Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 98
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abrahamsson, Evelina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Översvämningsrisker i kustnära städer: Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby, Karlskrona2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2.
    Agnefeldt, Anton
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Idrottsarenor & Allmänt Intresse: En Fallstudie Över Kalmar Arena2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 3.
    Allouche, Elias
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Einarsson, David
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Den Förarlösa Staden: gestaltningsprinciper för eldrivna autonoma fordon - en vision om brunnshögs framtida utveckling2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ”I could either watch it happen or be a part of it.” - Elon Musk

    De autonoma fordonens intåg på svenska vägar är ett stundande faktum med utblick mot 2030. Med dessa förs även förhoppningar om säkrare trafikmiljöer, större utrymme och prioritering av fotgängare och cyklister, mindre trängsel, reducerad miljöpåverkan och förenklade livsmönster. För att dessa positiva konsekvenser ska infalla krävs dock en förebyggande och långsiktig planering. Majoriteten av svenska kommuner har i dagsläget en reaktiv inställning till planering för autonoma fordon, det vill säga att först se utvecklingen äga rum och därefter tillämpa åtgärder. För att utvecklingen ska få ett önskvärt utfall måste kommunerna börja föra en proaktiv planering för autonoma fordons introduktion på marknaden.

    Det som hittills hämmat planeringen är framförallt bristen på konkreta förslag och principer för hur trafik och gatumiljöerna bör anpassas efter de nya förutsättningar som autonoma fordon medför. Samhället står just nu på kanten inför en storskalig omställning av fordonsflottan, där eldrivna autonoma fordon i slutändan förmodligen utgör en majoritet. Syftet med detta projekt är inte att förespråka en omedelbar implementering av åtgärder för fordon som ännu inte existerar, men fenomenet måste börja betänkas, diskuteras och konkretiseras på det långsiktiga planeringsstadiet. År 2050 ses som en relativt säker tidpunkt där autonoma fordon utgör en absolut majoritet av fordonsflottan, under en lång period kommer dock vanliga fordon och autonoma fordon behöva samsas om trafikutrymmet. Inom detta tidsspann råder många oklarheter över hur den fysiska planeringen ska positionera sig.

    De planeringsåtgärder som produceras i detta projekt är menade att utgöra ett första underlagsmaterial som kan börja lappa igen den kunskapslucka som existerar idag. Om kommunerna fortsätter med en reaktiv inställning ökar risken för att de negativa konsekvenser som autonoma fordon kan medföra infaller, såsom kapacitetsbrist i trafikinfrastrukturen på grund av ökade trafikmängder samt ett ökat parkeringsbehov. Sveriges kommuner bör vara med och styra utvecklingen för att privata aktörer och marknadskrafter inte anskaffar enväldig kontroll, och för att målsättningarna ska forma den teknologiska utvecklingen och inte vice versa. Vilket utfall som är mest sannolikt att inträffa beror till stor del på två faktorer; graden av proaktiv planering som bedrivs av de samhällsbyggande institutionerna samt i vilken grad delade lösningar av autonoma fordon anammas av allmänheten. Det är således omotiverat att inte bedriva en proaktiv planering på grund av de osäkerheter kring vilken typ av genomslag de autonoma fordonen får, för att institutionernas arbete kan påverka utvecklingen i den riktning som anses önskvärd.

    Detta projekt bidrar med något nytt till forskningen kring autonoma fordons påverkan på stadsplaneringen inom urbana miljöer, genom att konkretisera nödvändiga åtgärder som behöver tas med hänsyn till denna utveckling. Projektet resulterar i gestaltningsprinciper och förslag på lämplig utformning med hänsyn till autonoma fordon. Förhoppningen är att detta arbete är ett första steg i att möjliggöra en mer proaktiv planering, vilket är ett kriterium för att skapa en framtid med gång- och cykelprioriterade miljöer där delade autonoma fordon har ett reducerat anspråk i det offentliga rummet.

  • 4.
    Alstäde, Victoria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Att mötas på mitten - En studie om stadsläkning för ökad integration2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Stockholms ytterstad präglas många stadsdelar av områdessegregation, där de socioekonomiska förutsättningarna till stor omfattning skiljer sig från område till område. I den fysiska planeringen har få storskaliga insatser genomförts för att förändra denna struktur, då arkitektur och sociala frågor har kopplats samman först på senare tid. Fältet är fortfarande relativt outforskat.

    Denna studie undersöker hur riktlinjer för stadsläkning kan utformas och tillämpas för minskad områdessegregation. Utifrån kvalitativa textanalyser och kategorisering har studien identifierat 6 riktlinjer som bedöms viktiga för att kunna öka områdesintegration på en nivå mellan översiktsplanering och detaljplanering.Riktlinjernas som studien utgår från är:

    • Prioritera det performativa
    • Förändra stadsleder till stadsgator
    • Omlokalisering av skolor
    • Satsa på grön- och rekreationsområden för möten
    • Skapa genomströmning
    • Skapa siktlinjer

    Dessa riktlinjer för stadsläkning har testats genom att de appliceras på två stadsdelar, Tensta och Solhem/Spånga, som har stora socioekonomiska skillnader men enbart ligger ett par hundra meter ifrån varandra. Konceptet ”Vi möts på mitten” gestaltas för att synliggöra och förtydliga hur riktlinjerna kan förändra i städerna. Genom Space Syntax och funktionsanalyser har resultatet från åtgärderna analyserats och visat på hur stadsform och det grundläggande nätverkets förändringar skapar möjligheter för en mer integrerad stadsform.

    Studiens slutsats är att planeraren bör arbeta mer med det performativa i stadsform för att skapa långsiktigt integrerade strukturer. Strategier och riktlinjer för stadsläkning bör vara översiktliga för hela städer och inte områdesbaserade. Riktlinjer mot segregation måste ges mer handlingsutrymme att genomföra storskaliga åtgärder för att kunna göra skillnad och åtgärderna måste genomföras på flera områden samtidigt för att kunna bidra med en mindre segregerad stad.

  • 5.
    Andersson, Ina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Garden cities of today: En applicering av Garden cities-idealet i en nutida svensk kontext2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete undersöker vad som kan sägas utgöra kärnan i Garden cities-idealet utifrån Ebenezer Howards definition och Johan Rådbergs tolkning av Howard. Vidare undersöker arbetet hur idealet kan tolkas, förstås och appliceras i en nutida svensk kontext. De gestaltningsprinciper som kan sägas vara bärande för idealet används som utgångspunkt för utformandet av en illustrationsplan över Varvsstaden i Malmö. Därmed exemplifieras hur idealet kan förstås konkret i planeringssammanhang och vilka effekter som följer på ett genomförande av idealet i en central stadsdel i en storstad.

    För den teoretiska delen av arbetet används en innehållsanalys och de gestaltningsprinciper som utläses som bärande för Garden cities-idealet skisseras sedan fram i syfte att skapa "visuella verktyg" för den illustrationsplan som arbetas fram.

    Arbetet visar att det är fullt möjligt att utforma en central stadsdel i enlighet med Garden cities-idealet och uppnå ett relativt högt exploateringstal som resultat.  

  • 6.
    Andersson, Magnus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Östra stranden - En ny stadsdel i den historiska staden Sölvesborg: (Alternativt förslag till exploatering av planområdet Ljungaviken)2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhållande till staden som den skiljs från genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det är ett avstånd till stadskärnan där alla funktioner såsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns.

    Regionförstoringen ställer krav på mindre orter och småstäder när avstånd mäts i tid istället för kilometer, samtidigt som kraven på attraktiva boende- och livsmiljöer ständigt ökar i konkurrensen om nya invånare. Förhållandet mellan stad och land är en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de städer och orter som inte är dominerande i regionen.

    Sölvesborg är en småstad med medeltida rötter i Blekinge län som har haft en stor nedgång i sitt näringsliv när den stora arbetsplatsen på orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden är en trädgårdsstad, som ligger på Sölvesborgsvikens västra sida, som lockar med ett attraktivt boende med närhet till både skog och skärgård. Sölvesborg har goda kommunikationer och flera större städer i närheten.

    För att kunna locka till sig flera invånare har beslut fattats att ett område på den östra sidan av Sölvesborgsviken exploateras. Det innebär att den historiskt sett obebyggda delen av viken skall bli en del av staden. Kommunen har upprättat en detaljplan för ett bostadsområde som har döpts till Ljungaviken och förbinds till staden med en gång- och cykelbro över vattenrummet.

    Jag har valt att analysera kommunens planförslag med hjälp av en ortsanalys som innehöll delar som geografi, karaktär, historia, funktioner, trafikstruktur, bebyggelsestruktur med mera samt en SWOT-analys gav sedan ett antal slutsatser som har legat till grund för mitt planförslag för stadsdelen.

    I planförslaget har det förts ett resonemang om förhållandet mellan stad och land, samt husr stadsdelen kan knyta an till den befintliga bebyggelsen så att det inte skapas barriärer annat än dde geografiska som redan finns. Vilken karaktär stadsdelen skall ha är en annan grundläggande fråga som behövde besvaras. Likaså hur stadsdelen skall möta sina omgivningar och de andra bebyggelseområdena i som finns i dess närhet har lett till resonemang om både strukturen på bebyggelsen och  grönområdena. De slutsatser som ortsanalysen avslöjade gav mig förutsättningar att utveckla stadsdelen i en annan riktning än vad kommunen har gjort vilket innebär att jag har skapat en stadsdel som har fler funktioner än vad som detaljplanen medger. Likaså har planförslaget en stadsmässighet och en koppling till omgivningarna som saknas i kommunens förslag.

    Jag hoppas att detta arbetet skall ses som ett diskussionsunderlag för hur stadsdelar i perifera lägen skall utvecklas.

  • 7. Axén, Josefin
    et al.
    Hansson, Axel
    Autopia: en undersökning av den kommunala planeringsverksamhetens inställning till autonom mobilitet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 8.
    Azuma, Chieko
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Strategic Sustainable Development.
    Coletinha, Elvio
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Strategic Sustainable Development.
    Villoch, Pablo
    An Exploratory Journey into Sustainability Changemakers Learning Programs2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Humanity is facing highly complex challenges at a global scale. A new sort of conscious sustainability changemakers is needed to face the sustainability challenge. However the mainstream entrepreneurship education tends to focus on business as usual skills, with a significant lack of comprehensive understanding of the whole system and the inner work needed to face the mental barriers to become sustainability changemakers. While the Framework for Strategic Sustainable Development was used as a structured approach to the topic, the research design was based on a dynamic research interactive model. Theory U guided the data gathering process that included participatory observation, dialogues with the organizers and participants through the seven progressive schools in Europe. The research aims to identify the common assumptions that guide the design of leading edge learning programs for sustainability changemakers. Building on the findings, the authors present a prototype of a learning tool in a form of self-reflection card game with the intention of helping the next generation of changemakers in their learning journey towards sustainability. Conclusions detail specific guidelines to design a learning program of changemakers towards sustainability.

  • 9.
    Berglund Snodgrass, Lina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Högström, Ebba
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Planerarrollen i samtid och framtid: Kunskaper, förmågor och färdigheter2018In: Nordic Journal of Architectural Research, ISSN 1236-6064, E-ISSN 1893-5281, Vol. 30, no 3, p. 135-156Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Societal challenges affect the ways in which planning is carried out and contribute to new expectations and demands for the skills and abilities of the planner. From having almost solely focused on the regulations of land use through the development of land use plans, have, for example, the facilitator, coordinator, process manager, catalyst, urban designer and spatial agent become new possible roles for the planner to adopt. This article discusses future planning roles and what conceptions spatial planning students have of their future profession. What fundamental knowledge do students need to achieve for their future professional practice? How do they perceive the role of the planner? And, what kind of planner do we, de facto, educate?

  • 10.
    Bergman, Gösta
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Planering för trygghet: En undersökning om narrativs betydelse för den fysiska planeringen2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Att planera för mer trygga och jämställda miljöer där både män och kvinnor, barn och gamla känner en större känsla av trygghet är väldigt aktuellt inom den fysiska planeringen. Uppsatsen tar avstamp i problematiken om att det finns en vilja att planera för trygghet men att det saknas riktlinjer i hur trygghet och jämställdhet kan uppnås.

    Uppsatsen syftar till att bidra med en ökad kunskap och förståelse kring möjligheten och förmågan att planera för trygghet genom att se till olika gömda narrativ om trygghet. Problemformuleringen har operationaliserats i tre frågor som senare ska diskuteras.

