För att få en bättre förståelse för hur kamerabevakningen fungerar, framför allt med fokus på det brottsutredande arbetet, har ett utvecklingsprojekt fokuserat på detta. Inom ramen för projektet har flera olika sektioner av polisen varit involverade för att från hösten 2020 till våren 2021 flagga brott som begåtts på utpekade kamerabevakade platser och säkerställa att dessa följs upp i utredningsarbetet. Inflödet av brott som gått att följa var betydligt mindre än väntat, och ett inledningsvis snävt definierat upptagningsområde utökades allt eftersom. Trots det inkom bara 40 mängdbrott på kamerabevakade platser inom ramen för projektet. Av dessa kunde brottet identifieras på kamerabilderna i 15 fall. I fem av de 15 fallen kunde gärningspersonen ses relativt tydligt, och två av dessa gärningspersoner identifierades också. Inom ramen för intervjuer med de som på olika sätt arbetar med brottsutredningar och kameramaterial framkom också att det för den typ av relativt milda mängdbrott som här studerats är avgörande att få bra möjlighet till identifiering av gärningsperson för att kunna nå framgång i arbetet. Det innebär att ett sätt att effektivisera arbetet med kamerorna är att justera placering och/eller inzoomning för att oftare få möjlighet att identifiera gärningspersoner. För grövre brott, t ex skjutningar eller våldtäkter, kan dock även mindre detaljerade kamerabilder föra en utredning framåt, vilket innefattar betydligt fler brott.