Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 147
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Ademovski, S. Erovic
    et al.
    Kristianstad Univ, Sect Hlth & Soc, S-29188 Kristianstad, Sweden..
    Lingstrom, P.
    Univ Gothenburg, Sahlgrenska Acad, Inst Odontol, Dept Cariol, Gothenburg, Sweden..
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The effect of different mouth rinse products on intra-oral halitosis2016In: International Journal of Dental Hygiene, ISSN 1601-5029, E-ISSN 1601-5037, Vol. 14, no 2, 117-123 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: To evaluate the effect of different mouth rinses 12 h after rinsing on genuine intra-oral halitosis. Materials and Methods: Twenty-four adults with halitosis were included in a double-blind, crossover, randomized clinical trial. Halitosis was evaluated 12 h after rinsing with placebo and five mouth rinse products containing zinc acetate and chlorhexidine diacetate; zinc lactate, chlorhexidine and cetylpyridinium chloride; zinc acetate and chlorhexidine diacetate with reduced amounts of mint and menthol; zinc chloride and essential oil; and chlorine dioxide using the organoleptic method and a gas chromatograph. Test periods were separated by 1 week. Results: Hydrogen sulphide (H2S), methyl mercaptan (MM) and the organoleptic scores (OLS) were significantly reduced 12 h following rinsing with all substances compared to placebo (P < 0.05). H2S was more effectively reduced after rinsing with zinc acetate and chlorhexidine diacetate and zinc acetate and chlorhexidine diacetate with reduced amounts of mint and menthol compared to rinsing with zinc chloride and essential oil (P < 0.05), and significantly lower values of MM were obtained after rinsing with zinc acetate and chlorhexidine diacetate compared to zinc lactate, chlorhexidine and cetylpyridinium chloride (P < 0.05). The percentage effectively treated individuals (H2S (<112 ppb), MM (<26 ppb) and OLS score <2) varied from 58% percentage (zinc acetate and chlorhexidine diacetate) to 26% (zinc chloride and essential oil). Conclusion: All treatments resulted in reduction in halitosis 12 h after rinsing compared to placebo. H2S and MM were most effectively reduced by zinc acetate and chlorhexidine diacetate.

  • 2.
    Ademovski, Seida Erovic
    et al.
    Kristianstad Univ, Sch Hlth & Soc, S-29188 Kristianstad, Sweden..
    Martensson, Carina
    Kristianstad Univ, Sch Hlth & Soc, S-29188 Kristianstad, Sweden..
    Persson, G. Rutger
    Kristianstad Univ, Sch Hlth & Soc, S-29188 Kristianstad, Sweden.;Univ Washington, Sch Dent, Dept Periodont, Seattle, WA 98195 USA..
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The effect of periodontal therapy on intra-oral halitosis: a case series2016In: Journal of Clinical Periodontology, ISSN 0303-6979, E-ISSN 1600-051X, Vol. 43, no 5, 445-452 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to evaluate the effects of non-surgical periodontal therapy on intra-oral halitosis 3months after therapy. Material and methods: Sixty-eight adults with intra-oral halitosis were included in a case series. Intra-oral halitosis was evaluated at baseline, and at 3months after treatment using the organoleptic scores (OLS), Halimeter (R), and a gas chromatograph. Results: Significant reductions for OLS (p<0.01), total sum of volatile sulphur compounds (T-VSC) (p<0.01) and methyl mercaptan (MM) (p<0.05) values were found after treatment. Hydrogen sulphide (H2S) levels were not significantly reduced. The numbers of probing pockets 4mm, 5mm and 6mm were significantly reduced as a result of therapy (p<0.001). Bleeding on probing (BOP) and plaque indices were also significantly reduced (p<0.001). For the 34 individuals with successful periodontal treatment (BOP<20% and a 50% reduction of total pocket depth) reductions in OLS (p<0.01) and T-VSC scores (p<0.01) were found. Eleven individuals were considered effectively treated for intra-oral halitosis presenting with a T-VSC value <160ppb, a H2S value <112ppb and a MM value <26ppb. Conclusion: Non-surgical periodontal therapy resulted in reduction of OLS, MM and T-VSC values 3months after therapy. Few individuals were considered as effectively treated for intra-oral halitosis.

  • 3.
    Altenius, Ellinor
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Gustafsson, Maria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Erfarenheter av att läsa sin patientjournal via Internet: En intervjustudie med personer som har diabetes2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Journalen via Internet ger den enskilda personen möjlighet att få en inblick i den vård och behandlingsplan som erbjudits och utförts. För distriktssköterskan som möter personer med diabetes är det av stor betydelse att bedriva en strukturerad diabetesvård innehållande vägledning mot goda levnadsvanor. Journalen kan för den enskilda personen resultera i att delaktigheten i sin sjukdom, egenvård och behandling ökar.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att läsa sin patientjournal via Internet.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare har genomförts. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Insamlat intervjumaterial analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorin Stödjande verktyg för att inhämta information presenteras i två underkategorier, som beskriver Minnesstöd skapar trygghet och Vägledning för egenvård. Huvudkategorin Begränsningar i texten skapar oro presenteras i tre underkategorier, som beskriver Felskrivningar, Språkbruket försvårar förståelsen för texten samt Vårdpersonalens begränsade journalåtkomst. Huvudkategorin Att vidareutveckla journalsystemet med användaren som delaktig presenterar tre underkategorier, som beskriver Utökat kunskapsstöd ökar användbarheten, Effektivisering av ärendehantering samt Journalåtkomst länsöverskridande. Vidare beskrivs Betydelsen av datorvana vid journalhantering.

    Slutsats: Det beskrivs som betydelsefullt att få insyn i vad som skrivits i journalen samt insyn i den hanteringen som föreligger runt den enskilda personens ärende. Journalen beskrivs vara ett stödjande verktyg för personer där de efter önskemål inhämtar kunskap samt utläser den information som anses betydelsefull och intressant. Genom journaltexten kan personer vidare få vägledning i de egenvårdsåtgärder som anses mest lämpliga för hälsan. Funktioner och tjänster som idag innefattas i journalen behöver vidareutvecklas för att journalen ska kunna bli det kompletta verktyg som efterfrågas.

  • 4.
    Andemariam, Winta
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Patientens upplevelse av autonomi efter stroke på somatisk vårdavdelning.: En kvalitativ litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En stroke är ett plötsligt slaganfall som orsakas av att blodets normalflöde till hjärnan hindras av en blodpropp eller minskas på grund av ett sprucket kärl. Efter en stroke vårdas de flesta patienter på en somatisk vårdavdelning. Patienter kan ha olika upplevelser av vården. Viktigt för många är dock att kunna behålla så mycket som möjligt av sin autonomi under vårdtiden.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av autonomi efter stroke på somatisk vårdavdelning.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Databaser som används för sökning är PubMed och Cinhal. Olssons och Sörensens (2011) bedömningsmall användes för kvalitetsgranskning. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman (2004) innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som benämns: (1) Förlorad värdighet. (2) Begränsning av fysiska funktioner. (3) Att vara beroende. (4) Att få stöd på vårdavdelning.  

    Slutsats: Efter personen har drabbats av stroke påverkas patienten fysiskt, psykiskt och social. Därför behöver vårdpersonalen ha förståelse för hur patienter ska bemötas för att de ska uppleva så mycket autonomi och oberoende som möjligt.

  • 5.
    ANDERSSON, AXEL
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    YOUSEFI, RAZIA
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av psykisk ohälsa i samband med bröstcancer: En kvalitativ studie av patografier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 6.
    Andersson, Ewa K.
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, School of Health Science. Blekinge Inst Technol, Dept Hlth, Karlskrona, Sweden..
    Skär, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Blekinge Inst Technol, Dept Hlth, Karlskrona, Sweden..
    Younger persons' and their next of kin's experiences of cardiac care during the first year following a myocardial infarction2017In: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 16, no S1, S37-S38 p.Article in journal (Refereed)
  • 7.
    Andersson, Ida
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Bardh, Anneli
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors förhållningssätt till patientens autonomi vid vård i livets slutskede inom hemsjukvården: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns brister i hemsjukvården, patienters autonomi respekteras inte alltid. Fler patienter väljer att avsluta sina sista dagar i livet i hemmet och sjuksköterskor kan ställas inför stora utmaningar när det gäller att handha döende patienter. Svårigheter kan uppstå att följa patientens vilja och självbestämmande. Vården av döende patienter sker till stor del i hemmet där även närstående inkluderas i vården vilket gör att sjuksköterskan kan befinna sig i en utsatt situation då anhöriga kan kräva snabba beslut som kan vara svåra att fatta. Därför önskas tydligare riktlinjer inom ämnet.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till patientens autonomi vid vård i livets slutskede inom hemsjukvården.

    Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskning.

    Resultat: I resultatet framkom det tre huvudkategorier inklusive åtta underkategorier. Att ha en underlättande förhållning gentemot patienten genom att pendla mellan närhet och distans, göra patienten delaktig, skapa goda relationer samt känna stöd från teamet. Att ha en underlättande förhållning gentemot sig själv genom att ha självkännedom och att ha mod. Att ha en försvårande förhållning genom att ha brist på stöd och att inte ges möjlighet att hjälpa.