    —   Hur genereras kunskap om trygghet inom planeringen?               

    —   Vilka antaganden om trygghet finns inom planeringen?

    —   Vilka åtgärder föreslås för att åstadkomma tryggare miljöer? 

    Uppsatsen teoretiska perspektiv bygger på postrukturalism och intersektionalitet som både är två teoretiska ansatser som ämnar att se bortom det hegemoniska narrativet för att hitta de historier och berättelser som gömmer sig bakom den. Intersektionella perspektivet hävdar att det finns maktstrukturer i samhället baserade på genus, klass och etnicitet som hindrar vissa berättelser från att berättas. Den tidigare forskningen fokuserar på maktrelationer och speciellt den mellan män och kvinnor och den otrygghet kvinnor känner för vissa offentliga platser.

    Undersökningen av trygghetsvandringarna visar på att det är snarare ålder än genus som påverkar en aktörs upplevda känsla av otrygghet. Vidare ses ungdomar som de aktörer som orsakar otrygghet medan barn och äldre ses som de aktörer som upplever otrygghet. Resultatet visar också på att narrativen är väldigt skilda och att det finns många scener som uppfattas otrygga.

    Diskussion lyfter problematiken med tanken om kunskap som något objektivt, något som kan legitimera en viss typ av fysisk åtgärd i planeringen. Den kunskap som trygghetsvandringar genererar argumenteras för att vara en reproducering av en redan berättade historia om trygghet. En berättelse baserad på en hegemonisk föreställning om vad trygghet innebär. Vidare diskuteras att de antaganden som finns om trygghet i planeringen inte nödvändigtvis behöver vara sanna. Idén om att genus är en de viktig faktor om man ser till maktrelationer och vilka berättelser om trygghet som har möjlighet att berättas kan ifrågasättas då enligt undersökningen är snarare ålder som avgör aktörers möjlighet att berätta sina historier. Vidare diskuteras hur fysiska åtgärder för att skapa en tryggare miljö kan verkligen leda till tryggare miljöer, huruvida detta är en placeboeffekt kan diskuteras.

    Utifrån undersökningen samt diskussion har följande slutsatser dragits. Kunskap är en viktig faktor inom planeringen för att legitimera vissa typer av åtgärder. De narrativ som har identifierats visar på att den kunskap som generas är en reproducering av en redan etablerad berättelse över vad trygghet är och vad det innebär att vara otrygg. Vidare visar undersökningen att de antaganden som finns över trygghet inte nödvändigtvis behöver vara sanna. De identifierade narrativen visar att det är snarare ålder som maktfaktor än genus som förklarar vilka berättelser som blir hörda. Vidare visar undersökningen att otrygghet kan planeras bort med hjälp av fysiska åtgärder men då skapandet av en placeboeffekt. För att skapa riktig trygghet behöver det sociala och maktrelationerna mellan olika aktörer tas med in i ekvationen. Mångfalden av personer och berättelser visar på en svårighet att planera för en trygg miljö där alla känner sig inkluderade. Till sist dras slutsatsen att trygghetsvandringarna som medel sätter själva ramarna för vilka berättelser som blir berättade. 

  • 11.
    Bergqvist, Jimmy
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Should I stay or should I go?: En fallstudie om krympande kommuners inställning till befolkningsminskningar2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Många av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvlånga perspektivet, de senaste femton åren, ger att invånarantalet i knappt hälften av landets kommuner är lägre nu än det var vid millennieskiftet. Även sett i ett något längre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, är antalet krympande kommuner ungefär lika stort som nu. När fenomenet krympande kommuner är så pass vanligt som det ändå är och har varit i så pass många år så vill man gärna tro att frågan om befolkningsminskningar och hur de kan och bör hanteras vore en viktig fråga för de krympande kommunerna att behandla i sina översiktsplaner.

    Jämfört med hur dåligt undersökt ämnet krympande städer är i Sverige blir kontrasten mot ett par andra länder i främst Europa slående. I Tyskland finns det bland annat ett nationellt program som syftar till att hjälpa krympande städer att anpassa sin fysiska struktur till de nya befolkningsmässiga förutsättningarna. Den tyske forskaren Thorsten Wiechmanns studie av staden Dresden mynnade bland annat ut i en modell med tre stadsbyggnadsmässiga faser som Wiechmann menar att Dresden gått igenom sedan början av 1990-talet. I det här arbetet översätts modellen med de tre faserna i en matris och ett försök görs att tolka dem och försöka applicera modellen på krympande svenska kommuner. De frågeställningar som behandlas är:

    - Hur kan översiktsplanering i krympande svenska kommuner förstås utifrån Wiechmanns faser?

    - Vilka typer av strategier för att hantera befolkningsminskning upplevs som verkningsfulla av svenska kommuner?

    Det här arbetet tar ett innehållsanalytiskt och tematikanalytiskt grepp på översiktsplanering i krympande svenska kommuner. Fyra kommuner ingår i studien, dessa är i bokstavsordning Emmaboda kommun, Laxå kommun, Olofströms kommun och Skinnskattebergs kommun som alla har upplevt en befolkningsminskning på mer än fem procent sedan millennieskiftet och mer än femton procent sedan mitten av sjuttiotalet. I studien ingår två översiktsplaner från respektive kommun, totalt åtta översiktsplaner. Översiktsplanerna är de två senaste lagakraftvunna översiktsplanerna, vilka analyseras med avseende på hur de kan inordnas i en på förhand bestämd mall, konstruerad efter modellen med Wiechmanns tre faser.

    Resultatet av studien visar att översiktsplanerna, både de tidigare och de nu gällande, i allra högsta grad befinner sig i den andra av Wiechmanns tre faser, och väldigt lite har skett mellan de båda generationerna översiktsplaner. Den förändring som trots allt har skett är en svag rörelse mot den tredje fasen, men trenden är inte på något sätt tydlig. De strategier som verkar upplevas som verkningsfulla handlar till stor del om att: skapa attraktiva boendemiljöer, skapa ett varierat och brett bostadsutbud och se till att kommunens arbete utförs på ett professionellt sätt.

    Slutsatsen är att det fortfarande efter den här studiens färdigställande är oklart om översiktsplanering i krympande svenska kommuner alls kan förstås med hjälp av Wiechmanns tre faser och att fortsatta studier på ämnet, gärna med en längre tidshorisont kanske kan ge svar på om det krävs att en ny modell utarbetas - en modell där faserna bättre stämmer överens med situationen i svenska krympande kommuner. 

  • 12.
    BERGQVIST, JIMMY
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Staden i bildspråk: om planering och legitimitet genom metaforer2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

    De senaste decenniernas förskjutning mot governance har gjort samhällsplaneringen alltmer komplex och fler aktörer har tagit plats i planeringen. De viljor och ideal som dessa aktörer har kommer till uttryck bland annat genom språkbruket i arkitekttävlingar, ett språkbruk som innehåller många metaforer. Ett flertal studier har kunnat påvisa metaforernas påverkanskraft på mänskliga resonemang - genom att tala om världen på ett särskilt sätt kan metaforerna legitimera vissa handlingar och världsbilder och samtidigt osynliggöra andra.

     

    I syfte att synliggöra det språkbruk som präglar samtida arkitekttävlingar ämnar den här uppsatsen att besvara två frågor: vilka begreppsliga metaforer används i samtida svenska arkitekttävlingar för stadsdelar? samt vilka problem, åtgärder och aktörer legitimeras av bruket av metaforer i arkitekttävlingarna? Genom att anlägga ett perspektiv från den kognitiva lingvistiken och utföra en metaforanalys på språkbruket i fem olika arkitekttävlingar för stadsdelar upptäcker den här studien att metaforerna som används i samtida tävlingar visar en stor bredd av dels teman och ämnen och dels åtgärder och aktörer som legitimeras i tävlingarna. Metaforerna representerar både levande och icke-levande domäner, både vardagsnära och mer branschspecifika. De teman som kan skönjas är: den biologiska staden, staden som kultur och media, att driva staden som ett företag, staden som svärd och sköld, staden som egendom, när staden blir sin motsats, den mekaniska staden, staden som håller ihop och staden som ännu inte finns. Det finns tendenser i materialet att icke-levande ting tillskrivs en agens som de i bokstavlig mening inte kan ha och att flera av de åtgärder som legitimeras i materialet har en tydlig geografisk profil där vissa platser i staden premieras framför andra.

  • 13.
    Borden, Gabriella
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Lillieborg, Axel
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bevara eller utveckla?: En fallstudie i hur kommuner hanterar kulturmiljöer i en tid av förtätning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En studie av Riksantikvarieämbetet synliggör att två av tre svenska kommuner saknar förutsättningar för att ta hänsyn till kulturmiljövärden i den fysiska planeringen. Samtidigt ställs krav på kommunerna att öka bostadsbyggandet i ljuset av den rådande bostadsbristen. Således synliggörs en problematik där förtätning som utgör en samtida planeringsnorm behöver kunna genomföras utan att kulturmiljöer påverkas negativt. Omvandling av äldre hamn- och industriområden har präglat stadsutvecklingen i Europa sedan 1980-talet och i dessa omvandlingar finns ofta en strävan att bevara spår från de gamla verksamheterna. I den ovan beskrivna problematiken tar uppsatsen sitt avstamp.

     

    Uppsatsen genomförs som en fallstudie om hur expansiva kommuner hanterar kravet att tillgodose kulturmiljöer inom ramen för hamn- och industriomvandlingar. Genom en kvalitativ textanalys studeras empirin som utgörs av kommunala plandokument såsom översiktsplaner, detaljplaner, planprogram samt kommunala kulturmiljöprogram. Studieobjekten är Malmö, Nacka och Göteborgs kommun, där den sistnämnda används i syfte att belysa en eventuell skillnad över tid i hantering av kulturmiljöer. För att besvara frågeställningarna tolkas sedan empirin utifrån teorierna “kreativa klassen” och “platsmarknadsföring” samt ställs mot forskning inom ämnesfältet.

     

    Ur empirin har det kunnat skönjas att kommunerna uppvisar liknande tillvägagångssätt i hur kulturmiljöer ska tillgodoses, där en integrering av kulturmiljöerna i den nya bebyggelsen förefaller vara det vedertagna angreppssättet i hanteringen av att tillgodose kulturmiljöer. Denna strategi går även i linje med vad som föreskrivs av forskning. Genom att sätta detta i ljuset av de valda teorierna, kan tolkningar göras att ekonomiska motiv är en stark drivkraft i bevarandet av kulturmiljöerna. I uppsatsens diskussionsdel förs en diskussion kring vad som framkommit på på varje frågeställning, genom att väva in exempel från de studerade kommunerna.

  • 14.
    Borg, Marcus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Hälsosam stadsplanering: en fallstudie av Stockholm, Göteborg och Malmö2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Fysisk planering är ett område som har möjlighet att påverka många olika delar i samhället. Det innebär således att arbetet med en god fysisk planering är viktigt för att samhället ska fungera på ett bra sätt. Denna studie undersöker närmre hur fysisk planering används för att främja människors hälsa och välbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Hälsa och välbefinnande borde vara en självklarhet att sträva efter i stadsplaneringen de menar i alla fall forskare som arbetar för WHO och som denna studie tar sin grund i. De lyfter en oro om att stadsplaneringen börjar glömma bort hur viktiga dessa aspekter är runt om i Europa. Stämmer detta även i en svensk kontext? Eller har vi i Sverige ett sätt att planera som tillgodoser människors hälsa och välbefinnande? Det är frågor som studien diskutera och försöka hitta svar på. Det har under studiens gång framkommit att Hälsosam stadsplanering så som Barton och Tsourou (2000) beskriver den har mycket att göra med att skapa förutsättningar för stadens invånare att förändra sin livsstil. En av de huvudsakliga delarna har visat sig vara att öka möjligheten för människor att röra sig mer till vardags genom att planera för städer där gång och cykel är naturliga transportmedel. Det räcker inte bara att förbättra gång och cykelvägar. Det handlar således om att stadens struktur bör vara anpassad efter närhet och med god tillgång till den vardagliga servicen så att behovet av att transportera sig med bil försvinner. Det har visat sig att denna strategi är något som alla tre kommunerna i undersökningen har anammat och redan där har det kunnat konstateras att kommunerna är en god bit på vägen att tillämpa en hälsosam stadsplanering. Men begreppet rör så mycket mer till exempel boendekvalité, social sammanhållning och tillgänglighet. 

