In: Omega, ISSN 0030-2228, E-ISSN 1541-3764, Vol. 76, no 3, p. 227-236Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Losing a child or a spouse is described as the worst of experiences. However, it is not known whether older adults bereaved of a child, spouse, or both child and spouse experience these losses as among the most important negative events in their lifetime. The aim of this study was to investigate whether the 1,437 older adults bereaved of a child, spouse, or both included in the southern part of the Swedish National Study of Aging and Care mentioned these losses when asked about their three most important negative life events. Gender differences in their choices of important negative life events were also explored. About 70% of those bereaved of a child or a spouse mentioned these losses as among their three most important negative life experiences. In the child-and-spouse-bereaved group, 48% mentioned both the loss of their child and spouse, while 40% mentioned either the loss of a child or a spouse. Gender differences were only found in the child-and-spouse-bereaved group, with a few more women mentioning the loss of the child but not the spouse, and the men showing the opposite pattern. © The Author(s) 2016.

  • 41.
    Brennan, Ciara
    et al.
    University of Iceland, ISL.
    Rice, James Gordon
    University of Iceland, ISL.
    Traustadóttir, Rannveig
    University of Iceland, ISL.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    How can states ensure access to personal assistance when service delivery is decentralized?: A multi-level analysis of Iceland, Norway and Sweden2017In: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 19, no 4, p. 334-346Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Article 19 of the United Nations (UN) Convention on the Rights of Persons with Disabilities requires states to ensure that persons with disabilities have access to a range of support services, including personal assistance. The Convention is an agreement between state parties and the UN. However, in practice, disability services are often implemented at the local level. Drawing on the findings of qualitative research in Iceland, Norway and Sweden, this paper examines a paradox whereby states commit to ensure access to support services, but decentralize responsibility to autonomous and independent local governments. A multi-level governance framework is applied to analyse the findings of qualitative inquiry with policy-makers, local government officials and leaders of independent living organizations in all three Nordic countries. A multi-level analysis highlights the tensions and contradictions between decentralization and human rights commitments. © 2016 Nordic Network on Disability Research

  • 42. Brennan, Ciara
    et al.
    Traustadóttir, Rannveig
    Rice, James
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Negotiating independence, choice and autonomy: experiences of parents who coordinate personal assistance on behalf of their adult son or daughter2016In: Disability & Society, ISSN 0968-7599, E-ISSN 1360-0508, Vol. 31, no 5, p. 604-621Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Article 19 of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities requires states to provide personal assistance services. This article is based on qualitative research in Iceland, Norway and Sweden, carried out between 2012 and 2013. The overall study focused broadly on the implementation of Article 19. This article, however, reports findings based on a particular group of participants within the larger study: non-disabled parents who coordinate personal assistance schemes for their adult son or daughter. The article examines the various ways in which the parents, the majority of whom were mothers, negotiate principles of independence, choice and autonomy for their adult son or daughter who requires intensive support, including assistance with communicating. The aim is to explore, in the context of the Convention and the principles of the independent living movement, how to acknowledge and conceptualise personal assistance schemes that require another person to manage on behalf of the user. © 2016 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group

  • 43.
    Carlsson, Lisa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Glimsjö, Jenny
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    De är antingen våra eller deras, aldrig bådas: Sjuksköterskors upplevelser av samverkan kring de mest sjuka äldre vid akut försämring i hemmet - En kvalitativ studie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Reduced general condition at home among the most frail elderly are common. Collaboration of care is necessary as many different health care providers often are involved. Since nurses often meet the most frail elderly in their home in these situations they dependent ona well-functioning collaboration between the health care providers. Aim of this study was to elucidate nurses experiences of collaboration of care around the mostfrail elderly when reduced general condition at home. Method: Qualitative focusgroupinterviews with fifteen nurses from community based care,primary care, ambulance care and emergency care with experience of caring for the most frailelderly and collaboration of care in the elderly’s home. According to the qualitative contentanalysis described by Bernard (1996) the focusgroupinterviews were analysed. Result: The result consists of the two main categories Alone in the team and The pursuit forinformation and the six subcategories To represent the most frail elderly, Absence of medicalassessment, Interaction between colleges, The importance of information, Absence of shared ITsystem and The want of sharing information. Conclusion: Nurses consider collaboration of care as necessary amongst the most frail elderlywhen reduced general condition at home. The result indicate that collaboration of care is difficultto achieve. To meet the needs of the most frail elderly in these situations nurses desires a changein structure to provide for team collaboration, approvement in communication and in sharinginformation. According to nurses, this would benefit collaboration of care and the personcentered care.

