Klimatförändringarna har under de senaste årtiondena blivit ett alltmer aktuellt samhällsproblem. Till följd av förändringar i klimatet skapas nya förutsättningar för världens städer och urbana områden, vilket ställer krav på klimatanpassning av samhället. I Sverige utgör kommunerna nyckelaktörer i klimatanpassningen av den bebyggda miljön. Syftet med denna studie har varit att utöka förståelsen för hur kommunerna arbetar med klimatanpassning i planeringspraktiken. Vidare har syftet även varit att belysa vilka möjligheter och begränsningar kopplade till klimatanpassning, som kommunerna upplever vid detaljplanering.

I denna studie har en flerfallsstudie genomförts av skånska kustkommuner för att kunna undersöka hur kommuner arbetar med klimatanpassning vid detaljplanering. Studiens empiri har samlats in genom intervjuer med kommunala tjänstepersoner som arbetar med detaljplanering och strategisk planering, samt genom en dokumentstudie av kommunala detaljplaner och strategiska dokument.  

I studien har grundad teori använts som forskningsansats, därmed har ett analytiskt ramverk formulerats utifrån studiens empiri. I det analytiska ramverket ingår de två övergripande planeringsbegreppen resiliens och adaptiv planering. Vid analysen av empirin identifierades åtta kategorier som utgör centrala aspekter i arbetet för att uppnå en klimatanpassning av den bebyggda miljön; Helhetsperspektiv, Samordning, Riskbedömning, Beredskap, Mervärden, Effektivitet, Successiv anpassning samt Långsiktighet.

Studien visar att kommunerna genom detaljplanering kan säkerställa rätt förutsättningar för klimatanpassning av den byggda miljön. I detaljplanen kan kommunen ställa krav på utformning och utförande av nödvändiga klimatanpassningsåtgärder, samt reservera plats för framtida åtgärder. Vidare framkom det av studien att övergången från strategisk planering till detaljplanering är komplex, men att strategiska planeringsdokument har en viktig vägledande roll för klimatanpassning vid detaljplanering. I studiens avslutande diskussion lyfts exempelvis värmefrågans roll i den fysiska planeringen, klimatanpassning av befintlig bebyggelse samt behovet av förändringar i lagstiftningen.