Torgens roll som offentliga och sociala noder har sett en stark nedgång sedan handeln förflyttats till butiker och köpcentrum. Med utvecklingen som har skett med hemmet som sociala mötesplatser, har torgen som stadens vardagsrum kommit att upplevas som stora och tomma platser för tillfälliga events mer än till vardagsbruk. Här belyses den sociospatiala utmaningen om att integrera sociala aktiviteter i den fysiska infrastrukturen. Med nya tider kommer också nya utmaningar; att väcka liv i våra sovande stadsrum.

Denna studie består av två undersökningsobjekt: Stortorget i Malmö och Nya Torget i Norrköping. Studien består av en kunskapsöversikt baserad på torgens historiska utveckling, samt det teoretiska perspektivet där torgen synliggörs som en del av ett system och viktiga perspektiv för vad som behövs för att ett torg ska fungera. De metoder som ligger till grund för resultatet är en kvalitativ innehållsanalys där dokument från kommunerna analyseras och antecknas ned i kodscheman, observationer på platserna tillsammans med kompletterande intervjuer med människor på torgen, samt intervjuer med ett par anställda inom kommunerna som ansvarar för utvecklingen av offentliga platser. Resultatet för denna undersökning visar att Malmö stad och Norrköpings kommun är angelägna om att införliva sina stadstorg, genom dess nuvarande blomsterprogram, festivaler och foodtruck events. Det finns mål om att skapa platsspecifika lösningar som gynnar platserna, men ett mångfunktionellt och flexibelt tänkande saknas i någon mån. Platserna har centrala lägen i närheten av kollektivtrafiknoder, men ändå är andelen som stannar till på platserna få. Efter observationer och intervjuer med människor på torgen anses det saknas aktiviteter, något som även observationerna bekräftar då andelen människor som stannar till en längre stund är marginell jämfört med de som använder torgen som en passage. Vidare redogörs två designförslag för att bidra med liv på torgen genom att se tillbaka rent historiskt, och införa nya flexibla lösningar utifrån forskning, människors synpunkter på platserna, och kommunernas bedömningar.