Det sker en revolution inom sensorområdet med AI, nya sensorkoncept och nya sensorer. Förstudien RAIL-SENSE har undersökt hur förutsättningarna är att sjösätta ett projekt som undersöker hur nya sensorer kan användas och utvecklas för att ge ett effektivare och säkrare järnvägsnät. I början av förstudien undersöktes förseningsdata med orsakskoder som erhållits från Trafikverket Statistikcenter. Denna analys gjordes för att sammanställa de vanligaste förseningsorsakerna i tågtrafiken. Orsakerna har i sin tur utnyttjats för att ta fram lämpliga scenario enligt arbetspaket 1 (AP1). Dessa scenarier har sedan används som underlag till mätningar i arbetspaket 2 (AP2) i förstudien. 

Under slutet av maj genomfördes mätningar vid Tortuna Testcenter (TTC), enligt AP2. För att genomföra mätningar upprättades avtal mellan Trafikverket, BTH och KTH. Mätningarna som gjordes på TTC baserades på de scenario som framkommit i AP1. Vid experimentet brukades en ny typ av radarutrustning, lidar och kameror. Experimenten utfördes på stationsområdet och vid en vägkorsning enligt föreslagna scenario. Analyser av data har visat att experimenten var framgångsrika och delar av resultaten kommer att presenteras vid vetenskapliga konferenser under 2026. Dessa analyser tillsammans med slutsatser från AP1 har resulterat i projektansökan RAIL-SENSE+.  TG0 ansökan av RAIL-SENSE+ har beviljats och en TG2 ansökan lämnades in i januari 2026. Alla mål i förstudien är nu avklarade. Vi har därtill presenterat förstudien RAIL-SENSE och projektförslaget RAIL-SENSE+ vid KAJTs höstmöte 2025.