Bakgrund: Patienter inom äldreomsorgen är i behov av vård och omsorg i allt större utsträckning. I takt med en globalt åldrande befolkning ökar även handhavandet av kliniska insatser som sjuksköterskan blir alltmer pressad till att delegera ut till omsorgspersonal. Det är väl känt att arbetsbelastningen är hög inom äldreomsorg och det innebär avsevärda svårigheter att uppfylla de samhälleliga krav och förväntningar som efterfrågas. Sjuksköterskor och omsorgspersonal besitter ett stort ansvar i att säkerställa den omvårdnad patienter är berättigade till och samtidigt upprätthålla god vårdkvalitet och beakta patientsäkerhet. Utan en fullgod teamsamverkan uppstår hög risk att våra äldre patienter faller mellan stolarna. Dagens delegeringsarbete innefattar stort risktagande då all omsorgspersonal inte anses besitta lämplig kompetens, trots detta delegeras allt fler kliniska insatser inom äldreomsorgen enbart för att sjuksköterskan ska få ihop arbetsdagen och dess kamp mot klockan.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utmaningar gällande teamsamverkan inom äldreomsorgens delegeringsarbete.

Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med användning av kvalitativa artiklar och kvalitativa delar av artiklar med mixad metod. En deduktiv ansats tillämpades.

Resultat: Studiens analys presenterades i form av fyra bestämda kategorier: Bristande kompetens påverkar systemteorins balans; Bristande kommunikation och interaktion inom vårdteamet; Tids- och resursbrist hämmar adaption; Hanteringsprocessens utfall när organisationens teamsamverkan brister.

Slutsats: Flera faktorer pekar på att vårdteamets brist på tid och resurser är det primära problemet. Det faktum att det råder uttalad brist på kommunikation och kompetens är sekundär problematik inom såväl organisation som upprätthållning av bärande lagstiftning.