I ett samhälle med växande städer och en ökande bullerproblematik blir ljud en allt viktigare aspekt att överväga i fysisk planering. Detta arbete bidrar med en djupare förståelse av hur en inkludering av ett ljudperspektiv och en positiv inställning till ljud kan användas fördelaktigt i fysisk planering, för att skapa hållbara och attraktiva stadsmiljöer. Genom en kvalitativ innehållsanalys av offentliga planeringsdokument undersöks hur ljud omtalas och diskuteras i en samtida svensk kontext, medan en deltagande observation genomförs för att undersöka hur ljudupplevelser påverkar den generella uppfattningen av stadsrum i praktiken. Resultaten från innehållsanalysen visar att det finns en god inkludering av ljud i planeringen, främst genom bullerreglering; samtidigt som rådande statistik visar att andelen bullerutsatt befolkning fortsätter öka. Observationen bekräftar tidigare genomförd forskning och visar att en stor del av hur ljud upplevs på platser kopplas till kontext och visuellt uttryck, att människor visar en preferens för ljud skapat av andra människor, och att trivsamma ljud kan fördelaktigt introduceras på platser som distraktion mot buller.