År 2020 ändrades plan- och bygglagen i syfte att främja en ökad kontinuitet i den kommunala översiktsplaneringen. Ändringen innebär att kommunen varje mandatperiod ska anta en planeringsstrategi, där ställningstagande till ändrade planeringsförutsättningar, översiktsplanens aktualitet och den fortsatta översiktsplaneringen ska tas. Ett nytt planeringsverktyg som medför både en skyldighet och ett ansvar för kommunen, där den kommunala planeraren har en central roll i att omsätta verktyget i praktiken. Hur den kommunala planeraren upplever sina förutsättningar och möjligheter att implementera planeringsstrategin blir således väsentligt att synliggöra, vilket denna studie syftar till att undersöka. Genom att belysa planerarens perspektiv ämnar studien därtill att bidra till ökad förståelse för hur dessa förutsättningar kan påverka implementeringen och därigenom vilka möjligheter det finns att intentionerna med lagändringen kan uppnås.

Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi och genomförs med fallstudiedesign, där den kommunala planerarens förutsättningar och möjligheter analyseras utifrån data som tillskansats genom semistrukturerade intervjuer med planerare med relevant erfarenhet. Analysen utgår från ett teoretiskt ramverk med utgångspunkt i implementeringsteorin, där data relateras till forskning om hur den implementerande aktörens egenskaper förstå, kunna och vilja kan påverka huruvida implementeringen kan underlättas eller försvåras.

Med utgångspunkt i studiens analys dras slutsatsen att den kommunala planeraren upplever sina möjligheter och förutsättningar till att implementera planeringsstrategin i den kommunala översiktsplaneringen som övervägande goda. Planerarens egen yrkeskompetens upplevs som tillräcklig, men yttre faktorer där särskilt lagens utformning samt det lokala politiska stödet och tillgång till tid påverkar planerarens möjlighet till implementering. Under implementeringsprocessens gång framkommer att förståelsen och viljan ha stärkts, detta särskilt genom samverkan med andra kommuner och möjligheten till lokalanpassning, medan förmågan att kunna implementera påverkas mer direkt av yttre faktorer. De tre egenskaperna förstå, kunna och vilja framstår därtill som ömsesidigt beroende av varandra, varpå samtliga bör beaktas och ges förutsättningar för att underlätta den fortsatta implementeringen. Det faktum att planeringsstrategin är ett nytt planeringsverktyg har därtill påverkan på möjligheterna till implementering, då planerarens förutsättningar till viss del förstås präglas av en pågående, lärande process. Både förutsättningar och möjlighet till implementeringen kan därmed komma att förändras i takt med att mer erfarenheter och kunskap tillskansas, vilket även har betydelse för möjligheterna att uppnå intentionerna med lagändringen på sikt. Det vill säga en mer kontinuerlig kommunal översiktsplanering.