I detta kapitel beskrivs och diskuteras de kunskapsintensiva tjänsteföretagens ekonomiska betydelse i våra tre storstadsregioner. Hur har de utvecklats över perioden 1997–2021? Har Malmös och Göteborgs kunskapsintensiva tjänsteföretag närmat sig utvecklingen i Stockholm? En viktig fråga som ställts i den näringspolitiska debatten är om kunskapsintensiva tjänsteföretag förmår att bygga kluster av högteknologisk och kunskapsintensiv verksamhet i en region på liknande sätt som tillverkande ankarföretag gjort. Det har funnits en farhåga att dessa företag, trots en stor betydelse för sysselsättningen inte kan ha lika stor kunskapsspridande effekt som de traditionella ankarföretagen – stämmer detta? I kapitlet redogörs för viktiga särdrag som påverkar sannolikheten att bli ett ankarföretag och en analys hur och om de kunskapsintensiva tjänsteföretagen uppfyller dessa förutsättningar eller till och med skapar nya mekanismer för att bli ett ankarföretag. Svaret på frågan är inte ett klart ja eller nej. Den evidens som gåtts igenom antyder att potentialen f inns då såväl svensk som internationell forskning visar att spillovers är större än vad som antagits bland annat genom en betydande förmåga för spridning av kunskap och innovationer nedströms i värdekedjorna. Men då evidensen inte är tydlig kan det vara befogat med att hävda att mer forskning behövs. 

Sveriges försvarsindustri har en lång historia som vuxit fram ur ett nära samspel mellan politiska ambitioner, högteknologisk kompetens och industriellt kunnande. I dag ställs beslutsfattare inom politik, akademi och näringsliv inför nya och komplexa frågor till följd av förändrade säkerhets- och geopolitiska förhållanden. En central utmaning är hur olika försvarspolitiska satsningar ska förenas med största möjliga samhällsnytta.

För svenskt vidkommande aktualiseras frågan av det kommande försvarspolitiska beslutet angående fortsatt utveckling och produktion av stridsflyg. Finns det samhällsekonomiska skäl för att fortsätta med inhemsk tillverkning och vilka är i sådana fall dessa?

I en serie rapporter kommer detta att belysas närmare. Föreliggande studie är den första och fokuserar på en genomgång av internationell och svensk forskningslitteratur om de samlade effekterna av offentliga försvarspolitiska satsningar.

De viktigaste observationerna i forskningsöversikten kan sammanfattas enligt följande:

• Betydande spridningseffekter kan konstateras av offentliga satsningar på försvarsrelaterad forskning och utveckling (FoU). Samtidigt är så kallade undanträngningseffekter, det vill säga att offentlig FoU ersätter näringslivets forskningssatsningar, små eller obefintliga. Tvärtom förefaller ”inträngningseffekterna” vara betydande, det vill säga offentliga FoU-satsningar genererar ytterligare FoU-investeringar i näringslivet.

• De finanspolitiska multiplikatorerna visar att en kronas satsning på försvaret leder till BNP-ökningar på mellan 30 öre och 2,6 kronor. Den genomsnittliga storleken ligger runt ett. Den stora variationen beror bland annat på vilka satsningar som görs och vilken tidsrymd som avses.

• Effekten är störst för satsningar på FoU och teknikutveckling. Dessa förefaller slå igenom fullt ut på medellång sikt (tio till femton år) och har störst påverkan på produktivitet och tillväxt. Multiplikatorer kopplade till offentlig konsumtion och även investeringar relaterade till försvarssatsningar verkar på kortare sikt och med mer begränsade effekt på långsiktig tillväxt.

• Den försvarspolitiska spelplanen håller på att förändras. Tidigare var det avgörande att ett antal större, teknikintensiva företag kunde ta emot försvarsrelaterad kunskap. I dag är det minst lika viktigt att även mindre och entreprenörsdrivna företag deltar i processen.

