Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, är en kronisk infektionssjukdom som överförs via kroppsvätskor. Det förekommer fortfarande mycket stigma kring sjukdomen, vilket medför att de personer som lever med hiv ofta blir stigmatiserade både från allmänheten och sjukvården. Detta påverkar personer som lever med hiv negativt och konsekvenserna av detta kan bidra till en försämrad hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap och förståelse för hur personer som lever med hiv upplever stigmatiseringen. Detta för att på så sätt kunna motarbeta de faktorer som bidrar till stigmatisering samt för att främja en god personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med hiv, med fokus på stigmatisering. Metod: En kvalitativ studie baserad på fyra stycken patografier. Dataanalysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) uppfattning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter att dataanalysen genomfördes resulterade det i 5 kategorier: ”Att känna skuld, skam och självförakt”, ”Att själv vilja ta avstånd från omgivningen”, ”Att bli bemött med särbehandling och okunskap från sjukvården”, ”Att mötas av fördomar” och ”Att känna sig exkluderad”. Slutsats: Det framkom att personer som lever med hiv upplevde skuld och skam på grund av sin sjukdom, vilket medförde att de stigmatiserade sig själva. Rädsla över att behöva berätta för någon om sin sjukdom drev många personer som lever med hiv till att genomgå en självvald isolering. Det visade sig också att de personer som lever med hiv upplevde stigmatisering från både sjukvården och övriga samhället genom exempelvis okunskap och särbehandlingar. Stigmatisering visade sig genom att det förekom mycket fördomar kring hiv, samt att många människor i omgivningen tog avstånd från dessa personer, vilket bidrog till en exkludering av personer som lever med hiv.