Riktlinjerna för en ökad transporteffektivitet är på nationell nivå uttryckt som en del av omställningen till ett hållbart transportsystem. Tillsammans med målen om en ökad mängd fossilfria och energieffektiva fordon samt en ökad mängd förnybara drivmedel strävar Sverige mot ett hållbart transportsystem. Om omställningen ska bli verklighet krävs insatser kopplat till alla faktorer och från samtliga organisatoriska nivåer. Det ställer också ett krav på översättning av de utformade riktlinjerna i syfte att säkerställa att hela Sverige gemensamt arbetar mot målen. Studien syftar därför till att bidra till förståelsen kring den vertikala översättningen av de nationellt utformade riktlinjerna för en ökad transporteffektivitet till den kommunala nivån. Därutöver undersöks hur direktiven tar form i kommuners strategiska fysiska planering.  

Utifrån forskning rörande implementeringsprocessen och arbetet för transporteffektivitet utformades ett teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket fungerade som vägledande i forskningsprocessen och tolkningen av studiens insamlade empiri. Studien antog en kvalitativ forskningsstrategi och utfördes genom en flerfallsstudie av kommunerna Malmö, Halmstad och Värnamo. Datainsamlingsmetoderna dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer nyttjades för att belysa ämnet utifrån två olika perspektiv. Den erhållna empirin analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där materialet kodades utefter studiens teoretiska ramverk.

Därefter presenteras resultatet och analysen utifrån det teoretiska ramverket. Detta följs av en diskussion utifrån de tendenser och mönster som kunnat utläsas vid analysen av den insamlade empirin. Utifrån resultaten och analysen, samt diskussionen kunde en mångtydig slutsats konstateras. Riktlinjerna för en ökad transporteffektivitet ansågs inte vara förankrade i det kommunala strategiska arbetet. Det sågs finnas forum för översättning och dialog kring riktlinjerna men samverkan mellan de olika nivåerna sågs främst behandla andra frågor. Å andra sidan kunde kommuner sägas följa riktlinjerna för en ökad transporteffektivitet genom flertalet av de åtgärder och strategier som premieras i de kommunalt granskade dokumenten samt genom de projekt som kommunerna verkar för.