    Slutsats: Mod krävs för att våga vara nära patienten men även för att kunna distansera sig. Sjuksköterskor behöver kunna konsten att pendla mellan närhet och distans för att kunna vårda patienter vid vård i livets slutskede.

  • 8.
    Andersson, Matilda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med Myelom2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Myelom är en sällsynt och obotbar sjukdom men är trots detta bland de vanligare haematologiska cancersjukdomarna. Fram till början på 1980-talet orsakade myelom en långsam med gradvis nedgång i patientens hälsotillstånd och medellivslängden då var 2 år efter diagnos. Nu har den förbättrade behandlingen av högdosterapi främjat patientvården och även ökat medellivslängden. Behandling och effekter av sjukdomen har olika påverkan på kropp och psyke och kunskapen om upplevelserna av att leva med myelom är en viktig del i omvårdnadsarbetet.

  • 9.
    Andersson, Nathalie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lindén, Martina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ibland vårdas patienter med smittsam sjukdom under isolering. Detta för att förhindra att smitta sprider sig ytterligare till medpatienter eller vårdpersonal. Att vårda patienter med smittsam sjukdom utgör en ökad risk för sjuksköterskan att smittas. Smittprevention och försiktighetsåtgärder är också faktorer som kan påverka omvårdnaden och är dessutom avgörande för sjuksköterskans och patientens säkerhet.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad i samband med isoleringsvård vid smittsam sjukdom

    Metod: För att besvara studiens syfte användes en litteraturstudie med kvalitativ design. Vetenskapliga artiklar samlades in och kvalitetsgranskades. Därefter genomfördes innehållsanalys på samtliga artiklar och kategorier plockades fram.

    Resultat: Fyra kategorier växte fram ur resultatet av litteraturstudien. Dessa var: oro för smittspridning, mellanmänskliga aspekter i omvårdnaden, känsla av maktlöshet samt vikten av kunskap och erfarenhet.

    Slutsats: Det upplevdes en oro inför smittspridning och resurser som inte räckte till. Dessa aspekter kunde påverka omvårdnaden och relationen till patient och anhöriga. Dock var de flesta sjuksköterskor överens om att trots detta försöka uppnå omvårdnad av god kvalitet. Tidigare kunskap och erfarenhet av smittspridning bidrog positivt till omvårdnadsarbetet och minskade sjuksköterskornas riskuppfattning.

  • 10.
    Axberg, Sigrid
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Bodin, Louise
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Icke farmakologisk egenvård vid sömnstörningar: en litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sömnen är ett av personers viktigaste behov. När en person får för lite sömn ger detta kroppen sömnbrist, vilket påverkar flera funktioner i kroppen negativt som behövs för att vi ska kunna fungera. Sömnbrist kan leda till sömnstörning. Sömnstörningar kan vara en egen sjukdom eller ett symtom på en annan sjukdom. En metod för att motverka sömnstörningar är genom egenvård. Icke farmakologiska åtgärder är en egenvårdsmetod. Vilka icke farmakologiska egenvårdsåtgärder som fungerar för de olika personerna påverkar personernas erfarenheter av åtgärderna.

    Syfte: Att belysa personers erfarenheter av icke farmakologisk egenvård vid sömnstörningar.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som baseras på åtta artiklar. Manifest innehållsanalys användes för att analysera artiklarna.

    Resultat: Erfarenheter av icke farmakologiska egenvårdsåtgärder samt Erfarenheter av tekniska hjälpmedel var det två kategorierna som framkom i resultatet. De egenvårdsåtgärder som framkom kunde antingen vara av fysisk karaktär eller påverka sömnen via sinnena. Åtgärder som kräver tekniska hjälpmedel fanns också. Majoriteten upplevdes påverka sömnen och vilan positivt. Erfarenheterna av CPAP och snarkskenan var till största del att de förbättrade sömnen. Däremot var erfarenheterna av tillexempel aromterapi att det inte förbättrade sömnen.

    Slutsats: Erfarenheterna av egenvårdsåtgärderna med fysisk karaktär, såsom fysisk aktivitet och kostförändringar, var till största del positiva. Däremot var erfarenheterna av de egenvårdsåtgärder som påverkar sinnena, som aromterapi och ljusterapi, mer kritiska. CPAP-masken och snarkskenan hade båda fördelar såväl som nackdelar. Däremot fungerar inte samma sorts egenvård för alla personer. Det behövs göras fler kvalitativa studier inom detta område för att syftet helt ska kunna svaras på. 

  • 11.
    Axmon, Anna
    et al.
    Lunds Universitet, SWE.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ahlström, Gerd
    Lunds Universitet, SWE.
    Midlöv, Patrik
    Lunds Universitet, SWE.
    Use of antipsychotics, benzodiazepine derivatives, and dementia medication among older people with intellectual disability and/or autism spectrum disorder and dementia2017In: Research in Developmental Disabilities, ISSN 0891-4222, Vol. 62, 50-57 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background Although people with intellectual disability (ID) and people with dementia have high drug prescription rates, there is a lack of studies investigating drug use among those with concurrent diagnoses of ID and dementia. Aim To investigate the use of antipsychotics, benzodiazepine derivatives, and drugs recommended for dementia treatment (anticholinesterases [AChEIs] and memantine) among people with ID and dementia. Methods and procedures Having received support available for people with ID and/or autism spectrum disorder (ASD) was used as a proxy for ID. The ID cohort consisted of 7936 individuals, aged at least 55 years in 2012, and the referent cohort of age- and sex-matched people from the general population (gPop). People with a specialists’ diagnosis of dementia during 2002–2012 were identified (ID, n = 180; gPop, n = 67), and data on prescription of the investigated drugs during the period 2006–2012 were collected. Outcome and results People with ID/ASD and dementia were more likely than people with ID/ASD but without dementia to be prescribed antipsychotics (50% vs 39% over the study period; odds ratio (OR) 1.85, 95% confidence interval 1.13–30.3) and benzodiazepine derivatives (55% vs 36%; OR 2.42, 1.48–3.98). They were also more likely than people with dementia from the general population to be prescribed antipsychotics (50% vs 25%; OR 3.18, 1.59–6.34), but less likely to be prescribed AChEIs (28% vs 45%; OR 0.32, 0.16–0.64).

  • 12.
    Bekker, Maria
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Spasic, Milena
    Kvinnors upplevelse av att leva med långvarig smärta: En studie baserad på patografier2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En femtedel av befolkningen i Sverige lever idag med långvarig smärta vilket definieras som smärta som pågått längre än tre månader. Kvinnors upplevelse av livet med långvarig smärta är individuell och olika strategier används för att hantera tillvaron. Smärtan kan försvåra arbetslivet och vardagssysslor samt ge känslor av hopplöshet, värdelöshet och att vara en dålig förälder eller partner. Personer med långvarig smärta kommer att möta och behandlas av sjuksköterskan i en rad olika omvårdnadssituationer.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med långvarig smärta.

    Metod: Kvalitativ metod baserad på två patografier. Analysmetoden inspirerades av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet formade fem kategorier och två underkategorier: Upplevelser vid smärtdebuten med underkategorin Kamp emot kroppen, Begränsningar i en ny livssituation, Bemötande i vården och av omgivningen, Lärdomar av att leva med långvarig smärta med underkategorin Energigivande aktiviteter samt Acceptans resulterade i framtidstro.

    Slutsats: Initialt är tillvaron med smärta en omvälvande och känslosam period, men kan med tid och stöd leda till ett liv med nya möjligheter. Ökad förståelse, kunskap och stöd av hälso- och sjukvården kan leda till förbättrad livskvalitet och ökat välbefinnande. 

  • 13.
    Bengtsson, Gunnel
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Thulin, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta preventivt mot trycksår: en litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige är det en prevalens på 16 procent gällande trycksår. Av de som ligger på sjukhus eller bor i särskilt boende ökar riskerna att drabbas av trycksår med 16.6 procent respektive 14.5 procent. Faktorerna som kan orsaka att ett trycksår uppstår är bland annat nedsatt hudstatus, inkontinens och undernäring. För patienten som får trycksår medför det en smärtsam upplevelse som i sin tur leder till en försämrad livskvalitet. Genom omvårdnaden som en sjuksköterska utför innefattar det prevention av trycksår. Därför är det av vikt att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av arbetet kring preventionen av trycksår. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta preventivt mot trycksår inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger på åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för tre huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans erfarenhet av riskfaktorer, förutsättningar hos sjuksköterskan för fungerande trycksårsprevention och sjuksköterskans erfarenhet av samverkan. Underkategorierna som framkom var planering av vård, attityder och kunskap av prevention, behov av resurser, teamarbetets betydelse och kommunikation mellan professioner.Slutsats: Föreliggande studies resultat visade på att sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om trycksårsprevention men att det av olika anledningar brister i omvårdnaden. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för vidare forskning kring fungerande metoder av prevention mot trycksår samt validiteten av riskbedömningsinstrument. Det skulle kunna leda till en mer kontinuerlig och säker vård.

