De klimatförändringar som sker globalt har nu allt tydligare kommit att påverka havsnivåerna världen över. Detta gör att vi behöver ändra synen på hur vi använder och lever i vår kustnära miljö. De kustnära städernas funktion och dess befolkning kommer påverkas mycket då klimatförändringarnas påverkan på havsvattennivåerna tycks ske allt snabbare. Beroende på hur vi använder fysisk planering som verktyg kan vi bestämma hur mycket och hur väl de kustnära städerna kan komma att behöva omformas för att kunna stå emot de risker som orsakas av de stigande havsnivåerna. Sverige har varit relativt förskonat av effekterna som sker på grund av havsnivåhöjningar men på senare tid har det framkommit allt fler fall som krävt vår uppmärksamhet, vilket i sin tur har lett till ett ökat intresse från svenska kustnära kommuner hur effektivare planer och strategier ska kunna skapas för att hantera kustöversvämningar. Denna uppsats syftar till att skapa en ökad förståelse för hur vi kan behöva ändra vår planering för kustnära städer både till strategier och åtgärder för att kunna möta riskerna med havsvattennivåhöjningarna.

Uppsatsen har utförts i form av en fallstudie där två svenska kustnära kommuner, Malmö och Kalmar undersökts. Dessa två kommuner har valts eftersom de är kommuner som har en betydande risk för översvämningar. Därmed har dessa båda kommuner ett intresse av att skapa strategier och åtgärder som ska kunna hantera pågående och framtida förändringar i havsnivåer. För att undersöka dessa två kommuner har en kvalitativ innehållsanalys och en semi-strukturerad intervju använts som forskningsmetoder. Den kvalitativa innehållsanalysen gjordes på dokument som var publicerade av kommunerna ifråga och som hade relevans för kustöversvämningar och klimatanpassning. 

Det som undersöktes var hur kommunerna arbetar med olika typer av resiliens-strategier samt vilka typer av åtgärder som användes. Resiliens-strategierna kategoriserades utefter sina likheter och olikheter. Strategiernas kategorier var: persistance, adaptation och transformation. Åtgärderna delades också in i tre olika kategorier, dessa var: protection, accomodation och retreat. Dessa olika resiliens-strategier och åtgärder kombinerades sedan i ett schema utefter hur de användes av de båda kommunerna för att undersöka hur två svenska kommuner förhåller sig till och hanterar riskerna med stigande havsnivåer. Utifrån detta schema skapades ett resultat och gjordes en analys utifrån jämförelser mellan de två kommunernas användning av strategier och åtgärder. En argumentation gjordes till vad dessa likheter och olikheter mellan kommunerna skulle kunna innebära. 

Avslutningsvis så gjordes en slutsats där det framkommer hur två svenska kustnära kommuner hanterar effekten av havsnivåhöjningar beroende på vilka strategier och åtgärdsfokus kommunerna väljer att använda.