Bakgrund: Den fortskridande digitaliseringen har skapat ehälsa till som ett verktyg för vård och omsorg att förbättra och bibehålla hälsa i samhället. I takt med digital utveckling finns det osäkerhet och negativ tilltro till modern teknik särskilt bland den äldre del av befolkningen vilket kan skapa ojämn vård.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur erfarenheten av e-hälsa har förändrats bland äldre i Blekinge efter pandemin, med särskild hänsyn till om deras användande och förståelse för tekniken har förbättrats.

Metod: En kvantitativ undersökning genomfördes, baserad på data från Swedish National Study on Ageing and Care (SNAC-B). Totalt deltog 393 individer mellan 66 och 99 år, där data samlades in via enkäter både 2021 och 2023. En deskriptiv statistikanalys genomfördes för att kartlägga förändringar i användning och attityder till e-hälsa, såsom internetbaserade vårdtjänster och digitala patientjournaler.

Resultat: Resultatet visar att trots en ökning i användning av e-hälsa, särskilt vad gäller tillgång till digitala journaler, kvarstår en stor skepsis, särskilt bland de äldre äldre. En ökning observerades dock i benägenheten att använda nätbaserade vårdtjänster och delta i videosamtal med läkare, även om textbaserade tjänster fortfarande är relativt impopulära. En statistiskt signifikant ökning i användningen av digitala vårdtjänster kunde påvisas mellan 2021 och 2023, men många äldre uttrycker fortfarande osäkerhet kring tekniken.

Slutsats: Slutsatsen är att även om e-hälsolösningar kan vara ett effektivt verktyg för att förbättra tillgången till vård för äldre finns det fortfarande ett stort behov av att stödja och utbilda äldre för att de ska kunna använda dessa tjänster fullt ut. Sjukvården behöver arbeta för att öka den digitala kompetensen hos äldre och utveckla lättanvända lösningar som kan minska digitalt utanförskap.