  • 14.
    Bengtsson, Viveca Wallin
    et al.
    Univ Kristianstad, SE-29188 Kristianstad, Sweden..
    Persson, G. Rutger
    Univ Kristianstad, SE-29188 Kristianstad, Sweden.;Univ Washington, Dept Periodont, Seattle, WA 98195 USA.;Univ Washington, Dept Oral Med, Seattle, WA 98195 USA..
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Blekinge Inst Technol, Sch Hlth Sci, Karlskrona, Sweden..
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    A cross-sectional study of the associations between periodontitis and carotid arterial calcifications in an elderly population2016In: Acta Odontologica Scandinavica, ISSN 0001-6357, E-ISSN 1502-3850, Vol. 74, no 2, 115-120 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective. To evaluate if the presence of periodontitis is associated with carotid arterial calcifications diagnosed on panoramic radiographs in an elderly population. Materials and methods. Study individuals were randomly selected from the Swedish civil registration database representing the aging population (60-96 years) in Karlskrona, Sweden. Bleeding on probing (BOP) and the deepest probing measurement at each tooth were registered. The proportions of teeth with a probing depth 5 mm and the proportion of teeth with bleeding on probing were calculated. Analog panoramic radiographs were taken and the proportion of sites with a distance 5 mm between the alveolar bone level and the cement-enamel junction (CEJ) were assessed. A diagnosis of periodontitis was declared if a distance between the alveolar bone level and the CEJ 5 mm could be identified from the panoramic radiographs at >10% of sites, probing depth of 5 mm at one tooth or more and with BOP at >20% of teeth. Results. Readable radiographs were obtained from 499 individuals. Carotid calcification was identified in 39.1%. Individuals were diagnosed with periodontitis in 18.4%. Data analysis demonstrated that individuals with periodontitis had a higher prevalence of carotid calcifications (Pearson (2) = 4.05 p < 0.05) and with a likelihood of 1.5 (95% CI = 1.0, 2.3, p < 0.05). Conclusions. Data analysis demonstrated a significant association between periodontitis and carotid calcification.

  • 15.
    Berglind, Linnea
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Udén, Rebecca
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige diagnostiseras runt 2800 kvinnor varje år med gynekologisk cancer. Vid behandlingarna påverkas kvinnans reproduktionsorgan vilket medför en stor förändring i kvinnans liv. Till följd av den höga femårsöverlevnaden lever många kvinnor med följderna efter behandlingar av gynekologisk cancer. Kunskap om kvinnans upplevelser kan hjälpa sjuksköterskan att få ökad förståelse för kvinnan och därmed ge kvinnan ett bättre stöd.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.

    Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ design baserad på åtta vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde en förändring i att vara kvinna samt att de inte kände igen sina kroppar. Kvinnorna upplevde även en påverkan på deras sex och samliv, rädsla för återfall samt omvärdering av livet

    Slutsats: Efter behandling av gynekologisk cancer påverkades kvinnorna både fysiskt och emotionellt. Genom att sjuksköterskan visar empati, lyhördhet och respekt samt skaffar sig kunskap och förståelse för kvinnorna och deras upplevelser, kan ett bättre möte och en förbättrad omvårdnad åstadkommas.

  • 16.
    Berglind, Sara
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Klingborg, Ellinor
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation: -      Litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Under 2015 avled 15 miljoner personer till följd av sjukdomarna. En av behandlingarna vid förträngning av hjärtats kranskärl är en kranskärlsoperation. Operationen är nödvändig för att hjärtat ska få den syretillförsel som behövs, dock kan operationen innebära en risk för olika fysiska och psykiska komplikationer. En kranskärlsoperation kan påverka personers hälsa, livskvalité och livsstil. Kunskap om personers upplevelser efter en kranskärlsoperation kan bidra till att sjuksköterskan kan ge bättre stöd och information samt få en ökad förståelse för vad operationen kan innebära.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation.

    Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån en beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier av Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat: I resultatet framkom att personer upplevde både hälsa och ohälsa tiden efter en kranskärlsoperation. Personerna upplevde att en förändring i vardagen var nödvändig tiden efter operationen och betydelsen av stöd.

    Slutsats: Stöd och information har en betydelse för personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation. Fysisk aktivitet framkom också som en bidragande faktor till att hälsa upplevdes. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation kan en god information, utbildning och stöd skapa en trygghet och en god hälsa. Vidare forskning rekommenderas för att studera hur personers tankar och känslor före operationen påverkar upplevelsen efter, samt eventuella skillnader i kön och ålder.

  • 17.
    Berglund, Marie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Carlström, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Omvårdnadsarbetets påverkan av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress drabbar främst personer med ett yrke där kontakt med andra människor är i fokus som personal inom vård och omsorg. Kraven på hälso- och sjukvårdspersonal har ökat vilket har bidragit till upplevelser av höga krav och stress på arbetet. Sjuksköterskans ansvarsområden innefattar att främja individens hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det ingår även att bemöta individen och dess närstående på ett tryggt och respektfullt sätt utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Arbetsrelaterad stress kan enligt forskning inte bara påverka sjuksköterskors hälsa utan även ha en inverkan på omvårdnaden av patienten.

    Syfte: Syftet var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva hur omvårdnadsarbetet påverkas av arbetsrelaterad stress.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Vid analysen framkom det att omvårdnadsarbetet påverkades av den arbetsrelaterade stress som berodde på tidsbrist. Resultatet visar att arbetsrelaterad stress påverkade omvårdnadsarbetet genom att sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde kommunicera med patienter och dess närstående. Även omvårdnadshandlingar blev försenade eller uteblivna. Omvårdnadsarbetet påverkades även genom att patientens säkerhet hotades. Stress medförde begränsningar i sjuksköterskornas arbete då de inte kunde utföra den vård som de ansåg vara adekvat.

    Slutsats: Resultatet visar att den omvårdnad som sjuksköterskorna ansåg var adekvat blev påverkad av arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde leva upp till de förväntningar som ställs på dem i deras yrkesroll. Genom en ökad förståelse av hur omvårdnadsarbetet påverkas kan det bidra till en god utveckling inom vårdorganisationen, vilket i sin tur kan gynna patientens omvårdnad.

  • 18.
    Berthelsen, Connie Bottcher
    et al.
    Zealand Univ Hosp; Aarhus Univ, DNK.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The SICAM-trial: evaluating the effect of spouses' involvement through case management in older patients' fast-track programmes during and after total hip replacement2017In: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 73, no 1, 112-126 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AimThe aim of this study was to evaluate the effect of spouses' involvement in older patients' care trajectories, using case management as intervention in total hip replacement through fast-track programmes. BackgroundPatients need their spouses to be involved in their fast-track programmes and this involvement is often associated with improvements in patient outcomes. However, the effect of spouses' involvement in older patients' fast-track programmes has not yet been investigated. DesignA two-group quasi-experimental design with pre-test and repeated post-test measures was conducted in an orthopaedic ward of a Danish Regional Hospital from February 2014-June 2015. Spouse-patient dyads were initially recruited for the control group (n=14), receiving usual care; dyads for the intervention group (n=15) were recruited afterwards, receiving case management intervention elements before, during and after admission. MethodsFace-to-face interviews on questionnaires were conducted with spouses and patients at baseline, 2weeks and 3months after discharge, measuring spouses' caregiver satisfaction, difficulties and level of anxiety and patients' functional and nutritional status, pain and level of depression. ResultsThe results showed that there were no differences between the groups with regard to any of the outcome measures. However, statistically significant improvements were found in the patient groups on functional status, pain and depression and in the groups of spouses on caregiver satisfaction. ConclusionThe case management intervention seemed to have an effect in patient and spousal groups; however, this improvement could also have been caused by the effect of fast-track treatment.

  • 19.
    Berthelsen, Connie Bøttcher
    et al.
    Aarhus Universitet, DEN.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    A sense of security: Spouses' experiences of participating in an orthopaedic case management intervention (the SICAM-trial)2017In: International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, ISSN 1878-1241, E-ISSN 1878-1292, Vol. 24, 21-30 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to explore and describe spouses' experiences of participating in a case management intervention during older patients' fast-track programme having total hip replacement as well as which intervention elements they found useful. Data were collected through qualitative interviews with 10 spouses from the intervention group of the SICAM-trial, directed by predetermined codes based on elements of the intervention. Data were analysed by both authors using directed content analysis. The results showed that the spouses were very pleased about being a part of the case management intervention. They enjoyed being active participants even though problems sometimes occurred such as coordination difficulties between the case manager and other healthcare professionals and their feeling of being burdened. The spouses experienced the contact with the case manager as the most meaningful part of their participation and the telephone contact with her as the most useful element of the intervention. The fact that not all spouses participated in all the available intervention elements could be explained by their feeling of being burdened and that they were not fully aware of what the intervention elements were.