  • 15.
    Brandt Johnson, Viktor
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Leo, Amanda
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Re-make / Re-model: Om social hållbarhet i industriomvandlingar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker hur kommuner med stark industritradition behandlar social hållbarhet och hur sociala hållbarhetsaspekter i dessa implementeras vid industriomvandlingsprojekt. Detta görs genom att utifrån uppsatsens forskningsöversikt definiera nyckelord som appliceras i kvalitativa innehållsanalyser på kommunala plandokument. De översiktliga planerna består av Ljungby kommuns fördjupade översiktsplan för stadens centrum, Tierps kommuns översiktsplan och Lindesbergs kommuns fördjupade översiktsplan för tätorten. I de två sistnämnda kommunerna har även detaljplanedokument som berör industriomvandling analyserats. I analyserna framkommer att många av de aspekter som utifrån teorin beskrivs som betydelsefulla för social hållbarhet i planering förekommer i de översiktliga plandokumenten men behandlas mindre utförligt och frekvent på en detaljerad plannivå i industriomvandlingsprojekt. På detaljplanenivå uppmärksammas istället för nyckelorden i flera fall översiktsplanernas beskrivningar av nyckelorden. Uppsatsen innehåller även ett gestaltningsförslag för omvandling av ett centralt beläget industriområde i Ljungby. En deltagande observation genomfördes med syfte att skapa ett underlag för omvandling. De åtgärder som föreslås utgår från goda exempel på hur de ur forskningsöversikten definierade nyckelorden konkretiserats i de undersökta planerna. I förslaget framkommer att det främst var de översiktliga planernas strategier som var lämpliga att implementera. Det visar också att sociala hållbarhetsaspekter är realiserbara i industriomvandlingsprojekt på en mer detaljerad nivå. Uppsatsen visar att social hållbarhet uppmärksammas i de undersökta kommunernas planering men snarare på en allmän översiktlig nivå än i specifika planförslag som berör industriomvandling.

  • 16.
    Brissman, Elsa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    På cykel i Karlskrona: En studie av cykelvägnätet i Karlskrona tätort2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 17.
    Böhlmark, Johan
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Källman, Frida
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Gemensam stad: En fallstudie om socialt hållbar planering för Trelleborgs sjöstad2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Omvandling av hamnområden och att stärka kopplingen mellan staden och havet är en aktuell planeringssituation i dagens ökande urbanisering i våra städer samtidigt som segregering är ett växande problem på många platser. Hållbar utveckling har sedan länge varit aktuellt i planeringsdebatten men under senare tid har en förskjutning skett från de ekologiska aspekterna av stadsplaneringen till de sociala värdena som skapas av densamma. Det har därför inte skrivits och forskats i lika stor utsträckning som inom den ekologiska och ekonomiska hållbarheten då planering för integration och det sociala livet är under pågående utveckling.

    Arbetet syftar därmed till att behandla synen på social hållbar utveckling och undersöka hur begreppet förstås, vad det innefattar och hur det definieras samt hur det senare kan komma att praktiseras. Detta görs med utgång i en teoretisk diskussion där hållbar utveckling som huvudbegrepp utreds utifrån dess ursprung, hur det används och förstås utifrån forskning kring ämnet, varpå en liknande redogörelse görs av begreppet social hållbarhet, vilket utgör arbetets huvudfokus.

    För att bringa klarhet i den sociala hållbarhetens koppling till fysisk planering har samtida forskning i ämnet studerats, vilket utgör arbetets forskningsöversikt. utifrån denna forskningsöversikt, tillsammans med studier av två referensprojekt, utrönas gestaltningsprinciper för hur social hållbarhet kan främjas och praktiskt appliceras i ett gestaltningsförslag. Dessa gestaltningsprinciper tillämpas sedan genom arbetets fallstudie av Trelleborgs sjöstad, som även är föremål för den aktuella arkitekttävlingen Europan 14. I fallstudien studeras planeringsförutsättningarna för Trelleborgs sjöstad utifrån den fördjupade översiktsplanen för området samt utifrån dokument tillhörande tävlingsprogrammet för Europan 14. Arbetet mynnar slutligen ut i ett gestaltningsförslag för en centrumnära del av Trelleborgs sjöstad. Förslaget grundar sig i de principer för socialt hållbar planering som baserats på forskningsöversikten, och det visar sig att det är möjligt att planera socialt hållbart utifrån aktuell forskning och samtida planeringsexempel.

  • 18.
    Börjesson, Alexander
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Mårtensson, Felix
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Den externa handeln i fysisk planering: En studie av handelns påverkan och dess betydelse i stadskärnan och externa lägen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Handel har i flera fall legat till grund för städers ursprung i Sverige, där stadskärnan har verkat som den centrala handelsplatsen. I takt med handelns utveckling och bilens framfart i det svenska samhället, har handelsplatser uppstått i externa lägen utanför staden. Externhandeln har med bilanpassade och lättåtkomliga lägen i nära anslutning till större trafikleder öppnat upp för en handelsmarknad som har bidragit till en konkurrens om kommuners kundunderlag. Samtidigt har handeln expanderat över internet genom e-handel som även denna plattform är en bidragande faktor till den ökade konkurrensen.

    Konkurrensen mellan den samlade externa handeln och stadskärnan har sedan ett antal år legat till grund för flera debatter, och kring forskningen råder det delade meningar där en del menar att konkurrensen gynnar handel i stadskärnan medan en del menar att den missgynnas. Kommuner har olika synsätt och innehar olika erfarenheter av den externa handeln men gemensamt för dem är att den påverkar deras fysiska planering. Forskningen yrkar på att aspekter som tillgänglighet, trafikfrågor och etablering i geografiska lägen medför konsekvenser för kommuner och att de måste behandlas effektivt i den fysiska planeringen.

    Följande kandidatuppsats undersöker den externa handelns påverkan på stadskärnan och dess verksamheter samt hur den externa handeln behandlas i kommunal fysisk planering. Syftet med arbetet har varit att undersöka två kommuner, Karlshamns kommun och Kristianstad kommun, med hjälp av fallstudier där deras kommunala planering har granskats och jämförts för att finna likheter och skillnader i deras planering. För att genomföra arbetet har dokumentanalys använts där relevanta begrepp har identifierats och kategoriserats utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Begreppen har därefter applicerats på ett empiriskt material som består av kommunala dokument, för att granska hur kommunerna hanterar den externa handeln i planeringen. Samtidigt har uppsatsen använt sig av surveyundersökning för att finna vilken påverkan den externa handeln har på respektive stadskärna och dess verksamheter.

    I analysen av det empiriska materialet har det framgått att i respektive kommun behandlas den externa handeln på liknande sätt då de har snarlika förutsättningar. Båda kommunerna är medvetna om att den externa handeln är betydande för respektive kommuns intressen, samtidigt som de tar hänsyn till de sociala och miljömässiga aspekter som den externa handeln medför samhället. Av surveyundersökningen har det framgått bland aktörer i respektive stad att den externa handeln har en påverkan på verksamheter i stadskärnan, samtidigt som det har påverkat konsumenterna var de främst väljer att uträtta sin handel.

    Respektive analys av kommunerna har slutligen ställts mot varandra och en diskussion har genomförts. Därefter besvaras uppsatsens frågeställningar angående vilken påverkan den externa handeln har på stadskärnan, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan de utvalda kommunernas hantering av den externa handeln i planeringen.

  • 19.
    Carlson, Diddi
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Varumärket Borås: En fallstudie om platsmarknadsföring2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka en stads profilering och hur den anknyter till platsmarknadsföring. Uppsatsens problemformulering bygger på kunskapsöversikten som beskriver en allt större användning av platsmarknadsföring bland städer för att synas på en internationell marknad. Kritiska synpunkter mot platsmarknadsföring är att städers konkurrens med varandra skapar likartade målsättningar och lösningar bland städer som går ut på att vara ledande inom utpekade områden samt vara en stad med stor attraktionskraft för turister, invånare och företag. Detta kan ske med byggnader eller event för att skapa en unik igenkänningsfaktor.

    En målgrupp som platsmarknadsföringen riktar sig mot är den kreativa klassen, bestående av personer som anses drivande och innovativa. Dessa personer anses dras till spännande platser och universitetsstäder vilket påverkar utformningen av städer och hur städer väljer att framhäva sig själva. Även om platsmarknadsföring är kritiserad för att arbeta mot att endast attrahera enstaka grupper anser föreståndarna för platsmarknadsföring att det är ett verktyg som syftar till att förbättra för medborgare och externa grupper.

    Studien genomförs genom att undersöka hur Textile Fashion Center i Borås utgör en del av stadens profilering samt vilken profil som lyfts fram av Borås och fastighetsägaren för Textile Fashion Center. Fallet studeras genom främst en innehållsanalys av Borås planeringsdokument med koppling till platsen samt översiktsplaner och fastighetsägarens bok om stadsomvandlingen av Textile Fashion Center. För att få ett bredare perspektiv och djupare förankring av innehållsanalysen kompletterades innehållsanalysen med en platsobservation. Ur platsobservationen framgick att det fanns flera kopplingar till det textila kulturarvet som framhävdes, exempelvis byggnaden där textilproduktionen i den har haft en betydande faktor för Borås tillväxt. Av studien framkommer att Borås profilering fortfarande fokuserar på textil men syftet är att gå från nedgången industristad till modern och innovativ designstad. Därav använder Borås sig mycket av deras kulturarv som textilstad och romantiserar bilden av de industriella byggnaderna och Viskan.

    Det industriella kulturarvet lyfts fram i platsmarknadsföringen och tillskrivs positiva värden för att skapa legitimitet för den nya ’textilstaden’. Fortsättningsvis kan det diskuteras om det som marknadsförs gör staden mer unik. Borås Textilhögskola som är med i verksamhetsklustret Textile Fashion Center och forskningen som bedrivs på platsen är verksamheter som går in i den valda profileringen för att blir mer kända och ledande inom textil i Sverige för att skapa sig ett varumärke. Studien pekar på att det som fanns med i visionen för att skapa den attraktiva, spännande och innovativa plats som önskas kan kopplas till dagens stadsbyggnadsideal med funktionsblandning, skapa starkare sammanlänkning mellan stadsdelar, främja för möten för att skapa en ’levande’ stad.

    För framtida forskning kan denna studie fördjupas och utvecklas på flera sätt. Rörelsemönstret på platsen kan studeras ytterligare för att tydligare urskilja vad det är som lockar flest besökare samt vilka som vistas på platsen, om det är besökare eller främst personer som arbetar eller studerar i området. Vidare kan det vara av intresse att studera användarnas uppfattning av platsen och om de märker av kulturarvet som framhävs. Att studera djupare hur Borås försöker höja sin status i förhållande till närliggande städer kan ge insikt om hur globalisering påverkar mellanstora städer. Men det kanske viktigaste syftet med platsmarknadsföringen är att synas, och det vore därför relevant att studera hur utomstående uppfattar Borås. 

  • 20.
    David, Larsson
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Dagvattenhantering i den täta staden2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This thesis adresses the subject of stormwater management and the problematic with stormwatermanagment and landuse in the compact city. The thesis research different solutions in stormwater managment and how to implement them in the context of the compact city. And at the same time preserve and make good recreaational places and keep quality green land per capita. The thesis also analyses risks and problems that could effect the environment with focus on stormwater managment and hov to minimize these problematic factors an create a good environment. In an urban context where the water has a natrual place, and is used as a asset. Stormwater can have many diffrent characters in the citys-scape, a few that is included in this thesis is the pedagogik, estetic and social aspects.

  • 21.
    Disley, Kimberly
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Planering som möjlighet för social hållbarhet?: En fallstudie om Malmö stad och hur social hållbarhet tillämpas i fysisk planering2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete behandlar hur synen på vad social hållbarhet är och vad det uttrycks innefatta, men även hur begreppet används i praktiken. Detta görs med utgångspunkt i en teoretisk diskussion om vad hållbarhetsbegreppet är, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta präglar dess användning och kraft. Liknande redogörelse görs därefter angående begreppet social hållbarhet. För att få svar på vad begreppet social hållbarhet betyder och innebär i en planeringskontext studeras därefter rådande forskning som länkar samman den fysiska planeringen med social hållbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jämförelse med hur begreppet används i en praktisk planeringskontext. Denna praktiska planeringskontext utgörs av kommunala och kommunalt initierade dokument från Malmö stad, som utgjort del av fallstudien i arbetet. Fallstudien har även utgjorts av fältarbete för att insamla relevant data för det geografiska område som undersökts, nämligen ett område kring lokaliseringen av den planerade Rosengårds station i Malmö. Dessa två delar av arbetet, den teoretiska forskningen och den praktiska fallstudien, sammanstrålar sedan för att utmynna i slutsatser och planeringsstrategier för att genom fysisk planering främja en socialt hållbar utveckling. Dessa strategier exemplifieras avslutningsvis inom fallstudieområdet i Malmö. Denna tillämpning av strategier grundar sig därmed på de möjligheter och utmaningar som identifierats genom fallstudien och syftar till att ge förslag på hur den fysiska miljöns utformning skulle kunna gynna en socialt hållbar utveckling inom området och Malmö stad i stort.

