I en tid som präglas av geopolitisk instabilitet och klimatförändringar har jordbruksmarkens betydelse för en stärkt nationell beredskap kommit att aktualiserats och förutsättningarna för den kommunala strategiska planeringen förändrats. Mot bakgrund av det undersöker arbetet hur det förändrade omvärldsläget har påverkat hur kommuner rationaliserar i frågan om jordbruksmarkens användning och hur kommunerna förhåller sig till jordbruksmarken som ett nationellt intresse. Utifrån en kvalitativ flerfallsstudie, där empiri inhämtas genom intervjuer med kommunala planerare och analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys, undersöks vilka ställningstaganden som görs i jordbruksmarksfrågan och vilka omvärldsfaktorer som påverkar dessa. Analysen utgår från ett teoretiskt ramverk som bygger på att ställningstaganden kan kategoriseras utifrån ekonomisk, miljömässig, social och beredskapsmässig rationalitet. Därtill utgår det teoretiska ramverket från att ställningstaganden kan tolkas som strategiskt eller kommunikativt rationella. Med utgångspunkt i det har studien kunnat påvisa vilka skäl kommunerna har till sin planering, men också vilka skäl de ger till sin planering.

Studien visar att kommuner rationaliserar sina beslut i jordbruksmarksfrågan genom att balansera olika rationella perspektiv. Jordbruksmarken hamnar återkommande i centrum av komplexa målkonflikter där ekonomiska och sociala intressen – såsom bostadsförsörjning och mål om lokal tillväxt, ställs mot miljömässiga och beredskapsmässiga intressen av att bevara marken. Som en följd av det förändrade omvärldsläget visar studien på att kommunernas strategiska val präglas av en medvetenhet om långsiktiga behov och risker, vilket i viss utsträckning lett till mer restriktiva ställningstaganden. Samtidigt visar studien att kommuner använder kommunikativt rationella argument, genom att motivera besluten utifrån väsentliga samhällsintressen och lokala behov, för att legitimera ianspråktagandet av jordbruksmarken. Det förändrade omvärldsläget har i första hand inte bara påverkat vilka värden som prioriteras, utan också hur dessa värden argumenteras och vägs mot varandra i den strategiska planeringen. Genom att synliggöra hur strategiska och kommunikativa rationaliteter samspelar i beslutsfattandet har studien bidragit med en förståelse för hur kommunerna navigerar mellan nationella intressen, lokala behov och globala utmaningar.