Idag är integration ett aktuellt ämne och berör många människor i samhället, inte minst på grund av globaliseringen som pågår. Med integration menas att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter i samhället och därmed behandlas lika, oavsett vilken härkomst man tillhör, vilken socioekonomisk status man har eller vilket kön man tillhör etcetera. Motsatsen till och vad som motverkar integration är segregation. Man kan säga att de båda benämningarna är beroende av varandra. Utan segregation så kan man inte tala om någon integration, och framför allt inte arbeta mot en sådan eftersom det i så fall inte finns identifierbara grupper att integrera med varandra. Integration är ett komplext ämne och bör preciseras i sitt sammanhang för att ordet skall ha någon betydelse. I politiken används ordet flitigt, ofta utan att preciseras och därmed blir politikernas ord ganska diffusa. Detta skapar problem i till exempel kommunernas arbete för integration. De har svårt att följa de mål politikerna har satt upp just för att de är så diffusa och övergripande. I denna uppsatsen försöker jag kartlägga vilka teorier och metoder en fysisk planerare kan använda när den ska försöka uppnå integration med sitt arbete på till exempel en kommun. För att få en verklighetsförankring så har jag valt ett område i Vetlanda kommun för ett planförslag där jag använder de teorier och metoder jag behandlat. Planområdet ligger bredvid ett miljonprogramsområde som bidrar till kanske främst boendesegregation i form av etnisk och socioekonomisk segregation.