  • 22. Dühr, Stefanie
    et al.
    Cowell, Richard
    Markus, Eric
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Europeanizing planning education and the enduring power of national institutions2016In: International Planning Studies, ISSN 1356-3475, E-ISSN 1469-9265, Vol. 21, no 1, p. 16-33Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It is widely observed that planning education in Europe is affected increasingly by various forces of Europeanisation and internationalization. While these trends are not regarded uncritically, very often commentators treat them as inexorable, or it is assumed that individual universities have considerable agency in how they respond. However, closer attention to the literature on Europeanisation shows that nation-states significantly mediate these processes. This is the focus of this paper, which draws on a case study of the creation of an integrated multi-country Masters programme in spatial planning. The analysis shows that national institutions still exert significant force, at least on the structure of the degree programmes that can be created, which universities seeking to Europeanize have to negotiate. © 2015 Taylor & Francis

  • 23.
    Edinger, Paul
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    The metropolitan region Rhine-Neckar: A case study of cooperative federalism in the field of railroad infrastructur2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This Master Thesis gives an insight of railroad infrastructure at a regional level of European importance through a case-study within the Rhine-Neckar region in Germany. Administrative competences are hard to overcome from the planning point of view, consequently regions rely on informal planning tools to achieve a broader transnational and integrated transport strategy in Europe. Beside that metropolitan regions have in a scientific sense four different functions. One of them is the gateway function in a polycentric European development. Therefore this thesis analyze the new high-speed railway track between Frankfurt am Main and Mannheim. Furthermore the thesis draws an outlook of the further development of the new high-speed railway and their expected problems out of a regional planning point of view. The conclusion give an insight, if all four scientific metropolitan functions can be found within the region and what their approach of a cooperative federalism is about. All four metropolitan functions can be found within the region in terms of the new high-speed railway. The innovation function is given through the INTERREG IVB-NWE project CODE24, which was elected as a strategic initiative and was of European importance. The decision-making and control function is given through the established European Grouping of Territorial Cooperation, as it gives the whole initiative an European legal form. The symbol function can be found particularly in a footnote of the German Federal Train Track Expansion Act back in 2004, as the region achieved a legal boundary at the federal level. The last function, the gateway function, is given as the corridor between those two agglomerations has the highest traffic volume in Germany.

  • 24.
    Ekelund, Sara
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Kultur men hur?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inom ramen för den översiktliga planeringen är samråd och utställning de främsta, lagstadgade tillfällena i plan-och bygglagen där medborgarna kan lämna synpunkter på ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av medborgardialog är att de som bor och använder ett område dagligen har en god lokalkännedom om platsen och på så sätt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses däremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har även visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelålders, vita män medan kvinnor och barn är grupper som inte har lika stora möjligheter att påverka (Henecke & Khan, 2002: 23). 

    Idag förekommer även svårigheter med att integrera kulturella resurser i samhälls-planeringen. Eftersom samhällsplanering innebär sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att säkerställa medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhällsplaneringen (Lundberg & Hjort 2011:6-7). 

    Cultural planning är en samhällsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhällsplaneringen. Centralt i metoden är även fokus på människan och kommunikation mellan människor. Intresset för metoden har ökat de senaste åren i Sverige (Lundberg & Hjort 2011:6-9,3).

    Studien har genom en fallstudie av Tjörns kommun studerat om cultural planning kan vara en användbar metod för att förbättra medborgarnas deltagande och inflytande i den översiktliga planeringen. 

    Studien visar att Tjörns kommun har nått fler människor genom tillämpningen av cultural planningmetoden vid en jämförelse mellan antalet medborgare som lämnade synpunkter vid samråd och utställning och de som medverkade genom övriga dialogaktiviteter som kommunen genomförde. Tillämpningen av cultural planning har bidragit till att de frågor som varit viktigast för medborgarna fått en betydande påverkan på översiktsplanen. Översiktsplaneprocessen har haft många inslag av kommunikativ planering även om den representativa demokratin utgjort ramen. Studien visar att i det studerade fallet har cultural planningmetoden bidragit till att medborgarnas deltagande och inflytande i översiktsplaneprocessen förbättrats i jämförelse med om endast de enligt plan-och bygglagen lagstadgade formerna av medborgardeltagande ägt rum.

  • 25.
    Engblom, Robert
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    INTEGRERINGSMODELLEN - Ett användbart planeringsverktyg för att beskriva fysiskaintegreringsförutsättningar?: UNDERSÖKNING OCH ANALYS AV EN METOD FÖR BEDÖMNING OCH REDOVSING AV FYSISKA STRUKTURELLA INTEGRERINGSASPEKTER2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Under en relativt lång tid har det inom samhällsplaneringsdebatten framhållits vikten av att verka för en utveckling som tar oss från funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder närhet, jämlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess väl sammanlänkade och integrerade stadsdelar och funktioner.  En tydligt rådande trend och utveckling inom stadsplanering är också den ökade fokuseringen på att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvärdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hållbarhetsperspektiv, vilket bl.a. märks i utvecklandet av hållbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som ställs på holistiska delanalyser och redovisningar i dessa.

    Hur problem, förutsättningar och innebörden av olika strukturella lösningar framställs kan ha en stor betydelse för vilken lösning som väljs samt hur väl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av värde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsättningar och förändringsförslag.

    Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i städer- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mäta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika beståndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslås, den s.k. Integrationsmodellen, bygger i princip på att viss grundläggande data t.ex. bruttototalarea (BTA) av olika markanvändningar, gatu- och GC-nätets längd, struktur och sammanlänkning, förekomsten av gator med barriär effekter m.m. för aktuellt område samlas in och via sammanvägande kvantifiering sätts i relation till varandra i ett värderosdiagram. Metoden har inom ramen för Trafikverkets rapport prövats på ett handelsområde i Örebro, men någon mer omfattande validering eller tester har ännu inte skett.

    Här föreliggande arbete syftar till att i brett perspektiv analysera och undersöka integreringsmodellens ansatser och bedömningsgrunder för att förstå och beskriva fysisk strukturell integrering. Detta dels ur ett teoretiskt perspektiv genom jämförelse med andra för stadsplaneringen relevanta förhållningsätt och metoder samt dels i ett praktiskt tillämpningsperspektiv genom tester på principiella förenklade stadsstrukturer samt en fallstudie för ett utvecklingsområde i centrala Kungsbacka. En betydande del av arbetet har även fokuserats till att med dessa validerande tester som grund utarbeta och föreslå kompletteringar och justeringar i modellens beräkningsgrunder.

    En exemplifierande genomlysning av en representerande vägledning från flera centrala planeringsmyndigheter som Trafik för en attraktiv stad (TRAST) visar att vikten av fysisk strukturell integrering tydligt tas upp och tillskrivs ha en betydelse för den attraktiv hållbarstadsutveckling, samt att dessa frågor kan framhållas som övergripande mål både för den enskilda staden och för samhället i stort. I TRAST i huvudsak beskrivet genom termer som tillgänglighet och närhet.

    För att ge övergripande förståelse till hur fysisk strukturell integrering kan beskrivas och förstås, samt för att sätta integreringsmodellens förhållningssätt till integreringsbegreppet i ett teoretiskt sammanhang har en översiktlig beskrivning av två andra teorier och metoder även gjorts inom ramen för detta arbete; Space syntax respektive Stephen Marshalls stråkstrukturanalys (inklusive anslutande beskrivningar i publikationen Streets and Patterns.). Space syntax, som idag är en väl etablerad metodik inom bl.a. stadsplanering, analyserar integration med utgångpunkt i de uppfattade rummens samband och förhållande tillvarandra. Marshalls stråkstrukturanalys kan på övergripande plan sägas utgå ifrån gatulänkarnas samt nätverkens (exempelvis gc-nätets) konnektivitet och strategiska kontinuitet. 

    En övergripande likhet mellan både Marshalls angreppsätt, space syntax och integreringsmodellens förhållningsätt är att ingen av dessa direkt föreskriver en given typ av utformning eller struktur, utan syftar till att genom analyser av visa delkomponenter i staden kunna beskriva vissa egenskaper som bedöms ha betydelse för dess helhet och inneboende kvalitéer. Även om ingen analysmetod ger alla svaren som krävs för att lösa de komplexa frågor som stadsplanering behöver hantera är en gemensam kvalitet hos samtliga av metoderna att de medger kvantitativa analyser och redovisningar av viktiga delfaktorer i stadstrukturens egenskaper samt dessa beståndsdelars konfigurativa (i integreringsmodellen även till viss del även kompositionella) förhållanden till sin omgivning. Dessa analyser kan fungera som viktiga verktyg för att förstå, beskriva och prioritera önskvärda egenskaper utifrån uppsatta mål för det enskilda stadsrummet, för ett delområde eller för staden som helhet. 

    I här föreliggande arbete konstateras att det ur ett teoretiskt perspektiv kan sägas finnas en relevans både av integreringsmodellen generellt som planeringsverktyg och av ansatsen i dess ingående bedömningsparametrar. De praktiska empiriska testerna inom ramen för detta arbete har visat

    behov av kompletteringar och justeringar av modellens beräkningsgrunder. Flera justeringar har tagits fram och föreslagits inom ramen för detta arbete. Med dessa justeringar kan på ett övergripande plan analyser enligt integreringsmodellen beskrivas ge tillfredställande utfall i de utförda testerna.  Fortsatta valideringar samt parallella tester med andra sätt att mäta integrering och mätningar av faktiska rörelser bedöms dock behövas för att på ett djupare plan kunna avgöra huruvida höga värden i integreringsprofilens parametarar återspeglar en slags faktisk hög inte-grering med närliggande områden. Samtidigt kan integreringsmodellens ansats att just kvantifiera faktiska fysiska faktorer vara just ett sätt att beskriva en slags faktisk integrering i sig.

    Avslutningsvis kan det sägas att stads- och samhällsbyggnadsprocesser, och avväganden i dessa, är komplexa och omfattar många sakområden, delar och faktorer. Oavsett vilka metoder eller analysverktyg som används finns alltid en risk för övertolkning eller till ett för stort fokus på resultaten för analysen av vissa delfrågor. Ett holistiskt synsätt är samtidigt avgörande för hur den samlade stadskvalitén och den samlade hållbara stadsutveckling blir. För att möjligöra ett holistiskt synsätt krävs en förståelse för de enskilda beståndsdelarnas egenskaper. Utmaningen och möjligheten ligger just i att utifrån vissa kända försutsättningar kunna synligöra, analysera och redovisa de enskilda beståndsdelarnas egenskaper i relation till övriga delfaktorer för att ge ny kunskap om helheten. Relevanta metoder och beskrivningsverktyg kan, med en medveten situationsanpassad resultattolkning, utgöra ett viktigt delstöd för att göra detta.

    "Metod är ett intellektuellt instrument med vilket det är mjöligt att med utgångs punkt i det kända producera kunskap om det okända"

    (Jacopo Zaberella, italiensk filosof från 1500-talet.)

  • 26.
    Eriksson, Linnéa
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Planering i allmänhetens intresse?: En studie om synen på allmänintresset i den fysiska planeringen.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats studeras idén om allmänintresset i den fysiska planeringen. Allmänintresset har setts vara det som legitimerar offentlig planering, som en norm för praktiserande planerare, eller ett sätt att utvärdera planer. Det är även något som förordas i plan- och bygglagstiftningen (PBL). Trots detta är det ett begrepp som är mycket vagt definierat. Detta har lett till diskussioner inom den akademiska plandebatten om begreppet angående dess innehåll men också dess användbarhet. Trots att det har riktats kritik mot begreppet finns det ändå en stark tilltro till begreppet hos aktiva planerare, då det är allmänintresset som motiverar planering som verksamhet.  Uppsatsen handlar om att studera olika syner på allmänintresset, vilka intressen som formuleras som allmänna, och hur det påverkar planeringen.