  • 20.
    BLYCKERT, ANNAKAJSA
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    JOHNSSON, NELLIE
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Patientens upplevelse av sjuksköterskans roll i stödet för egenvård vid diabetes typ 2: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 21.
    Bohman, Doris
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Mattsson, Linda
    Borglin, Gunilla
    Primary healthcare nurses' experiences of physical activity referrals: an interview study2015In: Primary Health Care Research and Development, ISSN 1463-4236, E-ISSN 1477-1128, Vol. 16, no 3, 270-280 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    CONCLUSION: Our findings suggest that viewing the PAR as a complex intervention, with all that this entails, might be one approach to increasing the number of PARs being issued. Simpler systems, more time and the potential for testing the effectiveness of follow-ups could be possible ways of achieving this. AIM: The aim of this study is to illuminate primary health care (PHC) nurses' experiences of physical activity referrals (PARs). BACKGROUND: Despite extensive knowledge about the substantial health effects physical activities can produce, fewer and fewer people in our modern society regularly engage in physical activity. Within health care and, particularly, within the PHC arena, nurses meet people on a daily basis who need help to engage in a healthier lifestyle. The possibility of issuing written prescriptions for physical activities, often referred to as PARs, has been introduced as a tool to support such lifestyles. However, even though PHC nurses can prescribe physical activities, studies investigating their experience in this type of nursing intervention are rare. METHODS: For this study, 12 semi-structured interviews were conducted with PHC nurses, and the transcribed texts were analysed using a qualitative content analysis. FINDINGS: Two categories--PARs, an important nursing intervention, and PARs, the necessity of organisational support--reflected the nurses' experiences in using PARs.

  • 22.
    Bohman, Helena
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Zander, Erika
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer: En litteraturstudie av patografier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En av de vanligaste behandlingarna mot bröstcancer är cytostatika. Denna

    behandling upplevs som påfrestande då det ger biverkningar i form av illamående, trötthet,

    smärta och håravfall. Yngre kvinnor som ej genomgått menopaus och insjuknar i bröstcancer

    är i en annan period i livet jämfört med de i genomsnittsåldern (60+). Det är därför viktigt att

    sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att kunna bemöta dessa kvinnor under deras

    behandling med cytostatika och hur det kan påverka deras dagliga liv. Personcentrerad

    omvårdnad utgår ifrån deras livssituation och bidrar förhoppningsvis till ett minskat lidande.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling

    vid bröstcancer.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med

    inspiration av Graneheim och Lundmans sammanställning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysförfarandet resulterade i tre kategorier: Kroppsliga förändringar,

    Emotionella reaktioner och Längtan till ett vanligt liv. Kroppsliga förändringar har

    underkategorin: Att förlora sitt hår. Resultatet indikerar på att cytostatikans effekter

    påverkade kvinnorna negativt. Håravfallet gav en förändrad självbild och framkallade en

    känslostorm där ångest och rädsla var mest framträdande. Trots cytostatikabehandlingens

    effekter kände kvinnorna hopp och en längtan att få återgå till sitt vanliga liv.

    Slutsats: Det var när cytostatikabehandlingen påbörjades som kvinnorna i studien upplevde

    att de blev sjuka. Cytostatikabehandlingen medförde en insikt av allvaret i situationen när

    effekten av cytostatikan främst gav kvinnorna kroppslig påverkan. En fördjupad förståelse för

    dessa kvinnors situation ger sjuksköterskan större möjlighet att skapa ett bättre möte och ge

    personcentrerad omvårdnad utifrån deras individuella förutsättningar. Vidare forskning krävs

    för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för hur cytostatikabehandling kan påverka

    yngre kvinnors livssituation.

  • 23.
    Brandt, Robert
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anhörigas upplevelse av vård till en person med stroke efter utskrivningen från slutenvården: En litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativ design2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige får 30 000 personer per år stroke, den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp i vuxen ålder. Anhöriga spelar en viktig roll i vården för en person som fått stroke. Personen med stroke och ofta även dennes anhöriga ska kunna föra en dialog med hälso- och sjukvårdpersonal så att alla tillsammans utformar hur vård samt behandlingarna ska se ut. Den mest grundläggande aspekten för att kunna erhålla eller ge omsorg, är människors beroende av varandra för att leva. Ökad kunskap om hur anhöriga till en person som fått stroke upplevt vården, kan bidra till ökad förståelse för att bättre inkludera anhöriga i den vård som bedrivs för personen som fått stroke

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av vård till en person som fått stroke efter utskrivning från slutenvården.

    Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ icke-systematisk litteraturstudie. Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och som har kvalitetsgranskats och analyserats, har använts till studien.

    Resultat: Anhöriga berättade om hur behovet av information ofta kom upp, då de inte kände att de fick tillräckligt med information om hur de skulle ta hand om en person som fått stroke. De anhöriga behövde knyta kontakter med hälso- och sjukvårdpersonal så att de tillsammans kan leda vården via rehabilitering och hemsjukvård. Anhöriga lärde sig delvis att bli självständiga med hjälp av vården, då de själva blev förvånad över vad de klarade och hälso- sjukvårdspersonal gav dem beröm. Dock upplevde anhöriga problem med vården då de fick för lite stöd, kände sig övergivna, inte fick bli involverade i vården samt om de tappade förtroende för vården.

    Slutsats: Det framkommer tydligt i resultatet att när anhöriga får det stöd de behöver, fungerar vården väl för personen med stroke. Dock upplever många anhöriga hur vården inte levererar den vård de önskar. Detta kan bero på att vården helt enkelt inte har kunskapen eller resurserna till att ge de anhöriga tillräckligt med stöd. Författaren ser att det finns ett behov av att fortsätta göra liknade studier som denna, för att främja utveckling och förbättring inom problemområdet. De anhöriga fick inte tillräckligt med kunskap om vad de själva ska göra för att kunna utvecklas i sin roll som anhörig till en person med stroke. Författaren tror att en frivillig utbildning för anhöriga i konsten att bli anhörig till en person som har stroke, skulle kunna komplettera eftervården.

  • 24.
    Bratt, Ann Sofia
    et al.
    Linneaus Univ., SWE.
    Stenström, Ulf
    Linneaus Univ., SWE.
    Rennemark, Mikael
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Effects on life satisfaction of older adults after child and spouse bereavement2017In: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 21, no 6, 602-608 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Few studies have compared the impact of different familial losses on life satisfaction (LS). Furthermore, there is a lack of research on the effect of having lost both a child and a spouse among older adults. Sample: A random sample of 1402 individuals, 817 women and 585 men, aged 60–96 years from the Blekinge part of the Swedish National Study of Aging and Care (SNAC-B) participated in this cross-sectional study. Aims: The first aim was to compare the effects of child or spouse or both child and spouse bereavement on LS and, the second aim, to investigate if there were gender differences within the bereaved groups. Results: The results showed that having lost a child, spouse or both child and spouse had a negative association with LS, although this effect was small. Having experienced multiple losses did not predict more variance than a single child or spouse loss. Gender differences were found within all the bereaved groups with bereaved men having lower LS than bereaved women. Longer time since the loss was associated with higher LS. Conclusions: Bereaved older adults have somewhat lower LS than non-bereaved and bereaved men seem more affected than bereaved women. Future research needs to address older menÂŽs experiences after the loss of a loved one. © 2016 Taylor & Francis

  • 25.
    Brennan, Ciara
    et al.
    University of Iceland, ISL.
    Rice, James Gordon
    University of Iceland, ISL.
    Traustadóttir, Rannveig
    University of Iceland, ISL.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    How can states ensure access to personal assistance when service delivery is decentralized?: A multi-level analysis of Iceland, Norway and Sweden2016In: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, 1-13 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Article 19 of the United Nations (UN) Convention on the Rights of Persons with Disabilities requires states to ensure that persons with disabilities have access to a range of support services, including personal assistance. The Convention is an agreement between state parties and the UN. However, in practice, disability services are often implemented at the local level. Drawing on the findings of qualitative research in Iceland, Norway and Sweden, this paper examines a paradox whereby states commit to ensure access to support services, but decentralize responsibility to autonomous and independent local governments. A multi-level governance framework is applied to analyse the findings of qualitative inquiry with policy-makers, local government officials and leaders of independent living organizations in all three Nordic countries. A multi-level analysis highlights the tensions and contradictions between decentralization and human rights commitments. © 2016 Nordic Network on Disability Research

  • 26. Brennan, Ciara
    et al.
    Traustadóttir, Rannveig
    Rice, James
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Negotiating independence, choice and autonomy: experiences of parents who coordinate personal assistance on behalf of their adult son or daughter2016In: Disability & Society, ISSN 0968-7599, E-ISSN 1360-0508, Vol. 31, no 5, 604-621 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Article 19 of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities requires states to provide personal assistance services. This article is based on qualitative research in Iceland, Norway and Sweden, carried out between 2012 and 2013. The overall study focused broadly on the implementation of Article 19. This article, however, reports findings based on a particular group of participants within the larger study: non-disabled parents who coordinate personal assistance schemes for their adult son or daughter. The article examines the various ways in which the parents, the majority of whom were mothers, negotiate principles of independence, choice and autonomy for their adult son or daughter who requires intensive support, including assistance with communicating. The aim is to explore, in the context of the Convention and the principles of the independent living movement, how to acknowledge and conceptualise personal assistance schemes that require another person to manage on behalf of the user. © 2016 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group

