Sverige befinner sig idag i en period av upprustning av både det militära och det civila försvaret. Det har och kommer att ha stor inverkan på samhället och påverkar även arbetet med fysisk planering. Det här arbetet har undersökt i vilken utsträckning civil totalförsvarsberedskap idag är integrerat i kommunal fysisk planering i Sverige. Studien bygger på intervjuer och dokumentanalys av kommunala översiktsplaner från sju kommuner av varierande storlek, geografisk spridning och olika beredskapsmässiga förutsättningar.  Resultatet visar att arbetet med att integrera civilt totalförsvar inom fysisk planering inte har kommit särskilt långt och befinner sig i en uppstartsfas. Det visar sig i en avsaknad av styrande riktlinjer och osäkerhet kring frågan bland fysiska planerare. Det finns dock en medvetenhet bland kommunerna om behovet av att inkludera dessa perspektiv, och flera kommuner har påbörjat ett utvecklingsarbete. Resultatet visar även att fysisk planering och civil totalförsvarsberedskap i de flesta fall är både organisatoriskt och begreppsmässigt separerade, vilket försvårar samordning och implementering. Brist på konkreta verktyg och vägledning från nationella myndigheter utgör ett centralt hinder, liksom en kunskapsbrist hos planeringstjänstemän. Samtidigt pekar flera kommuner på möjligheter att integrera totalförsvarsperspektivet genom att bygga vidare på befintliga strukturer för klimatanpassning, riskanalys och samverkansplanering.