  • 44.
    Christensson, Ylva
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Wickström, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Upplevelsen av återhämtning efter en kranskärlsoperation: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är globalt sett, den dominerande orsaken till mortalitet. Tack vare de allt mer utvecklade behandlingsmetoderna, är det idag fler som överlever. En av dessa behandlingsmetoder är kranskärlsoperation, vilken är nödvändig vid förekomst av komplicerad kranskärlssjukdom. Det är en omfattande operation som kan resultera i såväl fysiska som psykiska konsekvenser för en individ. För att sjuksköterskan ska förstå individens upplevelse av återhämtningsprocessen, krävs god kunskap om operationens innebörd och likaså förståelse för vilka faktorer som spelar in under återhämtningsprocessen.

    Syfte: Syftet med denna studie var, att beskriva individers upplevelse av återhämtning efter en kranskärlsoperation.

    Metod: För att besvara studiens syfte, har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar, som har sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: Resultatet visade att olika upplevelser under återhämtningsprocessen kan påverka individerna. Ur analysen framkom tre kategorier som visade hur återhämtningsprocessen kunde upplevas. Dessa var begränsningar i vardagen, behovet av stöd och tillbaka till livet.

    Slutsats: Efter en kranskärlsoperation är det många faktorer som påverkar en individs upplevelse av återhämtningsprocessen. Genom en god förståelse av individens situation, tydlig information och praktisk vägledning, kan sjuksköterskan bidra till en gynnsam återhämtningsprocess i individens vardag.  

  • 45.
    Christiansen, Line
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nurses' Use and Perception of an Information and Communication Technology System for Improving Coordination During Hospital Discharges A Survey in Swedish Primary Healthcare2017In: Computers, Informatics, Nursing, ISSN 1538-2931, E-ISSN 1538-9774, Vol. 35, no 7, p. 358-363Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    To facilitate communications between care levels and improve coordination during hospital discharges, there is great potential in using information and communication technology systems, because they can significantly help to deter unnecessary readmissions. However, there is still a lack of knowledge about how often nurses use information and communication technology and the indicators related to its use. The aims of this study were to describe the indicators related to nurses' use of an information and communication technology system for collaboration between care levels and to estimate whether the level of use can be related to nurses' perceptions of the information and communication technology system's contribution to improve coordination during hospital discharges. A quantitative survey of 37 nurses from 11 primary healthcare centers was performed in a county in southern Sweden. The data were analyzed using descriptive and comparative analyses. The results showed that perceptions concerning the information and communication technology system's usability and time consumption differed between nurses who used the system and those who did not. Simultaneously, the nurses were rather unaware of the ability of the information and communication technology system to improve coordination during patient discharges.

