Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera organisationsformen inom den ideella dansföreningen Hamboringen med särskilt fokus på kommunikation och ansvarsfördelning. Uppsatsen har sin upprinnelse ifrån en förfrågan från föreningen där de ville ha hjälp med att se över föreningens organisationsform. I studien användes det strukturella och det symboliska perspektivet. Det förstnämnda perspektivet har sitt fokus på hur organisationer strukturellt är uppbyggda, medan det symboliska perspektivet fokuserar på hur symboler används för att stärka sammanhållningen inom organisationer. Vid sidan om dessa två teorier vävdes klassisk organisationsteori och nutida studier om ideella föreningar in i arbetet för att kunna få svar på studiens frågor. Vid uppsatsen genomförande användes två datainsamlingsmetoder, enkät och kvalitativ intervju. När fler än en metod används kallas det för metodtriangulering. Syftet med trianguleringen är att metodernas brister ska upphävas med hjälp av ytterligare en metod. Enkäten blev upplagd på föreningens hemsida och hade sin utgångspunkt i organisationsformen. Tanken var att de medlemmar i föreningen som inte deltog vid intervjuerna skulle besvara enkäten. Detta skedde dock inte i tillräckligt stor utsträckning för att enkäten skulle anses vara trovärdig. Enkäten utgjorde därför endast ett stöd till de intervjuer som genomfördes med informanter från huvudstyrelse, sektioner och kommittéer. Ämnen som behandlades var organisationsformen, arbetet inom föreningen och samarbetet mellan huvudstyrelse och sektioner. Studiens resultat visade bland annat att föreningen var strukturerad utifrån en linje-stabs modell, vilket betyder att det finns en stab som assisterar ledningen i de uppgifter som de inte hinner med. Sektionerna och kommittéerna inom föreningen hade stort eget ansvar för sin verksamhet och huvudstyrelsen agerade främst som samordnare och tog hand om de större frågorna, någonting informanterna upplevde som positivt. Kommunikationen inom föreningen var däremot blandad. Det förekom möten mellan alla enheter, men vissa sektioner var mindre aktiva i produktionen av information till huvudstyrelse, sektioner och kommittéer. En tanke här var att bristen på engagemang var det som låg bakom denna utveckling. Framförallt ansåg de äldre medlemmarna att de yngre medlemmarna inte engagerade sig lika intensivt i föreningens verksamhet.