  • 27.
    Carlsson, Lisa
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Glimsjö, Jenny
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    De är antingen våra eller deras, aldrig bådas: Sjuksköterskors upplevelser av samverkan kring de mest sjuka äldre vid akut försämring i hemmet - En kvalitativ studie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Reduced general condition at home among the most frail elderly are common. Collaboration of care is necessary as many different health care providers often are involved. Since nurses often meet the most frail elderly in their home in these situations they dependent ona well-functioning collaboration between the health care providers. Aim of this study was to elucidate nurses experiences of collaboration of care around the mostfrail elderly when reduced general condition at home. Method: Qualitative focusgroupinterviews with fifteen nurses from community based care,primary care, ambulance care and emergency care with experience of caring for the most frailelderly and collaboration of care in the elderly’s home. According to the qualitative contentanalysis described by Bernard (1996) the focusgroupinterviews were analysed. Result: The result consists of the two main categories Alone in the team and The pursuit forinformation and the six subcategories To represent the most frail elderly, Absence of medicalassessment, Interaction between colleges, The importance of information, Absence of shared ITsystem and The want of sharing information. Conclusion: Nurses consider collaboration of care as necessary amongst the most frail elderlywhen reduced general condition at home. The result indicate that collaboration of care is difficultto achieve. To meet the needs of the most frail elderly in these situations nurses desires a changein structure to provide for team collaboration, approvement in communication and in sharinginformation. According to nurses, this would benefit collaboration of care and the personcentered care.

  • 28.
    Christiansen, Line
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Fagerstrom, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nurses' Use and Perception of an Information and Communication Technology System for Improving Coordination During Hospital Discharges A Survey in Swedish Primary Healthcare2017In: Computers, Informatics, Nursing, ISSN 1538-2931, E-ISSN 1538-9774, Vol. 35, no 7, 358-363 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    To facilitate communications between care levels and improve coordination during hospital discharges, there is great potential in using information and communication technology systems, because they can significantly help to deter unnecessary readmissions. However, there is still a lack of knowledge about how often nurses use information and communication technology and the indicators related to its use. The aims of this study were to describe the indicators related to nurses' use of an information and communication technology system for collaboration between care levels and to estimate whether the level of use can be related to nurses' perceptions of the information and communication technology system's contribution to improve coordination during hospital discharges. A quantitative survey of 37 nurses from 11 primary healthcare centers was performed in a county in southern Sweden. The data were analyzed using descriptive and comparative analyses. The results showed that perceptions concerning the information and communication technology system's usability and time consumption differed between nurses who used the system and those who did not. Simultaneously, the nurses were rather unaware of the ability of the information and communication technology system to improve coordination during patient discharges.

  • 29.
    Dalago, Haline Renata
    et al.
    Fed Univ Santa Catarina UFSC, BRA.
    Schuldt Filho, Guenther
    Fed Univ Santa Catarina UFSC, BRA.
    Rodrigues, Monica Abreu
    Paulista Univ UNIP, BRA.
    Renvert, Sterfan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Bianchini, Marco Aurelio
    Fed Univ Santa Catarina UFSC, BRA.
    Risk indicators for Peri-implantitis: A cross-sectional study with 916 implants2016In: Clinical Oral Implants Research, ISSN 0905-7161, E-ISSN 1600-0501, Vol. 28, no 2, 144-150 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: The aim of this study was to identify systemic and local risk indicators associated with peri-implantitis. Material and methods: One hundred eighty-three patients treated with 916 osseointegrated titanium implants, in function for at least 1 year, were included in the present study. The implants were installed at the Foundation for Scientific and Technological Development of Dentistry (FUNDECTO) - University of Sao Paulo (USP) - from 1998 to 2012. Factors related to patient’s systemic conditions (heart disorders, hypertension, smoking habits, alcoholism, liver disorders, hepatitis, gastrointestinal disease, diabetes mellitus I and II, hyperthyroidism or hypothyroidism, radiation therapy, chemotherapy, menopause, osteoporosis, active periodontal disease, history of periodontal disease and bruxism), implant’s characteristics (location, diameter, length, connection, shape, and antagonist), and clinical parameters (wear facets, periodontal status on the adjacent tooth, plaque accumulation on the adjacent tooth, modified plaque index, sulcus bleeding index, probing depth, bleeding on probing, width of keratinized tissue and marginal recession). Results: An increased risk of 2.2 times for history of periodontal disease (PD), 3.6 times for cemented restorations compared to screw-retained prostheses, 2.4 times when wear facets were displayed on the prosthetic crown and 16.1 times for total rehabilitations when compared to single rehabilitations were found. Logistic regression analysis did not show any association between the implant’s characteristics and peri-implantitis. Conclusions: A history of periodontal disease, cemented prostheses, presences of wear facets on the prosthetic crown and full mouth rehabilitations were identified as risk indicators for peri-implantitis. Implants’ characteristics were not related to the presence of peri-implantitis. © 2016 John Wiley & Sons A/S.

  • 30.
    Danielsson, Johan
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Elmgren, Tommy
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Det dagliga livet under rehabiliteringen efter insjuknandet i stroke: En kvalitativ litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige lever ungefär 100 000 personer med någon form av komplikation av stroke. Efter insjuknande i stroke kan personen uppleva förändring som osäkerhet, oro eller att personens kropp känns främmande. Komplikationer som kan uppkomma vid tillfälligt begränsad syretillförsel till hjärnan är afasi, minnespåverkan, halvsidesförlamning och begränsningar i synen.

    Syfte: Syftet var att beskriva personer som insjuknat i stroke upplevelser av deras dagliga liv under rehabilitering efter utskrivning ifrån sjukhus.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna har granskats efter Critical Appraisal Skills Programme bedömningsmall. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundsmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Dataanalysen resulterade i sex olika kategorier som berör deltagarnas fysiska komplikationer efter en stroke samt de begränsningar insjuknandet i stroke kan medföra. Deltagarna utvecklade strategier för att klara av rehabiliteringen och det dagliga livet samt den osäkerhet och de rädslor som deltagarna levde med. Sociala relationer kan påverkas efter insjuknandet i stroke vilket skapar förändring och en osäkerhet inför framtiden.

    Slutsats: Strategier för att klara av det dagliga livet och rehabiliteringen blev betydande för deltagarna. Det beskrevs även att de blev beroende av sina anhöriga för att klara det dagliga livet samt de ekonomiska problem som kan följa efter en stroke. Behovet av att patienten får berätta sin berättelse blev mer självklart eftersom alla som insjuknar i stroke får olika komplikationer efter insjuknandet. 

  • 31.
    Edlund, Linnea
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Karlsson, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    När en familjemedlem vårdas i livets slutskede - anhörigas upplevelser: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård delas in i en tidig och en sen fas. Den sena fasen definieras som livets slutskede där målsättningen är att bland annat lindra lidande, bidra till god livskvalité samt erbjuda stöd till anhöriga. Anhöriga har ofta en betydande roll i livets slutskede och det är därför av betydelse att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem är i livets slutskede för att sjukvårdspersonalen på somatiska vårdavdelningar ska få ökad kunskap och förståelse.

    Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning.

    Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; betydelsen av information beskriver att anhöriga upplevde att det var betydelsefullt att få information, betydelsen av omsorg som beskriver anhörigas upplevelser av omsorg från sjukvårdspersonalen, betydelsen av stöd som beskriver att anhöriga kunde uppleva en osäkerhet och att stödet var av betydelse samt betydelsen av att vara tillsammans där anhöriga upplevde ett behov av att vara tillsammans med sin familjemedlem och att det kunde hjälpa dem hantera situationen.

    Slutsats: Det är av betydelse att de anhöriga får information, omsorg och stöd från sjukvårdspersonalen men även att de anhöriga får tillbringa tid tillsammans med sin familjemedlem som vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Ytterligare sammanställningar kan behövas för att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem vårdas i livets slutskede. 

  • 32.
    Einarsson, Maria
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lennartsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Att leva med Amyotrofisk lateralskleros: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är ett samlingsnamn för en rad olika neurodegenerativa sjukdomar. Gemensamt och karaktäristiskt för dessa sjukdomar är att de är progressiva och successivt bryter ner det motoriska nervsystemet. För att kunna tillgodose dessa personers omvårdnadsbehov så är det av vikt att sjuksköterskan besitter kunskaper om hur det är att leva med ALS. Sammanställning av litteraturen om personers upplevelse av sin sjukdom är betydelsefull och kan hjälpa sjuksköterskor till att bättre möta omvårdnadsbehoven och bidra till en mer personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet speglar personers upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros genom tre kategorier innehållande underkategorier. Kategorierna är Känslomässig påverkan, Existentiella frågor och mening i livet samt Förändrad livssituation. Slutsats: Att leva med ALS visade sig kunna upplevas på många olika sätt och man kan se individuella skillnader i upplevelsen av detta. Insjuknandet i ALS medför en rad olika fysiska förändringar men även förändringar i hur livet värderas, sättet att tänka på sina anhöriga och sättet att utföra vardagliga aktiviteter. Dessa förändringar hos den som insjuknat orsakar en rad olika känslor som måste tas i beaktan för att förstå den specifika individens upplevelser. Föreliggande studie skapar en förståelse för hur det kan kännas att leva med ALS som skulle kunna användas av sjuksköterskor för att utveckla omvårdnaden av denna grupp personer. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskor ska bli mer medvetna om hur en person kan uppleva att leva med ALS för att i större utsträckning kunna utföra personcentrerad omvårdnad.

