Det finns en nationell politisk önskan att få kommuner att ytterligare utveckla sitt arbete medatt förebygga brott. I detta sammanhang har den fysiska planeringen identifierats som ett potentiellt verktyg för kommunerna att använda för att skapa tryggare och säkrare miljöer. Tidigare forskning visar att folkrika kommuner oftare använder fysisk planering som ett verktyg i sitt brottsförebyggande arbete. I praktiken sker detta genom samverkan mellan fysiska planerare och säkerhets- och trygghetssamordnare, vilket anses vara en effektiv metod för att hantera komplexa organisatoriska utmaningar. Dock saknas det fortfarande djupare kunskap om hur denna samverkan faktiskt fungerar i praktiken.

Syftet med detta arbete är att undersöka och förstå hur samverkan mellan fysiska planerare och säkerhets- och trygghetssamordnare sker i brottsförebyggande ändamål i några av Sveriges mest folkrika kommuner. Genom att genomföra tio intervjuer med planerare ochs amordnare från fem större svenska kommuner har fem olika 'fall' konstruerats, vilket möjliggjorde en mer detaljerad analys av de olika aspekterna av samverkan. Detta har gjorts utifrån förståelsen att samverkan är en komplex företeelse som behöver brytas ner och analyseras inom sina specifika kontexter.

Resultatet visar att samverkan i större svenska kommuner tenderar att vara en del av planerarnas och samordnarnas yrkesroller, snarare än något som bygger på personliga relationer inom den kommunala verksamheten. Planerare och samordnare samarbetar främst genom muntlig kommunikation i form av möten, där de diskuterar trygghets- och säkerhetsfrågor i samband med framtagandet av detaljplaner och strategiska dokument. Samverkan initieras oftast av planeraren, som även är den som bjuder in samordnaren att delta i olika planeringsprocesser. Båda parter delar uppfattningen att samverkan handlar omtrygghet, men de har olika syn på vad de vill uppnå genom samverkansprocessen. Dessutom tenderar planerare och samordnare att inte arbeta mot samma mål, utan de använder sig ofta av olika policydokument. Resultatet ger en beskrivande bild av samverkan större kommuner i Sverige där samverkans utformning kan skifta i olika utsträckning.