     

    Uppsatsen är utformad som en fallstudie, där det studerade fallet är en detaljplan för kvarteret Seminariet i Uppsala kommun. Metod för datainsamling är dokumentstudier där detaljplanen, samrådsredogörelse, inkomna yttrande, utlåtanden samt överklaganden ingår. En kvalitativ textanalys har genomförts på detta empiriska material. Det teoretiska perspektivet har formulerats utifrån uppsatsens forskningsöversikt. En övergripande teoretisk dimension har kunnat identifierats samt centrala aspekter utifrån olika förhållningssätt och planeringsideal.

     

    Den genomförda studien i uppsatsen visar att det i praktiken finns skilda uppfattningar mellan olika aktörer om allmänintresset, dess konkreta innehåll men också hur det ska tillgodoses. Kritiska sakägare anser att de representerar en betydande majoritet av uppsalaborna samt deras intressen och därmed allmänintresset. Samtidigt anser kommunen att de kan representera hela kommunen, och intressena inom kommunen då kommunpolitikerna är folkvalda representanter. De kommunala intressena hävdar de är allmänintresset. Dessa olika uppfattningar leder till konflikter i planprocessen, där ena sidan vill se mer direktdemokratiskt inflytande i planprocessen och att konsekvenserna ska bedömas utifrån sakägarnas samlade intressen. Den andra sidan anser att konflikten löses inom politiken, medborgardeltagande är inte direktdemokratisk utan ska förbättra beslutsunderlaget och underlätta implementeringen av planförslaget. De förtroendevalda är demokratisk valda för att kunna ta denna typ av beslut om vad som är bäst för kommunen med detta synsätt.

     

    Beslutsmakten över markanvändningen ligger främst hos de förtroendevalda, planerarna arbetar nära politiken och utåt sett ger de intrycket av att stå för samma ställningstaganden. Konflikten tyder på att det inte finns en gemensam bild över hur planeringen går till, vad medborgarnas möjlighet till inflytande är och vad som anses ingå i allmänintresset i den aktuella lokala kontexten. Studien visar att planerarna verkar ta en relativt konservativ och rationell roll. Detta överensstämmer inte med vad mycket av den forskning på ämnet som finns menar. I en stor del av forskningen framstår det som att den kommunikativa eller den nyliberala diskursen skulle ha fått mycket mer utrymme i planeringen och att dessa skulle ha influerat synen på allmänintresset i en högre utsträckning. Problematiken med det svårhanterliga begreppet underlättas av det som belyses i uppsatsen, nämligen att det finns ett par kritiska principer som kan använda för att förstå underliggande politiska ställningstaganden i formuleringen och hanteringen av allmänintresset.

  • 27.
    Eriksson, Sarah
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Kan en samhällssituation förändra synen på samhällsplanering?: En fallstudie om hur 1940-talets babyboom påverkade planinstrumentet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Historically speaking, planning has been through many phases and developments depending on what has happened in society at the time. The aim of this bachelor thesis is to examine if one societal situation can change the face of planning, by viewing events in politics of planning in comparison with the babyboom that occurred in the 1940’s. The examination takes the form of a case study and has been conducted through a content analysis and a discourse analysis, since the empirics mainly has been written sources. The results of the thesis works through “bostadssociala utredningens slutbetänkande 1945” (the final report from a public inquiry in 1945), “stadsplaneutredningen” (another public inquiry) and the 1947 Building Act, and “bostadsbyggnadsutredningens betänkande 1965 (a report of a public inquiry in 1965). This is to find that there were a big emphasis on families with children and also on modernistic principles, which is later discussed in the analysis-part and put in connection with the babyboom to see how and if they have affected each other. The result then shows that, together with other historical aspects, there was a connection which made the babyboom affect spatial planning.

  • 28.
    Fearon, Kyle
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Formal Institutions in Irish Planning: Europeanization Before and after the Celtic Tiger2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Many economies throughout the world were devastated by the global financial crisis of 2007-2008. Ireland in particular experienced a severe collapse in its housing market. Despite the progression of European-influenced planning policy that was meant to promote balanced regional development in Ireland, the country's housing market vastly overbuilt, exacerbating a housing market crash that ended the Celtic Tiger era. Drawing on Europeanization and historical institutionalism as theoretical frameworks, this thesis argues that the link between these EU-influenced policy principles and local Irish planning practice was weak during an important phase of Ireland's economic growth. This conclusion is demonstrated through the analysis of a case study, McEvoy and Smith v. Meath County Council. The findings show that while Ireland's national government created an ambitious National Spatial Strategy modeled on EU principles, non-binding Regional Planning Guidelines allowed local authorities to continue granting zoning changes and permissions. These decisions were therefore uninhibited by the constraints of population projections, consideration for infrastructure provision, and overall good planning practice. This research calls into question the effectiveness of transferring policy principles from the EU to Member States. It suggests more generally that to implement policy and law successfully, policy makers must appreciate the societal and economic context in which these rules will operate.

     

  • 29.
    Forssén, Anna
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Miljöetiska förhållningssätt i planeringen: En undersökning om natursyner i miljökonsekvensbeskrivningar2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling utgör utgångspunkten för den fysiska planeringen i dag. För att garantera att miljöinnehåll inkluderas i den fysiska planeringen genomförs miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Miljöetiska ställningstaganden och natursyner ligger till grund för vad som beaktas i miljöbedömningarna och i dokumentet Agenda 21, som togs fram i och med Riodeklarationen år 1992, förklaras att medvetande kring etik skapar bättre förutsättningar för att främja hållbar samhällsutveckling, vilket motiverar en undersökning om hur natursyner föreligger i svenska MKB:er idag. Natursynerna kan delas in i två kategorier: människocentrerade respektive icke-människocentrerade natursyner. I den förstnämnda ingår den antropocentriska natursynen som innebär att naturen enbart tillskrivs ett instrumentellt värde. Detta innebär att djur och växter endast är värdefulla om de förser människan med resurser. Utgångspunkten i den icke-människocentrerade världsbilden är att naturen och dess ingående delar tillhandahåller ett egenvärde som övergår dess instrumentella värde. Denna världsbild inrymmer två natursyner: biocentrism och ekocentrism. Biocentrismen innebär att samtliga individer och objekt av djur och växter tillhandahåller ett egenvärde medan ekocentrismen utgår från att ekologiska helheter och strukturer, såsom biologisk mångfald och ekosystem, har ett egenvärde som föregår de enskilda individernas egenvärde. Det empiriska materialet består av sju MKB:er för järnvägsplaner. Analysen fokuserar på två delar av dokumenten; dels de avsnitt av MKB:erna som behandlar naturmiljön och dels de avsnitt som hanterar mark och vatten. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys går det att urskilja att de ekocentriska och svagt ekocentriska samt antropocentriska natursynerna är företrädande i miljökonsekvensbeskrivningarna. I delen för Naturmiljö är den ekocentriska och den svagt ekocentriska natursynen dominerande medan antropocentriska utgångspunkter, tillsammans med svagt ekocentriska sådana, får större utrymme i delen för Mark och vatten. Till stor del utgör lagstiftning, förordningar och intressen på högre nivåer utgångspunkter för MKB:er, vilket gör att de miljöetiska ställningstaganden som görs i underlaget reproduceras i miljökonsekvensbeskrivningarna. I många fall motiveras aldrig de olika ställningstagandena; det blir tydligt att visa strukturer eller objekt är värda att bevara men varför dessa är viktiga förklaras aldrig. Detta, tillsammans med att indikationer på flertalet natursyner återfinns i det empiriska materialet, bidrar till en uppfattning om att självmedvetenheten om de miljöetiska ställningstagandena är relativt låg. Genom att på ett teoretiskt plan belysa natursyner är förhoppningen att medvetenheten hos planerare, utredare och beslutsfattare ska öka så att beslutsprocesserna ska bli bättre underbyggda vilket i förlängningen kan bidra till att hållbar utveckling kan främjas.

  • 30.
    Gadman, Cecilia
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Det Föränderliga Ljudlandskapet: En jämförande studie av förtätningens påverkan på stadens ljudlandskap2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den täta staden är det stadsbyggnadskoncept som dominerar stadsplaneringen idag. Förtätning hävdas generellt bidra till mer hållbara städer med ett rikare folkliv och en högre livskvalitet. När den täta stadens fördelar och nackdelar diskuteras görs det till största delen utifrån ett hållbarhetsperspektiv som till stor del domineras av diskussioner kring den täta stadens möjlighet att minska stadens ekologiska fotavtryck. Skapandet av den täta staden innebär en förändring inte bara av stadens fysiska struktur utan även av dess innehåll och sammansättning, vilket innebär grundläggande förändringar som påverkar stadens livsmiljö. En faktor som, enligt forskning, påverkas av dessa strukturella förändringar är stadens ljudmiljö. Forskning har visat att det finns en direkt koppling mellan hur en ljudmiljö upplevs och upplevelsen av en plats livskvalitet. Med anledning av att den täta staden ofta legitimeras av dess bidragande till en ökad livskvalitet samt att förtätning står för den typ av förändring som kan ha en påverkan på stadens ljudmiljöer och i förlängningen även den upplevda livskvaliteten, finns ett behov av att diskutera förtätningens effekter utifrån ett ljudperspektiv. 

    Syftet med denna studie är att undersöka om förtätning kan innebära en förändring av stadens ljudmiljöer, och i så fall på vilket sätt, för att utifrån det kunna föra en diskussion om vilka konsekvenser förtätning kan innebära för den upplevda livskvaliteten i staden. Studien utgörs av en tvärsnittsstudie där ostrukturerade samt strukturerade observationer använts för att samla in källmaterial i täta och glesa gaturum. Utifrån detta har sedan en analys för varje plats gjorts för att förstå ljudlandskapens uppbyggnad samt en jämförande analys gjorts för att undersöka skillnaderna mellan täta och glesa gaturums ljudlandskaps uppbyggnad samt upplevelsen av dem. 

    Studien visar att det inte finns någon direkt koppling mellan täthet och upplevelse av ljudlandskap, då både upplevelsen samt ljudlandskapet är kontextberoende och således bestäms av ett flertal faktorer, vilka kan variera beroende på plats. Det har dock visats att den täta staden är uppbyggd på principer som kan skapa ett större underlag för mer negativt värderade ljudlandskap än den glesa staden. Detta innebär att om målet är att förtäta staden enligt den täta stadens modell, blir stadens ljudlandskap en än viktigare aspekt att ta med i planeringen för att undvika att de bidrar till en försämring av den upplevda livskvaliteten i staden. 

    Avslutningsvis visar denna studie att det inte går att förutse hur ett ljudlandskap kommer att upplevas utifrån platsens täthet. För arbete med stadens ljudmiljöer krävs således flexibla metoder och analyser som tar hänsyn till platsens kontext och ljudmiljöns komplexitet. Detta innebär att det rationella angreppssätt som idag används vid arbetet med stadens ljudmiljöer måste förändras.

  • 31.
    Green Petersson, Pauline
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Att planera för identitet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 32.
    Gustavsson, Henrik
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Planering av transportinfrastruktur: En studie av samverkan i planering och genomförande av ett regionalt infrastrukturprojekt2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I ett samhälle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suveränt. Stats­makten är bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir påverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser är dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frågor gällande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnå gemen­samma mål. Denna samverkan antar olika karaktär från fall till fall och innebär att såväl mål som resurser förändras under pro­cessens gång. De konflikter, i form av samverkansproblem, som redovisas i detta arbete belyser de olika mål och resurser aktörerna har.

    Syftet med arbetet är att undersöka hur ett regionalt infrastrukturprojekt betraktas ur olika ak­törsperspektiv, samt att analysera och granska samverkansprocessen. I uppsatsen anförs och refereras till forskning och kunskap som beskriver det aktuella problemområdet och placerar det i ett sammanhang; en regional planeringskontext vilken in­begriper samverkan mellan olika of­fentliga organ för att möjlig­göra samhällsnyttiga föränd­ringar i systemet för transport­infra­struktur. En fallstudie har gjorts avseende en kapacitetsför­stärkning för införande av reg­ional­tågstrafik på järnvägen mellan Malmö och Trelleborg i sydvästra Skåne. I studien under­söks hur planeringsprocessen utveck­lats över tid och vilka samverkansproblem som uppstått under processen för detta infrastruk­turprojekt, till följd av offentliga organs olika roller avse­ende samhällsförändringen i fråga. De pro­blem som i föreliggande studie kan konstateras har utgjorts av konflikter, härrörandes ur de mål respektive organ haft för avsikt att uppfylla, kopplat till de resurser organen bidragit med, avseende samhällsföränd­ringen i det studerade fallet. Fallet visar även att en kommun kan tidigarelägga transportinfrastrukturprojekt genom sitt agerande.