  • 33.
    Eivazzadeh, Shahryar
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Anderberg, Peter
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Larsson, Tobias
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Fricker, Samuel
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Computing, Department of Software Engineering. University of Applied Sciences and Arts Northwestern Switzerland.
    Berglund, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Evaluating Health Information Systems Using Ontologies2016In: JMIR Medical Informatics, ISSN 2291-9694, Vol. 4, no 2, e20Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: There are several frameworks that attempt to address the challenges of evaluation of health information systems by offering models, methods, and guidelines about what to evaluate, how to evaluate, and how to report the evaluation results. Model-based evaluation frameworks usually suggest universally applicable evaluation aspects but do not consider case-specific aspects. On the other hand, evaluation frameworks that are case specific, by eliciting user requirements, limit their output to the evaluation aspects suggested by the users in the early phases of system development. In addition, these case-specific approaches extract different sets of evaluation aspects from each case, making it challenging to collectively compare, unify, or aggregate the evaluation of a set of heterogeneous health information systems.

    Objectives: The aim of this paper is to find a method capable of suggesting evaluation aspects for a set of one or more health information systems—whether similar or heterogeneous—by organizing, unifying, and aggregating the quality attributes extracted from those systems and from an external evaluation framework.

    Methods: On the basis of the available literature in semantic networks and ontologies, a method (called Unified eValuation using Ontology; UVON) was developed that can organize, unify, and aggregate the quality attributes of several health information systems into a tree-style ontology structure. The method was extended to integrate its generated ontology with the evaluation aspects suggested by model-based evaluation frameworks. An approach was developed to extract evaluation aspects from the ontology that also considers evaluation case practicalities such as the maximum number of evaluation aspects to be measured or their required degree of specificity. The method was applied and tested in Future Internet Social and Technological Alignment Research (FI-STAR), a project of 7 cloud-based eHealth applications that were developed and deployed across European Union countries.

    Results: The relevance of the evaluation aspects created by the UVON method for the FI-STAR project was validated by the corresponding stakeholders of each case. These evaluation aspects were extracted from a UVON-generated ontology structure that reflects both the internally declared required quality attributes in the 7 eHealth applications of the FI-STAR project and the evaluation aspects recommended by the Model for ASsessment of Telemedicine applications (MAST) evaluation framework. The extracted evaluation aspects were used to create questionnaires (for the corresponding patients and health professionals) to evaluate each individual case and the whole of the FI-STAR project.

    Conclusions: The UVON method can provide a relevant set of evaluation aspects for a heterogeneous set of health information systems by organizing, unifying, and aggregating the quality attributes through ontological structures. Those quality attributes can be either suggested by evaluation models or elicited from the stakeholders of those systems in the form of system requirements. The method continues to be systematic, context sensitive, and relevant across a heterogeneous set of health information systems.

  • 34.
    Eklund Netterberg, Jessica
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Persson, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt – personers upplevelser: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen och i Sverige insjuknar runt 30 000 personer varje år. Livsstilsförändringar vad gäller rökstopp, förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet är de råd som sjuksköterskor rekommenderar efter genomgången hjärtinfarkt. En livsstilsförändring mot en hälsosam livsstil kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt och det är därför av betydelse att personer som genomgått hjärtinfarkt får stöd att genomföra livsstilsförändringar.

    Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.   

    Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt, Förståelse för sjukdomen, Fysiska begränsningar, Stödets betydelse samt Nya vanor och rutiner.

    Slutsats: Vid genomförande av livsstilsförändringar upplevde personer som genomgått hjärtinfarkt aspekter som både hindrade och underlättade deras motivation och förmåga. För att öka personers möjlighet till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt är det av betydelse att sjuksköterskan i utformning av stödjande omvårdnadsinsatser tar hänsyn till personernas olika behov och önskemål. Ytterligare forskning behövs kring personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt i olika åldersgrupper. 

  • 35.
    Ekström, Mimmi
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Maina, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelser av vårdrelationen med vuxna patienter som har cancer. En litteraturstudie.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I världen är cancer en av de främsta orsakerna till sjuklighet och dödlighet. De som lever med cancer och de som insjuknar i cancer kommer att bli allt fler. Tidigare studier visar att sjuksköterskor utan specialistutbildning inte alltid känner sig beredda på att möta patienter som har cancer. Dessa patienter har ett stort behov av sjuksköterskors stöd, då de ofta befinner sig i sårbara situationer. Sjuksköterskorna har därför en betydande roll för patienter som har cancer, då den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan kan bidra till att öka patientens känsla av välmående. Att skapa en vårdrelation är därför mycket viktig i omvårdnaden och tillåter sjuksköterskorna att komma närmare deras patienter.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen med vuxna patienter som har cancer.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat analyserades utifrån en manifest innehållsanalys som inspirerades av Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat: Efter genomförd analys utformades tre kategorier: Skapa en god vårdrelation, Svårigheter i vårdrelationen och Sjuksköterskans känslomässiga påverkan, med tillhörande underkategorier. Resultatet visar sjuksköterskors upplevelser av vad som behövs för att skapa en god vårdrelation, vilka eventuella svårigheter som kan uppkomma och påverka sjuksköterskor i vårdrelationen och hur vårdrelationen påverkar sjuksköterskorna känslomässigt.

    Slutsats: Cancer är idag en växande folksjukdom och sannolikheten är stor att sjuksköterskan någon gång under sitt yrkesliv kommer att vårda patienter som har cancer. För att sjuksköterskan ska känna sig trygg med att kunna etablera en så god vårdrelation som möjligt med patienter som har cancer behövs en fördjupad kunskap och förståelse om sjuksköterskornas upplevelser av denna vårdrelation. 

  • 36. Ericson, Åsa
    et al.
    Larsson, Tobias
    Luleå University of Technology.
    Larsson, Andreas
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Larsson, Madelene
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Need driven product development in team-based projects2007Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper, practical activities of Needfinding - an intertwined approach to identifying needs and to visualizing idea concepts in early design - are described and discussed. This is done primarily to gain an increased understanding of the various representations of user needs that are fed into the fuzzy front-end activities of team-based product innovation projects. The empirical basis comes from a study of an eight-month collaborative product development project, performed under realistic conditions by MSc students in close collaboration with their client. Focusing closely on customers and their needs is encouraged within the conceptual framework of Integrated Product Development and is increasingly highlighted as a key enabler in the design of truly innovative products. Despite the fact that identified customer needs are considered as the initial and primary input into such an innovation process, it can be argued that the design teams do not commonly have a sufficient understanding of customer needs and they do not normally interact with customers in their environment. Besides focusing on measurable aspects of user behaviour and requirements, a traditional approach to identifying and managing customer needs usually includes several interpretive stages before being handed over to the design team. In the context of innovative products, the identification and definition of customers and their needs is a non-trivial and difficult exercise. It involves, we suggest, not only Needfinding but also the definition of ‘those who might need the product’, users and customers to co-evolve iteratively in the early phases of design.

  • 37.
    Eriksson, Robin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Lundin, Nathalie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenhet av att främja patienters välbefinnande efter en hjärtinfarkt: En intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd varpå delar av hjärtat får akut syrebrist. Tillståndet kan leda till bestående komplikationer för patienten, men kan även ha dödliga konsekvenser. Patienter som överlever kan uppleva en krisreaktion och ett nedsatt välbefinnande. Sjuksköterskor kan ha en betydelsefull roll att hjälpa patienter att återfå sitt välbefinnande.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att främja patienters välbefinnande i det icke-akuta skedet efter en hjärtinfarkt.

    Metod: En kvalitativ ansats med intervjuer som metod har använts för att besvara syftet med studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundsmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att de hade möjlighet att främja patienters välbefinnande genom en öppen dialog med patienten. Även genom att delge individanpassad information, att uppmuntra patientens delaktighet i sin egenvård samt genom teamsamverkan.

    Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet var arbetet i att främja en patients välbefinnande efter en hjärtinfarkt individuellt och beroende på den enskilda patienten. Gemensamt var att sjuksköterskorna ville göra dessa patienter, som upplevt nedsatt välbefinnande, trygga i sin nya situation. Huruvida sjuksköterskorna kunde främja patienters välbefinnande berodde på patientens intresse av att samtala, mottaglighet för information samt motivation till och delaktighet i sin egenvård.

  • 38.
    Erixon, Hanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Rydén, Karin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskors erfarenheter av motiverande samtal (MI): En litteraturöversikt2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 39.
    Erlandsson, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Svensson, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning: En kvalitativ studie baserad på patografier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Borderline personlighetsstörning [BPD] är en av de diagnoser som går under namnet personlighetsstörning. BPD beskrivs som ett mönster av instabilitet i relationer med andra människor, känslostämning och självbild samt en markerande impulsivitet. Det är ungefär 75 procent som är kvinnor med borderline personlighetsstörning.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning.

