Med de allt kraftigare och mer frekventa effekterna av klimatförändringarna ökar också risken för översvämningar från hav och regn, vilket hotar många kustnära och låglänta städer. Detta i sig sätter stor press på planeringen och kräver att nya sätt att skydda samhällen utvecklas.

Arbetet adresserar problematiken kring klimatförändringarnas effekter på samhällen och byggd miljö genom översvämningsrisker från hav och dagvatten- och skyfall. Det resulterar i sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser och utmanar städernas möjlighet att stå emot översvämningar och deras förmåga att återhämta sig. Den traditionella infrastrukturen visar sina begränsningar i hanteringen av dessa problem vilket utsätter många städer för en stor samhällsrisk. Mot bakgrund av dessa utmaningar lyfts naturbaserade lösningar som ett alternativ till traditionell infrastruktur för att skapa mer resilienta urbana miljöer. Litteraturen framför naturbaserade lösningar som ett kostnadseffektiv alternativ som, till skillnad från traditionell infrastruktur, kan utformas till multifunktionella ytor som gynnar människor och miljön. Däremot tillämpas inte naturbaserade lösningar i en större utsträckning på grund av flera kunskapsluckor bland annat kring deras gestaltning och samarbete i olika skalor. Syftet med detta arbete är då att adressera dessa kunskapsluckor genom att undersöka hur NBS kan användas i fysisk planering för hantering av översvämningsrisker från hav och nederbörd och sedan testa den kunskapen i ett fall.

Detta arbete beskriver hur naturbaserade lösningar (NBS) kan användas som ett effektivt verktyg att hantera risker kopplade till översvämningar från havet och kraftig nederbörd. Arbetet utgår från teorin kring urban resiliens gentemot översvämningar genom att använda sig av adaptation (anpassning) och mitigation (mildring) som analysverktyg för att förstå och öka resiliensförmågan i städer. För att skapa en grundläggande förståelse för vad NBS handlar om och vilka tillvägagångsätt det finns för hantering av framtida översvämningsrisker genom gestaltning används flera forskningsmetoder. Kunskapsöversikten används för att sammanställa befintlig forskning och information som tar upp viktiga aspekter av NBS åtgärder för kustskydd och dagvatten- och skyfall. För att få fram en förståelse för NBS tillvägagångsätt med fysisk gestaltning undersöks olika projekt inom Köpenhamn och Rotterdam genom best practice metoden. Därefter studeras Malmö stad som ett fall inom ämnesområdet genom kvalitativ innehållsanalys där syn och strategier på kustskydd och dagvatten- och skyfallshantering undersöks. Utifrån analys av best practice exempel och Malmö stad har planeringsförutsättningar och grundprinciper tagits fram som blev ett underlag för gestaltningsförslagets strategier och utformning.

Fokusområde för gestaltningsförslaget var Norra Västra Hamnen där utformningen vägledes genom de grundprinciper som togs fram. Resultatet av gestaltningsförslag visar på hur naturbaserade lösningar kan tillämpas för att minimera översvämningsrisker från hav och nederbörd genom en multifunktionell utformning som bidrar till adaptation- och mitigationsförmågan med dessa typer av lösningar. Resultatet bidrar till forskningen genom att fylla på kunskapsluckor gällande tillämpning av NBS utifrån platsspecifika förutsättningar och utmaningar samt hur dessa samspelar i olika skalor och med traditionell infrastruktur för kustskydd och dagvatten- och skyfall i stadsmiljön. Den avslutande slutsatsen diskuterar naturbaserade lösningars funktion och förutsättningar för hur NBS kan bidra till med mer anpassningsbara och mildrande åtgärder på klimatförändringar i förhållande till översvämningsrisker. Slutligen belyses behov av vidare forskning.