• Möjligheterna till civila tillämpningar av teknologier som utvecklats för militära ändamål – ”dual use” – har ökat. Kunskapsflödena mellan militära och civila sektorer framstår emellertid som mer ömsesidiga än tidigare – kunskap rör sig inte bara från det militära till det civila, utan även i motsatt riktning. En förutsättning för den dynamiken är dock att det finns inhemska ekosystem som kan ta emot och vidareutveckla den kunskap och de metoder som högteknologisk tillverkning skapar.

I denna samlingsrapport står Sydsveriges ekonomiska utveckling och konkurrenskraft i fokus. Befolkningen i Sydsverige uppgår idag till 2,7 miljoner och den samlade regionala produkten svarar för lite drygt en femtedel av Sveriges BNP.  Med södra Sverige avser vi Skåne, Halland, Kronoberg, Småland samt Blekinge. På den regionala nivån går inte de nationella förutsättningar för konkurrenskraft att ignorera, tvärtom bestäms många av de regionala förutsättningarna av nationellt eller internationellt förd politik. Omvänt är det många gånger nödvändigt att förstå regionala skillnader för att förstå vilken effekt nationella policybeslut kan få regionalt. Befolkningstäthet, förutsättningar för infrastruktur, kvaliteten på energiförsörjningen och tillgängligheten till internationella marknader är några exempel på områden där de regionala förutsättningarna ser olika ut över landet. 

Denna rapport består utöver detta inledningskapitel av ytterligare sju kapitel som på olika sätt belyser konkurrenskraft. Detta inledningskapitel börjar med att definiera konkurrenskraft samt ger en övergripande bild av hur konkurrenskraftigt riket i sin helhet är respektive hur konkurrenskraftigt södra Sverige är. Kapitlet avslutas med att ge en kort sammanfattning av de resterande kapitlen

Syftet med föreliggande produktivitetsprojektet har varit att undersöka möjligheterna att studera produktivitet med hjälp av något mer moderna och kompletta metoder, jämfört med det som vanligtvis används. Arbetet presenteras i två rapporter där föreliggande rapport är del 2. Vår slutsats är att produktivitet låter sig mätas med moderna metoder varför studier som syftar till att mäta produktivitet mycket väl kan använda dessa metoder och index. Att använda partiella mått eller andra förenklingar kan få konsekvenser för de policyrekommendationer som riktas. 

The starting point for the entire productivity project has been investigating the possibilities of studying total factor productivity (TFP) by employing somewhat more modern and complete methods compared to what is usually used. The work is presented in two reports, of which the present report is the second part. Our conclusion is that productivity and productivity changes can be measured using modern methods, which is why studies aimed at measuring TFP can use these methods and indices. Using partial measures or other simplifications may have implications for the policy recommendations that are targeted.  

Sverige har gått från position fyra i välståndsligan år 1970 till position tolv år 2022, vilket är en kraftig försämring av det relativa välståndet. Få länder uppvisar lika stor försämring i relativt välstånd och i skrivande stund har Sverige fortsatt svag BNP-utveckling. I detta kapitel försöker vi ge ett svar på vad som förklarar denna välståndsminskning. 

Entreprenörskap medför fler arbetstillfällen, ökat välstånd och nya varor och tjänster som underlättar vardagen för alla. Dessvärre dras Sverige med en rad strukturella problem som hindrar ekonomisk utveckling, bland annat saknar en stor grupp människor i dagsläget självförsörjning genom arbete. Samtidigt har arbetsgivare svårt att hitta personal med rätt kompetens. Dessutom skapar regleringar och skatter barriärer som hindrar företag att anställa. Vilka reformer krävs för att påskynda den ekonomiska återstarten efter pandemin och lägga grunden för framtida svenskt välstånd?I rapporten Återstart, lägre arbetslöshet och högre självförsörjningsgrad – Vilka hinder ser företagen för att anställa? går författarna igenom angelägna ekonomipolitiska reformområden och lämnar policyförslag som kan lägga grunden till fortsatt svenskt välstånd.