    Metod: En litteraturstudie av patografier utifrån en kvalitativ design har utförts. Data har analyserats med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.

    Resultat: Under analysens gång framkom tre kategorier; Ett pendlande känsloliv, Behovet av att få lindring samt Strategier för att kunna hantera sjukdomen. Det framkom att kvinnorna i studien upplevde en enorm ångest och en känsla av att allt är mörkt inom dem. De försökte själva hantera ångesten genom att med olika metoder skada sig själva. Med hjälp av engagerade personer kunde de lära sig hantera vardagen.

    Slutsats: En person med BPD kan inom sig känna ett självhat och en tomhet som skapar ångest och kan leda till suicidförsök. Sjuksköterskan kan komma att möta dessa personer inom sjukvården och behöver visa förståelse och vara öppen för att lyssna på personens livsberättelse. Fler studier om personers upplevelser samt anhörigas upplevelser är önskvärt. 

  • 40.
    Erovic Ademovski, Seida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, SWE.
    Mårtensson, Carina
    Högskolan Kristianstad, SWE.
    Persson, Gösta Rutger
    Högskolan Kristianstad, SWE.
    Renvert, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The long-term effect of a zinc acetate and chlorhexidine diacetate containing mouth rinse on intra-oral halitosis: A randomized clinical trial2017In: Journal of Clinical Periodontology, ISSN 0303-6979, E-ISSN 1600-051X, Vol. 44, no 10, 1010-1019 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: To evaluate the long-term effects of a zinc acetate and chlorhexidine diacetate mouth rinse (Zn/CHX) on intra-oral halitosis. Materials and methods: Forty-six adults with intra-oral halitosis were randomized into a 6-month, double-blind, placebo-controlled clinical study. The presence of intra-oral halitosis was evaluated at baseline, 3 and 6 months after treatment by assessment of organoleptic score (OLS) and by total volatile sulphur compounds (T-VSC), hydrogen sulphide (H2S) and methyl mercaptan (MM) concentrations in exhaled air. Results: A Zn/CHX mouth rinse provided significantly better control of intra-oral halitosis than a placebo mouth rinse. At 3 and 6 months, individuals rinsing with the Zn/CHX rinse presented with reductions of the OLS, T-VSC (p &lt;.01, respectively), H2S (p &lt;.001), and MM (p &lt;.01) in subjects’ exhaled air. At 6 months, 68.2% of individuals using the Zn/CHX rinse experienced a 1 or 2 category improvement in OLS compared with 19.1% of placebo-treated subjects. 91% of subjects in the Zn/CHX group were categorized as being effectively treated for intra-oral halitosis (i.e. H2S &lt; 112 ppb), compared to 43% in the placebo group. Conclusion: Zn/CHX mouth rinse provides effective long-term efficacy against intra-oral halitosis, assessed both objectively and subjectively. With regular rinsing, the effect was sustained for 6 months. © 2017 John Wiley & Sons A/S. Published by John Wiley & Sons Ltd

  • 41.
    Fagerberg, Joakim
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Neijd, Malin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Närståendes upplevelser av den anhöriges sjukdomsförlopp vid Amyotrofisk lateralskleros: En kvalitativ studie baserad på patografier2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 42.
    Fagerström, Cecilia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Tuvesson, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Axelsson, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    The role of ICT in nursing practice: An integrative literature review of the Swedish context2017In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, 434-448 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The Swedish healthcare system employs information and communication technologies (ICT) in nursing practice to meet quality-, security- and efficiency-related demands. Although ICT is integrated with nursing practices, nurses do not always feel that they are convenient to use it. We need to improve our knowledge of the role of ICT in healthcare environments and so we decided to complement existing experience of how ICT influences nursing practice. Aim: This study aimed to review and synthesise the available literature on the role of ICT in nursing practice in Swedish healthcare settings. Method: To consolidate previous studies based on diverse methodologies, an integrative literature review was carried out. Three databases were used to search for literature, 20 articles met the inclusion criteria. Results: The literature review indicates that ICT integration into nursing practice is a complex process that impacts nurses’ communication and relationships in patient care, working conditions, and professional identities and development. Nurses are found to express ambiguous views on ICT as a usable service in their everyday practice since it impacts both positively and negatively. Discussion and conclusion: Although ICT cannot replace physical presence, it can be considered a complementary service that gives rise to improved patient care. However, nonverbal communication cues may be missed when ICT is used as mediating tool and ICT can be limiting because it is not always designed to meet nurse and patient needs. The meaning of an encounter appears to change when ICT is used in nursing practice, not only for patient relationships but also for interpersonal communication.

  • 43.
    Fransson, Annie
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Egal, Anab
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hur patienter med diabetes mellitus typ 2 upplever stödet från sjuksköterskan i sin egenvård - en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom och diabetes mellitus typ 2 är den vanligaste formen av diabetes mellitus. Enkla åtgärder i levnadsvanor har visat sig vara effektiva för att förhindra eller fördröja uppkomsten av diabetes typ 2 där sjuksköterskan spelar en betydande roll för patientens förutsättningar att kunna hantera sin sjukdom.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 upplevde stödet från sjuksköterskan i sin egenvård.

    Metod: En litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design utfördes. Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av kvalitativ innehållsanalys för kvalitativa studier användes för att analysera resultatet. En manifest innehållsanalys med latenta inslag låg till grund för analysen.

    Resultat: Resultatet utmynnade i fem huvudkategorier: Information förbättrade patienters levnadsvanor, stöd från sjuksköterskor motiverar patienter att ta hand om sin egenvård, sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen, sjuksköterskans roll är betydande när förändringar i egenvården sker, delaktighet leder till självbestämmande. Huvudkategorin "sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen" fick underkategorin, att sjuksköterskan lägger ner tid leder till bättre förståelse för sin sjukdom.

    Slutsats: Slutsatsen som kunde dras utifrån föreliggande reslutat var att, stöd från sjuksköterskan är betydande i patienters egenvård. Information, delaktighet och självbestämmande är tre återkommande begrepp som patienterna upplevde som avgörande för att de skulle känna att de hade kontroll över sin egenvård. Patienterna hade olika stort behov av stöd från sjuksköterskan beroende på sjukdomsförloppet, behovet av stöd ökade framförallt vid diagnostisering eller försämring i sjukdomstillståndet. Tillgänglighet och att sjuksköterskan gav sig tid till att lyssna, samt att besvara frågor, var en trygghet för patienterna. 

  • 44. Fridlund, Bengt
    et al.
    Andersson, Ewa K.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Bala, Sidona-Valentina
    Dahlman, Gull-Britt
    Ekwall, Anna K.
    Glasdam, Stinne
    Hommel, Ami
    Lindberg, Catharina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Persson, Eva I.
    Rantala, Andreas
    Sjöström-Strand, Annica
    Wihlborg, Jonas
    Samuelson, Karin
    Essentials of Teamcare in Randomized Controlled Trials of Multidisciplinary or Interdisciplinary Interventions in Somatic Care: A Systematic Review2015In: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, ISSN 2162-5344, Vol. 12, no 5, 1089-1101 p.Article, review/survey (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Teamcare should, like all patient care, also contribute to evidence-based practice (EBP). Randomized controlled trials (RCTs) focusing on teamcare have been performed but no study has addressed its essentials. How far this EBP has progressed in different health aspects is generally established in systematic reviews of RCTs. Aim: The aim is to determine the essentials of teamcare including the nurse profession in RCTs of multi- or interdisciplinary interventions in somatic care focusing on the stated context, goals, strategies, content as well as effectiveness of quality of care. Methods: A systematic review was performed according to Cochrane review assumptions to identify, appraise and synthesize all empirical evidence meeting pre-specified eligibility criteria. The PRISMA statement guided the data selection process of 27 articles from PubMed and CINAHL. Results: Eighty-five percent of RCTs in somatic care showed a positive effectiveness of teamcare interventions, of which interdisciplinary ones showed a greater effectiveness compared with the multidisciplinary approach (100% vs 76%). Also theory-based RCTs presented higher positive effectiveness (85%) compared with non-theory-based RCTs (79%). The RCTs with positive effectiveness showed greater levels for professional-centered ambition in terms of goals and for team-directed initiatives in terms of strategy, and a significantly higher level for patient-team interaction plans in terms of content was shown. Conclusions: Teamcare RCTs are still grounded in the multidisciplinary approach having a professional-centered ambition while interdisciplinary approaches especially those that are theory-based appear to be essential with regard to positive effectiveness and preferable when person-centered careis applied.

  • 45.
    Granberg, Hanne
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Johansson, Evelina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Ungdomars upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1: En kvalitativ litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år får cirka 7 000-8 000 barn och ungdomar i Sverige diabetes typ 1. Ungdomstiden kan ses som en kritisk period för både hälsa och välbefinnande. Under ungdomstiden är det mycket som sker, både fysiskt och psykiskt. När en ungdom får en sjukdom som diabetes typ 1, kan mycket komma att förändras i ungdomarnas vardag. Diabetes typ 1 innebär ett stort ansvarstagande vilket leder till att ungdomarna introduceras för nya rutiner och vanor i vardagen.

