Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Örebro
Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad.
2006 (Svenska)Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Aspholmen är ett av Örebros största verksamhetsområden, beläget nära Örebro city. När stadsdelen började utvecklas som ett industriområde under 1950- och 60-talen låg området i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock områdets placering förändrats från att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut från stadsdelen till lägen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in. Denna utveckling , som fortfarande pågår, innebär att stadsdelen befinner sig i ett omvandlingsskede. Aspholmen anses vara ett attraktivt verksamhetsområde ur företagsetableringssynpunkt, men innehåller samtidigt brister och problem, till exempel osäkra trafikkorsningar och dålig tillgänglighet. Det finns i dag flera pågående planeringsprojekt i områdets utkanter som kan ha betydelse för Aspholmens framtida roll och utveckling. De pågående projekten i samband med omvandlingsskedet och det centrala läget i staden gör att det från kommunens sida finns önskemål om att se förslag på utvecklingsmöjligheterna för stadsdelen. Tanken med arbetet är ge förslag på hur stadsdelen skulle kunna utvecklas i framtiden. Arbetet bör ses som en övergripande vision för Aspholmen och som ett diskussionsunderlag för framtida arbete med stadsdelen. För att kunna ge förslag på utveckling har en analys genomförts för att klargöra Aspholmens kvaliteter och brister. Analysen grundar sig på tre analysmetoder, visuella analysmetoder (med utgångspunkt i visuellt observerbara fenomen) stedsanalysemetoder (norska platsanalys-metoder) och kulturmiljöanalysmetoder (där fokus ligger på att undersöka den omgivning vi människor skapat genom att omvandla naturen). För att kunna avgöra om informationen som kommer fram i analysen är en brist eller en kvalitet för Aspholmen har vissa kriterier arbetats fram. Kriterierna ger en samlad bild av hur många av oss anser att en trivsam och attraktiv stad ska se ut och vad den ska innehålla. De flesta av oss värderar till exempel god tillgänglighet, närhet till grönska, fina byggnader, levande gaturum där det finns möjlighet att träffa andra människor och så vidare som positiva aspekter i en stad. När det gäller Aspholmen finns det både kvaliteter och brister att tala om. Stadsdelens kvaliteter består i dess centrala läge i staden, det faktum att allt fler kontors- och handelsföretag flyttar hit, att det är nära till andra intressanta stadsdelar och att det finns vissa byggnader med mera som är värda att bevara. Aspholmens brister består i att det är en funktionsseparerad, isolerad, stadsdel bestående av i princip endast arbetsplatser. På kvällar och helger upplevs området som otryggt och fungerar på så sätt som en barriär för stadens invånare. Gaturummen och byggnaderna är storskaliga och ger ett tråkigt intryck. Det finns varken tillräckligt med gång- och cykelvägar i området eller grönska. Slutsatsen av analysen resulterade i en lista med riktlinjer för Aspholmens utveckling. Riktlinjer som kan fungera som underlag för andra som i framtiden kommer att arbeta med utvecklingen av stadsdelen. Det man i framtiden bör sträva efter på Aspholmen anser jag vara följande: - Bättre tillgänglighet, bryt upp storskaligheten - Intressantare gaturum och bättre trafiklösningar - Öka blandningen av innehållet, mer variation och högre exploatering - Mer människor under större del av dygnet - Ta hänsyn till byggnader som är värda att bevara, till exempel landmärken - Mer grönska Riktlinjerna använde jag sedan som underlag i arbetet med att utforma ett planförslag över hur stadsdelen skulle kunna se ut i framtiden. Planförslaget erbjuder ett större helhetsgrepp över hur området skulle kunna utvecklas till en stadsdel med ökad attraktivitet och ökad tillgänglighet för alla i staden. Här visar jag på hur man skulle kunna genomföra förändringar i stadsdelen som skulle stämma väl överens med riktlinjerna ovan. Att göra Aspholmen till en attraktiv och tillgänglig stadsdel med fler människor under en större del av dygnet har varit viktiga utgångspunkter vid utformningen av planförslaget. Att skapa förutsättningar för en varierad och intressant stadsdel, med en ökad blandning av funktioner och fler grönområden har också varit viktiga tankegångar. Att öppna upp Aspholmen så att man lättare kan ta sig dit och minska dess barriäreffekt för dem som vill ta sig igenom har också varit viktiga aspekter att tänka på. På grund av dess centrala läge i staden och stora utvecklingsmöjligheter bör framtida planer för Aspholmen stäva mot en ökad stadsmässighet i området.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2006. , s. 87
Nyckelord [sv]
Stadsförnyelse, stadsdelsutveckling, stadsplanering, tätortsförnyelse
Nationell ämneskategori
Byggprocess och förvaltning
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:bth-5448Lokalt ID: oai:bth.se:arkivex4A3F237A06ED66D5C125715200353FA6OAI: oai:DiVA.org:bth-5448DiVA, id: diva2:832828
Uppsök
teknik
Handledare
Tillgänglig från: 2015-04-22 Skapad: 2006-04-16 Senast uppdaterad: 2025-09-30Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(2149 kB)211 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 2149 kBChecksumma SHA-512
fe425424c044ad132cb081011e0053bcdf8a660794cfb66ac764f42168d06a86b626fd7c8d2b3c51b623972dba2d750ad0b11e9f8bd5e871e15b25e47fd7857c
Typ fulltextMimetyp application/pdf
fulltext(4771 kB)134 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT02.pdfFilstorlek 4771 kBChecksumma SHA-512
a69fec81ed16dc654c80e48d1c9428af4d077a06341b9d04164b25ee3f0aaff1c3fc2a6ca690122207dd15df825c49f38d0f19dadb2c9b3d39d687bc63770ce0
Typ fulltextMimetyp application/pdf
fulltext(1887 kB)164 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT03.pdfFilstorlek 1887 kBChecksumma SHA-512
80c05b47ced4b33328ae8fe3f0d2c11186446cbc6e2330667e9697b3357e59286d3fb2e9755b7b738c860cd21d34bf2aae9fa45ca23fbf7a76309912c8912e51
Typ fulltextMimetyp application/pdf
fulltext(2044 kB)149 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT04.pdfFilstorlek 2044 kBChecksumma SHA-512
51898428667576c5f17e04ffca93de2e9dd5d7b5eab5ec29489d6e3fdafd2eb03fc4c21820bc0e83c97020de0441bd4ae8419757cb7524a8f32e658651d926d1
Typ fulltextMimetyp application/pdf
fulltext(1533 kB)104 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT05.pdfFilstorlek 1533 kBChecksumma SHA-512
0bda347b61fe08e0ff8c1fbeb70706372c3729626c525d3c39faf90d848933450cfcff7a2149bee97662eaf0b9e7bb284a66532824158a4d3b6d217fc151e031
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad
Byggprocess och förvaltning

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 766 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 399 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf