Bakgrund: Gemenskap med andra människor anses som ett grundläggande behov förmänniskans existens. Ensamhet som inte är självvalt anses som ett folkhälsoproblem sompåverkar människors hälsa, välmående och livskvalitet och kan orsaka lidande för dendrabbade. Långvarig och ofrivillig ensamhet leder till ett ökat behov av hälso-och sjukvårdoch omsorg på grund av ensamhetens påverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Den äldrebefolkningen i Sverige är en av de grupper som är mest utsatt för ofrivillig ensamhet.

Syftet: Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser av ofrivilliga ensamhet påsärskilt boende.

Metod: Metoden som användes var en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning- inspirerad av metasyntes. Resultatet bygger på nio artiklar angående äldres upplevelser avofrivillig ensamhet på särskilt boende.

Resultat: Huvudteman som hittades i resultatet handlar om miljöns betydelse och behov avanknytning till andra. Miljöns betydelse delas vidare upp i underteman sakna känslan av hem,förlust av autonomi och frihet och känslan av att vara övergiven. Behov av anknytning tillandra delas upp i underteman betydelsefulla relationer och sociala aktiviteters betydelse.

Slutsats: Slutsatser som kunde dras var att sjuksköterskan genom en personcentrerad vårdkan minska upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre på särskilt boende. Gott bemötande,rätt förhållningssätt, omtanke och kärlek från sjuksköterskans sida kan öka äldres upplevelseav att vara unika individer, stärka äldres eget värde, öka möjligheten till interaktion, ökaäldres autonomi och känsla av samhörighet samtidigt som minska lidande orsakat avofrivillig ensamhet hos äldre inom särskilda boenden.Nyckelord: ofrivillig ensamhet, upplevelser, särskilt boende, äldre.