Sverige står inför de utmaningar som klimatförändringarnas effekter medför. Till följd av detta förväntas fler fall av extremväder som extrema temperaturer, värmeböljor och stormar, vilka alla påverkar människans hälsa och kan leda till sjukdoms- och dödsfall. Inom fysisk planering ses klimatanpassningsarbetet som en viktig del för att skydda människors hälsa. Utformningen och planeringen av städer är en faktor som både kan förstärka och mildra effekterna av klimatförändringarna. Däremot är flera urbana miljöer inte anpassade utefter rådande klimatförhållanden, vilket medför ohälsosamma urbana miljöer på grund av ständig skugga, värmeöar och ökade nivåer av luftföroreningar. Effekterna påverkar klimatet i samtliga skalor, därtill mikroskalan vilken är starkt påverkbar och kan medföra positiva såväl negativa konsekvenser för människors hälsa. 

Oönskade mikroklimat beror delvis på att fysisk planering och urban mikroklimatologi i viss utsträckning utvecklats separat, vilket medfört att mikroklimatologin försummats i praktiken inom fysisk planering. På senare tid har mikroklimatologin fått ökad uppmärksamhet i klimatanpassningsarbete för att motverka direkt hälsofara och bidra med termisk komfort. I flerfallstudien undersöks, genom innehållsanalys, hur mikroklimatologin implementeras i kommunal fysisk planering som kunskap och verktyg för att hantera klimatet och således uppnå god hälsa. Vidare undersöks kommuners arbete i relation till människors upplevelse av klimatet i den urbana miljön, genom enkätundersökning. 

Studien visar att begreppet mikroklimat inte vanligen förekommer. Däremot är mikroklimatogin integrerad i kommunal fysiska planering eftersom kommunerna belyser kunskap och verktyg om hur solstrålning, vind, luftkvalitet, luftfuktighet och lufttemperatur kan modifieras i en mindre och större skala. Vidare visar studien att kommunerna arbetar med strategier och samverkan utifrån ett holistiskt perspektiv, vilket krävs för att uppnå god hälsa. Slutligen visar enkätundersökningen att klimatet vanligen upplevs behaglig i urbana miljöer, emellertid att det finns brist på skydd från sol och vind vilket tyder på att kommunernas klimatanpassningsarbete har potential att utvecklas.