Detta arbete har tagit fokus på en ännu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nämligen något som här kallas ’konsultplanering’, det vill säga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgränsats till att handla om ’planeringskonsulter’ och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig också ingår i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter. Ämnet är intressant eftersom det idag är vanligt i de flesta av Sveriges län att kommunerna använder sig av konsulter. Studiens syfte är att studera den ökande konsultplaneringen i den svenska kommunala planeringspraktiken, samt dess positiva respektive negativa konsekvenser för planeringssystemet. Fokus ligger på följande frågeställningar: - Varför anlitas konsulter och vad gör de i den kommunala planeringen? - Vad finns det för positiva respektive negativa konsekvenser av konsultmedverkan i planeringen? - Vad blir kommunens roll när allt mer planarbete läggs på konsulter? Eftersom det hittills inte finns någon svensk forskning på denna företeelse består studien främst av intervjuer. Det har varit viktigt att skapa en bild av hur fenomenet konsultplanering ter sig i dagens planeringssverige. Därför har elva intervjuer genomförts där praktiker med bakgrund från både den kommunala och konsultsidan berättat om sina erfarenheter och uppfattningar. Det har framkommit att andelen konsulter i planeringen är stor på många håll, samt att det framför allt är detaljplaner som outsourcas. Oftast anges resurs- och komptensförstärkning som anledningen till att man anlitar konsulter, men det finns även andra skäl. Både för- och nackdelar med konsultmedverkan lyfts och samtliga informanter verkar överens om att konsulter har något att tillföra, men också att det finns en del problem som man bör se upp med. Alla respondenter lyfter även att kommunen fortfarande har en viktig roll att spela och konsultmedverkan tycks inte vara slutet för den kommunala planeringen. Med denna studies begränsade omfattning är det svårt att dra några generella slutsatser. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det behövs mer forskning på detta område eftersom det är ett viktigt ämne som det finns mycket att säga om.