Att känna sig trygg och vara en del av samhället är en mänsklig rättighet och viktig förutsättning för en hållbar utveckling. Den fysiska planeringen spelar en avgörande roll för den fysiska miljöns utformning. Utformningen av den fysiska miljön kan i sin tur påverka hur stor risken är för att ett brott ska begås vid en plats. Denna uppsats tar utgångspunkt i att känslan av otrygghet grundas i en rädsla för brott. Det betyder att om den fysiska miljön kan utformas på ett sätt som minskar risken för brott, kommer även den upplevda tryggheten att ökas på platsen.

Kandidatarbetet syftar till att undersöka hur förekomsten av brott påverkas av den fysiska miljöns utformning. Studien ska ta reda på och förstå vilka faktorer och åtgärder i utformningen av den fysiska miljön som minskar risken för brott. Således kan studien bidra med information om hur dessa åtgärder på ett effektivt sätt kan implementeras i ett verkligt fall för att minska brottsproblematiken och bidra till att färre människor känner sig otrygga i offentliga miljöer. Arbetet avgränsas till att utgå ifrån ett planeringsperspektiv och fokuserar därmed endast på den fysiska miljöns utformning.

I uppsatsen genomförs en fallstudie vid Karlskronas stadsbibliotek och dess närområde. Anledningen till att just den här platsen valts är för att kommunens arbete kring brottsbekämpning och deras verktyg EST – Effektiv Samordning för Trygghet pekar ut stadsbiblioteket och dess närområde som den mest otrygga och brottsdrabbade platsen på Trossö, Karlskrona. Informationen är hämtad från en ”heat map” som sammanställer inrapporterade brottsliga och otrygghetsskapande händelser från olika rapportörer som använder verktyget.

Studien använder sig av metoderna dokumentär forskning och observationer vid en platsanalys för datainsamling. Observationerna utgår ifrån teorin CPTED - Crime Prevention Through Environmental Design och dess principer som även använts i arbetets designkoncept. CPTED är en teori som påvisat att utformningen av den fysiska miljön och dess koppling till samhället kan användas för att stoppa kriminalitet och öka tryggheten. Platsanalysens resultat visade att flera av de åtgärder som minskar risken för brott var bristfälliga vid den utvalda platsen. Platsanalysen bidrog således med information som förtydligar sambandet mellan den fysiska miljöns utformning och förekomsten av brott.

I studien har ett gestaltningsförslag tagits fram som syftar till att visa hur åtgärder i den fysiska miljöns utformning kan implementeras och förbättras på en brottsutsatt plats för att minska risken för brott. Utifrån studiens designkoncept samt tidigare forskning kan det med hög grad av säkerhet förutsägas att gestaltningsförslaget kommer att bidra till att minska risken för brott och andra otrygghetsskapande händelser vid platsen. Kandidatarbetet avslutas med en diskussion gällande empirins resultat samt andra reflektioner som uppstått under arbetets gång.