I takt med samhällets ständiga utveckling blir offentliga rum allt viktigare. Faktorer som individualisering, digitalisering och bilism har lett till att offentliga rum utvecklats till genomfarter istället för platser att vistas och mötas på. Detta har i sin tur påverkat viktiga perspektiv som trygghet, tillhörighet och mänsklig närvaro i offentliga rum. Studien undersöker därför hur framtidens mötesplatser kan formas för att främja den sociala sammanhållningen. Det utvalda planområdet är Varvsstaden i Malmö, ett historiskt industriområde. Varvsstaden genomgår en omvandling och utvecklas till en ny stadsdel med starkare kopplingar till Västra Hamnen och centrala Malmö. Genom att utgå från ett socialt hållbarhetsperspektiv undersöks det hur sociala interaktioner kan främjas i Varvsstadens offentliga rum.

Studien syftar på att identifiera strategier som kan tillämpas i att skapa inbjudande och inkluderande mötesplatser. Detta har genomförts med en kombination av metoder: dokumentstudier, webbaserade frågeformulär, semi-strukturerad intervju samt en fallstudie av Davidshallstorg i Malmö. Dessutom används Jan Gehls 12 kvalitetskriterier som ett analytiskt ramverk för att peka ut utmaningar och potentialer med Davidshallstorg, där resultaten senare tillämpas i Varvsstadens offentliga rum.

En av de centrala strategierna för hållbar stadsutveckling som identifieras i studien är placemaking. Strategin utgår från att identifiera platsens förutsättningar och kvaliteter samtidigt som den har medborgarnas synpunkter och behov i åtanke. Studien visar att medborgarnas delaktighet i planeringsprocessen bidrar till ökad tillhörighet till platsen, samt att den stärker den vardagliga användningen och sociala sammanhållningen. Placemaking belyser också vikten av tillfälliga aktiviteter och variation av funktioner.

Resultaten pekar på att flexibla och mångfunktionella miljöer ökar platsens användbarhet och attraktivitet, vilket i sin tur ökar potentialen att främja sociala interaktioner. Studien bekräftar att det inte finns ett specifikt sätt att aktivera offentliga rum, däremot kan strategier som placemaking hjälpa till att förstå kontexten av en plats och användargruppens behov. Studien avslutas med två planförslag för Varsstadens offentliga rum, där den insamlade kunskapen formade målen och strategierna som implementerades i förslagen. Planförslagen illustrerar och visar konkreta exempel på hur Varvsstadens offentliga rum kan främja levande och inkluderande mötesplatser.

Studien visar att ett sammanhållet och tvärvetenskapligt synsätt är avgörande för att skapa offentliga rum som stödjer social hållbarhet. För att stärka den sociala sammanhållningen krävs att fysiska miljöer utformas med utgångspunkt i människors vardag, behov och upplevelser. Offentliga platser bör därför inte bara vara tillgängliga och funktionella, utan även främja delaktighet, trygghet och gemenskap.