Bakgrund: En hjärtinfarkt är en oväntad och livshotande händelse som kan leda till fysiska och psykiska konsekvenser. Många patienter upplever känslor av oro, ångest och depressiva symtom såsom nedstämdhet och hopplöshet i efterförloppet. Dessa besvär kan ge en negativ påverkan på återhämtningen och försämra livskvaliteten. För att kunna främja god omvårdnad av hög kvalitet är det avgörande för sjuksköterskan att förstå och bemöta patientens psykiska lidande.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters upplevelser av psykiska besvär med fokus på oro, ångest och depressiva symtom efter genomgången hjärtinfarkt. 

Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som bygger på befintlig forskning med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Data samlades in från databaserna CIINAHL och PubMed. Åtta artiklar valdes ut och analyserades med en induktiv ansats, enligt Fribergs modell. Huvudkategorier identifierades genom en jämförelse av likheter och skillnader i resultaten.

Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: oro, ångest, depressiva symtom samt social isolering och ensamhet. Inom dessa kategorier framkom sju underkategorier: livsrelaterad oro, rädsla för återinsjuknande. Kroppsliga reaktioner på ångest, kvarstående ångest. Hopplöshet, nedstämdhet och förlust av livsglädje, brist på motivation och trötthet och sömnstörningar. 

Slutsats: Efter en hjärtinfarkt är patienters upplevelser av psykiska besvär komplexa och individuella. Oro, ångest och depressiva symtom är vanliga reaktioner som kan påverka vardagen negativt. Genom ökad kunskap om dessa upplevelser kan sjuksköterskor erbjuda individanpassat stöd. För att lindra psykiskt lidande och främja återhämtning är ett personcentrerat förhållningssätt, närvaro och empatiskt bemötande avgörande