    Syfte: Syftet med den föreliggande studien var att belysa ungdomars upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1.

    Metod: Metoden var en litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har granskats och resultatet analyserats. Analysmetoden som användes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet framkom fem kategorier: Positiva upplevelser av en sjukdom, negativa upplevelser av en sjukdom, förändringar i det dagliga livet, stöd och inflytande från omgivningen och känsla av att vara annorlunda. Till kategorin förändringar i det dagliga livet framkom även två underkategorier i form av acceptans och ansvarstagande samt injicering. Resultatet visade att ungdomarna upplevde sjukdomen på olika sätt, både positivt och negativt. Några ungdomar kände att sjukdomen givit dem erfarenheter av olika slag, samtidigt som andra ungdomar kände att de aldrig kunde slappna av och en känsla av hopplöshet avspeglades vid tanken av att leva med sjukdomen resten av livet.

    Slutsats: Den föreliggande studien visar att en sjukdom som diabetes typ 1 kan innebära både lidande och välbefinnande. Sjukdomen är en både en utmaning och en lärdom för ungdomarna. Den föreliggande studien kan bidra med ökad förståelse av ungdomarnas upplevelse av att leva med diabetes typ 1, vilket är viktigt för en kommande roll som sjuksköterska.

  • 46.
    Granbom, Marianne
    et al.
    Lunds Universitet, SWE.
    Kristensson, Jimmie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sandberg, Magnus
    Lunds Universitet, SWE.
    Effects on leisure activities and social participation of a case management intervention for frail older people living at home: A randomised controlled trial2017In: Health & Social Care in the Community, ISSN 0966-0410, E-ISSN 1365-2524, Vol. 25, no 4, 1416-1429 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Frailty causes disability and restrictions on older people's ability to engage in leisure activities and for social participation. The objective of this study was to evaluate the effects of a 1-year case management intervention for frail older people living at home in Sweden in terms of social participation and leisure activities. The study was a randomised controlled trial with repeated follow-ups. The sample (n = 153) was consecutively and randomly assigned to intervention (n = 80) or control groups (n = 73). The intervention group received monthly home visits over the course of a year by nurses and physiotherapists working as case managers, using a multifactorial preventive approach. Data collections on social participation, leisure activities and rating of important leisure activities were performed at baseline, 3, 6, 9 and 12 months, with recruitment between October 2006 and April 2011. The results did not show any differences in favour of the intervention on social participation. However, the intervention group performed leisure activities in general, and important physical leisure activities, to a greater extent than the control group at the 3-month follow-up (median 13 vs. 11, P = 0.034 and median 3 vs. 3, P = 0.031 respectively). A statistically significantly greater proportion of participants from the intervention group had an increased or unchanged number of important social leisure activities that they performed for the periods from baseline to 3 months (93.2% vs. 75.4%, OR = 4.48, 95% CI: 1.37-14.58). Even though statistically significant findings in favour of the intervention were found, more research on activity-focused case management interventions is needed to achieve clear effects on social participation and leisure activities. © 2017 John Wiley & Sons Ltd.

  • 47.
    Gustafsson, Markus
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, Faculty of Health Sciences, Department of Health. Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Bohman, Doris M
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Gunilla, Borglin
    Blekinge Institute of Technology, School of Health Science.
    Challenges of conducting experimental studies within a clinical nursing context2014In: Applied Nursing Research, ISSN 0897-1897, E-ISSN 1532-8201, Vol. 27, no 2, 133-136 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In recent years, several distinguished scholars have advocated for nursing research that may carry strong evidence for practice. Their advocacy have highlighted that nursing science has reached a point where as nurse researchers we need to develop the questions we ask and design studies that have the power to produce solid, translational, evidence-based knowledge. To do so, we need to carry out experimental tests on complex, everyday nursing interventions and activities. We also need to create public space to present accounts of our endeavours pursuing this type of design in clinical practice. This paper will discuss some of the most important insights gained from conducting a quasi-experimental study in which the aim was to investigate the effect of a theory-based intervention, targeting knowledge and attitudes among registered nurses regarding cancer pain management. The importance of careful practical and methodological planning is emphasised and the need for participation-friendly interventions is discussed.

  • 48.
    Hadarsson, Jennifer
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Korse, Caisa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt: en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt anses vara ett folkhälsoproblem globalt och det ökar ständigt. Personer som lever med hjärtsvikt får en påverkan på det dagliga livet så som sociala, psykiska och fysiska begränsningar i vardagen. För att personerna ska uppmärksamma sina symtom för att undvika försämring av tillståndet behöver sjuksköterskan informera och vägleda personerna.  

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.

    Metod: En litteraturstudie genomfördes med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Analysen inspirerades av Lundman och Hällgren-Graneheims tolkning av innehållsanalys och gjordes med en manifest innehållsanalys med latenta budskap.

    Resultat: Det blev tre kategorier med sju underkategorier. Kategorierna var En förändrad livsstil, Känslomässiga reaktioner och Livet har en mening.

    Slutsats: Det framkom att personerna upplevde en tilltagande trötthet som medgav stora begränsningar i fysisk aktivitet och det hindrade dem från att leva sina vardagliga liv. Det fanns dock också positiva aspekter. Vidare forskning i Sverige kan ge en bättre förståelse för hur personer i Sverige upplever sin hjärtsvikt. Det kan också behövas forskning på hur yngre personer upplever att leva med hjärtsvikt. 

  • 49.
    Hallström, Eva-Lena
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Reinholdsson, Victoria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Hot och våld på akutmottagningar ur sjuksköterskans perspektiv: en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar, tillhör en av de yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som löper störst risk att utsättas för såväl, hotfulla som våldsamma situationer i sin arbetsmiljö. Detta för med sig en rad negativa konsekvenser för sjuksköterskan och kan i sin tur ha negativa effekter på hälso- och sjukvården i sin helhet.

    Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av hot och våld på akutmottagningar ur ett sjuksköterskeperspektiv 

    Metod: En litteraturstudie som baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen av texten genomfördes som en manifest innehållsanalys med latenta inslag med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys.

    Resultat: Analysprocessen resulterade i sju kategorier samt tre underkategorier till en av kategorierna. Resultatet visar på sjuksköterskornas upplevelse av vilka olika orsaker som kunde leda till patienters och anhörigas våldsamma eller hotfulla beteende. Akutmottagningen upplevdes ur flera avseenden som en otrygg och osäker arbetsplats för sjuksköterskorna, vilket ledde till olika reaktioner hos dem. Sjuksköterskorna ansåg att de saknade tillräcklig beredskap för att kunna hantera våldsamma situationer. Dessutom upplevde de även en brist på stöd från organisationens sida. För att kunna hantera sin utsatthet blev istället kollegorna viktiga i detta sammanhang. Sjuksköterskorna betonade även vikten av en god kommunikation gentemot patienten, vilket kunde ses som nyckeln till att undvika att vissa situationer urartade. Det var dock inte alla sjuksköterskor som stördes av att hot och våld var en återkommande företeelse i deras arbetsmiljö. Vissa ansåg på ett eller annat sätt att det var en del av deras arbetssituation.

    Slutsats: Hot och våld upplevs främst som ett negativt inslag i sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen. Det finns ett behov av förbättringar på detta område i flera avseenden. Förbättringarna skulle kunna innebära att sjuksköterskor blev bättre rustade att möta hot och våld på sin arbetsplats. Detta skulle kunna ske genom tillhandahållande av lämpliga utbildningar och kontinuerlig riksinventering på arbetsplatsen. Ett bättre stöd från arbetsgivarens sida skulle också kunna vara önskvärt. 

  • 50.
    Hansson, Felicia
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Weinmer, Mathilda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Health.
    Sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av emotionellt, fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande relaterat till sexualitet. Varje sjuksköterska har ett ansvar att adressera den sexuella hälsan hos patienter, oberoende av patientens ålder och kultur. Sexuell hälsa är ett utmanande område inom omvårdnad och bör bli adresserat på ett sätt som respekterar patientens integritet samtidigt som behoven undersöks. I omvårdnaden som sjuksköterskan utför ingår samtal som är en del av den mänskliga kommunikationen och innefattar kontinuerlig påverkan med gemensamma handlingar.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys av artiklarnas resultat gjordes med inspiration från Graneheim och Lundman.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Otillåtande arbetsmiljö, Undvikande av sexuell hälsa, Otrygghet i ämnet och Medvetenhet om patientens sexuella hälsa.

    Slutsats: Från studien framkom det en tydlig problematik i sjuksköterskans samtal om patientens sexuella hälsa. Det framkom flera faktorer som utgjorde om samtalet utfördes eller inte. Det kunde grundas i en okunskap och att det inte upplevdes vara deras ansvar, dock belystes en medvetenhet hos vissa sjuksköterskor om att det var deras ansvar att samtala om den sexuella hälsan. 

123 1 - 50 of 147
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf