As climate change becomes increasingly evident, there is a growing need for cities to be equipped to meet its challenges, such as flooding from intense rainfall, rising sea levels, and heatwaves. This study explores how three Swedish municipalities, Malmö, Gävle, and Norrköping, work with climate adaptation in the context of physical planning, with a particular focus on how these efforts promote urban resilience. The study is conducted as a qualitative multiple-case study and is based on document analysis and semi-structured interviews with municipal officials. The analysis is grounded in a theoretical framework centered on five key qualities of urban resilience: preparedness, redundancy, robustness, flexibility, and innovation. The results show that all three municipalities have implemented extensive climate adaptation measures, but their focus and strategies differ. For example, Malmö has developed a comprehensive strategy to protect the city from sea level rise through technical infrastructure and coastal defenses. Gävle has prioritized financial investments and nature-based solutions, while Norrköping focuses more on internal coordination, vulnerability assessments, and addressing particularly exposed areas. The study also highlights that lessons learned from previous climate-related events, such as floods and heatwaves, have acted as driving forces in the development of more resilient urban planning. Through the analysis, the specific measures and strategies adopted by each municipality are made concrete. Furthermore, the analysis provides valuable insights into how physical planning can contribute to increased resilience in the urban environment. The conclusion is that climate adaptation efforts play a crucial role in strengthening urban resilience. A successful adaptation process requires the integration of the five urban resilience qualities identified in the theoretical framework. However, the study also shows that there are different approaches to operationalizing these qualities. The experiences developed in Malmö, Gävle, and Norrköping may serve as guidance for other municipalities, both in Sweden and globally, as cities around the world are likely to face similar climate-related challenges. 

I takt med att klimatförändringarna blir alltmer påtagliga så finns det ett ökat behov av att städer rustas för att kunna möta dess utmaningar, det kan exempelvis röra sig om översvämningar från skyfall eller stigande havsnivåer och värmeböljor. Denna studie undersöker hur tre svenska kommuner, Malmö, Gävle och Norrköping, arbetar med klimatanpassning inom den fysiska planeringen, med särskilt fokus på hur dessa åtgärder främjar urban resiliens. Studien har genomförts som en kvalitativ flerfallsstudie och bygger på dokumentanalyser och semistrukturerade intervjuer med kommunala tjänstepersoner som datainsamling. Analysen utgår från ett teoretiskt ramverk baserat på fem kvaliteter inom urban resiliens: förberedelse, reservkapacitet, robusthet, flexibilitet och innovation.  Resultaten visar att samtliga kommuner har vidtagit omfattande klimatanpassningsåtgärder, men att deras fokus och strategier skiljer sig åt. Malmö har exempelvis en starkt utbyggd strategi för att skydda staden mot stigande havsnivåer genom teknisk infrastruktur och kustskydd, medan Gävle har prioriterat ekonomiska satsningar och naturbaserade lösningar. Norrköping arbetar mer med intern samordning, sårbarhetsanalyser och särskilt utsatta områden. Studien visar också att lärdomar från tidigare klimatrelaterade händelser, såsom översvämningar och värmeböljor, har fungerat som en drivande faktor för att utveckla mer resilient stadsplanering. Genom analysen så konkretiseras de åtgärder och strategier som respektive kommun valt att utveckla. Analysen bidrar vidare till viktiga insikter om hur den fysiska planeringen kan bidra till ökad resiliens i den urbana miljön. Slutsatsen är att kommunernas klimatanpassningsarbete har stor betydelse för att stärka den urbana resiliensen, och att en framgångsrik anpassning förutsätter de fem urban resilienta kvaliteter det teoretiska ramverket är uppbyggt på, men att det däremot finns olika tillvägagångssätt inom dessa kvaliteter. De erfarenheter som Malmö, Gävle och Norrköping har utvecklat kan fungera som vägledning för andra kommuner både i Sverige, men också andra städer i världen som med stor sannolikhet kommer att möta liknande klimatrelaterade utmaningar.