Bakgrund: Distansmonitorering möjliggör fjärrutbyte av medicinska data mellan patienter och vårdpersonal vilket kan öka patientens tillgång till vård och ge effektiv sjukvård på distans. Det kan skapa goda förutsättningar vid upprätthållande av egenvård genom att patienten blir en aktiv deltagare i hanteringen av sin sjukdom, vilket är en väsentlig del för compliance.

Syfte: Att beskriva på vilket sätt distansmonitorering kan påverka patientens compliance.

Metod: En integrativ litteraturstudie. Databassökningar efter relevanta artiklar har gjorts i PubMed och CINAHL vilket resulterade i 17 artiklar. Artiklarna är granskade utifrån SBU:s granskningsmallar. Analysen har skett enligt Whittemore och Knafls analysmetod.

Resultat: Tekniken står inför utmaningar där patienten har ett högre förtroende för det fysiska mötet med vårdpersonalen. För att patienten ska använda sig av distansmonitorering är det viktigt att tekniken är enkel och bekväm att använda. Distansmonitorering gör informationen mer lättillgänglig och ökar patientens kunskap och medvetenhet om sitt hälsotillstånd, vilket bidrar till bättre compliance. Patientens grad av drivkraft för följsamhet ökar med distansmonitorering och möjligheten till egenvård förbättras och leder till en personlig utveckling. 

Slutsats: Distansmonitorering ökar patientens kunskap om sin sjukdom och behandlingsrekommendationer vilket ger en större medvetenhet kring hälsotillståndet och ökar compliance. Huvudsakliga faktorer som påverkar compliance är att distansmonitoreringen är användarvänlig och personcentrerad.