Forskning indikerar att frekvensen av extremväderhändelser förväntas öka i framtiden. Översvämningar, temperaturförändringar och ökad nederbörd hotar större delar av samhället, bland annat infrastruktur, invånare, ekosystem och den fysiska miljön. Den globala utsläppsminskning har inte visat sig vara tillräcklig för att bromsa effekterna av klimatförändringarna. Därtill har dessa effekter en långsiktig påverkan och innebär stora utmaningar nu, och långt framöver. Åtgärder för att höja anpassa samhället till ett klimat i förändring krävs. De svenska kommunerna pekas enligt lagstiftning ut som ansvariga för att klimatanpassa sina städer. Det innebär ett omfattande arbete och som inte skulle kunnat möjliggöras på egen hand. Samverkan har kommit att spela en central roll i klimatanpassningen i svenska kommunernas klimatanpassningsarbete.

Arbetet syftar till att etablera en förståelse för hur samverkansformer organiseras i klimatanpassningen. Vilka former av samverkan finns det? Vad skiljer olika typer av samverkan? Och varför upprättas samverkansformer egentligen? Flerfallsstudien i arbetet utgår från Norrköping och Lomma. Dessa två kommuner har valts ut med anledning av den uppmärksamhet de har fått för sina klimatanpassningsarbeten.  Samverkan i dessa kommuner studeras utifrån källor som uppger kommuners samverkansprojekt. Därtill har tjänstepersoner som deltagit i kommunens klimatanpassning intervjuats. För ytterligare perspektiv medverkar en representant från forskningsfältet inom kommunal klimatanpassning. Samverkan inom kommunerna analyserades utifrån en analysmodellen Samverkanstrappan, där samverkan av olika grader illustreras.

Studien visar på att det finns olika former av samverkan inom kommunerna, och i olika grader av analysmodellen. Kommunerna jobbar dels utifrån formellt organiserad samverkan, genom bland annat styrdokument som riktar sig internt. Men det finns även samverkansformer i andra syften bortsett från kollektiv handlingskraft, bland annat i syfte att samla och sprida kunskap. Däremellan finns utmaningar att nå ut till alla som bör medverka i klimatanpassningen. Den nationella nivåns frånvaro och komplexiteten att nå ut till civilsamhället konstateras i uppsatsen.