Universitetsstäder är ett fenomen som kan påträffas i nästintill hela världen. Dessa städer har ett antal gemensamma nämnare men den stora populationen av studenter som lever och verkar i stadsmiljön är det som utmärker universitetsstäder allra mest. Precis som andra samhällsgrupper har studenter därtill särskilda behov och förutsättningar, vilket ställer speciella krav på stadsutvecklingen. Arbetet har grundat sig i Boverkets formulering om att aktiviteter nära studentbostäder är en förutsättning för studenternas välmående och hälsa. Syftet med studien är att undersöka vad för aktiviteter och funktioner som studenter efterlyser samt hur dessa kan se ut i praktiken. Detta studeras med hjälp av ett teoretiskt ramverk, bestående av teorierna om den tredje platsen, placemaking och interstrukturer. 

I Sverige finns ett flertal universitetsstäder, där en av de mest framstående är Lund med sitt anrika universitet. Detta masterarbete har genomförts med fallstudie som forskningsdesign, där universitetsstaden Lund är fallet som undersökts. Genom frågeformulär, observationer och platsanalyser har detta arbete kartlagt hur studenter använder stadsrummet och hur campusområdet på LTH kan gestaltas därefter. Frågeformulär används därtill för att urskilja kommunens och universitetets samverkan, sinsemellan och med studenter, för campusområdets utveckling. Detta för att undersöka på vilka sätt studenter deltar i planeringsprocessen och hur deras synpunkter kan tillgodoses i stadsutvecklingen.

I studien har ett antal företeelser i den fysiska miljön bedöms som särskilt viktiga för studenter. Det behövs bland annat en variation av programmerade och oprogrammerade ytor som kan användas för olika ändamål och vid olika tillfällen. Studenter i Lund värdesätter särskilt de sociala mötesplatserna högt, då de utgör en stor del av studentlivet och studenternas vardag. Cykeln är ett viktigt transportmedel för Lunds studenter och de förespråkar gärna hållbara transportmedel, vilket stadsmiljön bör möjliggöra för. Platser för rekreation och avkoppling är väsentliga för studenternas välmående och prestationsförmåga. I studien uppmärksammades en brist på sådana platser på campusområdet, vilket bland annat framgick i responsen från studenter. Den insamlade empirin har använts vid framtagandet av ett gestaltningsförslag som anpassats efter studenterna i Lund. Studenter på andra institut har däremot andra förutsättningar och deras behov kan därigenom skilja sig från de i Lund. Det är därför alltid viktigt att se till att campusutveckling sker utifrån målgruppen, nämligen studenter vid tillhörande campus. Således har detta arbete ämnat att ge inspiration och verktyg för att utforma campusmiljöer där studenters behov står i centrum.