This report examines how maritime transport could transition to fossil-free operations by 2035 and long-term sustainability. That was grounded by a hypothetical global ban of fossil fuels, following a climate crisis in 2025. The pre-study analysed renewable fuel availability, technological options and changes in transport patterns, and combined system-level analysis with stakeholder insights to identify feasible transition pathways. Shipping is currently almost entirely dependent on fossil fuels and faces structural challenges in decarbonisation, including long vessel lifetimes and limited suitability of battery-electric solutions for long-distance transport. While biofuels may enable shortterm reductions, sustainable biomass is scarce and competed for across sectors. Hydrogen-based electrofuels offer long-term potential but require major expansion of renewable electricity and infrastructure. The transition will therefore likely depend on a combination of renewable fuels alongside significant efficiency improvements. It may also lead to changes in global trade patterns, including slower shipping, reduced transport demand and increased regionalisation of production. A central element of the study was a stakeholder workshop using a World Café format, involving more than thirty participants from industry, authorities and research. The workshop explored challenges, opportunities, solutions, and initial roadmaps for the transition. Key challenges identified include the rapid scaling up of renewable energy systems, infrastructure constraints, and the complexity of transforming multiple sectors simultaneously. Participants also highlighted geopolitical uncertainties, limited shipyard capacity for retrofitting, and the importance of behavioural change and reduced energy demand. At the same time, the transition was seen as an opportunity to drive innovation in fuels, vessel technologies and logistics, and to strengthen supply chain resilience through greater efficiency and circularity. Strong international cooperation and coordinated governance were identified as critical enablers. Proposed solutions included early and decisive policy measures such as carbon pricing and long-term regulatory frameworks, alongside technological developments such as improved ship design, operational optimisation, retrofitting, and new propulsion systems. Wind-assisted propulsion, batteries for short-distance shipping, and renewable fuels were highlighted as key components. Collaboration across the maritime value chain and increased societal acceptance of higher transport costs were also considered essential. An initial roadmap was proposed to include strong incentives and regulatory frameworks at global, regional and national political and other decision-making levels to provide opportunities/directives to shipping stakeholders to initiate and sustain the transition. Overall, fossil-free shipping by 2035 is highly challenging but potentially achievable with strong political commitment, rapid technological deployment and systemic change. 

Denna rapport analyserar hur sjöfartssektorn skulle kunna ställa om till fossilfrihet till år 2035 och på sikt en hållbar framtid. Det grundar sig i ett hypotetiskt globalt förbud mot fossila bränslen efter en klimatrelaterad kris år 2025. Förstudien behandlade tillgången på förnybara bränslen, möjliga tekniska lösningar, förändringar i transportmönster, samt kombinerade systemanalys med insikter från intressenter för att identifiera möjliga omställningsvägar. Sjöfarten är idag nästan helt beroende av fossila bränslen och står inför strukturella utmaningar i omställningen, såsom långa livslängder på fartyg och begränsade möjligheter att elektrifiera långväga transporter. Biobränslen kan bidra på kort sikt, men hållbar biomassa är begränsad och efterfrågas av flera sektorer. Vätgasbaserade elektrobränslen har stor långsiktig potential, men kräver en omfattande utbyggnad av förnybar el och infrastruktur. Omställningen kommer därför sannolikt att bygga på en kombination av olika förnybara bränslen och betydande energieffektiviseringar. Den kan även leda till förändrade handelsmönster, med långsammare transporter, minskad efterfrågan på transporter och ökad regionalisering av produktion. En central del av studien var en intressentworkshop i World Café-format med över trettio deltagare från industri, myndigheter och forskning. Workshopen fokuserade på att identifiera utmaningar, möjligheter, lösningar och en initial färdplan för omställningen. De viktigaste utmaningarna som identifierades var behovet av en snabb utbyggnad av förnybara energisystem, begränsningar i infrastruktur samt komplexiteten i att samtidigt ställa om flera sektorer. Deltagarna lyfte även geopolitiska osäkerheter, begränsad kapacitet i varv för ombyggnation av fartyg samt vikten av beteendeförändringar och minskad energianvändning. Samtidigt identifierades flera möjligheter. Omställningen kan driva innovation inom förnybara bränslen, fartygsteknik och logistiklösningar, samt stärka försörjningskedjors robusthet genom ökad effektivitet och cirkularitet. Stark internationell samverkan och samordnad styrning lyftes fram som avgörande. Föreslagna lösningar inkluderar tidiga och tydliga politiska beslut, såsom koldioxidprissättning och långsiktiga regelverk, i kombination med tekniska åtgärder som förbättrad fartygsdesign, optimerad drift, ombyggnation av befintliga fartyg samt utveckling av nya framdrivningssystem. Vindassistans, batterier för kortdistanssjöfart och förnybara bränslen framhölls som viktiga komponenter. Samverkan längs hela värdekedjan och ökad samhällelig acceptans för högre transportkostnader bedömdes också som centrala. En initial färdplan föreslogs innehålla kraftiga incitament och regelverk på globala, regionala och nationella politiska och andra beslutsfattande nivåer för att ge möjligheter/direktiv till sjöfartens aktörer att påbörja och vidmakthålla omställningen.  Sammanfattningsvis är fossilfri sjöfart till 2035 är mycket utmanande men potentiellt möjlig, förutsatt stark politisk vilja, snabb teknikutveckling och omfattande systemförändringar.