Bakgrund. Lantbrukssektorn står inför växande krav på att minska sin klimatpåverkan, samtidigt som energibehovet är fortsatt högt, särskilt för drift av maskiner och anläggningar. Elektrifiering och förnybar energiproduktion lyfts fram som möjliga vägar mot ett mer hållbart lantbruk, men implementeringen bromsas av tekniska, ekonomiska och praktiska utmaningar. För att förstå förutsättningarna för omställning till grön energi inom lantbruket krävs insikt om lantbrukares uppfattningar, behov och teknikval.

Syfte. Syftet med studien är att baserat på svenska lantbrukares egna erfarenheter öka förståelsen för de ekonomiska förutsättningar och hinder som påverkar omställningen till elektrifiering och förnybar elproduktion inom lantbruket. Särskilt fokus ligger på att belysa skillnader mellan gårdar av olika storlek och med olika huvudsakliga verksamhetsområden. Studien syftar därmed till att besvara följande forskningsfråga: Vilka ekonomiska förutsättningar och hinder påverkar svenska lantbruksgårdar i deras benägenhet att implementera teknik för egen elproduktion och elektrifiering av verksamheten?

Metod. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semi-strukturerade användes som datainsamlingsmetod. De intervjuade är samtliga verksamma inom lantbrukssektorn, främst inom djurhållning och/eller växtodling. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys.

Resultat. Studiens resultat visar att lantbrukares ekonomiska strategier är präglade av utmaningar relaterade till låg lönsamhet, kapitalintensiva investeringar och behovet av långsiktig stabilitet. Vidare identifieras att teknikinvesteringar ofta ses som ett medel för att förbättra kassaflödet snarare än att skapa konkurrensfördelar. Lantbrukare tenderar att vara försiktiga i sina investeringar och teknikutveckling bedöms utifrån hur den kan stödja ekonomisk hållbarhet och trygghet. Vid analys av teknikacceptans framkommer att lantbrukare skiljer sig i sin vilja att investera, där faktorer som riskaversion och ekonomisk stabilitet ofta väger tyngre än investeringar i fossiloberoende teknologi. Sammanfattningsvis visar studien på en balansgång mellan teknikinvesteringar, ekonomisk hållbarhet och långsiktig planering inom lantbruket.

Slutsatser. Studien visar att svenska lantbrukares omställning till elektrifiering och egen elproduktion formas av både ekonomiska förutsättningar och praktiska hinder. Förutsättningar för investeringar är att tekniken upplevs som driftsäker, tidsbesparande och ekonomiskt motiverad i relation till maskinernas nyttjandegrad. Tydlig kommunikation kring ekonomiska stöd och möjligheten till utbildning och praktisk testning av ny teknik lyfts som viktiga faktorer för att minska osäkerhet och underlätta beslutsfattande. Bland hindren framträder höga investeringskostnader, bristande elnätskapacitet, lång återbetalningstid och komplexa tillståndsprocesser. Studien pekar också på potentialen i samägande av förnybara elproduktionssystem mellan närliggande gårdar. Samägande av exempelvis vindkraft, biogas och energilagring, vilket kan sprida risker, sänka trösklar för tillstånd och stärka lokal självförsörjning.

Background. Agriculture is facing increasing demands to reduce its climate impact, while energy demands remain high, particularly for the operation of machinery and facilities. Electrification and renewable energy production are highlighted as potential pathways towards a more sustainable farming sector. However, implementation is constrained by technical, economic, and practical challenges. To understand the conditions for transition, it’s essential to gain insight into farmers' perceptions, needs, and choices regarding technology.

Objectives. This study aims to examine the economic conditions and challenges that Swedish farmers encounter when implementing electrification of machinery and electricity production at their farm. The study focuses on evaluating farmer’s financial capacity to adopt these technologies and their potential to scale energy production in line with operational demands. Through a detailed analysis of the economic and business dimensions of technology adoption, the study seeks to enhance the understanding of machinery electrification and renewable energy production within Swedish agriculture. The study addresses the following research question: What economic conditions and barriers influence Swedish farmers’ willingness to adopt technologies for on-site electricity production and machinery electrification?

Methods. The study was conducted using a qualitative approach based on semi-structured interviews. The participants interviewed are active within the agricultural sector, primarily involved in animal husbandry and/or crop production. The collected material was analyzed using thematic analysis.

Results. The study's findings show that farmers' economic strategies are influenced by challenges related to low profitability, capital-intensive investments, and the need for long-term stability. Technological investments are often viewed to improve cash flow rather than to gain competitive advantages. Farmers generally tend to be cautious in investment decisions, evaluating technological development based on its potential to support economic sustainability and security. When analyzing technology acceptance, it becomes evident that farmers differ in their willingness to invest, with factors such as risk aversion and financial stability often weighing more heavily than investments in renewable energy technologies. In summary, the study highlights a delicate balance between technological investment, economic resilience, and long-term planning within agriculture.

Conclusions. The study shows that Swedish farmers’ transition to electrification and self-produced electricity is shaped by both economic conditions and practical obstacles. Investment prerequisites include the perception that the technology is reliable, time-saving, and economically justified in relation to the utilization rate of machinery. Clear communication regarding financial support, as well as opportunities for education and hands-on testing of new technology, are highlighted as important factors for reducing uncertainty and facilitating decision-making. Among the obstacles are high investment costs, limited grid capacity, long payback periods, and complex permitting processes. The study also points to the potential of joint ownership of renewable electricity production systems among neighboring farms. Shared ownership of, for example, wind power, biogas, and energy storage can help distribute risks, lower permitting thresholds, and strengthen local self-sufficiency.