Bakgrund: I denna studie belyses sjukdomen endometrios, en dold kvinnosjukdom som debuterar i reproduktiv ålder och ger kraftiga smärtor. Problematiseringen i studien grundas i hur mötet med vården påverkar kvinnor med endometrios. I bakgrunden beskrivs rubrikerna Endometrios, Att förstå kvinnans upplevelser, Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios, Mötet mellan patient och vårdpersonal samt Vårdpersonalens upplevelse av att behandla kvinnor med endometrios. Den teoretiska referensramen utgörs av den caritativa teorin att lindra lidande av Katie Eriksson tillsammans med sjuksköterskans kärnkompetens, personcentrerad vård.

Syfte: Belysa hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vården.

Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på fyra patografier som analyserades enligt Graneheim och Lundman kvalitativa innehållsanalys.

Resultat: Resultatet i studien gav två huvudkategorier, Det dåliga mötet med vårdpersonal skapar olustkänslor och misstro till vården och Det goda mötet med vårdpersonal skapar känslor av bekräftelse och förståelse, dessa huvudkategorier följs av fem underkategorier, Upplevelsen av okunskap hos vårdpersonal, Upplevelsen av misstro i mötet med vårdpersonal, Upplevelsen av att bli förminskad, Upplevelse av bekräftelse när diagnos ställs och Upplevelse av förståelse.

Slutsats: De resultat som framkom i studien var att kvinnor med endometrios gemensamt upplevde en kunskapsbrist i möte med vårdpersonal som bidrog till att personcentrerad vård och individuella behov uteblev. En viktig del i mötet var att vårdpersonal visade lyhördhet respekt utan att misstro eller förminska kvinnorna. Vårdpersonal ska besitta kunskap kring sjukdomen och arbeta utifrån ett helhetsperspektiv för att främja god vård.