  • 46.
    Dalago, Haline Renata
    et al.
    Fed Univ Santa Catarina UFSC, BRA.
    Schuldt Filho, Guenther
    Fed Univ Santa Catarina UFSC, BRA.
    Rodrigues, Monica Abreu
    Paulista Univ UNIP, BRA.
    Renvert, Sterfan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Bianchini, Marco Aurelio
    Fed Univ Santa Catarina UFSC, BRA.
    Risk indicators for Peri-implantitis: A cross-sectional study with 916 implants2016In: Clinical Oral Implants Research, ISSN 0905-7161, E-ISSN 1600-0501, Vol. 28, no 2, p. 144-150Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: The aim of this study was to identify systemic and local risk indicators associated with peri-implantitis. Material and methods: One hundred eighty-three patients treated with 916 osseointegrated titanium implants, in function for at least 1 year, were included in the present study. The implants were installed at the Foundation for Scientific and Technological Development of Dentistry (FUNDECTO) - University of Sao Paulo (USP) - from 1998 to 2012. Factors related to patient’s systemic conditions (heart disorders, hypertension, smoking habits, alcoholism, liver disorders, hepatitis, gastrointestinal disease, diabetes mellitus I and II, hyperthyroidism or hypothyroidism, radiation therapy, chemotherapy, menopause, osteoporosis, active periodontal disease, history of periodontal disease and bruxism), implant’s characteristics (location, diameter, length, connection, shape, and antagonist), and clinical parameters (wear facets, periodontal status on the adjacent tooth, plaque accumulation on the adjacent tooth, modified plaque index, sulcus bleeding index, probing depth, bleeding on probing, width of keratinized tissue and marginal recession). Results: An increased risk of 2.2 times for history of periodontal disease (PD), 3.6 times for cemented restorations compared to screw-retained prostheses, 2.4 times when wear facets were displayed on the prosthetic crown and 16.1 times for total rehabilitations when compared to single rehabilitations were found. Logistic regression analysis did not show any association between the implant’s characteristics and peri-implantitis. Conclusions: A history of periodontal disease, cemented prostheses, presences of wear facets on the prosthetic crown and full mouth rehabilitations were identified as risk indicators for peri-implantitis. Implants’ characteristics were not related to the presence of peri-implantitis. © 2016 John Wiley & Sons A/S.

  • 47.
    Damevska, Daniella
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Saxmo, Fanny
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Yngre personers upplevelser av rehabilitering efter en stroke: En studie av patografier2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Stroke innebär inte endast ett tillstånd utan består utav flera olika tillstånd med samma symtombild (Appelros, 2012). Stroke uppstår antingen som en blödning eller en propp i hjärnan och leder till att en del av hjärnan skadas på grund utav en nedsatt blodcirkulation (Ericson & Ericson, 2012). När ett blodkärl i hjärnan brister uppstår en blödning och det bildas en lokal tryckökning (Jönsson, 2016). Blödningen som orsakas av kärlbristningen kan i det akuta skedet ge upphov till medvetslöshet och kan även leda till döden.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka yngre personers upplevelse av rehabiliteringen efter en stroke.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier har använts och patografierna har analyserats i enlighet med Graneheim och Lundmans (2003) innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Varierande känslor i samband med rehabilitering samt miljöns betydelse för rehabilitering. Personerna i resultatet upplevde många olika känslor i samband med rehabiliteringen såsom orkeslöshet, rädslor och glädje. Vidare belyste personerna sina upplevelser angående den rehabilitering de hade att tillgå.

    Slutsats: I resultatet framkom en upplevelse av att inte få den rehabilitering som var nödvändig vilket ledde till att rehabiliteringsprocessen upplevdes som ineffektiv. Vidare framkom det även att ett flertal olika känslor kunde relateras till rehabiliteringen, såsom orkeslöshet, trötthet och även glädje i samband med olika rehabiliteringsmoment.

  • 48.
    Danielsson, Johan
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Elmgren, Tommy
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Det dagliga livet under rehabiliteringen efter insjuknandet i stroke: En kvalitativ litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige lever ungefär 100 000 personer med någon form av komplikation av stroke. Efter insjuknande i stroke kan personen uppleva förändring som osäkerhet, oro eller att personens kropp känns främmande. Komplikationer som kan uppkomma vid tillfälligt begränsad syretillförsel till hjärnan är afasi, minnespåverkan, halvsidesförlamning och begränsningar i synen.

    Syfte: Syftet var att beskriva personer som insjuknat i stroke upplevelser av deras dagliga liv under rehabilitering efter utskrivning ifrån sjukhus.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna har granskats efter Critical Appraisal Skills Programme bedömningsmall. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundsmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Dataanalysen resulterade i sex olika kategorier som berör deltagarnas fysiska komplikationer efter en stroke samt de begränsningar insjuknandet i stroke kan medföra. Deltagarna utvecklade strategier för att klara av rehabiliteringen och det dagliga livet samt den osäkerhet och de rädslor som deltagarna levde med. Sociala relationer kan påverkas efter insjuknandet i stroke vilket skapar förändring och en osäkerhet inför framtiden.

