Uppsatsen har behandlat plan -och bygglagens påverkan på kommunala bostadsförsörjningsplaner. För att undersöka området har dokumentstudier genomförts på statliga offentliga utredningar kring ändringar av lagstiftningen som sedan jämförts mot de kommunala bostadsförsörjningsplanerna. Syftet med jämförelsen är att utforska hur laglättnader som är tänkta att bidra till ett ökat bostadsbyggande används som verktyg av kommunerna. När uppsatsen skrevs visade prognosen för bostadsbyggandet i Sverige på att bostadsbristen kommer att öka. Detta på grund av att det idag byggs för få bostäder i jämförelse med vad som kommer att behövas i framtiden. Kommunernas bostadsförsörjningsansvar är en viktig del i arbetet för att minska bostadsbristen och se vad för behov som kommer behöva uppfyllas framöver. Som det ser ut idag är relationen till det privata aktörerna på marknaden stark, men det skiljer sig åt sinsemellan kommunerna. Samverkan mellan aktörerna är en viktig faktor och det lyfts av flera aktörer inom planprocessen. Trots att lagen framhäver incitament och utrymme för samverkan, kan utfallen skiljas när aktörerna tolkar lagens syfte. Trots att plan -och bygglagen är övergripande för hur den fysiska planeringen fungerar i Sverige, finns det ytterst lite forskning på hur ändringar av lagstiftningen påverkar planeringssystemet. Under Stefan Attefalls tid som bostadsminister gjordes flera laglättnader och ändringar av den då ny införda plan -och bygglagen. De nio kommuner som har varit med och undersökts för uppsatsen syfte har från Boverkets bostadsmarknadsenkät 2023 liknande förutsättningar kring deras bostadsförsörjning. Kommunerna är alla större högskoleorter och har i enkäten från 2023 uttryckt att det råder bostadsbrist i kommunen och kommer att göra det i tre år framåt. Hur kommunerna tillsammans med byggherrar väljer att ta sig an problematiken skiljer sig mellan kommunerna men de återfinns många likheter. I arbetet med att motverka bostadsbristen runt om Sverige kommer plan -och bygglagen spela en stor roll. Det finns därmed ett värde i att förstå hur laglättnader tidigare använts som verktyg för att öka bostadsbebyggelsen, då de har tillkommit i syftet att skapa fler bostäder. Men är det rätt väg och gå?