Byggemenskaper har dykt upp som ett alternativt sätt att bygga bostäder runt om i Europa. Konceptet går ut på att de som ska bo i och använda byggnaden själva agerar byggherre, vilket kan innebära fördelar som bland annat lägre kostnader, möjlighet att anpassa utformningen efter individuella behov, samt en känsla av identitet och gemenskap. Trots dess potential så har byggemenskaper ännu inte slagit igenom i Sverige i någon större utsträckning. En viktig förutsättning för att byggemenskaper ska lyckas är att de stödjs av och främjas i lokala myndigheters agenda och strategier för bostadsutveckling. Därför har den här uppsatsen undersökt om de svenska kommunerna främjar byggemenskaper i sina bostadsförsörjningsprogram samt om det finns några tydliga samband mellan vilka kommuner som främjar eller inte främjar byggemenskaper. Data inhämtades från kommunernas handlingsplaner för bostadsförsörjningen och kompletterades av en sökning på respektive kommuns webbplats efter dokument som berör konceptet byggemenskaper. Detta sammanställdes i en tabell, vilket följdes av en kvantitativ analys.

Data kunde inhämtas från 274 av 290 kommuner. Resultatet av undersökningen visade att endast 25 av 274 kommuner uttryckligen främjar byggemenskaper i sin handlingsplan för bostadsförsörjningen. Ytterligare 11 kommuner bedömdes indirekt främja byggemenskaper i sina handlingsplaner. Därutöver hade 34 kommuner dokument rörande byggemenskaper på sin webbplats, även om de inte främjade konceptet i handlingsplanen för bostadsförsörjning. En stor majoritet, 204 av de 274 kommunerna främjade alltså inte byggemenskaper och hade heller inga dokument som berörde ämnet på sin webbplats. Detta visar att det idag saknas ett utbrett stöd för byggemenskaper från svenska kommuner. Det stöd som finns verkar vara oregelbundet fördelat över landet, då inga tydliga samband mellan främjandet av byggemenskaper och kommunernas respektive storlek, tillväxt eller läge på bostadsmarknaden kunde identifieras. Det verkar inte heller finnas ett samband mellan de byggemenskaper som idag finns i Sverige och ifall kommunen främjar dem eller inte. Detta kan bero på flera faktorer och belyser vikten av vidare forskning inom ämnet, och vilken roll byggemenskaper kan spela i framtidens bostadsförsörjning.