  • 33.
    Hallström, Elin
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Stationssamhället nästa – en studie av den stationsnära planeringen i Skåne2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Enligt forskningen förknippas den stationsnära planeringen ofta med att planlägga en tät och blandad bebyggelse intill tågstationer. Planeringen har uppstått som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. Planeringssättet har de senaste åren blivit en strategi för att jobba mot en hållbar samhällsutveckling. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse kring den stationsnära planeringen, hur nya tågstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt på vilket sätt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling.

     

    Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnära lägena i Skåne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus på den stationsnära planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv. Det urbana perspektivet beskrivs handla om potentialen med att förtäta och öka de urbana kvaliteterna i städerna. Qviström anser att det urbana perspektivet leder till att större delar av Skåne som är mindre tätbefolkade hamnar i skymundan.

     

    I denna fallstudie undersöks de regionala dokumenten för Skåne för att studera vilka riktlinjer som finns kring de stationsnära lägena. I fallstudien har även fyra kommuners översiktsplaner studerats i nordöstra Skåne där nya tågstationer har anlagts för att undersöka om deras strategier kan kopplas till den stationsnära planeringen. Kommunerna ligger i den mindre tätbefolkade delen av Skåne och det har därför varit intressant att undersöka om planeringen har anpassats efter dessa förutsättningar. För att kunna göra en jämförelse mellan den stationsnära planeringen enligt forskningen och de studerade fallen har undersökningen delats upp efter kategorierna Utformning av de stationsnära lägena och Förväntade effekter.

     

    I slutsatsen tydliggörs planering i regionen som kan kopplas till den stationsnära planeringen, både vad det gäller utformning och förväntade effekter. I de kommunala dokumenten synliggörs inte den stationsnära planeringen lika tydligt som de regionala. Beskrivningen av utformningen av de stationsnära lägena i kommunernas plandokument kan ibland kopplas till den stationsnära planeringen. Dock anpassas planeringen ofta efter orternas förutsättningar. De förväntade effekterna på planeringen i kommunerna är mer lik den stationsnära planeringen. Många gånger beskrivs liknande effekter, som i den stationsnära planeringen, även om de inte alltid uttrycks på samma sätt. Slutsatsen är också att kritiken mot, att den regionala planeringen i Skåne har ett fokus på den stationsnära planeringen, kan till viss del anses legitim. Planeringen för de mindre tätbefolkade orterna i de kommunala dokumenten har anpassats till ortens förutsättningar. Därför blir det svårt att använda den stationsnära planeringen för hela regionen.

  • 34.
    Hausenkamp, Elin Magdalena
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Pendlarvänligt cykelnät: En fallstudie om förutsättningarna för ökad cykelpendling i Kristianstad2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats ställs  frågan hur Kristianstads infrastruktur motsvarar den fysiska utformningen som förekommer i framgångsrika cykelstäder, där andelen cykelpendlare är hög. Studien går därför ut på att undersöka vad begreppet cykelvänlig stad innebär och att analysera Kristianstads cykelnät, vilket gör det möjligt att föra en diskussion om hur Kristianstad skulle kunna förbättra de fysiska förutsättningarna för ökad cykelpendling. Examensarbetet har bedrivits inom ramen av en fallstudie där flera olika metoder använts dels för materialinsamling, dels för att kunna jämföra resultatet av insamlat material med och mot varandra. Målet med tillvägagångssättet har varit att försöka återspegla en så korrekt bild av rådande förhållande i Kristianstad som möjligt.   

    Genomförd litteraturstudie av aktuell forskning och den nedskrivna praktiken hos  framgångsrika cykelstäder visar på en samstämmighet i  vilka kunskaper som finns i ämnet. Ingen vet exakt hur mycket olika strategier har påverkat en stads popularitet bland cyklister, men att kombinationen av ett antal åtgärder uppenbart gett resultat. Något som gör att kunniga kan resonera kring vad som troligen är betydelsefullt och vad som inte är det. För denna studie blir det dock en aning problematiskt när det inte finns några vetenskapligt belagda analysmetoder för en cykelnätsanalys, vilket gör att mer genomförande-inriktad litteratur gjort egna tolkningar där föreslagen analysmodell varierar. Hur Kristianstads cykelnät analyserats baseras därför på kunskap om vad man tror kan vara relevant att inkludera i analysen utifrån ett pendlarperspektiv.

    Ur analysen av de fysiska förutsättningarna för cykelpendlare hittades ett antal företeelser som kan anses bristfälligt: stadens glesa struktur, att trafiksäkerheten på ett antal platser är högst måttlig eller låg och att det på vissa sträckor kan vara svårt för pendlare att hålla en jämn och hög hastighet. I det avslutande kapitlet diskuteras cykelnätets potential för ökad cykelpendling  och där ett antal stråk föreslås särskilt anpassas för lite längre och snabbare cykelresor. Något som tillsammans med andra åtgärder, såsom att marknadsföra cykling eller göra det kostsammare att köra bil inne i staden, skulle kunna uppmuntra till ett ökat cykelpendlande i Kristianstad.

  • 35.
    Henriksson, Amadeus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Så uppfattas illustrationsplaner: En studie om vad politiker uppmärksammar i illustrationsplaner2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker vad politiker i ett antal av Sveriges kommunfullmäktige anser sig först uppmärksamma då de granskar på en illustrationsplan. Det har även undersökts vad dessa politiker anser vara de främsta anledningarna till varför detta objekt, område eller detalj uppmärksammades. För att besvara de frågor som ställts, genomfördes en enkätundersökning där frågeformulären skickades via e-post till de utvalda politikerna. Svaren har därefter bearbetats och analyserats, samt ställts mot tidigare forskning inom ämnesområdet, för att slutligen nå fram till en slutsats. Denna slutsats visade på att politikerna främst uppmärksammat objekt, områden och detaljer gällande bebyggelsestrukturen och grönstrukturen i de utvalda illustrationsplanerna. Det visades även på att den främsta anledningen till att något uppmärksammades i illustrationsplanen var att det fanns en tydlig färgkontrast, följt av tydliga formkontraster.

  • 36. Hermansen, Hanna
    Det finns väl en plan ...?: Medborgardeltagande ur ett ungt perspektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Fysisk planering är en praktik som påverkar och berör alla medborgare. Alla använder den fysiska omgivningen som på ett eller annat sätt är resultatet av just den fysiska planeringspraktiken. Det är också lagstadgat genom Plan- och bygglagen (PBL) att alla medborgare skall ha demokratisk möjlighet till insyn och påverkan vad gäller planering. Ändå fylls samrådsmötena till största del av priviligierade, välutbildade, äldre män, vilket skapat debatt om rättviseaspekter i medborgardeltagandet, att en skevhet i representationen även skapar en skevhet i de önskemål och viljor som kommer fram i samrådsskedet. För barn och unga är möjligheten att kunna utöva sin demokratiska rätt enligt PBL till stor del en fråga om tillgänglighet - hur tillgänglig planeringen är för just barn och unga. PBL:s bestämmelse om möjlighet till insyn och påverkan gäller alla medborgare, oavsett ålder. Ju yngre barnet är desto större behov har det av en talesperson eller en slags guide som kan slussa och hjälpa barnet att förstå och berätta om vad som gäller i den aktuella situationen, till exempel vid upprättandet av en detaljplan. Därmed har de också sämre tillgång till planering och planfrågor. Men hur väl fungerar PBL:s bestämmelser om samråd och kungörelse när det kommer till ungdomar?

    Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka ungdomars möjligheter till medborgardeltagande i fysisk planering genom att se på deras kunskaper gällande planer och planprocess, intresse för deltagande samt hur väl de nås av planeringens kommunikation i planprocessen. Genom en enkätundersökning har ungdomar därför besvarat frågor om sitt intresse att delta i planering, sin användning av samrådets kommunikationskanaler samt kunskaper i planer och planeringens demokratiaspekter. Undersökningen visar att ungdomarna, trots att de är intresserade, inte ser planeringen. De har även goda kunskaper om demokratin i planprocessen men vet däremot inte vart de vänder sig i de fall de har synpunkter gällande fysisk planering. Här tycks finnas något av planeringens moment 22, ungdomarna hittar inte planeringen, använder inte dess kanaler och känner inte till tillräckligt för att själv uppsöka den. Samtidigt behöver samrådsdeltagarna bli fler och yngre för att möjliggöra hållbara planer som är förankrade hos medborgarna. Arbetet presenterar ett antal möjliga vägar för att öka synligheten i planeringen liksom föreslår sätt för att öka dess tillgänglighet ur ett ungt perspektiv.

  • 37.
    Hjalmers, Carl-Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Åtgärder för ökad byggtakt av hyresrätter: Hur den kommunala planeringen kan bidra till att lösa en kritisk situation2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Idag byggs det för lite i Sverige, och särskilt svårt har det visat sig vara att nyproducera hyresrätter. Det är en upplåtelseform som är mycket viktig för en fungerande bostadsmarknad och som de allra flesta av oss någon gång kommer att bo i. Såväl arbetsmarknaden som samhällsfrågor såsom integration blir lidande om det inte byggs fler hyresrätter – och det snabbt.

    Det här blir fler och fler politiker och sakkunniga medvetna om och debatten i ämnet har därför exploderat de senaste åren. Alla tycks ha lösningar och förslag till olika branscher och institutioner. Mitt i den här samhällsdebatten befinner sig kommunerna och deras planeringstjänstemän, som besitter en unik position i den svenska samhällsbyggnadsprocessen. Att omsätta alla debattinlägg och forskningsrapporter till konkreta handlingar är dock ingen lätt uppgift.

    Den här undersökningen försöker göra just det; sammanfatta och gallra bland debattens och forskningens alla åtgärdsförslag som riktas åt den kommunala planeringen. Med en enkätundersökning tas det sedan hjälp av just planeringstjänstemännen i några av Sveriges kommuner för att analysera åtgärderna utifrån deras kommuns situation. Undersökningen tar sig därmed an en hett debatterad fråga, kokar ner dess centrala beståndsdelar till konkreta åtgärder och analyserar sedan vilken förmåga de faktiskt har att omsättas i verkliga resultat; nyproducerade hyresrätter. Resultaten av undersökningen analyseras och påvisar mönster i och samband mellan åtgärder och olika bra resultat av nybyggnation av hyresrätter bland kommunerna som medverkat.  

  • 38.
    Ingemansson, Christofer
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Öresundsregionen: Om trafiken, orden och den regionala staden2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie tar sin utgångspunkt i den relativt enkla frågan om vad en region egentligen är och hur bilden av regioner befästs och reproduceras. Då Öresundsregionen i mångt och mycket är uppbyggd och beroende av de trafiksystem som säkerställer ett pendlings- och fraktflöde över sundet innehar även de olika Öresundsregionala trafikprojekten en inverkan på hur regionen befästs i människors medvetanden och deras regionala identitet.

    Studien visar på att den nyregionalistiska retorik och symbolik som var tydlig redan under åren då Öresundsbron arbetades fram under 1990-talet än idag skapar tankefigurer och normer om hur Öresundsregionen ska tolkas och bestämmas. Trafikdokument om de planerade fasta förbindelserna Öresundsmetron, HH-förbindelsen och Europaspåret såväl som artiklar och debattinlägg visar både genom text som kartor att det finns en strävan efter en regional stadsbildning där tidsvinster och hastighet ses som främsta verktyg för att skapa den eftertraktade ekonomiska tillväxten. Kartorna synliggör även en normerande bild av regionen som fixerad vid de västra kustområdena av Skåne och de östra delarna av Själland, men även att regionen genom kartornas framställning sätts i ett relationellt sammanhang med andra tillväxtregioner som Hamburg eller Berlin. 

  • 39.
    Jakobsson, Ellen
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bebyggelsetryck i strandskyddet: En studie av begreppet bebyggelsetryck i samband med LIS-planering2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under 2009 och 2010 infördes nya bestämmelser gällande strandskyddet i Sverige vilka delvis syftade till att främja utvecklingen av landsbygden genom att tillåta vissa lättnader i strandskyddet. Det är genom denna lagändring som kommunerna numera har möjlighet att i sin översiktsplan eller genom tematiska tillägg peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). För delar av landet gäller vissa begränsningar där kommunen bör vara mer restriktiv vid utpekande av LIS än i landet i övrigt. Detta gäller bland annat kring Vänern, Vättern, Mälaren och Siljanområdet i områden där det finns en stor efterfrågan på mark, alltså ett bebyggelsetryck. Det råder emellertid stor osäkerhet kring vad som egentligen avses med högt bebyggelsetryck. Detaljerad kunskap om det faktiska exploateringstrycket eller exploateringsintresset inom nuvarande strandskyddszon saknas på lokal nivå, vilket gör tillämpningen och bedömningen problematisk.

    Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att undersöka hur bebyggelsetrycket hanteras och bedöms i samband med den kommunala planeringen av LIS. Syftet är även att belysa den problematik som kan uppstå då begreppet används i gällande strandskyddslagstiftning och hur bedömningen eventuellt skulle kunna underlättas. I arbetet studeras Mora kommun och Karlstad kommun mer ingående med avseende på hur de hanterat och bedömt bebyggelsetrycket i samband med den kommunala LIS-planeringen. Båda de studerade kommunerna ligger intill någon av de större insjöarna i Sverige och berörs därmed av restriktionen för LIS i det fall ett bebyggelsetryck råder. De frågeställningar som arbetet ämnar ge svar på är:

    • Hur hanteras och bedöms bebyggelsetrycket i samband med LIS-planeringen?

    • Behöver bedömningen av bebyggelsetrycket underlättas och i så fall hur?

    • Hur påverkas strandskyddets syften av svårigheten att bedöma bebyggelsetrycket och kommunernas hantering av begreppet?

    Resultatet visar att bebyggelsetrycket både bedömts och hanterats i samband med planeringen av LIS, men att det inte varit den mest styrande parametern för lokalisering. Istället har frågor om hållbarhet, så som förtätning och kollektivtrafikförsörjning, till stor del varit de viktigaste styrparametrarna för hantering av bebyggelsetrycket och för lokalisering av LIS.

    Sammantaget visar även resultatet att det föreligger ett behov av att underlätta bedömningen av och förtydliga syftet med det i lagstiftningen angivna begreppet bebyggelsetryck. Snarare än att från ett statligt håll försöka definiera begreppet, är slutsatsen som dras i detta arbete att det framförallt krävs en bättre lokal kunskap om bebyggelsetrycket inom nuvarande strandskyddszon samt om friluftslivets utnyttjande inom strandskyddade områden. Detta skulle kunna bidra till att intresseavvägningar underlättas och att eventuella konflikter lättare kan förutses.

    Om det egentliga bebyggelsetrycket är svårt att bedöma eller förutse, vilket resultatet av detta arbete pekar på, blir det också svårt att avgöra vilka konsekvenser en dispens från strandskyddet faktiskt medför ur ett långsiktigt perspektiv. Om bebyggelsetrycket över huvud taget inte bedöms eller tas hänsyn till, finns risken att det allmänna intresset som strandskyddet utgör undermineras. Samtidigt anses exploateringsmöjligheten i LIS-områden stärka både det enskilda intresset i form av privat ägande och det lokala intresset av att kunna erbjuda attraktiva bostäder. Frågan blir alltså vilka värden som ska prioriteras samt hur stora arealer som kan tas i anspråk för exploatering utan att strandskyddets syften urholkas - en fråga och en avvägning som till stor del ligger på planeringstjänstemännens bord.

  • 40.
    Jakobsson, Nina
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Henningsson, Sarah
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Ekologisk hållbarhet på rätt sätt?: En fallstudie om Malmö Stads och Eskilstuna kommuns arbete för ökad ekologisk hållbarhet i den fysiska planeringen2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks hur två kommuners arbete går till i strävan efter ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Ekologisk hållbarhet myntades 1987 i samband med att Brundtlandrapporten publicerades. Sedan dess har en definitionsproblematik funnits, och finns än idag, då ingen bestämt kunnat säga när något är ekologiskt hållbart eller hur det uppnås. Men hur jobbar kommunerna för ekologisk hållbarhet när ingen vet när eller hur det kan uppnås?

    Den syn på begreppet ekologisk hållbarhet som kommer användas i uppsatsen reds ut i teorigenomgången. Uppsatsen tar utgångspunkt i två fallstudier, där dokumentanalyser och intervjuergenomförts. De kommuner som har granskats är storstadskommunen Malmö Stad och den täta kommunen Eskilstuna kommun. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur två olika kommuner arbetar för att bli en mer ekologiskt hållbar kommun samt studera om det skiljer sig mellan en storstadskommun och en tät kommun, och dels om deras övergripande åtgärd leder till ett mer ekologiskt hållbart samhälle enligt forskning.

    Resultatet av fallstudien visade att både Malmö och Eskilstuna arbetade på ett likartat sätt med samma övergripande åtgärder i form av förtätning, minskad bilanvändning, gynnandet av den biologiska mångfalden samt olika metoder som resulterar i att färre resurser används. Den största skillnad som fanns mellan de båda kommunerna var att Malmö kommit något längre i sitt arbete för hur ekosystemtjänster ska integreras i planeringen för att skapa ekologisk hållbarhet. Malmö håller även en större diskussion kring hur grönska ska få plats i staden genom att exempelvis anlägga gröna tak, fasader och mobil grönska samt skapa urbana biotoper.

    Vid analys av de åtgärder som kommunerna använde sig av, fick vi fram att förtätning var den mest övergripande åtgärd som både Malmö och Eskilstuna anammat. Forskning visade att det är en åtgärd som bidrar till att färre resurser behöver användas och kan därmed förbättra den ekologiska hållbarheten. Forskning menar dock att den täta staden inte per automatik bidrar till ett ekologiskt samhälle, utan det handlar om att bygga staden tätt på rätt sätt.

  • 41.
    Johannesson, Anders
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Självstyrelse eller länsstyrelse?: En undersökning av länsstyrelsens överprövningar av kommunens antagna detaljplaner.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study was aimed to identify whether the planning or environmental paradigm had precedence in the treatment of appeals of zoning under Chapter 11. § 10 of the Swedish Planning and Building Act and to identify whether there were differences between the county administrative boards in these trials. Delimitation was made to the time period 2012-2015, and the counties of Blekinge, Kalmar, Kronoberg and Skåne. The method used was a text analysis based on deconstruction. The empirical material has mainly consisted of the county administrative boards' decisions.The results showed that planning paradigm had primacy in the decisions of the Administrative Board in Kalmar County, environmental paradigm had primacy in the decisions of the Administrative Board of Skåne. In the decision made by the Administrative Board of Kronoberg changing priority between the paradigms were found. In the decisions made by the County Administrative Board of Blekinge were no predominant paradigm found. Differences between the county administrative boards were found. The main difference identified were a reluctance to challenge the municipalitys decisions from the County Administrative Board in Kalmar County and a high protective aim of the County Administrative Board of Skåne.

  • 42.
    Johannesson, Anders
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Staten, kommunen och havet: Styrning och kunskapssyner i havsplaneringen.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Havsplanering som sammanhållen statlig fysisk planering finns i svensk lagstiftning sedan 2014. Införandet har skapat ett förhållande där ett område i territorialhavet planeras av både stat och kommun. Ingen av planerna står över den andra i formell mening. Samtidigt bygger systemet på antaganden som skapar förutsättningar för vilken kunskap som blir legitim i planeringen. Denna studie har haft som avsikt att undersöka hur havsplaneringen konstrueras i praktiken genom samhällsstyrning och kunskapssyn med särskilt fokus på förhållandet mellan stat och kommun.

    Den teoretiska utgångspunkten till studien tas i samhällsstyrning genom begreppen ”government” och ”governance” samt för kunskapssynerna genom tre idealmodeller: rationell, kommunikativ och pragmatisk kunskapssyn. Metoder som används är dokumentstudier, intervjuer och observationer. Databehandlingen sker med kvalitativ innehållsanalys utifrån en tematisk kodningsmall som skapats i processen. Analysen utgår från ett analytiskt ramverk uppbyggt kring tre frågor om styrning och tre frågor om kunskapssyn. Vem ansvarar för vad? Vem fattar det slutliga beslutet? Hur ska processen gå till? Hur skapas kunskapen? Var skapas kunskapen? Varför skaps kunskapen? Studien är uppdelad i två delar, en tvärsnittsstudie och en fallstudie. Tvärsnittsstudien behandlar remissvar till den statliga offentliga utredningen ”Planering på djupet” samt promemorian ”Hushållning med havsområden”. Fallstudien består av intervjuer med planeringsaktiva från både stat och kommun i havsplaneringen i Blekinge. Intervjuerna är kompletterade med observationer från samrådsmöten och dokument tillhörande processen.

    Studien bekräftar att en rationell kunskapssyn är starkt förankrad i havsplaneringen. Samtidigt visas också att förhållandet är flytande och har förändrats i sökandet efter planeringens struktur. De rationella dragen var starkast i utredningsskedets tidiga del för att allt mer utmanas med kommunikativa kunskaper till de senare delarna. I fallstudien visas att när havsplaneringen ska implementeras i praktiken blir bilden mer komplex. Den rationella kunskapssynens dominans syns i en stark betoning på naturvetenskapliga data och kalkyler i planeringens underlagsmaterial. Framförallt visas detta i den statliga planeringen. I den kommunala planeringen visas en kommunikativ kunskapssyn genom inkludering av olika typer av lokal kunskap och stor vikt vid deltagandeprocesser. Kommunerna visar också drag av en pragmatisk kunskapssyn i den vikt som läggs vid planeringens innehåll och praktiska effekt framför val av processmetod. Studien har visat att under utredningsskedet diskuterades kommunens roll utifrån två linjer. En linje med naturvårdens företrädare krävde mer statlig kontroll av kommunerna. Den andra linjen värnade det kommunala planmonopolet företrädd av den kommunala sektorn. Diskussionen om gränserna för den kommunala självstyrelsen är därför fortfarande aktuell. I implementeringsskedet är kommunen och statens planer på en likvärdig nivå hierarkiskt. Otydligheten om vilken plan som ska vara styrande gör att aktörerna i sitt agerande skapar hierarkiska strukturer att förhålla sig till. I de konflikter som uppstår finns en förväntan om domstolsprövning. Vilken kunskapssyn som ska gälla och vilken kunskap som blir legitim kommer därför inte att avgöras i planeringsprocessen utan i sista hand avgöras av jurister.

  • 43.
    Johansson, Daniel
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Målkonflikten mellan prognos- och viljestyrd planering: Om dagens parkeringsnorm som bromskloss i hållbar stadsutveckling2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien tar sin utgångspunkt i en hypotetisk konflikt mellan parkeringsnormen och hållbar stadsutveckling. Den teoretiska utgångspunkten är teorin om spårbundenhet vilken förklarar hur bilismens självförstärkande processer försvårar omställningen till ett mer hållbart samhälle och transportsystem. För att undersöka parkeringsnormen och parkeringspolitikens koppling till dessa självförstärkande processer innehåller forskningsöversikten litteratur från det senaste decenniet som visar på studerade effekter utav olika parkeringspolitiska åtgärder för hållbara städer. Utifrån vad forskningen säger om effekterna av olika parkeringsåtgärder har Malmös parkeringsnorm ställts mot Malmös stadsutvecklingsmål för att identifiera eventuella målkonflikter.

    Slutsatsen av arbetet är att flera av de självförstärkande processer som parkeringsnormen bidrar till står i konflikt med Malmös stadsutvecklingsmål. Den första anledningen är att parkeringsnormen kontinuerligt ökar utbudet av parkeringsplatser vid nyexploatering, vilket kräver mycket plats och snarare bidrar till utglesning än förtätning. Även en sänkt parkeringsnorm ger effekter först på mycket lång sikt. För det andra kommer ett ytterligare tillskott av bilparkeringar under tiden att försvåra målet om minskade färdmedelsandelar för biltrafik eftersom ett ökat utbud av bilparkering enligt forskningen bidrar till en ökat bilinnehav, ökat bilanvändande och en ökadefterfrågan på parkeringsplatser. För det tredje så medför parkeringsnormens utformning att parkeringskostnaderna byggs in i produktionskostnaden för nya bostäder. De som inte använder parkeringen betalar en del av kostnaden för de som använder den och kostnaden har således flyttats från bilägare till boende. Detta motverkar bland annat målen om att minska boendesegregationen och att möjliggöra fler bostäder för medborgare med mindre ekonomiska resurser. Enligt teorin om spårbundenhet så kommer parkeringsanläggningar dessutom att utgöra en del av infrastrukturen kring bilismen och därmed ytterligare låsa in Malmö stad i ett bilberoende. Ju längre dessa självförstärkande processer fortgår desto svårare blir de också att ta sig ur. Därmed försvåras också omställningen till ett mer hållbart samhälle.

