Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel används Tensta som geografiskt område. Tensta var ett av de socialt utsatta områden som skulle förbättras inom ramen för storstadssatsningen. Gemensamt med de övriga stadsdelarna propositionen riktades mot finns en tydlig problemformulering kring Tensta och bild av problemen där. Stadsdelarna är även alla till största delen bestående av storskaliga flerbostadshus byggda under miljonprogrammet. I propositionen inför storstadssatsningen beskrivs mål inom den fysiska miljön. En uppfattning om hur man bäst bygger på ett socialt vis går att utläsa. Analysen av propositionen visar att storstadssatsningens föreställningar av den staden är en hållbar stad, en lagom stor stad, och en integrerad stad.