Hur samhället ska förebygga brottslighet är en angelägen fråga som 2023 resulterade i ett lagstadgat ansvar för kommuner att arbeta brottsförebyggande, med förhoppningar om att brottsförebyggande perspektiv skulle tas bättre tillvara i kommunernas fysiska planering. Detta arbete har genom litteraturstudier undersökt vilka teorier och metoder som kan användas i brottsförebyggande fysisk planering samt genom en empirisk undersökning sökt besvara vilken roll fysisk planering spelar i kommuners brottsförebyggande arbete. Brottsförebyggande åtgärdsplaner från 28 av Sveriges 50 största kommuner har analyserats med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Tre kommunala planerare har även intervjuats för att fördjupa och validera analysen. Undersökningens resultat visar att 61 procent av kommunerna inte har åtgärder inom fysisk planering i sina åtgärdsplaner samt att planeringsåtgärder bara utgör tre procent av samtliga åtgärder. I hälften av alla åtgärdsplaner saknas en teoretisk förankring och de teorier som används är ofta inriktade mot sociala insatser eller skötselfrågor. Endast en femtedel av åtgärdsplanerna nämner kända arbetsmetoder inom brottsförebyggande fysisk planering. Dessa resultat kan förstås utifrån det fokus som kommunerna lägger på sociala och strukturella insatser, snarare än förändringar av den fysiska miljön. Ett tydligt mönster är att åtskillnad sällan görs mellan brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser samt att det är den upplevda tryggheten som ses som det överordnade målet i de flesta fall. Begreppet brottsprevention används i stort sett inte av de intervjuade planerarna som istället fokuserar på trygghet, social hållbarhet och god gestaltad livsmiljö i bred bemärkelse. Planerarna ser sig inte som experter på brottsförebyggande och förlitar sig på samverkan, men samverkansformer inkluderar inte alltid fysisk planering. Ett reaktivt förhållningssätt framkommer i flera fall där brottsförebyggande insatser främst inriktas mot platser och områden som redan är brottsdrabbade, snarare än att alla nybyggnadsprojekt designas från början utifrån brottsförebyggande principer. Sammantaget ges bilden av att fysisk planering spelar en begränsad roll i kommunernas brottsförebyggande arbete, trots att planerare själva är positiva kring planeringens möjligheter att förebygga brott.