Social interaktion är viktigt för människan och vår överlevnad. Ökad social interaktion har visat sig leda till minskad risk för sjukdomar, stress och ensamhet. Det har också visat sig att den kognitiva stimulans som uppnås genom att folk kommunicerar och har samtalsutbyten med varandra främjar en god mental hälsa. En välplanerad bostadsgård kan innebära betydande värden både för individ och samhälle. Genom att använda bostadsgården kan gemenskapen stärkas och det sociala kapitalet ökas, vilket bidrar till en känsla av tillhörighet och sammanhang.

Detta kandidatarbete syftar till att få en större kunskap om bostadsgårdens sociala kvaliteter och försöka förstå vad det är mer specifikt i den byggda miljön som bidrar till social interaktion. För att realisera detta har uppsatsen två frågeställningar: “Vilka åtgärder och metoder finns det för att öka social interaktion på gårdar?” och “Hur kan en bostadsgård utformas så att social interaktion främjas, mellan de som bor på gården?”. Metoden kvalitativ textanalys används för att besvara frågeställningarna och undersöka vad det är som främjar social interaktion på bostadsgården samt hur dessa faktorer kan användas i planeringen. Vidare har även platsanalys och observation tillämpats för att uppmärksamma de valda bostadsgårdarnas karaktär, utformning och användning utifrån social interaktion. Kunskapen har sedan omvandlats till ett antal strategier och mål som har använts som grund för att utforma ett gestaltningsförslag för två bostadsgårdar på Trossö, Karlskrona.