Den fysiska närmiljön är viktig för alla människor men särskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefär 20 % av vår befolkning och är en heterogen grupp med olika behov och förutsättningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rätt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begränsad. Först på 1960-talet fick barndomen ett egenvärde, som stärktes ytterligare när FN:s barnkonvention antogs år 1990. Barns behov i den fysiska planeringen är framförallt rörelsefrihet, säkerhet och tillgänglighet. Detta behov begränsas av den ökande biltrafiken - som också kräver flest liv och svårast skador på barn. Barn saknar upp till 12-13 års ålder de fysiska och psykiska förutsättningarna för att kunna hantera komplexa trafiksituationer. Bland annat är syn och hörsel inte fullt utvecklad, de är kortare och syns inte lika lätt och ser inte, koncentrationsförmågan är inte utvecklad, de är spontana och impulsiva med mera. Aktionsradien ökar med ökad ålder, liksom reslängderna och det självständiga resandet. En stor andel barn skjutsas av föräldrar till skola och fritidsaktiviteter och denna andel ökar hela tiden. Detta skapar trafikproblem vid framförallt skolor. Bilresandet för både vuxna och barn är mer omfattande på fritiden än det arbetsplats- och skolrelaterade resandet. Liksom bebyggelsen tenderar fritidsaktiviteter att bli alltmer utspridda i städerna och detta skapar sämre förutsättningar för att barn självständigt ska kunna förflytta sig på ett säkert sätt. Det finns flera metoder att arbeta med barn i den fysiska planeringen. Det absolut viktigaste är att fråga barnen och låta de berätta om sin situation. Det ger ett förbättrat beslutsunderlag och ofta känner barn till sin närmiljö mycket detaljerat. Detta examensarbete prövar en ännu icke beprövad metod - barnplan - för Eslövs tätort. Barnplanen begränsas till barn i åldern 10-12 år. Eslöv ligger centralt i Skåne och tätorten har drygt 16 000 invånare. Södra stambanan passerar genom staden och är grunden till stadens tillkomst och utveckling. Eslöv är en kompakt stad med trädgårdsstadsidealet som grund. Tätorten Eslöv har studerats utifrån faktorer som särskilt påverkar barns rörelsefrihet, säkerhet och tillgänglighet. En enkätundersökning har gjorts, där en femteklass på varje skola inom tätorten fick besvara frågor om resvanor, fritidsaktiviteter och vilka platser som upplevs som farliga, trygga, roliga, tråkiga etc. Barn i Eslöv reser till/från skola främst med cykel/till fots, men många barn skjutsas. Till fritidsaktiviteterna är andelen skjutsande barn högre. Eslövs gatunät är i enlighet med trädgårdsstaden uppbyggt enligt rutnätsprincip och detta har både fördelar och nackdelar för barns rörelsefrihet, säkerhet och tillgänglighet. Rutnätet har en ”silande” effekt vilket innebär att trafikmängderna inte blir så höga, men samtidigt kan det komma bilar ”överallt”. Därför är det särskilt viktigt att säkerställa de korsningspunkter där flödena med barn är höga, så att barriärer minskas/elimineras. Eslöv har goda förutsättningar för att vara en säker och tillgänglig stad för barn. De åtgärder som föreslås syftar till att främst dämpa hastigheter på biltrafik i de punkter där koncentrationen av barn är höga. Två gatusträckor inklusive korsningar har valts ut - delar av Solvägen/Trehäradsvägen och Västerlånggatan. Genom att säkerställa en låg hastighet i de punkter uppnås en högre säkerhet och tillgängligheten och rörelsefriheten ökar för barnen. Barnen är vår framtid - använd deras kunskap och skapa förutsättningar för rörelsefrihet, säkerhet och tillgänglighet!