  • 44.
    Johnson, Linus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Jakten på gränsen mellan land och stad: en ANT-studie om att planera det oplanerade2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats ämnar belysa hur planeringen av land och stad framstår vara ett till synes stabilt system där vissa förhållanden tas för självklarheter. Vidare är syftet att undersöka hur planeringen hanterar områden som faller utanför kategorierna land och stad. Detta med bakgrund av diskussioner om att ”god” planering i samtiden förespråkar täta städer och utveckling av orter i kollektivtrafikstråk – en tanke som bygger på, och legitimeras av, en dikotomi om å ena sidan ett land och å andra sidan en stad vilka ska hållas separerade. Samtidigt erkänns det komplexa och intrikata förhållande som kategorierna har till varandra. Uppsatsen ställer sig således frågorna hur denna dikotomi om land och stad produceras i planeringen, samt hur den kommer till användning.

    Studien grundar sig på ett perspektiv om världens beskaffenhet så som aktör-nätverksteorin (ANT) förordar. ANT ser världen som ständiga processer och ett ständigt görande i en värld bestående av både människor och ickemänniskor, aktörer, som alla kan spela roll. Studien får låta uppvisa hur förhållandet mellan aktörer ter sig, och hur en dikotomi produceras och byggs upp. För studien har Linköping kommuns initierade arbete med en ny ytterstadsplan, ett tillägg till deras Översiktsplan för staden Linköping, varit föremål där dokument, miljöer och workshopar i det tidiga samrådsskedet observerats. Ytterstaden befinner sig på gränsen mellan Linköpings innerstad och dess landsbygd. När denna nu är föremål för ett planarbete har vedertagna sanningar om land och stad öppnats upp för diskussion. Detta kan bidra till förståelse för hur planeringen konstruerar och bygger upp kategorierna land och stad och vidare använder dessa som aktörer för att värva ytterstaden till de befintliga planeringsstrukturerna – att planera det som antingen landsbygd eller stad, inte något som faller där emellan.

    För att planeringen ska uppträda som ett stabilt system visar det sig att denna behöver alliera sig med ytterligare aktörer för att driva igenom sina agendor. Planeringen är inte i sig en stark kraft utan tillsammans med ytterligare aktörer, som kategorierna land och stad, gränser, tidningsartiklar och översiktsplaner skapas det vi betraktar som ett stabilt system – och vidare till vilken planeringen söker värva nya aktörer, som ytterstaden, för att passa in. Dikotomin mellan land och stad konstrueras i planeringen genom att värva vissa aktörer och etablera dessa i positioner som håller över tid och rum – i översiktsplanekartor och i dokument. På så sätt etableras nya aktörer med vilken förmågan kommer att motivera och legitimera utvecklingsområden som något som faller inom på förhand etablerade kategorier. Uppträder planeringsföremål utanför kategorierna passar planeringen in dem i de redan existerande.

  • 45.
    Karlborg, Emil
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Oskarsson, Hjalmar
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Upplevd trygghet i det offentliga rummet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 46.
    Karlsson, Anton
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Vad sker på taket?: En studie om tankarna bakom och användandet av det offentliga taket2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Innan vi kommer in på vad som sker på tak reder arbetet ut hur takets yta kan ses i ett större sammanhang, vilka likheter och skillnader de har till andra outnyttjade ytor i våra städer. Arbetet begränsar sig därefter till att titta närmare på potentialen av att offentliga använda taket. Arbetet syftar därmed till att ifrågasätta och undersöka takets plats inom planeringen, med fokus på dess lämplighet som offentlig plats.

    Det undersökandet görs med hjälp av en fallstudie inkluderandes fem svenska och två utländska tak vilka är tillgängliga offentligt. Exemplen är hämtade från nutid i form av exempelvis Emporia i Malmö, projekt stadier i form av Park1 i Stockholm samt från historian i form av Hötorgscitys takterrasser. Utifrån teorier av främst Jan Gehl och Tomas Wikström studeras och analyseras platsernas förutsättningar och möjligheter till användande. Det gäller bland annat hur platsen skyddas från störande element och risker, vad de erbjuder för komfort och kvalitéer till besökaren samt i vilken grad densamme har möjligheter att tolka och sätta avtryck på platsen. En utmärkande faktorer har visat sig vara bristande koppling till resten av staden, främst i form av rörelse till och genom platserna. Det har även visats att möjligheterna till utsikt ger goda kvalitéer för en visuell koppling och möjligheter för en betydande del av stadens befolkning att ta del av vyer annars reserverade till ett fåtal.

    Med fallstudien eftersträvas att ge en bild av hur platserna på taken ser ut. Som komplement till detta läggs en intervjustudie av planerares tankar om användandet av tak där det offentliga användandet av platsen stått i fokus. Det visade sig att taket spelar en medveten roll för olika typer av användningar, där det som offentligt tillgänglig plats är en av dem om än inte den utmärkande. Det reflekteras bland annat kring huruvida taket bör tillföra extra funktioner och kvalitéer till staden och inte ersätta platser i marknivå.

  • 47.
    Karlsson, Eva
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Barns bilder av staden: Minecraft, preferenser och lek2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Barnperspektivet inom fysisk planering har fått större uppmärksamhet de senaste decennierna, och då barns åsikter om miljöer har visat sig vara viktiga men svåra för planerare att tolka testas ständigt nya dialogmetoder för att kommunicera med barn. De senaste åren har datorspelet Minecraft börjat användas för detta, där barnen själva får visualisera och gestalta sina stadsbilder. Detta innebär att tolkningen av dessa bilder sker senare i skaparprocessen än vid annan dialog, varvid frågor om huruvida Minecraft kan ge något nytt i barnperspektivet väcks, och hur tydligt barnens preferenser kan utläsas. Syftet är därför att undersöka de bilder av staden som visas när barn själva får visualisera och bygga upp en stadsdel i Minecraft, för att identifiera vilka preferenser som framkommer samt vilka faktorer som påverkat dessa bilder. Uppsatsen ska även i ett vidare sammanhang syfta till att utveckla diskussionen om barn och ungas deltagande i den fysiska planeringen och hur denna kan förstås.

    Genom att studera Minecraft-modeller från tre olika fall där idétävlingar riktade mot barn har genomförts kan det konstateras att barns önskade stadsbilder innehåller många funktioner, färger och odefinierade rum. De bilder som framkommer är tydligt påverkade av kontexten de skapades i, dock är de inte påverkade av rådande normer och trender inom fysisk planering. Det uppdagas att barnens bilder av staden ibland är svårtolkade, trots den förenklade dialogformen, vilket leder till ett ifrågasättande om huruvida barns perception någonsin kan förstås av vuxna. Utifrån detta ges förslag på hur ett barnperspektiv kan intas genom att lämna vissa ytor oplanerade för barn att skapa sina egna platser på. Minecraft visar sig ha potential som en brygga mellan barnet och planeraren då det är en värld som båda kan förstå, men det uppdagas att instruktionerna till barnen i vidare studier där de ska bygga självständigt bör vara så minimala som möjligt, då barn enligt studien har en tendens att eftersträva en vuxen stadsbild och kompetens.

  • 48.
    Khoo, Stefan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Rosengård: ett förnyat perspektiv - en ny stadsvision för Rosengård2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Rosengård was built in the 1960s and 1970s as part of the million program, in which one million new homes were built in ten years. But since then there have been no major changes besides minor cosmetic changes. These efforts have not been sufficient enough and have not given any significant improvement of the area and the problems remain until today. Malmö is today very a divided city, a segregated city, and integrating the eastern and western parts of the city is an important issue for the municipality government in Malmö. Today's urban form of Rosengård has major shortcomings and makes it more difficult for the inhabitants of the area to integrate into the city of Malmö. In the land use plan for Malmö city, Rosengård is pointed out as a prioritized area with a strong focus on urban development. The focus is on turning Amiralsgatan into an urban high street with a rich range of shops and life and movement on the sidewalks.

    An analysis of Rosengård is made from a perspective of density and mixed-use development. Based on the compact urban model, a development proposal has been constructed in which will be a vision for the future development of the area. The theoretical starting point "The Compact City" is a planning strategy that emphasizes the dense city, which guarantees good accessibility with integrated public transport. The compact city allows for a more pedestrian and bicycle friendly city and less car use. The mixed-use development is also a central pillar in the compact city and leads to better access to commercial and service. The goal is to achieve a denser urban form by applying the driving factors that characterize the compact urban model.

    The new Rosengård will be a continuation of Malmö's inner city and Amiralsgatan is the main central axis, which will undergo a major overhaul. The street's width is reduced from 120 meters to 40 meters and a new tram line goes in the center of the street. The shopping mall of today’s Rosengård center is being demolished in favor of a dense grid plan that is more walking and cycling oriented. Emilstorp industrial area is transformed into a new neighborhood with a new central park, housing and commercial areas.

  • 49.
    Kling Mathiasson, Sofie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Stadens grönstruktur: Prioriterat stadsbyggnadselement i strävan mot den täta staden?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Till följd av rådande urbaniseringtrend väljer allt fler människor att bosätta sig i städer. Med över hälften av jordens befolkning bosatta i städer och en förväntad fortsatt urbanisering ställs stadsplaneringen inför nya utmaningar. Förtätning är en stadsbyggnadsstrategi som i hög utsträckning betraktas som lösningen på flera planeringsutmaningar och anses dessutom vara ett sätt att utveckla mer hållbara städer. I strävan mot en tätare stad är frågan vilken mark som ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Förtätning kan därmed leda till en intressekonflikt mellan stadens olika funktioner när möjlig markyta att exploatera är begränsad. Det finns därmed skäl att uppmärksamma grönstrukturens betydelse för livsmiljön i staden och vilka värden som riskerar att gå förlorade om förtätning med bebyggelse sker på bekostnad av en minskad andel grönytor.

    Uppsatsens resultat består av två delar. Dels görs en fallstudie på Malmös stads översiktsplan för att undersöka kommunens långsiktiga planer för stadens grönstruktur respektive förtätning, och jämföra hur de samverkar och behandlas i förhållande till varandra. Andra delen av resultatet utgörs av ett gestaltningsförslag som visar hur en tomt i Malmö skulle kunna utformas i syfte att kombinera förtätning med grönstruktur.

    Slutsatsen som kan dras av studien är att det möjligt att kombinera förtätning med en god tillgång till parker och grönytor i stadsmiljön. Översiktsplanen kan ge vägledning gällande kommunens bevarande och utveckling av grönstrukturen. Det är dock avgörande att översiktsplanens riktlinjer efterföljs på detaljplanenivå, vid bygglov och vid genomförandet av olika projekt för att begränsa exploateringen av grönytorna som kan ha viktiga värden för livsmiljön i staden. Vidare innebär en förtätning att stadens invånare bor tätare på mindre yta, och fler människor samsas om stadens offentliga rum. Detta ställer krav på parker och grönytor att hålla en kvalitet som tilltalar och gynnar ett brett spektrum av människor genom att innefatta en variation av funktioner. Funktionsblandning och yteffektivitet är ledorden när stadens grönstruktur utvecklas hand i hand med förtätning.

  • 50.
    Lane, Jonathan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Stad under vatten: Skyfall, ett window of opportunity för klimatanpassning?2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The climate is about to change to a warmer state. At least according to global and Swedish national climate prognoses from IPCC and SMHI. According to the same prognoses these changes will have an significant impact on cities. Impacts such as, for example, more intense and frequently occuring downpours and raised sea levels which leaves cities at the risk of flooding.

    The process of adapting cities to climate changes can be seen as a task for the spatial planing, a process that can be called climate adaption. However, the question of adapting cities to future climate changes is at low priority due to many causes.

    This study aims to examine what happens if a prognosed risk of climate change precedes the actual changes. Could such an inident lead to a more proactive planning for adaption to climate changes?

    In 2nd of July 2011 there was a skyfall in Copenhagen, Denmark. An incident that lead to an extensive flooding of the city. The municipality of Copenhagens process for climate adaption, in terms of making Copenhagen resilient to floodings caused by heavy downpours, through strategical documents constitutes the Case in this study.

    The aim of this essay is to study the connection between crises and the process of climate adaption. An aim that’s going to be achieved by examining if the incident in 2011 have been a window of opportunity for the process of climate adaption that constitutes the Case in this essay.

12 1 - 50 of 98
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf