Kriser såsom översvämningar, skogsbränder, flyktingvåg, terrordåd och pandemi har inträffat i Sverige under 2000-talet. Kriserna innebär en risk mot vårt samhälle och gör det sårbart. Samtidigt finns det identifierat en otydlig ansvarsfördelning och bristande samverkan för att hantera och proaktivt reducera riskerna och dess negativa konsekvenser. 

Den här undersökningen undersöker och samlar kunskap om hur risk och sårbarhet hanteras och förstås av kommunala fysiska planerare. Utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på olika planeringsteorier och stigberoende studeras det genom en kvalitativ innehållsanalys på tio stycken analysenheter, fördelat på fem stycken kommunala översiktsplaner och intervjuer med en planerare från respektive kommun. För att kunna konkretisera undersökningen genomförs undersökningen baserat på översvämningar som fall. 

Baserat på forskningsöversikten, det teoretiska ramverket och resultatet som framkommer utifrån den kvalitativa analysen dras det slutsatser att planerarna arbetar med en rationell planering utefter ett realistiskt vetenskapsteoretiskt synsätt på kunskap där kunskapen systemteoretiskt baseras på utredningar och prognoser, men tenderar till att ha en idealistisk kunskapssyn. Vidare konstateras det att klimatförändringar är det som uteslutande antas generera översvämningsrisker och utgör en djupt etablerad hegemonisk sanning att det antas som en självklarhet hos planerarna. Det framkommer även under analysen att det som egentligen definieras som sårbart är människors liv, hälsa och välbefinnande och att det anses som en underförstådd självklarhet att det talas om i andra begrepp vilket innebär ett etablerat stigberoende. 

Kollaborativa processer och samverkan redogörs för som eftersträvansvärt. I praktiken anses dock ofta översvämningsriskerna vara “någon annans problem” och inte något som planerarna ansvar för. Kommunerna vill arbeta med att riskreducera, men det framkommer som komplext och svårt i den samhällsbyggnadsprocessen som finns etablerad idag, och ofta får riskreduceringen för översvämningar stå tillbaka på grund av andra kommunala intressen, såsom ekonomiska intressen och kulturmiljö.