    Slutsats: Strategier för att klara av det dagliga livet och rehabiliteringen blev betydande för deltagarna. Det beskrevs även att de blev beroende av sina anhöriga för att klara det dagliga livet samt de ekonomiska problem som kan följa efter en stroke. Behovet av att patienten får berätta sin berättelse blev mer självklart eftersom alla som insjuknar i stroke får olika komplikationer efter insjuknandet. 

  • 49.
    Davidsson, Tove
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Gunnarsson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av att leva med MS: En litteraturstudie baserad på patografier2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som påverkar hela centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen. De individer som får diagnosen MS kan känna förtvivlan av sjukdomen och utveckla ihållande depressioner. Symtomen av sjukdomen kan göra så att individerna påverkas både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan har en central roll att vårda individer med sjukdomen MS och försöka minska obalansen av hälsan som kan påverkas av den förändrade livssituationen.  

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med MS.

    Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Dataanalysen i studien gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Fyra huvudkategorier framkom och åtta stycken underkategorier: Motstridiga tankar och känslor, sjukdomens påverkan, när vardagen kommer tillbaka och när livet vänder. Kvinnorna upplevde att livet inte kunde fortsätta som tidigare, de kunde inte undvika att sjukdomen påverkade deras liv och de upplevde ibland att sjukdomen höll på att sluka dem helt och hållet. Gemensamt för kvinnorna var att de började känna en rädsla över vilka konsekvenser sjukdomen skulle medföra i deras liv och då var kvinnornas närstående ett stort stöd för dem. Två av kvinnorna påbörjade en behandling vilket gav dem hopp och tacksamhet för framtiden. Sjukdomen MS krävde en omställning i livet och kvinnorna behövde nu försöka anpassa sig till sin nya vardag.

    Slutsats: Att insjukna i MS gav kvinnorna olika upplevelser i stort mångfald där de handskas med olika tankar och känslor som resulterar i ett nytt perspektiv om livet. Trots kvinnornas nya omställning i livet menade de att livet ändå kunde levas bra i förhållande till sjukdomen MS. Denna litteraturstudie visar på att kvinnorna behöver stöd från andra för att klara av det dagliga livet. Mer forskning behövs för att sjuksköterskan skall kunna tillgodose individens behov utifrån personcentrerad omvårdnad.

  • 50.
    Edlund, Linnea
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Karlsson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    När en familjemedlem vårdas i livets slutskede - anhörigas upplevelser: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård delas in i en tidig och en sen fas. Den sena fasen definieras som livets slutskede där målsättningen är att bland annat lindra lidande, bidra till god livskvalité samt erbjuda stöd till anhöriga. Anhöriga har ofta en betydande roll i livets slutskede och det är därför av betydelse att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem är i livets slutskede för att sjukvårdspersonalen på somatiska vårdavdelningar ska få ökad kunskap och förståelse.

    Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning.

    Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; betydelsen av information beskriver att anhöriga upplevde att det var betydelsefullt att få information, betydelsen av omsorg som beskriver anhörigas upplevelser av omsorg från sjukvårdspersonalen, betydelsen av stöd som beskriver att anhöriga kunde uppleva en osäkerhet och att stödet var av betydelse samt betydelsen av att vara tillsammans där anhöriga upplevde ett behov av att vara tillsammans med sin familjemedlem och att det kunde hjälpa dem hantera situationen.

    Slutsats: Det är av betydelse att de anhöriga får information, omsorg och stöd från sjukvårdspersonalen men även att de anhöriga får tillbringa tid tillsammans med sin familjemedlem som vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Ytterligare sammanställningar kan behövas för att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem vårdas i livets slutskede. 

12345 1 - 50 of 229
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf